Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin
Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text och foto: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland En ekologisk grönsaksodling kan starta från mycket olika förutsättningar. Exempel på tidigare produktion kan vara: konventionell morotsodling med försäljning på kontrakt till en förpackningscentral konventionell produktion med några olika grönsaksgrödor till grossist konventionell handelsträdgård med en mångfald grödor för lokal försäljning konventionellt lantbruk med växtodling och djur konventionellt lantbruk med växtodling ekologiskt lantbruk med eller utan djur nyinköpt lantbruk Med så olika förutsättningar blir omläggningsfasen till ekologisk grönsaksodling mycket varierande. För den som redan är igång med konventionell grönsaksodling handlar en omställning till ekologisk odling om att lära sig att: använda växtföljd och odlingsåtgärder för att hushålla med växtnäring och förebygga skadegörare och ogräs. använda enbart organiska gödselmedel tillåtna i ekologisk odling. finna lösningar och åtgärder till de växtskydds - problem där kemisk bekämpning använts. klara en mekanisk ogräsreglering i hela växtföljden. eventuellt finna andra avsättningskanaler än tidigare. För den som aldrig odlat grönsaker är det en betydligt större utmaning eftersom det dessutom handlar om att lära sig all odlingsteknik från grunden och skaffa den utrustning och de lokaler som behövs. Skaffa kunskap Först och främst bör du sätta dig in i vad ekologisk odling innebär, vilka mål och visioner som står bakom odlingsformen. Läs grundläggande litteratur om ekologisk odling, ta del av Ekologiska lantbrukarnas (www.ekolantbruk.se) och KRAV:s och Demeters informationsmaterial (www.krav.se resp. www.demeter.nu). Följ artiklar och debatter om ekologisk odling i fackpressen. Därefter är det lämpligt att sätta sig in i KRAV:s och Demeters regler. Varje år kontrollerar KRAV att odlingen följer KRAV:s regler och ger konsumenten en garanti att produkten är ekologiskt odlad. De grundläggande målen för ekologisk odling är av stabil karaktär medan KRAV:s detaljregler är under fortlöpande revision. Därför måste alltid nyaste regelsamlingen användas då en odling planeras. KRAV kontrollerar även Demeter-anslutna avseende EU:s regler. Läs mer om Svenska Demeterförbundet i avsnittet om Kontroll och märkning. Försök att gå på kurser och fältvandringar som erbjuds. Via din länsstyrelse kan du få reda på vad som ordnas inom länet och vad som ordnas i övriga delar av landet. Eftersom odling av frilandsgrönsaker i stora områden av Sverige är av begränsad omfattning bör du vara beredd att även bege dig på längre resor för att samla kunskap. I områden där det finns lång tradition och större omfattning av grönsaksodling finns större möjligheter att få del av kunskap och teknik. Om du inte sedan tidigare har erfarenhet av grönsaksodling bör du försöka gå en längre trädgårdsutbildning, helst minst 40 veckor. Ta kontakt med naturbruksgymnasier och Sveriges lantbruksuni - versitet. Skaffa praktik på olika gårdar för att sätta dig in i vad en grönsaksproduktion innebär och för att se om det verkligen passar dig. Ta kontakt med en rådgivare som har kunskap om ekologisk grönsaksodling. För att få hjälp kan du behöva söka dig utanför ditt län. Fråga länsstyrelsen, hushållningssällskap eller fristående rådgivningsorganisationer. Om du är nybörjare och har tillgång till mark, börja med en mindre provodling i utökad husbehovsskala för att samla praktisk erfarenhet på just din gård samtidigt som du skaffar yrkeskunskap. Vid omläggning av en befintlig grönsaksodling börja med gröngödslingsgrödor som karensår och prova med en mindre areal av de grödor som kan vara intressanta. Skaffa kunskap om marknaden genom att studera butikernas grönsaksdiskar, gå på kurser och läsa litteratur inom ämnet. Bli medlem i en odlarförening. Var öppen för nytänkande och olika sätt att få konsumenten att vilja köpa just dina grönsaker till det pris du önskar. I en grönsaksväxtföljd ingår även lantbruksgrödor. Ta därför även gärna del av Jordbruksverkets pärm om Ekologiskt lantbruk Växtodling, som riktar sig till dem som planerar omläggning av ett helt lantbruk med växt och djurhållning. Checklista för grundläggande förutsättningar Checklistor är ett arbetssätt som används inom så kallad kvalitetssäkring. Ett exempel är LRF:s miljöhusesyn (www.miljohusesyn.nu) som består av ett antal checklistor där varje punkt åtföljs med en ruta för kommentarer och åtgärdsförslag. I ytterligare ett formulär prioriteras åtgärdsförslagen sedan i en tregradig skala och tidsplan för åtgärderna fastställs. 3
Genom att gå igenom och göra checklistan i Bilaga 1 ges en bild av grundförutsättningarna för att få en fungerande odling. För dig som redan är igång är en genomgång av checklistan en enkel analys av företaget. Det kan ta några år innan det går att svara ja på de flesta av frågorna. Omläggningsgröda Karenstid är den tid som löper från det att omläggningen påbörjas till dess att produkter från den omlagda marken får kallas ekologiska. Enligt EG:s regler år 2001 om ekologiskt lantbruk är grundregeln att karenstiden ska vara minst två år före sådd av den gröda som efter skörd ska kallas ekologisk. För fleråriga grödor (gäller ej vall) är grundregeln tre års karenstid, räknat från omläggningstidpunkten till tidpunkten för skörd. Det finns även en svensk tillämpning av EG:s grundregel kring karenstid att om hänsyn tas till hur marken brukats före omläggningen kan kontrollorganen besluta att karenstiden förkortas. En sådan prövning görs av kontrollorganen i varje enskilt fall. Fr.o.m. år 2003 krävs två års karensårsodling innan ett skifte blir KRAV- eller Demetergodkänt. Karensårs odling innebär att grödan måste odlas enligt KRAV:s eller Demeters regler men inte får KRAV- eller Demeter-märkas. För dem som sökt dispens år 2002 och redan gjort en omläggningsplan gäller ett års karens t.o.m. 2007. En tvåårig klövergräsvall är en utmärkt omläggningsgröda som bygger upp jordens bördighet. Om gården inte har något foderbehov kan vallen fungera som en gröngödslingsvall. Vid i spannmål är det viktigt att klövergräsvallen får en god etablering. Spannmålen får inte gödslas med för mycket lättlösligt kväve eftersom det minskar klöveran delen i vallen. Rotogräs skall inte finnas i en grönsaksodling. För att minska problemen kan omläggningen starta med en halvträda (svart jord med mekanisk ogräsbekämpning) och klövergräsvallen sås in i renbestånd i början av juli. Vid stort behov av träda kan en helårsträda efterföljas av en ettårig gröngödsling. En träda har även negativa konsekvenser som till exempel risk för kväveutlakning och förbrukning av organiskt material. För att minska kväveförluster efter en helårsträda kan den efterföljande ettåriga gröngödslingen bestå av en blandning med övervintrande arter som sås sent på sommaren eller av en fånggröda som sås på sensommaren. Se vidare under avsnittet om Gröngödsling i ekologisk grönsaksodling. En tvåårig klövergräsvall är en utmärkt omläggningsgröda som bygger upp jordens bördighet. Marknadsföring av ekologiskt odlade produkter Ekologiskt odlade grönsaker betingar oftast ett merpris jämfört med konventionellt odlade grönsaker. Enligt EG:s regler om ekologisk odling och kontroll av ekologiskt framställda produkter får endast märkning av produkter samt marknadsföring och reklam för ekologiskt framställda jordbruksprodukter och livsmedel innehålla uttryck som syftar på ekologisk produktion om dessa är: producerade enligt EG:s regler för ekologisk produktion, och producenten är ansluten till och produktionen kontrolleras av godkänt kontrollorgan eller kontrollmyndighet. I Sverige är för år 2003 KRAV det enda godkända kontrollorganet som står under Jordbruksverkets och Livs medelsverkets tillsyn. I klartext innebär det att för att få kalla en grönsak ekologiskt odlad måste odlingen vara kontrollerad av KRAV. Därför bör man så snart som möjligt sätta sig in i de regler som gäller och anmäla sig till kontrollen då en omläggning till ekologisk odling påbörjas. Exempel på omläggningsplan för gård med tidigare konventionell grönsaksodling Gården har en kontraktsodling av vitkål till industri och drivs konventionellt. Brukaren önskar ändra inriktning och odla ekologiskt samt istället sälja till färskvarumarknaden. Tidigare har växtföljden bestått av kål vart sjunde år och höst- eller vårsäd under de resterande sex åren mellan vitkålsgrödorna. Gården har 28 ha av lättare jord som lämpar sig både för kål och morötter. Den nya ekologiska växtföljden som planeras på den lätta jorden blir följande: År 1. Spannmål med År 2. Vall 1 År 3. Vall 2 År 4. Kål År 5. Diverse grönsaker utom kors- och flockblommiga 4
År 6. Gröngödsling År 7. Morötter I detta exempel väljer odlaren rödbetor, purjo och isbergs som diverse grönsaker året efter kålgrödan. Varje omläggning av ett skifte startar med en tvåårig vall som blir KRAV-karens. Arealen med ekologiska grönsaker ökar från 3,8 ha 2005 till 8 ha 2006 och 16,3 ha 2007 (tabell 1). Omläggningen tar sex år innan hela arealen av den lätta jorden är med i den ekologiska växtföljden. Markkartering, växtnäringsbalans och gödslingsplan görs och utifrån dem köps organisk gödsel in främst från närområdet och kompletteras med ytterligare inköp av tillåtna gödselmedel och mikronäringsämnen. På gården finns även lerjord. Där fortsätter odlaren med en konventionell kålodling. Val av sorter görs så att de godkänns som parallellodling enligt KRAV. Odlaren gör dock en förändring i den konventionella odlingen genom att odla en tvåårig vall före vitkål för att förbättra markstruktur och odlingsresultatet. När den ekologiska odlingen på den lätta jorden kommit igång ordentligt och avsättningen är ordnad kan även lerjorden läggas om till ekologisk odling. Exempel på omläggningsplan för gård med ekologisk mjölkproduktion Gården i detta exempel är en ekologisk gård med mjölkproduktion i ett område med många sommargäster och turister. Dottern i familjen är intresserad av grönsaksodling och ser det som en möjlighet för framtida utökning av försörjningen på gården. Grönsaksodlingen startar i liten skala och utökar i takt med att erfarenhet, avsättning och mekanisering ökar. En mångfald av grödor odlas och säljs direkt till konsument via abonnemang på grönsakskassar samt till restauranger. Första året, år 2003, odlas 0,5 ha grönsaker på skifte 2 (tabell 2). Man är noggrann att markera på en karta var de olika slags grönsakerna odlas. År 2004 odlas 1 ha grönsaker på skifte 4. Skiftet halvträdades året innan på grund av problem med kvickrot. År 2005 och 2006 odlas 2 ha grönsaker. År 2006 börjar man odla på skifte 3 som är 8 ha. Skiftet delas i två delar om vardera 4 ha, 3 A och 3 B. År 2007 är det dags för 4 ha grönsaker, odlingen blir då förlagd till två åkrar på vardera 2 ha. Resterande år i växtföljden är grönsaksodlingen samlad på en åker. Grönsakerna delas upp i två grupper: Grupp A: Korsblommiga växter (kålväxter), gurkväxter, gräsväxter (majs), korgblommiga växter (t.ex. ), mållväxter (rödbeta) Grupp B: Flockblommiga växter (t.ex. morot), liljeväxter (lök) och ärtväxter. Först år 2009 är växtföljden helt igång på de 20 ha som valts ut. Då grönsakerna återkommer byter grupp A och grupp B plats. Det innebär att varje grönsaksfamilj återkommer vart åttonde år. Vallen i växtföljden skördas till foder. En växtnäringsbalans och gödselplan görs på gårdens olika växtföljder. Balansen för kalium i grönsaksväxtföljden uppmärksammas. Växtnäring kommer främst från den egna gården. Stallgödsel ges till grönsakerna och urin sprides till återväxten efter första vallskörd på andraårsvallen. Efter markkartering bestäms om det finns behov av inköp av tillåtna gödselmedel och mikronäringsämnen. Växtföljd på den ekologiska mjölkgården före start av grönsaksodling: År 1. Spannmål med År 2. Vall 1 År 3. Vall 2 År 4. Vall 3 År 5. Spannmål År 6. Grönfoder Grönsaksodlingen planeras till skiften med lämpliga förutsättningar, sammanlagt 20 ha av gårdens 120 ha. En fyraårig grönsaksväxtföljd väljs för att få odlingen sammanhållen. Någon karensårsodling behövs inte. Grönsaksväxtföljden: År 1. Spannmål med År 2. Vall 1 År 3. Vall 2 År 4. Grönsaker uppdelade i två grupper, A och B 5
Tabell 1. Omläggningsplan från konventionell vitkålodling till ekologisk grönsaksodling. Gult markerar konventionell odling, grönt markerar karens och vittt markerar ekologisk grönsaksväxtföljd. Skifte 1 2 3 4 5 6 7 Areal (ha) 3,8 4,2 4,0 4,2 3,9 3,8 4,1 År 2002 Spannmål, Höstsäd Vårsäd Vårsäd Vitkål Vårsäd Höstsäd 2003 Vall 1 Spannmål, Höstsäd Höstsäd Vårsäd Vitkål Vårsäd 2004 Vall 2 Vall 1 Spannmål, Vårsäd Höstsäd Vårsäd Vitkål 2005 Kål Vall 2 Vall 1 Spannmål, Höstsäd Höstsäd Halvträda Vall, renbestånd 2006 Rödbetor, Kål Vall 2 Vall 1 Spannmål, Vårsäd Vall purjo, 2007 Grön- Rödbetor, Kål Vall 2 Vall 1 Spannmål, Morötter gödsling purjo, 2008 Morötter Grön- Rödbetor, Kål Vall 2 Vall 1 Spannmål, gödsling purjo, 2009 Spannmål, Morötter Grön- Rödbetor, Kål Vall 2 Vall 1 gödsling purjo, 2010 Vall 1 Spannmål, Morötter Grön- Rödbetor, Kål Vall 2 gödsling purjo, 2011 Vall 2 Vall 1 Spannmål, Morötter Grön- Rödbetor, Kål gödsling purjo, 2012 Kål Vall 2 Vall 1 Spannmål, Morötter Grön- Rödbetor, gödsling purjo, 6
Tabell 2. Omläggningsplan för del av ekologisk mjölkgård till en grönsaksväxtföljd. Gult markerar den tidigare ekologiska lantbruksväxtföljden, blått markerar grönsaksodling ännu ej inne i den tänkta grönsaksväxtföljden, grönt markerar genomförd grönsaksväxtföljd. Observera att skiftena har olika storlek. Skifte 1 2 3A 3B 4 Areal (ha) 2 2 4 4 4 År 2002 Vall 1 Vall 2 Spannmål Spannmål Grönfoder Grönsaker A+B Halvträda vallsådd, 2003 Vall 2 (0,5 ha)/vall 3 Grönfoder Grönfoder renbestånd 2004 Spannmål, Spannmål, Spannmål, Spannmål, 2005 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Vall 1 Spannmål, / grönsaker A+B (2ha) 2006 Vall 2 Vall 2 Vall 2/grönsa- Vall 2 Vall 1/ vall ker A+B (2ha) renbestånd 2007 Grönsaker B Grönsaker A Spannmål, Spannmål, Vall 2/vall 1 2008 Spannmål, Spannmål, Vall 1 Vall 1 Grönsaker A/ grön saker B 2009 Vall 1 Vall 1 Vall 2 Grönsaker A/ Spannmål, grönsaker B 2010 Vall 2 Vall 2 Grönsaker A/ Spannmål, Vall 1 grönsaker B Grönsaker A+B (0,5 ha)/vall 1 2011 Grönsaker A Grönsaker B Spannmål, Vall 1 Vall 2 2012 Spannmål, Spannmål, Vall 1 Vall 2 Grönsaker B / grönsaker A Litteratur Bovin H (1997). Omläggningsplanering och omläggningsstrategi. I pärmen: Ekologiskt lantbruk omläggning och växtodling, flik 10. Jordbruksverket. Bovin H (1997). Omläggningsgröda vid övergång till ekologiskt lantbruk. Jordbruksinformation 3 1997. Jordbruksverket Bovin H (2000). Planering av växtodlingen inför omläggning till ekologiskt lantbruk. Jordbruksinformation 5 2000. Jordbruksverket. Fog E & Fibiger Nørfelt T (2001). Omlægning till økologisk drift - Før du går igang. Lantbrugets Rådgivningscenter. Lantbrugsforlaget, Århus, Danmark. Jordbruksverket (2002). EG:s regler om ekologisk odling och kontroll av ekologiskt framställda produkter. Jönköping Jensen J (2002). Økologiske grønsager. Lantbrugets Rådgivningscenter. Lantbrugsforlaget, Århus, Danmark. 7
Bilaga 1. Checklista före omläggning till ekologisk grönsaksodling Ett ja är bra, ett nej innebär att någon åtgärd behöver göras för att förbättra förutsättningarna. Personliga förutsättningar och arbetskraft Är ditt intresse för grönsaksodling så stort att odlingen under vissa delar av året kan komma i första hand? Har du förutsättningar och intresse av att producera grönsaker av hög kvalitet? Ja Nej Kommentar, åtgärd Har du eller anställda grundläggande utbildning eller längre praktisk erfarenhet inom odling? Tar du del av den fortbildning som erbjuds inom ekologisk odling? Har du god samarbetsförmåga? Kan gälla t.ex. maskin- och försäljningssamarbete Känner du till lagar och regler kring anställd arbetskraft? Känner du till storleksordningen av arbetstidsåtgång vid ekologisk grönsaksodling? Går det att få tag på arbetskraft till de arbetstimmar som behövs? Jord och växtplats Är jordarten lämplig för grönsaker? Finns kunskap om odlingshistoria minst 10 år bakåt i tiden? Finns aktuell markkartering, där även mullhalt och analys av mikronäringsämnen ingår? Är marken fri från strukturskador? Finns naturlig eller grävd dränering? 8
Ja Nej Kommentar, åtgärd Finns det tillgång till tillräckligt stor areal av egen mark eller arrendemark av bra grönsaksjord till en hel växtföljd? Ligger marken så att partier med större frost - risk undviks? Avsättning Är du en duktig försäljare? Känner du till odlarpriser för ekologiska grönsaker? Har du köpare av dina produkter? Klarar du av att producera till de priser du kan förväntas få? Känner du till kundens krav på kvalitet? Känner du till kundens krav på för packningar? Känner du till kundens krav på antal och storlek på leveranser? Finns tillgång till lager? Kan varorna transporteras till ett rimligt pris fram till kund? Grödval och växtföljd Är gröd- och sortval anpassat till odlingens geografiska läge? 9
Ja Nej Kommentar, åtgärd Finns en planerad växtföljd? Är arealindelning gjord så att varje år i växtföljden har samma areal? Kan alla grödor odlas på samtliga skiften som ingår i arealen för den planerade växtföljden? Växtnäring Ingår kvävefixerande växter i växtföljden? Är en växtnäringsbalans gjord på växtföljden? Finns det tillgång till egen eller köpt KRAVgodkänd växtnäring till planerad odling? Är gödslingen anpassad till aktuell markkartering? Har du kunskap om växtnäringsförluster vid olika spridnings- och myllningsteknik? Är tillförsel av tungmetaller med inköpt växtnäring under KRAV:s gränsnivåer? Växtskydd Är det tillräckligt långt uppehåll mellan grödor som är mottagliga för samma växtföljdssjukdomar? Känner du till de vanligaste växtskyddsproblemen i de olika grödorna? Känner du till de vanligaste åtgärderna mot de olika växtskyddsproblemen? Ogräsreglering Finns en variation mellan fleråriga och ettåriga grödor i växtföljden? Finns tillgång till bra redskap? 10
Ja Nej Kommentar, åtgärd Bearbetas ogräs vid rätt tidpunkt? Bevattning Finns möjlighet till bevattning? Är bevattningsvattnet fritt från föroreningar? Maskiner och redskap Finns tillgång till redskap och maskiner för sådd och plantering? Finns tillgång till redskap och maskiner för ogräsreglering? Finns tillgång till redskap och maskiner för skörd? Är redskapen i fält anpassade till samma radavstånd? Har du kontrollerat vilka maskiner som kan hyras in? Ekonomi Har du kunskap om beräknade inkomster och utgifter? Har du kunskap om bidrag och ersättningar som kan sökas? Tål ekonomin att göra de investeringar som behövs? Tål ekonomin att vänta den tid som behövs innan odlingen börjar ge intäkter? Regler och förordningar Har du satt dej in i KRAV:s eller Demetersregler? Känner du till de regler för miljöstöd och andra ersättningar som söks hos Länsstyrelsen? 11
Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk odling av grönsaker på friland 2003. Produktionen har bekostats gemensamt av Sverige och EU. Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: www.sjv.se P7:10