8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin står för ca 50 procent av hela tillverkningsindustrins omsättning Primärnäringarna och livsmedelsindustrin står för ca 4,4 procent av Ålands BNP (år 2012) 80 procent av produkterna exporteras, dvs. ca 104,6 milj. euro Öppna landskap får vi genom att ängarna betas och åkrarna skördas De viktigaste produktionsområden (2014) Jordbruksproduktionens totalintäkter var 24,3 miljoner euro år 2014. Med de offentliga stöden inräknade var lantbrukets inkomster totalt 39,0 miljoner euro. Dessutom var omsättningen för livsmedelsindustrin ca 147,0 miljoner euro. Den totala omsättningen för näringen var alltså ca 186,0 miljoner euro. Lantbrukets närings- och regionalpolitiska betydelse Primärnäringarna som helhet har jämfört med flertalet övriga branscher relativt stor betydelse för den åländska ekonomin. Tillsammans med livsmedelsindustrin är det primärnäringarna, inom den åländska ekonomin, som ger de klart största positiva ringverkningarna i form av ökad efterfrågan och tilläggssysselsättning inom andra branscher. Volymnäringarna inom den åländska ekonomin inom tjänstesektorn med tyngdpunkt på sjöfart och finansiella tjänster har sålunda relativt sett betydligt mindre positiva kringeffekter än primärnäringen, även om de i kraft av sin storlek i absoluta tal ändå betyder betydligt mer för den åländska ekonomin än lantbruket. Livsmedelsindustrin och den landbaserade turismen har ett djupgående strukturellt beroende av en fungerande lantbruksverksamhet. Livsmedelsförädlingen står för ca 50 procent av hela tillverkningsindustrins omsättning på Åland. Totalt exporteras ca 80 % av livsmedelsklustret produkter, främst till fasta Finland. Exportandelen per företag är: Ålandsmejeriet 28 %, Ålands Trägårdshall 90 %, WJ Dahlman 24 %, Chipsters Ab 100 %, Orkla Confectionery & Snacks Finland Ab 99 % och Ab Lantbruk 15 %. Totalt utgör det ca 110 miljoner euro.
Livsmedelsindustrin och primärnäringarna genererade år 2013 enligt ÅSUB en direkt sysselsättning på i storleksordningen drygt 880 personer (tillsammans med den beräknade indirekta sysselsättningen blir det ca 1 335 personer, eller ca 9,6 procent av den totala sysselsättningen). Lantbruket och den landbaserade turismen Lantbruket har också stor betydelse för den på Åland så viktiga turistnäringen. Jordbrukarna har ända sedan turismen på allvar började under 1960-talet försett branschen med en stor del av dess logikapacitet i form av semesterstugor runt om på landsbygden. Lantbruket spelar därtill en betydande roll för Ålands turistiska attraktivitet genom att det upprätthåller det öppna landskap som så många av de storstadsboende turisterna skattar högt. PM:et baserar sig från uppgifter från ÅSUB samt uppgifter från branschföretagen. Lantbrukssektorn på Åland 2014 Lantbrukslägenheternas jorddisponering 2014 2013 Åkerareal 14 100 ha 13 800 ha - varav ekologisk odlad mark 3 100 ha 3 100 ha - varav ekologiska grönsaker, 43 ha 61 ha frukt & bär, potatis Natur- & skogsbeten 4 600 ha 5 300 ha Medelareal/gård (åkermark) 31,3 ha 29,5 ha Skogsmark på hela Åland 69 000 ha 67 400 ha 2014 2013 Antal jordbrukslägenheter 449 470 Bruttointäkter 24,3 milj 23,7 milj Offentliga stöd 14,7 milj 15,6 milj Totala lantbruksintäkter 39,0 milj 39,4 milj De största produkterna inom lantbruket Bruttointäkt Ton/år Bruttointäkt Ton/år 1000 /år 1000 /år Mjölk 7 500 16 700 7 000 15 400 Äppel 4 800 3 600 4 600 3 000 Potatis 3 500 17 000 3 200 17 000 Lök 2 600 5 800 2 900 6 200 Trädgårdsprodukter (ej lök o äppel) 2 100 1 700 2 000 1 500 Förs.värde Ton/år Förs.värde Ton/år 1000eur 1000eur Fiske 3 200 10 500 2 000 4 300 Fiskodling 22 000 5 400 19 000 4 800 Skogsbruk sålt virke 5 100 231 600 m 3 4 700 221 700 m 3 Grönsaker 15 % Bruttointäkter för lantbruksprodukter 2014 Äppel 20 % Övriga 4 % Mjölk 31 % Spannmål 5 % Användningen av åkerarealen 2014 Träda Övriga växter 6 % 9 % Potatis, betor 5 % Brödsäd 14 % Vall, åkerarbete 47 % Potatis 15 % Sockerbetor 0 % Kött o ägg 10 % Fodersäd 19 %
Sålda jordbruksprodukter 2014 Mjölk och potatis ökade Det åländska lantbruket sålde produkter för drygt 24 miljoner euro 2014, en ökning med över en halv miljon från 2013. Också om man beaktar inflationen och anger beloppen i 2014 års penningvärde var intäkterna högre än de senaste åren, men låg på ungefär samma nivå som under 2000-talets första år och var tre miljoner lägre än 1995, det första året efter EUinträdet. Frukt, grönsaker och potatis har blivit viktigare Under de två senaste decennierna har trädgårdsprodukterna, d.v.s. frukt och grönsaker, ökat sin andel av lantbruksförsäljningen från knappt 25 till närmare 40 procent. Detta beror främst på att intäkterna från äppel har stigit betydligt. Övrig växtodling har minskat från närmare 30 procent av intäkterna till 20 procent genom att sockerbetsodlingen har försvunnit samtidigt som intäkterna av spannmål har minskat. Uppgången för potatis har inte kunnat kompensera nedgången fullt ut. Husdjursprodukterna har behållit sin andel på över 40 procent med en svacka i början av 2000-talet då fjäderfäköttet och största delen av svinköttet föll bort. I de följande diagrammen samt i tabellerna på hemsidan anges alla uppgifter i löpande priser. Största mjölkmängden på 45 år Under 2014 inbringade mjölken 7,5 miljoner euro, vilket var en halv miljon mera än 2013 och drygt 30 procent av jordbrukets försäljningsintäkter. Priset sjönk något, varför ökningen helt beror på större volym. Invägningen var 16 700 ton, den största siffran sedan 1969. Likviderna för kött uppgick till 1,9 miljoner, varav nötkött stod för 1,5 miljoner, en marginell
minskning, och fårkött för 0,3 miljoner, vilket var en ökning från 2013. Äggförsäljningen blev närmare 0,7 miljoner euro. Intäkterna för potatis steg och blev 3,5 miljoner tack vare högre pris. Spannmål och oljeväxter gav 1,3 miljoner, något mindre än 2013. För oljeväxternas del sjönk mängden men priset steg varför intäkterna hölls kvar på drygt 0,1 miljoner. För råg och korn ökade volymen och intäkterna, men genom att både mängd och pris sjönk för vete och havre minskade totalintäkterna av spannmål något. Vete stod för närmare hälften av spannmålsförsäljningen som totalt uppgick till över 7 500 ton. En stor del av kornet och havren går inte till försäljning utan används som foder på de egna gårdarna och ingår inte i denna statistik. Äppel stod för halva försäljningen av trädgårdsväxter Från trädgårdsväxterna kom drygt 9,4 miljoner euro, vilket var ungefär lika mycket som 2013. Äppelodlingen gav 4,8 miljoner, vilket trots lägre priser var något mera än 2013 eftersom mängden ökade. För lök minskade intäkterna med 0,3 miljoner till 2,6 miljoner på grund av att både volym och pris sjönk. Kinakål som har visat en lång nedåtgående trend ökade i fjol och såldes för 0,3 miljoner, lika mycket som isbergssallat. För övriga trädgårdsväxter, där det ingår ett 40-tal olika grönsaker, frukter och bär, blev intäkterna sammanlagt 1,5 miljoner, något mera än 2013. Viktigast var tomater som inbringade 250 000 samt purjolök, päron och jordgubbar som gav runt 150 000 vardera. Gurka och sparris såldes för strax under 100 000 euro.
Fårkött, potatis och råg de viktigaste ekoprodukterna Uppgifterna om den ekologiska delen av produktionen visar på intäkter från potatis på 90 000 euro och från grönsaker på 140 000 euro, i båda fall en ökning. Morot, gräslök, lök, rödbeta, isbergsallat och vitkål var de viktigaste ekologiska grönsakerna. Drygt 500 ton spannmål hade ett försäljningsvärde på 190 000 euro, varav råg stod för en tredjedel. Volymen var något större än 2013, men intäkterna lite lägre. För ekologiskt kött noteras däremot en ökning och drygt 70 ton gav 290 000 euro i intäkter. Fårköttets andel var tre fjärdedelar och över hälften av allt fårkött som såldes 2014 var ekologiskt. Det totala försäljningsvärdet för ekologiska produkter var drygt 700 000 euro, en ökning med över 100 000. Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida: Lantbruksprodukter, såld mängd och bruttointäkter 2013 2014 Huvudsakliga lantbruksprodukter, såld mängd och bruttointäkter 1993 2014 ÅSUB gör statistik över jordbruksprodukterna på uppdrag av landskapsregeringens jordbruksbyrå och samlar in uppgifter från uppköpare och producenter. Förklaringar och definitioner finns i Beskrivning av statistiken. Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax Publicerad 24.6.2015