PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-11-07 LKD04216 95 Policy kring landstingets syn, arbetssätt och mål med familjecentraler, LF Bakgrund Miljö- och folkhälsoenheten har tagit fram ett förslag till policy utifrån uppdraget (Uppdragsdirektiv Landstingsfullmäktige 100/02) att precisera landstingets syn, arbetssätt och mål med familjecentraler. Antagen policy skall sedan ligga till grund för framtagande av avtalsförslag med övriga berörda huvudmän, främst kommunerna. Kommentar Strategiska folkhälso- och miljöberedningen har behandlat förslaget till familjecentralspolicy den 13 oktober och ställer sig i sin 6 bakom detta förslag till policy och föreslår landstingstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att godkänna föreliggande förslag. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Policy kring Landstinget Sörmlands syn, arbetssätt och mål med familjecentraler godkänns. Bilaga 1. Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler 2. Missiv 3. Protokollsutdrag Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen 2005-10-13, 6 Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige Strategiska Folkhälso- och miljöberedningen Akten 611 88 Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel 0155-24 50 00 fax 0155-28 91 15 e-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 05\(11) nov\ 95 familjecentr, lf\ 95 famcentr.doc Utskriftsdatum: 2005-11-24 14:00 SID 1(1)
Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler 2005-10-01
Denna policy är resultatet av uppdragsdirektiv benämnt: Komplettering och utveckling av tidigare PM Den goda familjecentralen i enlighet med LF : 100/02. Arbetet med framtagandet av denna policy har pågått under perioden 05 05 01 till och med 05 10 01. Folkhälsoenheten har varit ansvarig för genomförandet av uppdraget och fungerat som samordnare. Framtagandet av policyn har genomförts genom ett processinriktat arbetssätt i samverkan med representanter från Barnmorskemottagningen, Centrala barnhälsovården, Division Närvård, Folkhälsoenheten, Primärvården och verksamma vid familjecentraler i Sörmland. Arbetsgrupp för Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler: Ann-Sofie Almkvist, samordnande barnmorska, Barnmorskemottagningen Ing-Marie Andrée, vårdcentralschef Åsidan, Nyköping Monica Pärus, folkhälsoplanerare, Folkhälsoenheten Birgitta Carlheim-Gyllensköld, primärvårdschef, Primärvården i Katrineholm Agneta Ehrlemark, verksamhetssamordnare, Centrala barnhälsovården Suzanne Freimanis, BVC-sjuksköterska, Familjecentral Thomaskyrkan Eva Jansson, barnmorska, Kvinnokliniken, Nyköping Boel Lundstedt Ahlström, vårdenhetschef, Vårdcentralen Strängnäs Tina Källberg, närvårdskoordinator, Division Närvård (norra länsdelen) Birgitta Ollén Lundberg, BVC-sjuksköterska, Familjecentrum Strängnäs Åsa Ranung, folkhälsochef, Folkhälsoenheten Karin Segnestam, barnhälsovårdsöverläkare, Centrala barnhälsovården Ann-Margret Walleräng, barnmorska, Barnmorskemottagningen Eskilstuna 2
Innehåll Bakgrund 4 Mål för Landstinget Sörmlands arbete med familjecentraler 5 Målgrupp för familjecentralen ur Landstinget Sörmlands perspektiv 5 Landstinget Sörmlands definition av en familjecentral 5 Familjecentralen kunskap och evidens 6 Varför familjecentraler? 6 Familjecentralen - som hälsofrämjande arena 6 Familjecentralen - som förebyggande arena 6 Samverkan som begrepp och arbetsform 7 Varför samverka? 7 Utvärdering om samverkan vid familjecentraler 7 Landstingets ansvar i arbetet med familjecentraler 8 Barnmorskemottagningens roll 9 Barnhälsovårdens roll 10 Landstingets prioriteringar i arbetet med familjecentraler 11 Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler 12 Uppföljning på verksamhetsnivå 12 Utvärdering ur ett brukarperspektiv 12 Landstingets organisation för familjecentraler 13 Från förfrågan till beslut 13 Från beslut till drift 14 Rapportering och uppföljning 15 Innehåll i samverkansavtal 16 Referenslista 17 Bilaga: Familjecentraler i Sörmland, befintliga och planerade 18 3
Framtidens hälsoförbättringar är i första hand möjliga att åstadkomma genom hälsofrämjande och förebyggande insatser. Samhällets olika aktörer står inför stora utmaningar när det gäller att minska de stora sociala skillnaderna i hälsa. Svenska barn har idag en relativt god fysisk hälsa även om vissa orosmoln finns bland annat i form av en ökning av andelen överviktiga barn och ungdomar. Det finns också tecken på att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. Ett ökat samarbete mellan yrkesgrupper som arbetar med barn och familjer kan vara ett sätt att ge ökat stöd till barn och deras föräldrar för att bidra till en mer positiv hälsoutveckling. Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler Denna policy är ett styrdokument som klargör Landstinget Sörmlands roll, belutsvägar, arbetsätt och mål med familjecentraler. Policyn ska ligga till grund för framtagande av avtal mellan Landstinget Sörmland och kommunerna, eller eventuell annan medverkande part, som är huvudmän för familjecentraler i Sörmland. Bakgrund 1998 skrevs en PM om Den goda familjecentralen i Sörmland som hittills har varit vägledande för landstingets arbete med familjecentraler. PM:en är till vissa delar otillräckligt, framförallt när gäller att redovisa landstingets åtagande, roll och ansvar i arbetet med familjecentraler. Det finns skillnader i länet när det gäller landstingets medverkan vid familjecentraler. Som exempel finns Barnmorskemottagningens representanter vid vissa familjecentraler i länet, men inte på alla. Det finns också en otydlighet när det gäller på vilka grunder landstinget medverkar i en familjecentral. Landstinget arbetar för att skapa en långsiktig hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland, i detta ingår att arbeta för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Landstinget Sörmlands mål är att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. I det här sammanhanget innebär det att landstingets del i arbetet med familjecentraler ska vara likvärdigt över hela länet. Ytterligare ett skäl till att förtydliga landstingets åtaganden, roll och ansvar är det delade huvudmannaskapet som finns för familjecentralerna. Landstingets tydliggörande är en förutsättning för att kunna bedriva en bra samverkan med våra samarbetspartner, kommunerna och andra aktörer. 4
Mål för Landstinget Sörmlands arbete med familjecentraler Landstinget Sörmlands mål är att bidra till en god vård och hälsa på lika villkor för befolkningen. Detta mål är en viktig utgångspunkt för landstingets arbete med familjecentraler. Familjecentralen utgör en del av hälso- och sjukvårdens arbete i syfte att främja barns och föräldrars psykiska, fysiska hälsa och välbefinnande. Landstingets mål i arbetet med familjecentraler är att främja en god och jämlik hälsoutveckling hos barn och föräldrar. Den samverkan som sker inom ramen för familjecentralen förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda verksamheterna. Barnet och dess föräldrar kan tidigt få stöd utifrån den samlade kompetens som finns och genom familjecentralerna byggs en struktur för att stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen och deras föräldrar. Dess generella inriktning ger goda möjligheter att ta sig an små bekymmer innan de blir för stora. Enligt FFF, Föreningen för familjecentralen i Sverige, är målet för familjecentralen att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att: - vara tillgänglig som nära mötesplats - stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar - skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga - erbjuda lättillgängligt stöd - vara ett kunskaps- och informationscentrum I FN s konvention om barnets rättigheter finns ett flertal artiklar som visar på landstingets roll och ansvar i arbete med familjecentraler. I artikel 24 beskrivs de krav som ställs på hälso- och sjukvården och som fastslår barnets rätt till att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. I detta har Barnmorskemottagningen en viktig plats med sitt ansvar för mödrar, före och efter förlossning. Barnhälsovårdens roll speglas väl i artikel 6 som har fokus på barnets rätt till utveckling. I konventionen fastslås också att det är familjen som har ansvar för barnets utveckling och att samhällets (landstingets) roll/ansvar är att stötta familjen i detta. Målgrupp för familjecentralen ur Landstinget Sörmlands perspektiv Det är framförallt barn i åldern 0-6 år som är fokus för familjecentralens verksamhet. Målgruppen är familjer som väntar barn eller har barn som ännu inte börjat förskoleklass och som är bosatta i familjecentralens närområde. Målgruppen utgår från att Barnmorskemottagningen riktar sig till det ofödda barnet, de blivande föräldrarna och den nyblivna familjen samt att Barnhälsovårdens uppdrag omfattar barn i åldern 0-6 år. Landstinget Sörmlands definition av en familjecentral Landstinget Sörmlands definition utgår från den nationella beskrivning som FFF- Föreningen för familjecentraler har gjort. Enligt denna definition ska basen för en familjecentral bestå av: Barnmorskemottagning Barnhälsovård Öppen förskola Socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete Till denna bas kan också andra lokala aktörer knytas såsom föreningar, organisationer och myndigheter. Familjecentralen ska bedriva en verksamhet som är hälsofrämjande, förebyggande och stödjande. Varje familjecentral är unik och förutom basen kan innehåll och form variera beroende på lokala förhållanden, behov och önskemål från brukarna. 5
Familjecentralen kunskap och evidens Varför familjecentral? Familjecentralen bygger på det faktum att det finns ett samband mellan föräldrars livsvillkor och deras barns hälsa. Barnfamiljerna lever idag under andra villkor än för 20-30 år sedan. Idag bor många barnfamiljer långt från sina far- och morföräldrar och många saknar ett nätverk kring sin familj. Ett av familjecentralens syften är att bidra till att bygga upp eller stärka nätverket kring barnfamiljen genom att vara en naturlig och lättillgänglig mötesplats. Föräldrar är den viktigaste resursen för sina barns psykiska och fysiska hälsa. Förebyggande generella insatser, riktade till föräldrar under graviditeten och under de tidiga åren, stärker barns skydd mot ohälsa. Enligt Sven Bremberg vid Statens Folkhälsoinstitut, visar forskning på att insatser under förskoleåldern har bättre effekter än åtgärder i skolåldern. Ur detta perspektiv är familjecentralen en lämplig arena för att stödja de blivande föräldrar och föräldrar med barn i åldern 0-6 år. Familjecentralen - som hälsofrämjande arena Ottawadeklarationen som skrevs vid ett WHO-möte 1985 har varit en utgångspunkt för modernt hälsoarbete. I detta dokument introducerades begreppet stödjande miljöer som konkret innebär att stärka de hälsofrämjande effekterna i individens omgivning genom att påverka och förbättra livsvillkoren i människors närmiljö/vardagsmiljö. Sådana stödjande miljöer kan också kallas för arenor. Exempel på arenor är skola, ungdomsmottagningar, bibliotek och familjecentraler. Arenor möjliggör för många aktörer att arbeta tvärsektoriellt tillsammans för en bättre hälsa hos befolkningen. Hälsofrämjande arbete utgår från en salutogen ansats, det vill säga kunskap om vilka faktorer som främjar hälsa. I folkhälsoarbetet riktas arbetet dels mot att undanröja så kallade riskfaktorer, (faktorer som ökar risken för ohälsa/sjukdom) och dels med att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Exempel på en friskfaktor kan vara att en individ har ett nätverk av nära och kära som bidrar till att individen mår bra i sin vardag. Ett sådant gott socialt stöd kan också fungera som en skyddsfaktor och stödja en person i motgång. Forskning visar att vänner och socialt nätverk är väsentligt för barns hälsa. Barns hälsa hänger också starkt samman med hur familjen mår. Genom familjecentralerna byggs en struktur för att stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen. Familjecentralen - som förebyggande arena Föräldrarnas roll under barnets tidiga uppväxtår är av central betydelse för barnets utveckling. Barnmorskemottagningen möter i princip alla blivande mödrar och är den som först kan se vilket eventuellt extra stöd som de blivande föräldrarna kan komma att behöva. Tillsammans med BVC-sköterskan som regelbunden möter barnen under de tidiga uppväxtåren, ger familjecentralen en god grund för att kunna arbeta med förebyggande insatser och nyttja personalens samlade kompetens. Familjecentralens generella inriktning ger goda möjligheter att ta sig an små bekymmer innan de blir för stora. I rapporten Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa visas på vikten av att tidigt satsa på förebyggande insatser. Ett exempel som tas upp är att om ett enda fall av missbruk under vuxenlivet kan förebyggas, kan den insparade kostnaden motsvara en summa som kan bekosta föräldrautbildning till mellan 3000 och 6000 föräldrar. 6
Samverkan som begrepp och arbetsform Samverkan är ett vanligt förekommande begrepp och dess betydelse kan behöva förtydligas i detta sammanhang. Ett sätt, enligt FFF (Föreningen för Familjecentraler), att definiera samverkan är på följande sätt: samordning + samarbete = samverkan. Samordning Samordning av resurser på huvudmannaskapsnivån Samarbete Personliga kontakter i i det dagliga arbetet Samverkan Samverkan i sig är inget mål utan ska ses som ett medel en förutsättning för att uppnå mervinster. Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en fungerande familjecentral och förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda verksamheterna. En av vinsterna, enligt FFF, är att samverkan ökar förutsättningarna för att tidigt upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljerna som besöker familjecentralen. Varför samverka? Specialisering och professionalisering har skett inom många yrkeskårer inom offentlig sektor. Detta kan leda till en bristande helhetssyn och göra att individer och grupper faller mellan stolarna eller hamnar i en rundgång mellan myndigheter. Genom att samordna sina resurser möjliggörs tvärsektoriell samverkan till gagn för den gemensamma målgruppen föräldrar och barn. En väl fungerande familjecentral ska ses som ett sätt att säkerställa de förutsättningar som behövs för att få kvalité i arbetet med att stödja barnfamiljer samtidigt som resurserna används kostnadseffektivt. Arbetssättet på familjcentralen karaktäriseras av att olika yrkeskategorier arbetar tillsammans, som ett team, för att uppnå ett bättre resultat för den gemensamma målgruppen, jämfört med att yrkeskategorierna arbetar var för sig. En vanlig invändning mot samverkan är att det finns risk att yrkesrollerna flyter ihop. Tvärtom har det, enligt FFF, visat sig att yrkesrollerna blir tydligare då det är lätt att hänvisa brukare vidare till en annan profession. Genom att arbeta så nära andra yrkeskategorier, blir det egna uppdraget tydligare. Utvärdering om samverkan vid familjecentraler År 2000 gjordes en första större utvärdering av familjecentraler i Sverige 1. Den sammanfattande konklusionen är att familjecentralen bör vara framtidens stöd till föräldrar och barn. Utvärderingen pekar på att brukarna/besökarna är mycket nöjda med familjecentralerna och då speciellt närheten och tillgängligheten till familjcentralen, att familjen snabbt kan få stöd vid behov. Personal har också uttryckt sig mycket positiva till de möjligheter som samverkan ger. De ändrade arbetsformer som samverkan inneburit har bidragit till en rad fördelar jämfört med hur arbetet med barnfamiljerna tidigare var organiserat. Några av de fördelar som omnämns är att familjerna får ett bättre stöd, de fångas upp tidigare om de har problem och kan få stöd utifrån en samlad kompetens. Personalens egen kunskap om andras yrkesgrupper roll och kompetens har ökat och personalen ser sig som en del av en helhet. Svårigheter som framkommit i utvärderingen handlar om ökad tidspress, samverkan tar tid. Revirtänkande och professionella barriärer är andra hinder som uppgetts. Fördelarna med samverkan upplevs emellertid, mer än väl, överväga svårigheterna. 1 Bak, Maren & Gunnarsson, Lars. Familjecentralen, Framtidens stöd till föräldrar och barn? Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/2000. 7
Landstingets ansvar i arbetet med familjecentraler Landstingets representanter, Barnmorskemottagningen och Barnhälsovården är två av hörnpelarna på familjecentralen. De ska i samverkan med övrig personal erbjuda en nära och välkomnande mötesplats, för att stärka, stödja och främja en god hälsa för blivande föräldrar och barnfamiljer i familjecentralens närområde. Omvårdnaden ska vara av god kvalitet och genomsyras av en humanistisk människosyn och ett etiskt förhållningssätt. Varje möte är unikt och ska utformas individuellt. På familjecentralen är det viktigt att utveckla och utvärdera verksamheten kontinuerlig, utifrån ett barnperspektiv och utifrån familjernas behov. Tid för samverkan Samverkan mellan berörda verksamheter är en naturlig del i arbetet på en familjecentral. Inom ramen för personalens tjänster ska tid avsättas för möten, planering och utveckling tillsammans med övrig personal på familjecentralen. Barnmorska och BVC-sjuksköterska ska vara lättillgänglig för brukarna. Det ska finnas tid för spontana och oplanerade besök, som är en viktig del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som utförs på familjecentralen. Viktigt är också att barnmorskan och BVC-sjuksköterskan finns på familjecentralen på samma tider som övrig personal. Vissa insatser såsom vaccinationer kräver att det finns två medicinskt kunniga personer, till exempel två sjuksköterskor, på plats samtidigt, för att säkerställa den mediciniska säkerheten. Föräldrastöd i grupp - En angelägen uppgift i att stötta och utveckla föräldrars kompetens är att ha föräldragrupper tillsammans med andra yrkeskategorier. Gruppverksamheten stärks av att det är olika yrkesgrupper som deltar och med sin kompetens belyser olika delar av föräldraskapet, utifrån föräldrarnas önskan och behov. Det bidrar till att få ett heltäckande föräldrastöd som naturligt följer barnet och familjen under de år de återfinns inom familjecentralens verksamhet. Även mer riktade stödgrupper ska erbjudas på familjecentralen och dessa utformas utifrån besökarnas behov. I detta arbete medverkar barnmorska och BVC-sjuksköterska i olika omfattning. Gemensamt upptagningsområde för Barnmorskemottagningen och Barnhälsovården underlättar sammansättningen och genomförandet av föräldragrupper. Lokalisering - Familjecentralen ska finnas i ändamålsenliga lokaler och vara lättillgänglig för besökarna. Om familjecentralen placeras i ett område med hög vårdtyngd eller som är socioekonomiskt utsatt, krävs att personella resurser tillskjuts då det är rimligt att anta att familjer boende i sådana områden, tar mer tid i anspråk. Samlokalisering - För att på bästa sätt kunna möta barn och deras föräldrar ska familjecentralens olika verksamheter finnas i samma hus och helst på samma plan. Samlokalisering ger de bästa förutsättningarna för en god samverkan mellan de olika yrkesgrupperna. Inom dessa väggar sker då mötena mellan de olika personalkategorierna på ett naturligt sätt, vid fikabordet, i korridoren och vid de gemensamma mötena. 8
Barnmorskemottagningens roll Barnmorskemottagningen arbetar utifrån Mödrahälsovårdens nationella och regionala basprogram och i enlighet med det regionala basprogram i Sörmland som Barnmorskemottagningen erbjuder. I arbetet ingår bland annat graviditetskontroller och föräldrautbildning som ska ge föräldrar ökade kunskaper om den psykiska, fysiska och sociala omställningen under graviditeten samt om barns utveckling och behov och skapa möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar. Följande arbetsuppgifter utförs av barnmorskan på familjecentralen Graviditetskontroller (med 9-10 för förstföderskor och 8-9 besök för omföderskor) Föräldrautbildning som ska stärka föräldrar i deras föräldraskap Förlossningsförberedelse Amningsrådgivning Efterkontroller efter förlossning Preventivmedelsrådgivning inklusive förebyggande av STI (Sexually Transmitted Infections) Dagens barnmorskor arbetar med en helhetssyn på kvinnan i sin relation till sin familj. Graviditeten är en unik period med stor öppenhet för livsstilsförändringar. En av barnmorskans viktigaste uppgifter är att få blivande pappor att känna sig delaktiga i graviditeten och bekräfta deras viktiga betydelse för barnet och ett jämställt föräldraskap. Förutsättningar för Barnmorskemottagningens arbete på familjecentralen För att trygga förutsättningarna för kontinuitet i arbetet ska två barnmorskor vara förtrogna i arbetet vid en familjecentral. Barnmorskan ska finnas där minst 3 dagar per vecka för att få kontinuitet och förutsättningar för en naturlig samverkan med övriga personal. På familjecentralen ska det finnas, för ändamålet, fungerande arbetsrum för barnmorskan. Preventivmedelsrådgivning kräver att det finns gynekologisk utrustning att tillgå på familjecentralen. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör en heltidsarbetande barnmorska ha 90 inskrivna kvinnor. Arbetsformerna på familjecentralen innebär en ökad samverkan mellan yrkesgrupper, detta tar tid, vilket kan göra att en justering i Socialstyrelsens rekommendation kan vara nödvändig. 9
Barnhälsovårdens roll Barnavårdscentralerna (BVC) arbetar enligt ett nationellt basprogram och ska följa Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Sörmland. Barnhälsovården ska främja förskolebarns (0-6 år) hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnhälsovård på BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla (100 %) av föräldrarna väljer att använda sig av den. BVC-arbetet sker genom hembesök, mottagningsbesök och gruppverksamheter. Till varje BVC är även en läkare knuten. Konsultationsstöd finns från Centrala Barnhälsovården (C-BHV). Exempel på arbetsuppgifter som utförs av BVC-sjuksköterskan på familjecentralen Stödsamtal i föräldraskapet, enskilt eller i form av föräldragruppsverksamhet. Amnings- och kostråd Uppföljning av barnets psykomotoriska utveckling Skadeprevention Vaccinationer Föräldrastöd i olika former, anpassat efter familjens behov, är en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Alla nyblivna föräldrar ska aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Föräldrar som tidigare har barn och vill delta ska också få vara med i föräldragrupp. Förutsättningar för Barnhälsovårdens arbete på familjecentralen BVC-sjuksköterskan ska vara specialistutbildad, barnsjuksköterska och/eller distriktssköterska. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje enskild BVCsjuksköterska arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. BVC-sjuksköterskan har områdesansvar och i ett område med normal vårdtyngd krävs en heltidstjänst för 50-60 nyfödda per år. För att trygga förutsättningarna för kontinuitet i arbetet ska två BVCsjuksköterskor vara förtrogna med verksamheten på familjecentralen. Arbetsformerna på familjecentralen innebär en ökad samverkan mellan yrkesgrupper, detta tar tid, vilket kan göra att en justering av det ovan föreskrivna antalet nyfödda per år kan vara nödvändig. 10
Landstingets prioriteringar i arbetet med familjecentraler I arbetet med att starta upp en familjecentral ingår att besluta om var den ska lokaliseras. I de mindre kommunerna blir förmodligen inte detta något problem då det troligen bara blir en familjecentral. I de större kommunerna kan dock situationen uppstå att det finns planer på att starta upp flera familjecentraler, frågan uppstår då; Hur ska landstinget prioritera? En kunskapsöversikt om närmiljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa och välbefinnande visar på att en resursrik närmiljö både minskar risken för att barn ska födas med låg födelsevikt och för att barn ska utveckla beteendeproblem. (Bremberg & Sellström). Barn tillbringar en stor del av sin tid i bostadsområdet där de går i förskola och skola samt träffar andra barn och vuxna. Barn som växer upp i resursrika områden har generellt sett en mer gynnsam hälsoutveckling. Ur detta perspektiv är det av stor vikt att i planeringsfasen utreda var familjecentral ska lokaliseras för att bäst främja barnfamiljernas hälsa och välbefinnande. Landstingets förhållningssätt ska vara att prioritera barnfamiljer bosatta i så kallade utsatta bostadsområden. Med utsatthet avses i sammanhanget ett antal socioekonomiska faktorer som påverkar de boendes livsvillkor såsom arbetslöshet, utbildningsnivå, inkomstnivå, andel socialbidragstagare och andel med utländsk bakgrund. Ett annat kriterium att ta i beaktande är områden med stor vårdtyngd, Med stor vårdtyngd avses områden vars population i allmänhet tar mer tid än normalt i anspråk vid ett vårdbesök. Det kan till exempel handla om barnfamiljer som behöver tolk när de besöker BVCsjuksköterskan eller barnmorskan och därför är mer tidskrävande. För att kunna upprätthålla en god kvalité i familjecentralens verksamhet med god tillgänglighet och service krävs ett visst befolkningsunderlag. Det är till exempel inte rimligt att varje enskild barnavårdscentral utgör en egen familjecentral. En analys, med utgångspunkt från bland annat ovanstående faktorer, av familjecentralens närområde är viktigt att göra innan beslut tas kring igångsättande och lokalisering. Ett område med stor vårdtyngd eller som är socioekonomisk utsatt är också mer resurskrävande personalmässigt. 11
Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler För att säkra en god kvalitet av familjecentralerna i länet finns behov av uppföljning och utvärdering med viss periodicitet. KAFO - Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering är framtagen av Landstingen i Sörmland och Uppsala län i samarbete med personal, från kommun och landsting, som är verksamma vid familjecentraler. KAFOmodellen ska användas som ett verktyg för att kvalitetssäkra den enskilda familjecentralens organisering, resurser och verksamhet. Genom att varje familjecentral fyller i ett formulär om sin verksamhet fås ett underlag som kan peka på eventuella förbättringsområden. Formuläret ger uppgifter om ett antal indikatorer som kan spegla hur väl samverkan fungerar genom att belysa samordningsnivån och samarbetsnivån. Indikatorer som belyser samordning och resurser Huvudmannanivå. Finns samverkansavtal, ledningsgrupper, samordningsfunktion, måldokument och sektorsövergripande utvärderingar? Basverksamheternas bemanning. Hur ser bemanningen ut från familjecentralens olika basverksamheter? När och hur ofta finns barnmorska, BVC-sjuksköterska och socialtjänst på plats, vilka öppettider har förskolan? Indikatorer som belyser samarbete och verksamhet Planering och uppföljning. Har personalen gemensamma personalmöten? Finns måldokument för verksamheten? Finns samordningsfunktion? Görs en årlig verksamhetsplan? Görs en årlig verksamhetsuppföljning? Samarbete i verksamheten. Är verksamheten samlokaliserad? Finns gemensam föräldrautbildning? Finns annan integrerad gruppverksamhet? Förs veckobok/dagbok? Görs det uppföljning bland brukarna? Görs utvärdering av verksamheten? Ansvarig för uppföljning och kvalitetssäkring i Landstinget Sörmland: Division Närvård. Uppföljning på verksamhetsnivå För familjecentralens verksamhet är det viktigt att kontinuerligt följa upp sin verksamhet ur olika perspektiv. Vid varje familjecentral ska det finnas en verksamhetsplan som innehåller mätbara mål och delmål vilket ger förutsättningar för verksamhetsuppföljning. Utvärdering ur ett brukarperspektiv Familjecentralens förebyggande och hälsofrämjande arbete är ett långsiktigt arbete, vilket gör det svårt att värdera insatser på kort sikt. Det är rimligt att förvänta sig att det kommer att ta flera/många år innan det kan går att få mätbara effekter hos familjecentralens målgrupp. För familjecentralen är det ändå betydelsefullt att kontinuerligt följa upp och utvärdera den pågående verksamheten. Det kan göras genom att personal och brukare diskuterar tillsammans eller genom att brukarna får en enkät att fylla i om familjecentralen, eller på annat sätt får göra sin röst hörd. 12
Landstingets organisation för familjecentraler Från förfrågan till beslut Initiativtagaren Lokal samverkansberedning Arbetsutskottet Hälsooch sjukvårdsnämnden (HSNAU) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Initiativtagaren tar upp frågan med berörd samverkansberedning och lämnar över sitt önskemål och sina krav formulerade i en framställan/förfrågan. Den lokala samverkansberedningen lyfter sedan upp frågan i ett utlåtande med en viljeyttring till nämnden (HSN) via Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott. (HSNAU). Därefter går Hälso- och sjukvårdsnämnden till beslut som antingen kan innebära att det uppdras till chefen för Division Närvård att pröva förslaget och undersöka frågan, eller att genomföra beslutet. Samtidigt uppdrar Hälso- och sjukvårdsnämnden till den lokala samverkansberedningen att följa genomförandet. Uppdrag till chefen Division Närvård 13
Från beslut till drift Genomförande av beslut Division Närvård 1 Lokal styr/ledningsgrupp för närvård 2 Arbetsgrupp för familjecentral: Verksamhetsföreträdare för familjecentralens huvudmän/ medverkande parter. Arbetar fram underlag för genomförande och avtal. Till gruppen kan också personer/funktioner adjungeras 4 3 Förankring/Avstämning Avtal mellan huvudmän 5 Drift av familjecentral 14
Rapportering och uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämnden Lokal styr/ledningsgrupp för närvård Division Närvård Ledningsgrupp för familjecentral: Platschef för vårdcentral 1:a linjechef Barnmorskemottagning Utsedda representanter från kommun/annan huvudman Samordnare från familjecentralen Familjecentral Samordnare från familjecentralen 15
Innehåll i samverkansavtal Organiseringen av familjecentralen ska regleras via samverkansavtal mellan berörda huvudmän. Nedan specificeras ett antal punkter om avtalets innehåll. Huvudmannaskap Avtalsskrivande parter Avtalets längd hur ofta det ska revideras Samordnare ska finnas med ansvar för att leda, samordna och planera familjecentralens verksamhet. Gemensamma personalmöten Gemensam utbildning/kompetensutveckling för personalen vid familjecentralen. Handledning för personalen vid familjecentralen. Ledningsgrupp för familjecentralen Måldokument Verksamhetsplan Verksamhetsuppföljning Verksamhetsberättelse Rapportering/Uppföljning Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering KAFO-modellen Långsiktighet Finansiering Flera nivåer - personalkostnader landstinget bekostar personal från BVC och Barnmorskemottagningen. - lokaler gemensamma utrymmen delas lika mellan avtalsparterna inkluderar fika, städning etc. - egen budget för familjecentralens personal gemensamma utbildningar, handledning med mera Lokalisering Samlokalisering 16
Referenslista Bak, Maren & Gunnarsson, Lars. Familjecentralen, Framtidens stöd till föräldrar och barn? Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/2000. Bing, Vibeke. Föräldrastöd och samverkan. Familjecentralen i ett folkhälsoperspektiv. 2005. Gothia. Bremberg, Sven. Bättre hälsa för barn och ungdom: En strategi för de sämst ställda. Stockholm, Folkhälsoinstitutet, 1998 (Folkhälsoinstitutet, rapport nr 1998:38). Bremberg, Sven & Sellström, Eva. Närmiljöns betydelse för barn och ungdomars hälsa och välbefinnande en systematisk kunskapsöversikt. 2004. Statens folkhälsoinstitut. FFF - Föreningen för familjecentraler. www.familjecentraler.se KAFO-Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering, Folkhälsoenheten, Landstinget Sörmland. Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter. Tomas Hammarberg. UD info. Regeringskansliet. November 2000. Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Sörmland. Regionalt basprogram för Barnmorskemottagningen i Sörmland. Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. 2004. 17
Bilaga Familjecentraler i Sörmland, befintliga och planerade Beskrivning kring befintliga och planerade familjecentraler i Sörmland. A) Beskrivning av bemanning på de befintliga familjecentralerna i länet enligt undersökning 2004, inom ramen för KAFO - Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering. En omfattande inventering av länets familjecentraler gjordes våren 2004. Inventeringen omfattade en utförlig redovisning av aktuell tjänstebesättning enligt nedan. Strängnäs familjecentral avstod medverkan vid inventeringen med hänvisning till bristande verksamhet och bemanning vid det aktuella tillfället. FC Startad Upptagnings -område BVC Barnmorskemottagning Socialsekreterare/ Öppen förskola Övriga fasta aktörer Sporadiska aktörer Brandkärr Nyköping Oppeby Nyköping Arnö Nyköping I samverkan 1998 03 06 Under samma tak 2002 08 26 Totalt 50 tim/v därav BVC sköt1 40 tim BVC sköt 2 10 tim 5 dgr/v OBS Formellt ej i praktiken 2001 08 Totalt 6 tim/v därav DSK 6 tim 1-2 dgr (2dgr vid föräldragrupper) 1998 09 Ord BVC funktion strax bredvid FC med: 100 tim/v därav tjänst 1 40 tim tjänst 2 30 tim tjänst 3 30 tim 5 dgr/v ej representerat 0406 (Barnmorska 3 terminer 98-99) - ej representerat004 06 Ej representerat 04 06 Fanns med i starten 98-99 1 fm/v Totalt 40 tim/v därav Socionom 40tim 5dgr/v Ej myndighetsutövn Totalt 7 tim/v därav Socionom 7 tim 2dgr/v Ej myndighetsutövn Totalt 60 tim/v Därav Tjänst 1 40 tim Tjänst 2 20 tim 5dgr/v Ej myndighetsutövn Totalt 60 tim/v därav Förskoll 20 tim Barnsköt 40 tim 5dgr/v Kommunen huvudman Totalt 44 tim/v därav Förskoll. 40 tim Fam.ped 4 tim 5dgr/v Kommunen Huvudman Totalt 40 tim/v därav Tjänst 1 40 tim 5 dgr/v En tjänst indragen inför 2004 Kommunen huvudman Totalt 4 tim/v därav Familjepedagog 4/v 1 dgr/v Nej Nej Tandhygienist 8ggr/2år Barnomsorgsass. 4ggr/2 år Barnpsykolog 6ggr/2år Nej Många tillfälliga aktörer r(enstaka gång) Studievägledare Barnomsorgshandläggare Integrationshandläggare Familjerådgiv Ungd mott kurator Socialtjänst Barnomsorgs- Informatör
FC Startad Upptagnings -område BVC Barnmorskemottagning Socialsekreterare/ Öppen förskola Övriga fasta aktörer Sporadiska aktörer Tomaskyrkan Stenby centrum Eskilstuna Ekeby VC / BVC Eskilstuna Bikupan Eskilstuna 2000 10 01 Totalt 30 tim/v Därav DSK 30/v 4 dgr/v 00 12 01 Totalt 70 tim/v Därav DSK 1 40 tim DSK 2 30 tim 5 dgr/v 01 05 02 Totalt 50 tim/v Därav DSK 1 20 tim DSK 2 30 tim 5 dgr/v (DSK finns i huset = VC) Totalt 8 tim/v Därav Barnmors 8 tim 1 dgr/v Totalt 5 tim/v Soc.sekr 2,5 Soc.sekr2,5 ½ dgr/v Ej myndighetsuövn. Totalt 60 tim/v Förskoll 30 tim Förskoll 30 tim 5 dgr/v Kyrkan huvudman Kommunen finansierar 1 tjänst (30 tim) Nej Barnomsorgsass 3ggr/2år Bibliotekarie 4ggr/2år Olika familjebeh 4 ggr/2år Bjuder in på önskemål från besökarna Ej integrerad Ej integrerad Ej integrerad - Familjerådgivare 5 ggr/2år Totalt 6 tim/v Därav Barnmorska 6 tim 1 dgr/v ( deltar i första träffen vid föräldrautb.) Totalt 12 tim/v Därav Soc. sekr 12 tim 2, 5 dgr / v ej myndighetsutövn Totalt 40 tim/v Därav Förskoll 1 20 tim Förskoll 2 20 tim 5 dgr/v Diakon 2 tim/v 1dgr/v
B) Kommuner med viss planering för att starta upp familjecentraler. September 2005 (Familjecentral benämns FC nedan) Trosa och Oxelösund har bedrivit omfattande förankrings-, utrednings- och planeringsarbete för etablerandet av familjecentraler. Definitivt beslut, inklusive budgetutrymme, har i de flesta fall dröjt bl a beroende på behovet av samordning med annan huvudman. Man inväntar således landstingets policy och ställningstagande enligt ovan. Eskilstuna, kommundelen Torshälla är mycket angelägna om beslut i landstinget (policy och ställningstagande men främst på mer operativ nivå) för omgående uppstart i befintliga lokaler. Vingåker Socialtjänsten är positivt inställda till FC men anser att öppen förskola är navet i arbetet och kommunen ser där över lämpliga lokaler. BVC har vissa svårigheter (det är de som har drivit frågan i flera år) då de inte riktigt ser hur de ska organisera sitt arbete utifrån en familjecentral i kommunens lokaler, vilja och ett stort intresse finns dock för att utveckla detta arbete. Diskussioner och planering fortgår i positiv anda. Katrineholm I kommunen är man klar över hur det hela ska se ut men det finns delar kvar som inte är lösta. Barnmorskemottagningens medverkan är en sådan fråga, liksom en förskolelärare på öppna förskolan samt lokalfrågan. Man har en tydlig vision om hur FC ska se ut men går det inte att uppfylla blir det sannolikt inget i detta läge. Flen Socialtjänsten är mycket intresserad att utveckla en familjecentral och det finns goda förutsättningar att det ska bli en inom en snar framtid. Dock startar inte detta arbete nu i höst då primärvården har fokus på att korta patientköer och har svårt att prioritera FC frågan. Kommunen är införstådd med detta och väntar in primärvården. Strängnäs har en nygammal FC verksamhet sedan augusti 05. Familjecentrum drevs tidigare i mindre omfattning. Inflyttningen i nya, större och ändamålsenliga lokaler innebär att allt nu samlats under ett tak. Hela barnmorskemottagningen- och barnavårdsverksamheten med åtta anställda har flyttat från vårdcentralen och installerat sig i de nya lokalerna, där de samarbetar med kommunens verksamheter.
Dnr: LKD04216 05-10-01 Missiv Gällande uppdragsdirektiv benämnt: Komplettering och utveckling av tidigare PM Den goda familjecentralen, LF :100/02. I enlighet med uppdragsdirektiven har en arbetsgrupp under perioden 05-01-01 till och med 05 10 01 utarbetat: Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler Folkhälsoenheten har varit ansvarig för uppdraget och fungerat som samordnare. Uppdraget har genomförts genom ett processinriktat arbetssätt i samverkan med representanter från Centrala barnhälsovården, Barnmorskemottagningen, Folkhälsoenheten, Primärvården, Division Närvård och verksamma vid familjecentraler i länet. Bifogad policy ska ligga till grund för de avtal som ska upprättas mellan Landstinget Sörmland och kommunerna eller eventuell annan medverkande part, som huvudmän för familjecentralerna. Fortsatta steg i Landstingets arbete med familjcentraler. Utkast till avtal utarbetas utifrån Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler Skriva avtal för befintliga och blivande familjecentraler, med kommunerna och eventuell annan huvudman för familjecentralen. Folkhälso- och miljöberedningen ställer sig bakom framtagen policy kring familjecentraler och föreslår landstingstyrelsen att bifalla densamma inför Landstingsfullmäktige.