Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Relevanta dokument
Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg V A Nord

Interreg Nord

Interreg Nord

Handbok för projekt inom Botnia-Atlantica

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Gränslösa möjligheter!

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Insatsområde 3 Kultur och miljö Programspecifikamål

Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt

Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Ansökningsseminarium Malmö 26 januari 2016

Kort om Botnia-Atlantica

EU:s Strukturfondsprogram

Bakgrund. Beslutsdatum Diarienummer 2016/00183

EU-programmet Interreg Sverige-Norge

Information och råd. Ver. 1,

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

Interreg V Sverige-Norge-programmet

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

ANSÖKNINGSOMGÅNG. Pengar att söka inom programmet Främja kvinnors företagande. Projektmedel för pilotprojekt. näringarna i gles- och landsbygd

Budgetinfo. Grundförutsättningar. Budgetarbetet. Vem kan bära kostnader? Hur kan projekten finansieras? Roller och ansvar i partnerskapet

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Sida 1 av 5 Projektplan bilaga till ansökan projektstöd Leader Folkungaland Ver:

Verksamhetsplan och budget 2015

Presentation av aktuellt läge och nya urvalskriterier

Handledning för upphandling av projektutvärdering

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007

VÄGLEDNING TILL ANSÖKNINGSBLANKETT FÖRPROJEKT

Interreg Sverige- Norge programmet

Utdrag ur godkänd Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Riktlinjer för budgetåret 2013 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Nätverksträff inom NÄRINGSLIV

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Forska&Väx hösten 2013

Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder

Interreg Sverige- Norge programmet

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Internationell policy för Södertälje kommun

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Vägledning. Välja, samla in, mäta och rapportera aktivitetsindikatorer i Nordprogrammet

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Interreg Nord

Vanliga frågor och svar rörande utlysning om stöd till strategiska innovationsprogram

Anvisningar för att fylla i manuell ansökan till Europeiska socialfonden

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Tillväxtverkets författningssamling

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

STUNS VERKSAMHETSPLAN STUNS Verksamhetsplan (1)

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Utlysning för Sydsverige

Lägesrapport. Kontaktperson Eva Wiberg

Se över gränserna: att arbeta med CSR i Skandinavien

Förslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden

Ansökan Kulturprojektmedel

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-020

INTERREG NORDPROGRAMMET GRÄNSLÖSA MÖJLIGHETER

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning.

Smart region Västra Götaland

Medtech4Health: Kompetensförstärkning i småföretag

KREATIVA EUROPA ( ) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag. EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt

KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

Insatsområde: Forskning och innovation

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

DIARIENUMMER N

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.

18 januari Referensgruppen sammanträder. 31 januari Strukturfondsdelegationen sammanträder. 4 maj Övervakningskommittén sammanträder

Policy för internationellt arbete

Transkript:

1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020

2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier för projekturval, och enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 125(3)(a) är det är förvaltande myndighets uppgift att utarbeta urvalskriterierna för projekturval. Förvaltande myndighet ska därefter tillämpa de godkända urvalskriterierna för att säkerställa att verksamheterna i) bidrar till att uppnå de specifika målen och resultaten inom insatsområdena, ii) är icke-diskriminerande och öppna iii) tar hänsyn till de allmänna principerna i artiklarna 7 (om jämställdhet och icke-diskriminering) och 8 (om hållbar utveckling) Metoder och kriterier för att välja ut projekt grundar sig på EU-kommissionens förordningar och nationella lagstiftningar. Metoder och kriterier utgår från de vägledande principerna för urval av insatser som beskrivs i samarbetsprogrammet Nord och ska vara en tydlig vägledning vid prioritering av projekt. Vid beredning ska inkomna ansökningar bedömas i två steg, formella ansökningsvillkor och därefter en kvalitativ bedömning. Projekt som finansieras av programmet ska uppfylla de formella ansökningsvillkoren för att vara stödberättigade. Ansökningar som inte uppfyller de formella ansökningsvillkoren kan avslås direkt av förvaltande myndighet. Vid prioritering av projekt kommer, urvalskriterier vid prioritering av projekt att tillämpas.

3 (8) 2. Metoder och kriterier för att välja ut projekt 2.1 Formella ansökningsvillkor Projekt som medfinansieras av programmet ska uppfylla följande formella ansökningsvillkor för att vara stödberättigande. De ska användas vid bedömning av ansökningar inom samtliga insatsområden. Ansökan ska vara inkommen i tid Ansökan ska vara underskriven av behörig företrädare hos projektets samordnande partner Ansökan om EU-stöd ska lämnas in elektroniskt via Min ansökan (minansokan.se). Ansökan om norska IR-medel ska lämnas in elektroniskt via regionalforvaltning.no. Ansökan ska vara komplett ifylld och samtliga obligatoriska bilagor ska bifogas. Projektpartnerskapet måste omfatta minst två länder och huvudregeln är att alla partners ska komma från programområdet. Plan för medfinansiering måste finnas Projektets partners ska samarbeta när det gäller utveckling och genomförande av insatser Projektets partners ska samarbeta när det gäller antingen bemanning eller finansiering av projektet eller både bemanning och finansiering av projektet Samtliga projektansökningar ska innehållsmässigt stämma mot programmets inriktning. 2.2 Kvalitativ bedömning I den kvalitativa kontrollen bedöms om innehållet i ansökan bidrar till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för det insatsområde som projektet adresserar. En bedömning görs av kvaliteten i det förväntade resultatet. En bedömning görs även av partnerskapets genomförandekapacitet. I den kvalitativa kontrollen bedöms projekten dels utifrån de vägledande principerna för urval av projekt, dels utifrån övriga kvalitetskriterier. 2.2.1 De vägledande principerna för urval av projekt Gränsregionalt mervärde Projekten ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Det är eftersträvansvärt att samarbetet sker mellan alla tre länder så långt det är möjligt. Samarbetets syfte bör vara att åtgärda gemensamt identifierade utmaningar i gränsregionerna och nyttja de vilande möjligheter som finns i gränsområdena. Det ska klart framgå vilket mervärde som finns i att genomföra ett samarbetsprojekt över gränserna, dvs. vad man kan uppnå tillsammans som man inte hade kunnat uppnå på egen hand eller i ett nationellt projekt. Ett samarbete mellan partners från olika länder är inte i sig själv tillräckligt för att dokumentera det gränsöverskridande mervärdet.

4 (8) EUs strategi för Östersjöregionen Det finns ett antal potentiella samarbetsområden inom ramen för EU:s makroregionala strategi för Östersjöregionen som kan kopplas till Nordprogrammet. Horisontella kriterier som verktyg för tillväxt och utveckling De horisontella kriterierna som projekten ska förhålla sig till är hållbar utveckling, jämställdhet mellan kvinnor och män, lika möjligheter och icke-diskriminering samt, för delområde Sápmi, det samiska språket. Projektet ska bedömas utifrån de horisontella kriterierna; används aktivt som ett verktyg för att uppnå projektets mål och resultat används delvis som ett verktyg för att uppnå projektets mål och resultat inte används som ett verktyg för att uppnå projektets mål och resultat Varje projekt ska visa hur det förhåller sig till de horisontella kriterierna och kommer att bedömas utifrån projektets inverkan på de specifika områdena. En generell bedömning av varje projektansökans påverkan på de horisontella kriterierna kommer att göras. När det gäller projekt där något av de horisontella kriterierna visar sig vara negativt kan stöd beviljas utifrån andra samhällsekonomiska avväganden men projektgenomförandet ska ändå ske utifrån minsta möjliga skada för de horisontella kriterierna. Resultatorientering Alla projekt ska ha en klar interventionslogik som beskriver sambandet mellan insatserna/aktiviteterna och dess resultat och verkan. Det innebär att ansökan ska visa hur projektet bidrar till att uppnå det specifika målet i den aktuella investeringsprioriteringen i programmet. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, outputs (direkta resultat) och hur projektet bidrar till målen i programmet. Projektet ska bedömas utifrån om det bidrar till det valda programmålet. Bestående effekter Projektet skall vara långsiktigt dvs. resultatet ska bestå också efter att projektfinansieringen har upphört. Projekten ska sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående förändringar inom de områden som prioriteras inom programmet. Projektpartners ska därför beskriva hur projektets resultat kommer att bestå också efter projektavslut, till exempel genom att resultaten blir direkt implementerade hos de deltagande partners eller hos andra organisationer. Specifika principer Nordprogrammets sju fokusområden (som beskrivs utförligt i programdokumentet) kommer att ha en styrande funktion vid prioriteringar av projekt inom insatsområde 1, 2 och 4 men på olika sätt. Tjänstenäringar inom servicesektorn Samverkan mellan basindustri och SMF Testverksamhet Energi och miljöteknik/ Clean Tech Digitala tjänstenäringar

5 (8) Kulturella och kreativa näringar Samiska näringar Inom insatsområde 1, Forskning och innovation, prioriteras idéer som kommer från innovationssystemet (framför allt inom fokusområdena). Inom insatsområde 2, Entreprenörskap, prioriteras idéer som kommer från näringslivet. (framför allt inom fokusområdena) Inom insatsområde 4, Gemensam arbetsmarknad, prioriteras projekt som utgår från arbetsmarknadens behov (framför allt inom fokusområdena) För insatsområde 3, Kultur och Miljö, gäller följande specifika principer för projekturval: När det gäller regionens kultur och kulturarv prioriteras framförallt projekt som skapar förutsättningar som bidrar till utveckling av kulturella, kreativa och samiska näringar. När det gäller miljö kommer projekt som bidrar till ekosystemens ökade resiliens att prioriteras. När det gäller resurseffektivisering kommer projekt som bidrar till ökade ansträngningar för minskade klimateffekter och bättre anpassning till klimatförändringar att prioriteras. 2.2.2 Övriga principer för urval av projekt Programområde Huvudregeln är att alla partners liksom samordnande partner ska komma från programområdet (delområde Nord eller delområde Sápmi). 20 % av programmets EUmedel/IR-medel kan dock användas av partners eller för insatser utanför programområdet under förutsättning av insatsen gynnar programområdet samt kan kontrolleras i enlighet med gällande förordningar. Insatserna ska vara strategiska och ge ett mervärde för regionen och programmets måluppfyllelse. Projektgenomförande Ett projekt ska ha partners från minst två av programmets tre länder. Det ska tydligt framgå hur alla partners bidrar till projektet och gemensamma aktiviteter å ena sidan, samt vad de får ut av sitt deltagande å andra sidan. De aktiviteter som genomförs av projektets olika partners ska samverka, ge input till varandra och bidra till de gemensamma projektmålen. Relevanta personer och organisationer från programorådet bör ingå i projektets referensgrupp och/eller styrgrupp. Samordnande stödmottagare har det formella ansvaret för att projektet genomförs, men alla stödmottagare har ansvar för att bidra till projektet och dess aktiviteter. Förhållandet mellan samordnande partner och övriga partners ska regleras i ett samarbetsavtal. Norska partners kan vara samordnande projektledare i det gemensamma genomförandet men kan inte vara stödmottagare avseende EU-stödet.

6 (8) Genomförandekapacitet Projektet skall genomföras av aktörer som har kapacitet, kompetens och ägarskap till frågorna (fackkunskaper, administrativ och ekonomisk kapacitet samt projektledning). Det ska finnas en genomtänkt struktur för hur projektet ska genomföras som inkluderar en beskrivning av vilka aktiviteter projektet består av och dess förväntade resultat (delmål för projektet), hur lång tid varje enskild projektaktivitet beräknas ta och när de ska vara avslutade (tidsplan). Additionalitet Projektaktiviteter som kan betraktas ligga inom den deltagande organisationens ordinarie eller lagstadgade verksamhet är endast stödberättigade om de är additionella. Driftsstöd till etablerad verksamhet finansieras inte. EU-medlen/IR-medlen får heller inte användas för att ersätta projektpartners egna insatser eller förluster av något slag. EU-medlen/IR-medlen ska bidra till att projekt som inte annars hade blivit genomförda blir av, att projekt blir genomfört tidigare eller på kortare tid och/eller att projektet blir större och kvalitativt bättre än vad som annars skulle varit fallet. Additionell aktivitet kan till exempel dokumenteras med: En beskrivning som visar att projektet är nyskapande i förhållande till innehåll, typ, organisering eller implementeringsform. En dokumentation av erfarenheter och resultat från tidigare genomförda samarbeten/projekt. En beskrivning som visar att projektinnehållet är en vidareutveckling som bygger på erfarenheter från tidigare samarbeten/projekt. Kostnadseffektivitet Projekt ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Utgifterna skall stå i relation till projektets aktiviteter och resultat (cost-benefit). Utgifter som med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäliga ska helt eller delvis inte anses som stödberättigande. Finansiering Projektet får inte ta emot finansiering för samma kostnader från någon annan stödform, d.v.s. projektet får inte vara dubbelfinansierat. Nationell medfinansiering Nationell medfinansiering av programmets insatser är en viktig princip, inte minst som en kvalitetssäkring och en garanti för att det finns ett ägandeskap och engagemang lokalt och regionalt för programmets prioriteringar. Det är ett krav att projektets partnerskap gemensamt bidrar med medfinansiering. Det förväntas att partnerskapet eftersträvar en gemensam finansiering från de deltagande länderna. Projektets budget (EU-delen) ska medfinansieras till minst 35 % av nationella medel från nationella, regionala och/eller lokala aktörer. För norska partners är medfinansieringsgraden minst 50 %. Finansieringen, som kan vara offentlig eller privat, kan bestå av stödmottagares egen finansiering (partner finansierar själv en

7 (8) andel av sina kostnader) eller komma från externa finansiärer som inte är partners (kontanta inbetalningar från stödgivare till projektpartner). Både offentlig och privat medfinansiering genererar EU-stöd (respektive IR-medel) inom samtliga insatsområden. Nationell medfinansiering (offentlig och privat) betraktas alltid som kontant finansiering även om det är stödmottagaren själv som finansierar en del av sina egna kostnader. Nationell medfinansiering måste intygas med underskrivna medfinansieringsintyg/- beslut från respektive finansiär. Underskrivna medfinansieringsintyg/-beslut ska lämnas in till förvaltande myndighet senast 2 veckor innan ansökan tas upp för prioritering i styrkommittén. Om underskrivna intyg inte inkommer inom föreskriven tid avslås ansökan av den förvaltande myndigheten eftersom kriterier för stödberättigande inte är uppfyllt. Konkurrenspåverkan Ett stöd som beviljas till projektet får inte vara konkurrenssnedvridande. Vid beredning ska sekretariatet ta hänsyn till statsstödsreglerna som är en del av EU:s konkurrenslagstiftning som ska säkerställa en väl fungerande inre marknad. De centrala bestämmelserna finns i EUF-fördragets artiklar 107-109. Reglerna utgår från ett generellt förbud mot att ge statligt stöd. Ett undantag är stöd upp till 200 000 euro till ett företag/koncern under en treårsperiod som anses som försumbart stöd (de minimis). Försumbart stöd regleras i Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. För beviljande som stöd av mindre betydelse förutsätts att sökanden lämnar in en utredning om det stöd av mindre betydelse som redan har beviljats och betalats ut till sökanden och att stödbeloppet inte överstiger det maximibelopp för stöd av mindre betydelse som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. 3 Urvalskriterier vid prioritering av projekt En rekommendation vid prioritering och urval av projekt är att projekt som uppfyller dessa urvalskriterier kommer att prioriteras högre. projekt som har partners från alla tre länder projekt som aktiverar nya aktörer i samarbetet projekt som är av innovativ karaktär idéer från näringslivet prioriteras projekt som involverar näringslivet prioriteras projekt som har privat finansiering projekt som bidrar till målen inom EU:s strategi för Östersjöregionen projekt som arbetar aktivt de horisontella kriterierna som verktyg för att uppnå projektets mål och resultat projekt som bidrar till att kontakter och samarbete mellan programområdets länder upprätthålls på lång sikt

8 (8) Urvalskriterie Projektet har partners från alla tre länder 0 = Partners från två länder men obalans mellan länderna 1 = Partners från tre länder men obalans mellan länderna 2 = Ett balanserat samarbete mellan partners från två länder 3 = Ett balanserat samarbete mellan partners från tre länder Projektet aktiverar nya aktörer 0 = inga nya aktörer 1 = nya aktörer men inte som partners i projektet 2 = nya aktörer men inom samma samarbetsområden/branscher 3 = nya aktörer från olika branscher/områden som leder till skärningspunkter Projektet är av innovativ karaktär 1 = potential för innovationer finns (metoder, arbetssätt, aktiviteter, nya idéer) 2 = innovationer som uppstår inom specifika branscher/områden 3 = innovationer som uppstår genom skärningspunkter Projektet involverar näringslivet 1 = projektresultatet kan tillfalla näringslivet, följer utvecklingen på ngt sätt 2 = näringslivet får nytta av projektresultatet 3 = näringslivet är aktivt involverad i projektet och dess resultat Projektidén kommer från näringslivet 1 = behovet finns hos näringslivet men idén är inte tillräckligt förankrad 2 = behovet finns hos näringslivet och idén är förankrad 3 = näringslivet har tagit initiativet för projektidén Projektet har privat finansiering 1 = till en viss del (små summor, under 4%) 2 = till en rimlig del (mellan 4-10%) 3 = till en betydande del (över 10%) Projektet bidrar till målen inom EU:s strategi för Östersjön 0 = projektet har ingen koppling, bidrar inte till Östersjöstrategins mål och indikatorer 1 = saknar en tydlig makroregional påverkan men bidrar till strategins mål och indikatorer 2 = har en tydlig makroregional påverkan och bidrar till strategins mål och indikatorer 3 = flaggskeppsprojekt Projektet arbetar aktivt med de horisontella kriterierna 0 = projektet är passivt och arbetar inte alls med detta 1 = projektet arbetar delvis med de horisontella kriterierna 2 = projektet arbetar aktivt med minst ett av de horisontella kriterierna 3 = projektet arbetar aktivt med minst två av de horisontella kriterierna Projektet bidrar till bestående effekter 1 = eventuella effekter av projektet kan uppstå och ett kontaktnätverk har utvecklats 2 = projektresultaten leder till effekter för vidare utveckling inom området, samarbetet mellan aktörer har etablerats 3 = projektresultaten leder till varaktiga förändringar och fortsatt samarbete mellan parterna Summa Bedömning