Hotbilden, varifrån kan vi vänta oss oljeutsläpp på land och till sjöss?

Hotbilden, varifrån kan vi vänta oss oljeutsläpp på land och till sjöss?

SSPA Sweden AB Chalmersägt konsultföretag 110 anställda, omsätter 110 milj kr. Grundat 1940. Göteborg Stockholm. Modellprovning, sjösäkerhet, miljö. Maritima riskanalyser, säkerhet och miljö : Oljeskadeskydd Sjösäkerhet och miljö Påsegling av fastigheter Trafikanalys för havsplanering Design av hamn och farled Simulering Alternativa fartygsbränslen Riskanalys bunkring av LNG

Björn Forsman, SSPA Sweden AB Oljeskadeskydd sedan 1980 Riskbild för oljeutsläpp Oljan är lös handbok till SRV KBV oljeupptagningsutrustning KBV sjöinformationshantering SJÖBASIS Scenario socioekonomiska skador beräkningsmodell och exempel Dimensionering av uppgraderad beredskap för strandzonen MSB SRV BALTIC MASTER scenarier med socioekonomiska skadeeffekter MSB Ensaco verktyg för crossborder shoreline oil spill management GRACE forskning om olja i is Havsplanering för HaV och TS

Upplägg Risk och riskhantering Källor till olja i havet Historiska händelser av betydelse när fick upp ögonen? Hur har riskbilden utvecklats? Historisk statistik orsaker Vad har hänt i våra vatten? Historiskt och i nutid Vilka åtgärder har gett effekt? Vilka andra källor till utsläpp finns vrak? Landbaserade utsläpp större eller mindre? Hur förändras riskbilden i framtiden?

Att ta med hem Vad vi lärt av historia och erfarenheter Modern teknik och kunskap kan användas för att minska riskerna Morgondagens utsläppsrisker ser annorlunda ut

Låg Sannolikhet Mellan Hög Riskanalysmetodik - värdering av risk, sannolikhet och konsekvens Risk är sammanvägning sannolikheten för och konsekvenserna av en oönskad händelse. Konsekvenser relateras vanligen till: Liv/hälsa, miljö, kr eller infrastruktur Exempel: Riskmatris för relativ kvantifiering och rankning av identifierade risker Kategori Bedömning Beskrivning 1 Lite sannolikhet 2 Medelstor sannolikhet Sannolikhet 3 Stor sannolikhet 1 Liten konsekvens 2 Medelstor konsekvens Konsekvens 3 Allvarlig konsekvens Låg Mellan Hög Konsekvens

Riskanalysmetodik Riskidentifiering, HAZID tankemodell orsak-verkan Flugan bow-tie approach Grundstötning, Kollision, Brand, Utsläpp

Hotbilden Vad lär vi oss av erfarenheter och historia? och Vad kan vi säga om framtida riskbild? Utsläppskällor Underlag för riskbedömning Exempel Operationella Land Offshore Fartygsolyckor - Tankerlast - Bunker Vrak Olyckshistorik/erfarenheter Statistik och trender Sjötrafikanalys Effekter av nya regler Inverkan av ny teknik Sammanvägd riskbild Världen/Sverige Västerhavet, Vänern, Mälaren, Ryssland Beräkningsmodeller AIS analys, riskmodeller Svaveldirektivet alternativa bränslen Olycksförebyggande åtgärder Fossilfria transporter

När fick vi upp ögonen? Torrey Canyon grounded 18 March 1967 at Lands end, Cornwall and spilled 119 000 tonnes of crude. LR2 Suezmax; L 267m x B41m x T21m, launched 1958

Top-20 Tankfartygsolyckor - Har vi haft tur i Sverige? Det största utsläppen (hittills) i Sveriges närhet är förhållandevis små CT Gokstad, Härnösand 1964, 10 000 ton Antoni Gramsci, Ventspils,1979, 6000 ton Globe Asimi, Klaipeda, 1981, 16 000 ton Volgoneft, Karlskrona, 1989, 900 ton Fu Shan hai, Bornholm 2003, 1 200 ton bunker

Varifrån kommer oljan i den marina miljön? OPERATIONELLA FARTYGSUTSLÄPP - Många mindre utsläpp stor total kvantitet TANKFARTYGSOLYCOR Få händelser Stora utsläpp och stor total kvantitet LANDBASERAD VERKSAMHET - Avrinning från land, inklusive ett antal fordonsolyckor. - Läckage från industriella rör och cisterner - Atmosfäriskt nedfall, offshoreverksamhet Source: http://worldoceanreview.com/)

Vilka orsaker ligger bakom de stora tankfartygsutsläppen? De allra största utsläppen orsakas av kollisioner och grundstötningar (62%) För mindre utsläpp är utrustningsfel en vanlig orsak

Tankfartygsolyckor stora utsläpp - Kan statistiken fortsätta nedåt? Minskning av antalet tankfartygsolyckor med stora utsläpp (>7 ton) Tillväxt av mängden skeppad råolja, petroleumprodukter och gas (millioner ton)

Vad har gjort att oljetankfartyg till de säkraste fartygstyperna? Exxon Waldes, 1989, 37 000 ton olja Alaska Erika, 1999, 20 000 ton olja Frankrike Herald of Free Enterprise 1987, Ropax kapsejsade i Zeebrügge, 193 omkomna Krav på dubbelskrov. MARPOL Tankfartyg med enkelskrov fasades ut 1991-2010 ISM Code 1994, mandatory for tankers 1998 Inert gas systems Equipment duplication Mandatory towing arrangements Protective location of segregated ballast tanks Condition Assessment Scheme (CAS) Mandatory ship reporting and AIS 2003 STCW Convention, amendments 1995 Escort towing of tankers.

Vad visar HELCOMs historik/erfarenheter alla fartygstyper? Antal registrerade fartygsolyckor med (grå) och utan (orange) oljeutsläpp 2004-2013 2013

Vad visar HELCOMs historik vilka fartygstyper olycksdrabbas? Tankfartyg inblandade i 10 av 57 olyckor som resulterat i oljeutsläpp (17%) 3 av 11 4 av 23 Grundstötningar & kollisioner vanligast orsak till oljeutsläpp 1 av 5 8 22 8 2 av 18 17 Geografisk fördelning av grundstötnings- och kollisionsolyckor visar på förhöjd risk kring: Göteborg, i Öresund, Bälten, Bornholmsgattet, Stockholm, Finska viken och Bottenviken 2004-2013

Transportstyrelsens statistik 2017 Var sker fartygsolyckor i Sverige?

Vad säger trafikflödena om olycksriskerna? Oljekvantiteter i de 8 största oljehamnarna, Millioner ton Tankfartygspassager

Vilka särskilt riskfyllda områden kan identifieras av AIS-mönstren? STS Transfer operations operationella fel/kollisioner kan ge utsläpp Bunkering/ supply area Innanför Skagen pågår ständigt flera bunkringsoperationer. Ev spill drivs av Jutska strömmen och mot svensk kust. Mycket (Grön) bunkring till sjöss utanför Göteborg. 2013; ca 5 millioner ton olja omlastade vid STS transfer operations i Albaek bugt och N Laesö I Sverige krävs TS tillst för Oljeläktring utanför hamnområde. Få ansökningar. Fartyg brutto >150 måste ha STS-plan. Data from: Maritime Danmarkhttp://www.maritimedanmark.dk/?Id=27924 STS transfer of oil cargo Typiska trafikmönster för bunkerbåtar kring Göteborg

Är det dags att fokusera på utsläppsrisker av bunkerolja? De seneste stora utsläppen som drabbat Västerhavet: 10 sept 2011 kolliderade bulkfartyget Golden Trader och det belgiska fiskefartyget Vidar väst om Danmark. 27 maj 2017 överbunkring vid Skagen, påslag i Bohuslän

Kan strängare regler om bunkertankplaceringar minska riskerna? MARPOL Annex 1 Reg 12A Fartyg byggda efter 1 aug 2007 som har mer än 600 m3 bunkertankkapacitet skall ha: Bunker tankar B/20 över botten min 0,76m 2 m Innanför sidobordläggning: Bunkerkap; 600-5000 m3 min 0,76 m 1 m Bunkerkap; mer än 5000 m3 min 1m 2m Triple E-typ. L400 m x B 59 m x T 14,5 m, 18 000 TEU. Bunkerkapacitet; 15 000 ton Bunkerkonventionen i kraft 2008, alla med brutto >1000 Fartygs ägare har strikt ansvar för skador som orsakas av bunkerolja. Sverige ratificerade 2013. TS utfärdar nu certifikat. Inga tilläggsfonder motsvarande de för CLC-konventionen (ännu). 10 a kap. 11 Sjölagen (1994:1009). Förordning (2013:540) om ansvar för oljeskador till sjöss

Är riskerna större i de stora sjöarna? Konsekvenserna av utsläpp i vattentäkterna kan bli mycket stora Sternö grundstött, Lilla Edet 24 feb 2017 Skagern strandad i Göta älv 9 mars 2017

Tankfartyg i Göta älv Sannolikhet och konsekvens av oljeutsläpp? MT BREVIK i Trollhätte kanal, 25 november 2004, grundstötning vid misslyckat möte med lastfartyget Naven, v Stallbackaön Kemtankfartyg Längd 86 m Bredd 12,6 m, Djupgående 6 m, 3889 dwt Lastad med eldningsolja. 4 centertankar och 7 vingtankar på vardera sidan om centertankarna. Dubbelbotten inget utsläpp

Kan de införda IVV-reglerna öka utsläppsriskerna? AIS-registreringar av handelsfartyg (tankfartyg, lastfartyg och passagerarfartyg) till och från Vänern via Vänersborg

Kommer de nya slussarna att vända trafikutveckling? De nya slussarna antas bli 110 x 17 m Dagens 89 x 13,4 m Djupgående 5,4 m Detta innebär en ungefärlig ökning från 4800-7500 m 3 IVV ger andra typer av fartyg andra lotskrav mm. - Hur påverkas säkerhet och risk?

Vilka andra källor kan ge oljeutsläpp i våra vatten? Skytteren läcker kontinuerligt olja 30 vrak ska saneras på olja inom 10 år 250 Mkr Thetis har sanerats som pilotprojekt under 2018 Det trålas friskt över vraken HaV vill ha fiskeförbud Nervgas Clark I och II kan detekteras i fisk från dumpningsplatser. Senapsgas spetsad med arsenik vanligt.

Vilka åtgärder har varit effektivast för minskade utsläppsrisker? Tankfartygsutsläpp bra resultat av införda olycksförebyggande åtgärder men konsekvensreducerande åtgärder svårare Bunkerutsläpp vid fartygsolyckor Utfasning av fartyg med tankar mot botten och bordläggning minskar sannolikhet för utsläpp vid kollision/grundstötnings-olyckor. Konsekvenserna hanterbara med bra oljeskyddsberedskap till sjöss och på land. Förebyggande åtgärder - kollisions- & grundstötningsolyckor hög prioritet Operationella oljeutsläpp (illegala) TS; nytt namn Osynliga utsläpp Har minskat genom REFAC i hamnar, flygövervakning och skärpta sanktioner. Fågeldöd pga oljeskador dock fortfarande stort problem t ex vid Hoburgs bank Var kommer oljan ifrån??? TS vill få en Chalmersdoktorand finansierad av HaV.

Varför snackar vi bara om utsläpp till sjöss? Utsläpp på land sker ju varje dag Antal insatser: Räddningsinsatser till utsläpp eller överhängande fara för utsläpp av farligt gods-last 2018, hela Sverige per transportsätt (MSB, IDA 2019) 45 42 40 35 30 31 25 20 15 10 5 0 2 3 Väg Järnväg Sjö Inte tillämpbar

Landbaserade utsläpp hamnar ofta också i sjön 25 mars 2018 Halmstad, cisternhaveri vid fyllning från tankbil. Föraren omkom. 190 m3 olja och oljeförorenat vatten kom ut. Snabb saneringsinsats av dagvattendamm som stängdes.

Länsor, invallning och sorption vanliga metoder vid utsläpp Antal insatser: Räddningstjänstens åtgärder vid utsläpp av farligt ämne, 2018, hela Sverige per typ av åtgärd (MSB, 2019) Impaktering Åtgärder mot statisk elektricitet Neutralisation Länspumpning Håltagning i tank Uppgrävning av förorenad mark Utspädning Provtagning Överpumpning Tätning av brunn Tätning av läckage Utläggning av länsa Invallning Indikering Ventilering Uppsamling i behållare Annan åtgärd Ingen åtgärd Sorption 1 3 6 10 10 13 15 18 28 28 38 39 54 72 74 95 120 195 198 0 50 100 150 200 250

Framtida riskbild sammanfattning Sjötrafiken längs våra kuster ökar bidrar till ökad olyckssannolikhet Sjötrafiken på de stora sjöarna kommer att förändras tillämpning av nya regler måste garantera högsta säkerhet Transportkapaciteten ökas främst genom större och effektivare fartyg medför inte nödvändigtvis ökad risk Oljetransporterna har ökat starkt under senaste decenniet - fortsatt ökning ej trolig Dagens tankertrafik dock intensiv nog för att risken för en stor utsläppsolycka måste anses realistisk och beaktas i beredskapsplaneringen Nya regler/ny teknik innebär att kollisions- & grundstötningsrisker för fartyg kan minskas Svaveldirektivet; nytt innehåll i bunkertankar Utreds, beaktas i beredskapsplanering

Mälarfartyg - Dubbla skrov och lasttankar Terndal Ternhav L= 115 m B= 18 m I tanken: ca 5800 ton bensin & diesel 5 tankpar som rymmer från 1145 till 2289 m3 Dubbelskrov >1, 5 m Bunker: HFO/MGO 130t, Diesel 30t L= 141 m B= 21 m I tanken: ca 9100 ton bensin & diesel 7 tankpar som rymmer från 1 217 till 2 805 m3 Dubbelskrov >1, 5 m Bunker: HFO/MGO 130t, Diesel 30t Olyckskonsekvenser ökar inte i proportion till fartygsstorlek