Rösjöskolans förskola. Sollentuna kommun

Relevanta dokument
Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Futura International Pre-school. Danderyd

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Rapportmall med exempel HT Nora Herrgårds förskola. Danderyds kommun

Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun

HT Vendestigen skola och förskola AB. Danderyd

Alexanderskolan. Nacka kommun

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Idala Förskola. Danderyds Kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Växthusets förskola. Nacka Kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

Universums förskola. Nacka Kommun

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Svalans Montessoriförskola Rindavägen. Danderyds kommun

Svea Montessoriförskola. Danderyds kommun

Alabastern Korallen Östbacka. Alabasterns förskola. Nacka kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Hästhagens förskola Nacka kommun

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Förskolan Optimus Nacka kommun

Förskolan Järven. Nacka kommun

Saltisbarnens Montessoriförskola. Nacka kommun

Småbarnsskolan Danderyds kommun

Gläntans förskola. Nacka kommun

Krabbans förskola. Nacka kommun

HT Vendestigens skola och förskola AB. Danderyd

Metodbok för observationer

Helenelundsskolan. Sollentuna. Observationen genomfördes av: Danderyd och Nacka kommun. Veckorna 47 och 48, 2017 ( )

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Handbok för observatörer

Futuraskolan Rådan. Sollentuna kommun

Verksamhetsplan Duvans förskola

Vikdalens barn. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan Duvans förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Fisksätraskolan. Nacka kommun

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Tyck till om förskolans kvalitet!

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Arbetsplan Äppelbo förskola

Bedömning av prioriterade områden utifrån läroplanen

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Observationsrapport. Stavsborgsskolan. Nacka kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Gärdesskolan. Sollentuna kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

VITSIPPANS VERKSAMHETSPLAN

Innehå llsfö rteckning

Det nya i Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

våga visa metodbok för observationer

Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus

Verksamhetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Saltsjöbadens samskola. Nacka kommun

Västra Vrams strategi för

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Handlingsplan GEM förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

2.1 Normer och värden

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Transkript:

Rösjöskolans förskola Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Linda Lovén Nacka kommun Kajsa Rootzen Nacka kommun Regina Bergendahl Vecka 40, 2018

Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas bild Hur observationen genomförts Sammanfattning Resultat per målområde Bedömning i skala Starka sidor och utvecklingsområden Om Våga visa 2

Kort om förskolan/skolan Förskola Antal barn 110 Antal avdelningar 6 Regi (ev fristående huvudman) Ev profil/inriktning Antal pedagoger varav antal legitimerade förskollärare Kommunal Reggio Emilia inspirerad 21 varav 8 förskollärare Observatörernas bild Hur observationen genomfördes Vi var tre pedagoger under två dagar och 2 pedagoger en dag som besökte Rösjöskolans förskola. Vi besökte alla avdelningar och deltog i oplanerade och planerade verksamheter inomhus och utomhus. Vi deltog i måltider på alla avdelningar. Vi hade ett strukturerat samtal med pedagoger från alla avdelningar och två samtal med biträdande rektor, ett i början och ett i slutet av observationen. Vi hade spontana samtal med pedagoger och barn under observationstiden. Sammanfattning Förskolan bedrivs i ett område med blandad bebyggelse och nära den skola de flesta barn börjar i. Den drivs som en kommunal förskola med inspiration från Reggio Emilia filosofin och utgår från förskolans läroplan. Förskolan har sex avdelningar, tre för yngre barn och tre för äldre barn. Antalet språktillhörigheter är stor och etnicitet är i fokus på förskolan. Inomhusmiljön är estetiskt tilltalande, genomtänkt och tillmötesgående för barns behov. Utomhusmiljön är väl tilltagen och har stora utvecklingsmöjligheter. Biträdande rektors förhållningssätt präglar verksamheten och hennes förmåga att se utvecklingsmöjligheter bidrar till förskolans goda utveckling. 3

Användandet av digitala hjälpmedel förekommer till stora delar och håller god kvalitet. Barnen ges tillfällen att utveckla förståelse för att handla enligt demokratiska principer men reellt inflytande behöver införlivas i hela verksamheten. Resultat per målområde Normer och värden: Det finns en uttalad syn på hur värdegrunden ska fungera i verksamheten. I likabehandlingsplanen läser vi att förskolan är en förskola där varje barns ursprung och språk respekteras. Alla ska möta varandra med öppenhet, välkomnande och respekt och värdegrunden ska synas i det dagliga arbetet. Redan i entren möts vi av förskolans syn och intentioner, det är tydligt att allas ursprung och språk respekteras och det genomsyrar avdelningarna på olika sätt. Det råder i många fall arbetsro och ett respektfullt förhållningssätt. I verksamheten ser vi många goda exempel på när barnen delas in i mindre grupper baserat på deras behov. Vi ser att personalen har positiva förväntningar på barnen. Vi ser andra dokument för pedagogerna med tydliga riktlinjer för förhållningssättet.under vår vistelse ser vi variationer på pedagogernas tolkningar av det uttalade förhållningssättet. Vi ser att pedagoger använder stopp-handen och uppmuntrar barn att säga stopp men det finns en variation mellan hur olika pedagoger förhåller sig till barnen, även hur de förhåller sig till varandra. Vi ser att barnen behandlas likvärdigt utifrån kön och etnicitet men vi ser situationer där barnens självtillit inte alltid stöttas. Utveckling och lärande/kunskaper: Verksamheten utgår från barnens behov och inspireras av Reggio Emilias filosofi. Den fysiska lärmiljön inomhus är väl utvecklad för att stödja utveckling, lärande och lek med okodat material som präglar verksamhet. Det estetiska, tillgängliga materialet inspirerar och utvecklar barns förutsättningar för lärande. Vi ser exempel på varierade arbetsmetoder i skapande och delvis med bild och teckenstöd samt tillgång till litteratur i ombonade miljöer med Qr kodade böcker. Undervisningen i projektform är tydlig, planerad, strukturerad och har koppling till läroplanens mål men vi ser också att barnens förslag inte tas till vara. I delar av verksamheten utnyttjas inte omvårdnad och omsorg som lärandesituationer. Förskolans utemiljö följer inte tanken med utforskande och inspirerande miljöer. Gården är stor och känslan av rymd och natur är närvarande men saknar utmanande material och möjligheter till utmanande lekar. Vi ser inte att pedagogerna utnyttjar utemiljöns kapacitet.vi ser skillnader i hur barn ges möjligheter och utrymme till lärande vid olika övergångar och aktiviteter, indelning i mindre grupper underlättar för barnen. Digitala verktyg finns ständigt närvarande. Vi ser att de inte alltid används med pedagogiskt syfte. Verksamheten dokumenteras i Infomentor och vi kan se hur lärprocesser i relation till Läroplanen dokumenteras i plattformen. Vi ser delar av processer som väggdokumentationer och barnens alster finns synliga på väggar och i hyllor, vi saknar beskrivningar av aktiviteten i anslutning. Avdelningarna beskriver processer i veckobrev och annan dokumentation vi tagit del av som sker i projektarbetet. Vi ser varierande verksamhet utifrån språk och kommunikation samt 4

matematiskt tänkande. Det finns goda exempel på stimulerande aktiviteter både inomhus och i skogsaktiviteter. I miljön finns mycket okodat material som ger barnen möjligheter att utmanas normkritiskt och i matematik och naturvetenskap. Barn får skapa sina egna figurer att leka med, genom det undviks typiskt stereotypa figurer. Det är svårt att bygga en Barbiekropp av en toarulle. Överallt ser och hör vi pedagoger medvetet stärka barns språkutveckling. Vi ser positiva exempel på anpassningar för att skapa trygghet för barnen. I övergångar ser vi utmaningar i delar av verksamheten där det saknas metoder för att på ett lustfyllt sätt förbereda och hjälpa barn vidare. Förskolan har en utmaning i de många språktillhörigheterna. Det är synligt i miljön att det finns ett starkt engagemang för att positivt synliggöra den kulturella mångfalden. Ansvar och inflytande för elever/barns inflytande: Pedagogers förhållningssätt ger barnen möjlighet att ta ansvar och ha inflytande men vi ser skillnader. De yngre barnen kan delvis ges större ansvar vid exempelvis rutinsituationer. På avdelningar för de äldre barnen har de inflytande över sina aktiviteter genom valtavlor, där de placerar sitt namn vid bilden av en aktivitet. De röstar fram aktiviteter och genom arbetssättet där barnen delas upp i mindre grupper finns utrymme för variation. De äldre barnen dukar fram till lunch turvis. Vi ser också gruppindelningar av andra slag där pedagoger bestämt vilka barn som ska ingå i vilken grupp. Vi saknar barnens medverkan och inflytande över dokumentationen, i miljön saknas reflektioner kring det arbete de deltagit i. Den dokumentation som förmedlas till föräldrarna bör vara synlig för barnen och ge upphov till reflektion och utveckling. Styrning och ledning: Biträdande rektor är det starkaste målområdet på förskolan. Hon har mycket god kunskap om verksamheten är närvarande och involverad på alla sätt och lyhörd för pedagoger, barn och föräldrar. I samtal med pedagoger framhåller de att biträdande rektor har startat all struktur, miljöer, barnsyn och förhållningssätt. Etniciteten i verksamheten är positivt synlig i alla led men också en stor utmaning. Ett stort utvecklingsarbete med stora satsningar på pedagoger, med möjlighet till kollegialt kunskapsutbyte och utvecklingen av miljöerna inomhus är väl synliga. En önskan om mentorskap för nyanställda pedagoger framkommer i ett samtal. Dokumenten är tydliga och en stor kunskap ligger till grund för utformandet av texterna. De är genomgående tydliga, återkopplar till verksamheten och strävar efter utveckling av densamma. Förskolans grundläggande rutiner är inarbetade och förankrade i verksamheten. 5

1 Bedömning i skala Område Bedömning enl skala Normer och värden 3,1 Utveckling och lärande/kunskaper 3,3 Ansvar och inflytande för elever/barns inflytande 3 Styrning och ledning 3,8 Starka sidor Arbetet med etnicitet (Normer och värden) Beskrivning: Arbetet med den etniska mångfalden genomsyrar verksamheten och är tydlig. Pedagogerna har ett positivt förhållningssätt och ser möjligheterna i planeringen av innehållet i det pedagogiska arbetet med en fördjupning i interkulturalitet i förskolan och i det vardagliga arbetet utifrån etnicitet. Bedömning: Det genomtänkta sättet att arbeta med kulturell mångfald och etnicitet samt pedagogernas positiva förhållningssätt förekommer i stor utsträckning. Tillgänglig och estetisk miljö inomhus (Utveckling och lärande) Beskrivning: Förskolans miljöer är till stora delar inredda med en genomtänkt estetik och med inspiration från Reggio Emilia. Tilltalande och utmanande hörnor och vrår för skapande och lek med avkodade material. Digitala lösningar tillför ytor som barnen kan interagera med, ljussättningar och avskiljande av rum ger ombonade vrår att välja lek, skapande eller vila i med Qr koder kopplade till barnlitteratur att tillgå med lärplatta. 1 1.0 Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora utvecklingsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera utvecklingsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa utvecklingsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 6

Bedömning: Sättet att arbeta med miljön och de digitala lösningarna präglar verksamheten och förekommer till stora delar. Biträdande rektors engagemang i utvecklingsarbetet, utrymme till kollegialt lärande och förskolans tydliga dokument (Styrning och ledning) Beskrivning: Biträdande rektor har ingående kunskap om verksamheten och ett stort engagemang och vilja till att utveckla verksamheten tillsammans med pedagogerna. Hon har en stor tillit till utvecklingsmöjligheterna och ett långsiktigt agerande i planerna för framtida mål. Förskolans dokument är genomgående grundliga, lättillgängliga och visar de processer som utvecklar verksamheten. Bedömning: Förskolan präglas av en mycket god ledning och en i hög grad tydlig struktur. Det skapar ett gott arbetsklimat och ger möjlighet till utveckling. Utvecklingsområden Reflektionstid kring de fasta rutinerna (Utveckling och lärande) Beskrivning: Det finns utrymme för och bedrivs ett utvecklingsarbete utifrån utforskande arbetssätt i projektform. Vi saknar liknande grundligt arbete när det gäller rutinsituationer och lärandemöjligheterna som ligger i de tillfällena. Bedömning: Ett utökat kollegialt utvecklingsarbete när det gäller övergångar och rutinsituationer bör inledas. Utemiljön saknar laborativt material och bör utvecklas utifrån tankarna i inomhusmiljön (Utveckling och lärande Beskrivning: Förskolans utemiljö har stora möjligheter, gott om utrymme och i anslutning till natur. Det finns lite material för utforskande och utmanande lek, arbete med odling är igångsatt men följs inte upp med material att utnyttja för undersökande verksamhet. Möjligheter till kreativt skapande av olika slag saknas. Bedömning: Utemiljön har stora möjligheter och kan utnyttjas bättre. Pedagogernas förhållningssätt till reellt inflytande (Barns inflytande) Beskrivning: Barn ges ofta möjlighet att göra val men saknar reellt inflytande i exempelvis matsituationer och hur innehållet formas i aktiviteter. Barn får välja vad som skall göras men inte hur det ska utföras. Bedömning: Viljan att låta barn ha inflytande är stor men i praktiken blir det vuxenstyrt. 7

Jämförelse med tidigare observation Rösjöskolans förskola observerades senast 2011, varför jämförelse med tidigare rapport inte är aktuellt. 8

är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. Utvärderingen av verksamheten görs på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Observationer av förskolor och skolor genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observationerna utgår från läroplanerna och ett barn- och elevperspektiv. Observatörerna skriver en rapport där de bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på: Observationer i verksamheten Intervjuer med elever, personal och skolledning samt samtal med barn Skolans egna dokument, relevanta för observationens genomförande Mer information finns på :s hemsida på http://www.danderyd.se/vagavisa (2017-08-24) 9