Kommunikationsstrategi 2019

Relevanta dokument
Miljösamverkan Sverige. Styrdokument Beslutad av styrgruppen den 14 juni 2019

Miljösamverkan Sverige

Syfte och målsättning med en kommunikationsplan

Katja Kamila

Stadsarkivets kommunikationsstrategi. The Capital of Scandinavia

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Projektplan för Artskydd och vägledning

Kommunikationsstrategi

Projektplan för Tillsynsutbildning i ny tappning. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Projektplan för Enklare samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Uppdrag. Bakgrund. Syfte (varför?)

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Verksamhetsplan och budget 2015

STRATEGISK PÅVERKAN. Bilaga 3. Grunden. Tre delar leder till målet. Sidan 1 av 6

Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Projektplan för Stärkt grön tillsyn

Verksamhetsplan och budget 2013

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Projektplan för Smartare vägledning Uppdrag

Samråd. För dig som är ansvarig för en verksamhet som ska söka tillstånd enligt miljöbalken. Miljösamverkan Sverige

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsstrategi år Samhällsbyggnadsförvaltningen

Budskap och förslag på kanaler

Policy för kommunikation

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Nationell tillsynsutbildning i Miljöbalkstillsyn

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Remiss om betänkandet Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt, och enkelhet (SOU 2017:63)

Miljösamverkan Norrbotten

Kommunikationsplan 1(5)

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet Version

Miljösamverkan Halland Verksamhetsplan 2014

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Kultur- och fritidsnämndens kommunikationsstrategi

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Plan för kriskommunikation

Projektplan för Stärkt grön tillsyn II nationella tillsynsinsatser inom naturskyddade områden

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

Informations- och kommunikationsstrategi

Miljöbalksdagarna 2013

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

HELSINGBORG KONTAKTCENTER

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Kommunikationsstrategi

SK Laxen Halmstad. Kommunikationsplan. SK Laxen

Kommunikationsplan 1(8)

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 138 Dnr KS/2018:202. Riktlinjer för Mjölby kommuns webbplatser och sociala medier

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Regler för kommunikation

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun

Effektivare tillsyn och smartare vägledning genom samverkan

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Planeringsdag. Grand hotell Alingsås

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsstrategi för lokalt ledd utveckling

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Verksamhetsplan och budget 2012

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Kommunikationsplan

Anvisningar gällande frågor till länsstyrelserna om miljöbalkstillsyn

Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 171

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Verksamhetsberättelse 2013

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Informations- och kommunikationsstrategi

En extern kommunikationsstrategi utvecklad åt kommuner för främja användandet av elbilar och laddningsstationer.

Digital strategi för Miljöpartiet

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen

Olika former av vägledning till miljöbalken

Handlingsplan för Länsstyrelsens fortsatta värdegrundsarbete

Projektplan för MKN vatten tillsyn miljöfarlig verksamhet

Kommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop

Riktlinje för kriskommunikation

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsstrategi

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun

Kommunstyrelsens Ledningsutskott (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Revidering Kommunikationsplan för år 2015

Myndighetens stöd till utbildningsanordnare avseende tillträdesprocessen för sökande till yrkeshögskoleutbildningar. Återrapportering 2015

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax

Kommunikationsplattform

Transkript:

Kommunikationsstrategi 2019 Ansvarig för strategin: Maria Adervall Strategin antogs av styrgruppen den 25 januari 2019-3 -

Uppdraget Vad är Miljösamverkan Sverige? Miljösamverkan Sverige har som främsta syfte att få till stånd en ökad samsyn mellan länsstyrelserna och en mer enhetlig hantering i tillsyns- och prövningsfrågor, så att lagstiftningen tolkas lika över hela landet. Verksamheten ska inriktas på frågor som rör miljöbalken och närliggande lagstiftningar och bedrivs oftast i projektform. Miljösamverkan Sverige ska utgöra ett stöd i både länsstyrelsernas operativa myndighetsutövning och dess informativa och förebyggande arbete. Miljösamverkan Sverige är ett samverkansorgan, inte en myndighet. De medverkande länsstyrelserna ansvarar för myndighetsutövningen och väljer i vilken omfattning de deltar i de projekt som Miljösamverkan Sverige arbetar med. Var står vi idag? Miljösamverkan Sverige lyftes fram i OECD:s granskning Sveriges miljöpolitik (2014), i statskontorets Vägledning till en bättre tillsyn (2014:17) och i Miljötillsyn och sanktioner en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63). Dessa utredningar konstaterar att vi gör ett erkänt viktigt arbete och har en viktig roll att fylla. 2018 fick Miljösamverkan Sverige också extra medel och vi är nu inne i en intensiv utvecklingsfas. Vi har anställt fler projektledare, och har numera ett kansli där verksamhetsledare, jurist och kommunikatör ingår. En nyckelfaktor för att vi ska kunna utvecklas ytterligare är ett ökat engagemang från fler länsstyrelser. För att uppnå detta behöver vi vässa vårt kommunikationsarbete. Vi behöver tydliggöra för länsstyrelserna vilket värde det skapar för de egna avdelningarna att vara med i projekten, så att medverkan prioriteras i en större utsträckning än i dag. - 4 -

Övergripande syfte och mål Miljösamverkan Sverige ska utveckla svaga områden, dock inte förvalta. bidra till deltagande myndigheters verksamhetsutveckling, på kort och lång sikt. medverka till effektivitet och rättssäkerhet. driva projekt som är konkreta, avgränsade och operativt inriktade. prioritera projekt med inriktning på egeninitierad tillsyn, viss prövning, information och vägledning. verka för en enhetlig tolkning av lagstiftningen i hela landet. vara en attraktiv och utvecklande organisation för handläggare. vara en dynamisk organisation där samtliga länsstyrelser medverkar. På så sätt kan vi får de rätta kompetenserna till olika projekt och utföra bästa möjliga arbete. ta fram material som samtliga länsstyrelser sedan använder i det dagliga arbetet. - 5 -

Målgrupper för kommunikation Primära målgrupper Chefer på länsstyrelser Cheferna prioriterar de anställdas tid. Det är viktigt att de ser hur viktigt Miljösamverkan Sveriges arbete är och hur den egna miljöavdelningen vinner på att vara med. I dag är det inte tillräckligt många av de berörda cheferna som ser alla fördelar som ett engagemang i Miljösamverkan Sverige för med sig. Här behöver vi göra informationsinsatser. Länsledningar Länsstyrelserna ska arbeta för ett hållbart samhälle. I detta arbete är Miljösamverkan Sverige en nationell resurs. För att arbetet ska bli så effektivt som möjligt och för att länsstyrelserna ska få ut så mycket som möjligt ur sin medverkan, så är det viktigt att arbetet förankras hos länsledningarna. I detta har kontaktlänsrådet en viktig roll. Handläggare/medarbetare Miljösamverkan Sveriges projektgrupper består av engagerade medarbetare/handläggare från olika länsstyrelser. För att grupperna ska få en bra sammansättning och kunna ta fram bästa möjliga material behöver vi bli mer välkända inom avdelningar och enheter som arbetar med våra frågor. I dag finns det handläggare inom våra områden som inte vet vad Miljösamverkan Sverige gör. Vi behöver göra informationsinsatser. En viktig förutsättning för att handläggare ska kunna vara med i projekten är dock att cheferna frigör tid. - 6 -

Sekundära målgrupper Centrala myndigheter Miljösamverkan Sverige är ett gemensamt samverkansprojekt som syftar till att öka kvaliteten och rättssäkerheten i handläggningen av miljöbalksfrågor. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten finns representerade i Miljösamverkans styrgrupp och har ett självklart intresse i att Miljösamverkan Sverige bedriver ett effektivt samarbete. Ett effektivt arbete med miljöbalksfrågor förutsätter ett gott samarbete med centrala myndigheter. Här har styrgruppens medlemmar en viktig roll när det gäller att förankra Miljösamverkan Sverige inom sina egna myndigheter. Kommuner Tillsynsvägledningen från regional till lokal nivå står varje länsstyrelse för och den ingår inte i detta samarbete. Däremot kommer vissa av de projekt som Miljösamverkan Sverige arbetar med att vara direkt överförbara till kommunal nivå. Det är då upp till varje länsstyrelse att vidareförmedla kunskap och material till den lokala nivån. Här behöver vi informationsinsatser för att öka kommunernas kännedom om Miljösamverkan Sverige och det material vi tar fram som kan vara till nytta för dem. - 7 -

Kommunikationsmål Miljösamverkan Sverige ska vara välkänt inom berörda avdelningar på länsstyrelserna. Berörda chefer på länsstyrelser ska betrakta Miljösamverkan Sverige som en naturlig del av sin egen verksamhet. Länsstyrelserna ska känna till det material Miljösamverkan Sverige tar fram och ha smidig tillgång till det. Miljösamverkan Sverige ska vara välkänt inom centrala myndigheter som arbetar med frågor som rör miljöbalken. Miljösamverkan Sverige ska vara välkänt inom lokala myndigheter som utövar tillsyn inom våra områden. - 8 -

Budskap Vi som arbetar inom Miljösamverkan Sverige behöver kunna beskriva vårt uppdrag, och vad det ger målgrupperna att engagera sig i verksamheten, på ett kärnfullt sätt. Ett kärnfullt budskap effektiviserar kommunikationen och bidrar till att skapa engagemang och förståelse hos mottagaren. Budskapen utgår från målgruppernas intressen. Målgrupp 1: Länsledningar och berörda chefer Vi når mycket längre genom att samverka. Det finns en omfattande och bred kompetens utspridd på våra länsstyrelser. Vi behöver ta vara på denna kompetens så att den kommer alla berörda avdelningar till nytta. Genom att samverka kan vi utnyttja denna kompetens maximalt. Deltagande i Miljösamverkan Sverige ger: Effektivare handläggning När länsstyrelserna använder handläggarstöd och annat material som vi tar fram blir arbetet mer effektivt, eftersom inte alla behöver uppfinna hjulet på nytt. Det innebär att de enskilda länsstyrelserna sparar resurser. En rättssäker tillsynsprocess Genom att samverka i projekten ökar vi samsynen mellan länsstyrelserna i miljöbalksfrågor. Det leder till en mer rättssäker tillsynsprocess. Bättre kvalitet på tillsynen Miljösamverkan Sveriges projekt tar fram handläggarstöd och konkret tillsynsvägledning till länsstyrelserna. Möjlighet att påverka Genom att den egna länsstyrelsen deltar i projektgrupper finns större möjlighet att påverka och att bidra med den egna länsstyrelsens perspektiv i processen. Motiverade och kompetenta handläggare Medarbetare som arbetar inom Miljösamverkan Sverige tar med sig nya idéer, arbetssätt och ny sakkunskap hem till den egna länsstyrelsen. De bidrar till att alla länsstyrelser samlat höjer sin kompetens. Större genomslag När vi samverkar och samordnar kan vi skapa synergier och få större genomslag. - 9 -

Målgrupp 2: Handläggare/medarbetare Miljösamverkan Sverige erbjuder: Kompetensutveckling Deltagande i projekten innebär en möjlighet att fördjupa sig inom ett specifikt område. Det är också en möjlighet att tillsammans med andra reda ut problematiska frågeställningar som man ställts inför. Det är en möjlighet att reflektera kring förbättringsarbete som både organisationen och den enskilde handläggaren kan ha nytta av. Möjlighet att påverka Genom att delta i projekten får man möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter, perspektiv och fördjupade kunskap inom ett område. På så sätt säkrar man också att frågor som är extra viktiga i den egna regionen vägs in. Det är också en möjlighet för deltagaren att vara med och bidra till konkret miljönytta i hela Sverige. Nätverk I projektet får man möjlighet till nya bekantskaper på andra länsstyrelser och en inblick i andra länsstyrelsers arbete och arbetssätt. I projektgrupper samlas ofta handläggare med gedigen erfarenhet och djup kompetens inom sakområdet. Det medför möjligheter till utveckling och många intressanta diskussioner. Målgrupp 3: Centrala myndigheter Miljösamverkan Sverige är: Ett komplement och en samarbetspartner Länsstyrelserna har detaljerad kunskap som de centrala myndigheterna efterfrågar. Vi behöver samverka för en rättssäker och effektiv myndighetsutövning i hela landet. - 10 -

Målgrupp 4: Kommuner Miljösamverkan Sverige bidrar till: Effektivare handläggning och kompetensutveckling Genom att använda det material som länsstyrelserna tar fram vinner kommunerna tid och effektivitet. En rättssäker process Samverkan mellan myndigheterna leder till en mer rättssäker handläggning, med ökad samsyn kring hur lagen ska tolkas. - 11 -

Kanaler och tillvägagångssätt Genom att visa upp resultat och goda exempel ökar vi medvetenheten om Miljösamverkan Sverige och det arbete vi gör. På så sätt visar vi för våra målgrupper vilket värde Miljösamverkan Sverige tillför, både för organisationen och för enskilda handläggare. Kanaler för kommunikation Webbplats Webbplatsen är, i en bemärkelse, hjärtat i vår externa kommunikation. På hemsidan finns allt material som vi vill nå ut med på ett överskådligt sätt, som vi sedan länkar till i andra kanaler. Om någon är nyfiken på vad vi gör och söker information om oss är det här de flesta kommer att hamna, oavsett om det är handläggare som är intresserade av projekten eller journalister som vill veta mer om organisationen. På webbplatsen ska vi därför presentera Miljösamverkan Sverige med riktad information mot olika målgrupper på ett överblickbart och lättillgängligt sätt. Det gör vi genom att ha olika ingångar för våra målgrupper, med korta texter som svarar på frågan Varför ska jag engagera mig i MSS?. Här samlar vi även goda exempel i olika format, till exempel reportage och intervjuer. Vi ska också ha en ingång för journalister, där vi samlar pressmeddelanden, presskontakter och kort grundinformation. Detta kommer att genomföras fullt ut när vi byter system till SiteVision och får en ny webbsida. Grupparbetsplatser I anslutning till vår hemsida finns grupparbetsplatser som vi använder internt, för att kommunicera med dem som arbetar i projekten. Nyhetsbrev Miljösamverkan Sveriges nyhetsbrev ska ha en inspirerande funktion. Vi kommer att lyfta medarbetare och deras arbete och visa goda exempel och resultat från våra projekt. Tonen ska vara lättsam och formatet kortfattat. Genom intervjuer, korta nyheter och reportage, intressanta siffror/resultat och vlogginlägg visar vi godbitar ur vad vi gör. Nyhetsbreven samlas i kronologisk ordning under en flik på webbplatsen. - 12 -

Riktade utskick Vi kommer också att skicka särskilda nyhetsbrev till specifika målgrupper, med riktad information, till exempel till kommuner för att informera om hur de kan ha nytta av oss, och till nyanställda. Vi gör också riktade utskick när vi har aktiviteter, resultat eller annat som förtjänar särskild uppmärksamhet. Pressarbete Att synas i media är en viktig kanal för att nå ut brett med vad vi gör och för att lyfta handläggarrollen. När vi har nyheter vi vill lyfta fram och där det finns ett allmänintresse kontaktar vi media. Pressmeddelanden Projektledare och kommunikatör tar tillsammans fram ett pressmeddelande som skickas ut till medier i det berörda området, som sedan skickas ut i samarbete med berörda länsstyrelsers pressavdelningar. Samtliga pressmeddelanden samlas i pressrummet på Miljösamverkan Sveriges nya webbplats, efter flytten till Sitevision. Medieträning/stöd I samband med kampanjer och pressutskick förbereder vi kampanj-kit, med ett mallpressmeddelande och annat relevant material till projektdeltagarna. Det är också möjligt för projektgrupper att boka mini-medieträningar inför kampanjer. Filmklipp och Vlogg I en vlogg visar vi klipp från fältet och korta intervjuer, där projektdeltagare och projektledare berättar om Miljösamverkan Sverige och de projekt de arbetar med. Sociala medier Vi finns på Youtube, där vi lägger upp webbinarier, vlogg, och annat filmmaterial som vi producerar. Vi länkar, eller bäddar, sedan in materialet i andra kanaler. Genom att lägga våra webbinarier på Youtube kan vi också sprida dem till kommuner och andra berörda. På så sätt kan även de som i dagsläget inte har möjlighet att delta under webbinarierna se dem i efterhand. Vi har också en Facebook-sida där vi länkar till nyheter, nyhetsbrev och berättar om vad vi gör. Här kan vi också lägga upp bilder från våra träffar, utflykter, seminarium och liknande. Facebook är i första hand ett socialt forum och ger en möjlighet för projektdeltagarna att visa vänner, bekanta och kollegor vad de arbetar med och hur kul vi har inom Miljösamverkan Sverige. Kommunikatören och - 13 -

samtliga projektledare gör inlägg som Miljösamverkan Sverige, som de sedan kan dela på andra sidor. Vi testar det under 2019 för att se om det är något som vi vill fortsätta med. När det gäller andra sociala medier så använder vi oss av länsstyrelsernas kanaler tills vidare. Intranät Internt lägger vi upp nyheter på intranätet. Vi har begärt att får en banner för Miljösamverkan Sverige under Nationella nyheter. Möten och konferenser Representanter för Miljösamverkan Sverige deltar på olika möten och konferenser för att informera om Miljösamverkan Sveriges projekt, till exempel Miljönätverkets vår- och höstmöten, andra chefsträffar och handläggarträffar. - 14 -

Viktigt att tänka på för att lyckas God framförhållning och planering av aktiviteter. Att nå målgrupperna när de är mottagliga för budskapet. Årshjulet med tidpunkter och händelser under året, som vi kan hänga upp kommunikationen på, blir ett viktigt verktyg. Att kunna hänvisa målgrupperna vidare till bra innehåll för fördjupning. Genomtänkt bildmaterial. Ta fram budskap, material, koncept och tips och råd och tillhandahålla detta på ett enkelt sätt så att alla medverkande kan använda det. Sprida goda exempel via nyhetsbrev, Sociala medier, webbplats och möten. Vi behöver arbeta i nära samverkan med förvaltningsobjekten. Vi måste omvärldsbevaka och hänga på med kommunikationsaktiviteter när medieljuset faller på någon av våra frågor, eller när nya undersökningar och statistik presenteras. Vi använder vår logga i all vår kommunikation. - 15 -