Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder (GU)



Relevanta dokument
Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik

Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder

Överenskommelse. mellan Lunds kommun & Närpolisområde Lund. Åtgärdplan 2009

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost B JS 01. Ert datum

DIALOG I KONFLIKT TRÄNGSELSKATT I BACKA

Skolan Brinner amordpå gång Produktionsenheten

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Likabehandlingsplanen

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Vägen från utredning till åtgärd

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr /171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år

ERSÄTTNINGAR TILL OFFER FÖR BROTT

Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar. Carin Götblad, länspolismästare

Projektet Konflikt och försoning

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Uppföljning av informationskampanj. olaga försäljning av läkemedel via Internet

A2. Brott och brottskostnader

Kommunledningskontoret ÖREBRO

Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

Vilka erbjuds förskola och pedagogisk omsorg? Kommunerna är skyldiga att erbjuda förskola eller annan pedagogisk omsorg till barn från ett år:

Statistik över PTS konkurrensfrämjande regleringsbeslut, överklagade beslut och relaterade rättsprocesser tioårsperioden

ANTIMOBBNINGSPROGRAMMET I BJÖRNEBORGS SVENSKA SAMSKOLA. Vad gör vi? Info till alla föräldrar! ALLA ÄR VÄRDEFULLA!

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 12 januari kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Hållbarhetsråd i Gullspångs kommun. Handlingsplan för

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 28 januari 2016

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Försäkringsbedrägerier i Sverige 2015

B R I S - R A P P O R T E N

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kra nkande behandling

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums kommun 2015

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Skydd av demokratin. Information till HSN. Valter Lindström

Kungsbacka kommun. En inblick i det gemensamma arbetet. Pedagogisk dokumentation i förskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

FINLAND I EUROPA -UNDERSÖKNING

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Malmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Yttrande i miljömål nr M avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Bränder i flyktingboenden i Sverige

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Vad gör FAMILJERÄTTSBYRÅN? Att ställa frågor om våld. Att ställa frågor om våld 11/24/2011

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

Anmälningskod: GU Sök senast: 15 april

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3

Nordeas Trygghetsindex 2012

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Skadegörelse i vardagen

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

Vision. för Värnamo kommun och de kommunägda företagen

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Anlagd brand - ett stort samhällsproblem BRANDFORSK förstudie

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Studentflaken 2013 hur gick det?

Uppsala brandförsvar

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Handlingsplan

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Fastställd av socialnämnden , SN 193

DOM Stockholm

Riktlinjer för godkännande av fristående förskoleverksamhet

Världskrigen. Talmanus

Skolområde Västra. Resursskolan

Anne Persson, Professor

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Transkript:

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder (GU) Forskargruppen: Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo

Ett projekt tre delstudier Hur och varför anlägger barn/ungdomar brand? Sociala spridningsförlopp påverkan, imitation och överföring vilken roll har media och IKT? Vilka förebyggande åtgärder är effektiva lokalt och globalt?

Varför är det angeläget att forska om anlagda bränder? Över 10 000 anlagda bränder/år (25 % - 40 % av alla bränder) Minst hälften anläggs av barn/ungdomar under 18 år Drygt 500 bränder i skolbyggnader per år (hela landet) Minst 50 % av alla skolbränder är anlagda Skolbränderna har under senare år ökat i landet i stort men minskat något i Göteborgsområdet Göteborg har trots minskningen flest skolbränder i landet och Sverige ligger i topp i Europa

Varför är det angeläget att forska om anlagda bränder? Anlagd brand är ett försummat forskningsområde inom samhälls- och beteendevetenskaperna Det saknas mer omfattande studier baserade på olikartade empiriska material (framför allt andra material än juridisk och klinisk dokumentation av dömda personer med psykiska störningar) Det saknas studier som relaterar ungdomars brandanläggelse till andra avvikande beteenden, t.ex. skadegörelse och annan ungdomsbrottslighet, droganvändning, våldsamma protester mot upplevda missförhållanden Det saknas mer omfattande studier som fogar samman problemets orsaks- och åtgärdssidor

Vad har gjorts och vad görs nu? Ett omfattande material har insamlats och delvis bearbetats: brandstatistik, registerutdrag över domar/misstanke om mordbrand/brand genom skadegörelse (15-25 år, 1993 2008), BRÅs skolundersökningar (1995 2008), ca 100 domar avseende mordbrand i Västra Götaland, intagningsintervjuer inom sluten ungdomsvård (SIS) (1997 2009) Intervjuer har genomförts alt pågår: socialarbetare, poliser, brandmän, lärare, journalister, ungdomar som varit föremål för olika insatser, 5:e klassare som är målgrupp för Räddningstjänstens informationsinsatser m.fl.

Delstudie 2 sociala spridningsförlopp en kort sammanfattning (Micael Björks studie) Sociala upplopp i Gbg hösten 2009 18 aug. till 22 sept. + enskilda händelser i okt. Bilbränder, bränder i byggnader, fönsterkross, attacker mot poliser, brandmän, socialsekreterare, journalister Spridning från Backa på Hisingen till andra områden på Hisingen, till Tynnered (sydvästra Gbg) och till Hjällbo och Bergsjön (sydöstra Gbg) Totalt drygt 800 händelser stora kostnader > bränder och andra egendomsskador, d men få personskador Endast två fall till domstol

Delstudie 2 sociala spridningsförlopp en kort sammanfattning (Micael Björks studie) Material: intervjuer med poliser och socialarbetare (inkl. polisiärt underrättelsematerial) + medierapportering och visst rättsmaterial Fokus: situationella faktorer och social påverkan primärt genom individuell interaktion Händelseförloppets drivkrafter = fem situationella mekanismer: initiala blixtnedslag, fientliga värdesystem, moralisk semester, opinionsspiraler och mimetisk (härmande) rivalitet.

Delstudie 2 sociala spridningsförlopp en kort sammanfattning (Micael Björks studie) Sociala upplopp är liksom alla otyglade samhällskonflikter sammansatta och svårtolkade fenomen Det var inga tillfälligheter som ledde till kravallerna och eldandet, men det fanns ändå en salig blandning av motiv (citat från en polis) Viktiga rön: o Betydelsen av grupprocesser, en aggressiv gängkultur, masspsykologi, vittnesovilja/misstänksamhet mot myndigheter, närhet till organiserad brottslighet o Medierapporteringens i undanskymda d roll (IKT i form av mobiler sms) o De fem faktorernas ömsesidiga relation