Innehållsförteckning

Verksamhetsplan för FoU Södertörn år 2019 1

Innehållsförteckning... 1 Verksamhetsplan för FoU Södertörn år 2019... 1 Verksamhetsplan 2019... 3 Verksamhet... 3 Samverkan... 3 Kunskapsspridning... 4 Verksamhet år 2019... 4 Personella resurser... 6 Fokusområde barnperspektiv... 7 Ensamkommandes vägar ut i vuxenlivet- sociala och familjerelaterade perspektiv... 7 Barnperspektiv inom LSS-insatsen korttidsboende... 8 Familjehemsplacerade barns umgänge... 9 Barnfamiljer i långvarig bostadslöshet socialt stöd till bostadslösa barn och ungdomar... 10 Fokusområde systematisk uppföljning... 11 Projekt inom försörjningsstöd... 12 Utvärdering av utökad samverkan vid 3-årsbesök vid Geneta familjecentral, Södertälje... 13 Utvärdering av Mentors in Violence Prevention... 14 Granskning av IBIC i ägarkommunerna... 15 Forskning i praktiken ett utvecklingsprojekt... 16 Fokusområde samverkan... 17 Samordnad vård för missbruksproblematik och psykisk ohälsa... 17 Utvecklade öppenvårdsinsatser för personer med beroende-problematik och deras anhöriga. 19 Vad gör socialpsykiatrins brukare på dagarna?... 20 Hemma ett sexualupplysningsprojekt för familjehem... 22 Framtidens boenden inom socialpsykiatrin... 23 Samarbete med akademin - ansökning om forskningsmedel... 24 Kommunikationsarbete... 25 2

Verksamhetsplan 2019 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet inom socialtjänsten och ägs av tio kommuner i Södertörnsområdet (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö). FoU Södertörns uppdrag är att bidra till en systematisk metod- och kunskapsutveckling inom socialtjänstens funktionshinder- och individ- och familjeomsorgsområden. Enligt avtal ska FoU Södertörn: - Utifrån medborgarfokus identifiera utvecklingsbehov inom ovanstående verksamhetsområden, genom att omvärldsbevaka och följa aktuell samhällsutveckling och förändringar som påverkar verksamhetsområdena. - Föreslå utvecklingsprojekt utifrån identifierade utvecklingsbehov och evidens, som ger verksamheterna förutsättning till innovation och nytänkande. - Utvärdera effekt och nytta med nya och befintliga arbetssätt för att säkerställa medborgarnytta och kvalitet. - Bidra till att sprida information om och bidra till implementering av aktuell forskning och utvärderade metoder inom ovanstående verksamhetsområden. - Bidra till effektiva metoder för utvärdering och uppföljning. - Skapa arenor och nätverk för samverkan och kunskapsutveckling. - Ge stöd och handledning i samband med FoU-projekt. Verksamhet FoU Södertörns arbete med systematisk metod- och kunskapsutveckling sker dels genom ett flertal kunskaps- och utvecklingsgenererande projekt, dels genom nätverk och samverkan med ägarkommuner, andra aktörer inom socialtjänstområdet samt högskolor och universitet, dels genom gemensamma aktiviteter med och för ägarkommunerna. Genom att granska, följa och utvärdera lokala arbetssätt och bidra med forsknings- och metodkunskap erbjuder FoU Södertörn kommunerna möjlighet till kvalitet och nytänkande. Ett projekt kan ta sin början i en specifik verksamhet men har alltid relevans för alla kommuner. Med stöd av forskning lyfts de verksamma komponenterna fram vilka kan nyttjas i fler sammanhang. Samverkan FoU Södertörn skapar arenor för samverkan och driver nätverk inom olika verksamhetsområden (missbruks-, familjehems-, familjerätts-, utvecklingsledarnätverk) vilket ger möjligheter för FoU Södertörn att sprida kunskap om verksamma arbetssätt, metoder och forskning samt att inhämta aktuella behov hos kommunerna. FoU Södertörn medverkar också i nätverk som avser regional och nationell samverkan avseende FoU-frågor. 3

FoU Södertörn ingår i RSS Stockholm (regional samverkans- och stödstruktur). Tillsammans med övriga FoU-chefer i Stockholms län och representanter från Storsthlm samt Stockholms stad ingår FoU-chefen vid FoU Södertörn i styrgruppen. Kunskapsspridning Projekten genererar ny kunskap som utgör grunden för utveckling avseende metoder, arbetssätt och innovationer i kommunerna. Kunskapsspridning görs via rapporter i olika format, arbetsmaterial, filmer, föreläsningar, konferenser, seminarier, workshops och riktade utskick till tidskrifter. FoU Södertörns hemsida spelar en viktig roll för att sprida aktuell kunskap men fungerar också som en kunskapsbank med information om genomförda projekt, tidigare publicerade rapporter osv. Sedan hösten 2018 ges också, som ett led i omvärldsbevakning, tips om ny forskning. Ytterligare kanaler för att nå ut är FoU Södertörns Facebooksida samt nyhetsbrevet InFoU. Verksamhet år 2019 FoU Södertörn kommer under år 2019 att fortsätta fokusera på tre prioriterade områden: Barnperspektiv Systematisk uppföljning Samverkan Barnperspektiv Sedan många år finns en ambition att stärka barns rättigheter inom socialtjänsten. Nu aktualiseras barnperspektivet på flera sätt. Barnkonventionen kommer att inkorporeras i svensk lag. Barnets rättigheter stärks t ex avseende skyddat boende. Svårigheterna för barnkonventionen att slå igenom i LSS-handläggning granskas av Socialstyrelsen. På FoU Södertörn granskas barnperspektivet inom flera av socialtjänstens områden genom projekt. Projekt: Ensamkommandes vägar ut i vuxenlivet - sociala och familjerelaterade perspektiv Barnperspektiv inom LSS-insatsen korttidsboende Familjehemsplacerade barns umgänge Barnfamiljer i långvarig bostadslöshet socialt stöd till bostadslösa barn och ungdomar Systematisk uppföljning Arbetet för en evidensbaserad praktik bygger på verksamheternas kunskaper om vilka brukare/klienter de möter, vilka insatser som sätts in samt uppföljning av hur det gick. Sådan systematisk uppföljning avser individen, men kan lyftas till både verksamhets- och nationell nivå. Den lokala praktikens kunskaper om sina egna klienter är grunden för att kunna säkerställa medborgarnytta och kvalitet. Systematisk uppföljning avseende individ- och verksamhetsnivå fortsätter som fokusområde under år 2019. Syftet är att stötta ägarkommunernas arbete med systematisk uppföljning i syfte att stärka en 4

evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Två stycken workshops på temat systematisk uppföljning är inplanerade. Projekt: Utvärdering av konflikt och försoning Projekt inom försörjningsstöd Utökad samverkan mellan BVC och förebyggande socialtjänst vid Elvis 3 årsbesök Utvärdering av Mentors in Violence Prevention IBIC Utvecklingsprojekt: Forskning i praktiken Samverkan Specialiseringen av samhällets stöd har inneburit att en viss typ av klienter eller en viss typ av problematik inte på ett adekvat sätt kan lösas enbart av en enhet utan svårigheterna berör två eller flera enheter. 1 Detta beskrivs ofta som att organisationen har stuprör som inte kan anpassa sig till denna klients specifika problem. 2 Bristande samverkan leder inte bara till att klienter riskerar att hamna mellan stolarna, utan kan också leda till att väsentliga brister i stödet inte upptäcks vilket är ytterst problematiskt utifrån medborgarfokus. Det är viktigt att utifrån den lokala kontexten hitta möjligheterna till fungerande samverkan mellan enheter inom socialtjänsten och dess samarbetspartners. Samverkan är ett fokusområde under 2019 och målet är att utifrån medborgarnytta stötta kommunerna med att identifiera hinder för samverkan i specifika frågor för att sedan bidra till att hitta fungerande samarbetsmetoder. Projekt: Samordnad vård för missbruksproblematik och psykisk ohälsa Utvecklade öppenvårdsinsatser för personer med beroendeproblematik och deras anhöriga Vad gör socialpsykiatrins brukare på dagarna? Hemma ett sexualupplysningsprojekt för familjehem Framtidens boenden inom socialpsykiatrin Samarbete med akademin - ansökning om forskningsmedel 1 Perlinski, Marek (2010) Skilda världar specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Umeå: Institutionen för socialt arbete. 2 Grell, Pär, Nader, Ahmadi och Blom, Björn (2016) Sometimes it s really complicated clients with complex needs on their encounters with specialised personal social service organisations in Sweden, Nordic Social Work Research. 5

Personella resurser Under år 2019 finns utrymme för 6,4 heltidstjänster i FoU Södertörns grundbudget. 1 FoU-chef 1,5 Forskningsledare 3,5 Forskningsassistenter 0,4 ekonomiassistent Dessutom samfinansierar ägarkommunerna en halvtids utvecklingsledartjänst inom familjehemsvården. 0,5 utvecklingsledare familjehemsvård Externa utvärderingar ger ett utrymme för ungefär en halvtidstjänst under 2019. 0.5 projektmedarbetare i externfinansierade projekt För att kunna möta kommunernas behov, som snabbt kan förändras, präglas FoU Södertörn av flexibilitet. Mer akuta behov kan göra att projekt får stå tillbaka en tid för att sedan aktiveras igen. Nya projekt kan medföra att en viss omstrukturering av personella resurser görs. 6

Fokusområde barnperspektiv Ensamkommandes vägar ut i vuxenlivet- sociala och familjerelaterade perspektiv (fortsättningsprojekt) slutredovisning december 2019 Bakgrund: Sedan år 2009 har FoU huvudsakligen med stöd av externa medel följt socialtjänstens arbete med ensamkommande ungdomar genom intervjuer med både socialsekreterare och ungdomar. Flera rapporter, konferenser och workshops har hållits på detta tema. Det finns således en gedigen kunskapsgrund inom området. Denna kunskap medförde exempelvis att FoU Södertörn snabbt kunde etablera en familjehemsutbildning som vände sig till dem som tog emot ensamkommande. Socialstyrelsen har haft den utbildningen till grund för sin omarbetning av studiematerialet. Omvärldsanalys: De stora antal ensamkommande ungdomar som kom hösten 2015 engagerar fortfarande socialtjänstens verksamheter. Genom att följa upp de ungdomar som med stöd av socialtjänsten redan etablerat sig ges möjligheter att dra nytta av deras erfarenheter för att stödja mottagandet idag. Kort beskrivning: De flesta ensamkommande barn som under senare år sökt asyl i Sverige har varit i tonåren. I en juridisk mening är många av dem vuxna idag. Utifrån en longitudinell forskningsansats ska FoU Södertörn fortsätta följa unga vuxna som tidigare deltagit i forskningsprojektet Ensamkommande barn studier av barns/ungdomars bakgrund, ankomsttid och framtid i Sverige. Detta för att studera deras vuxenblivande utifrån sociala och familjerelaterade frågor. Målsättning: Genom att lyfta ensamkommandes (brukares) erfarenheter av socialtjänstens mottagande förväntas studien bidra till att identifiera fortsatta stödbehov, skapa verksamma arbetssätt samt ge teoretiska insikter om barn och unga - vilka som minderåriga sökt asyl i Sverige utan sin familj Rapportering: Projektet påbörjades i januari 2017, datainsamlingen pågår och studien beräknas vara avslutad i december 2019. Som delrapportering har FoU lanserat ett webbaserat stödmaterial för samtal med ensamkommande barn och unga. Det är ett samtalsstöd som i första hand vänder sig till professionella som möter ensamkommande, men som även är tillämpbart för samtal med barn i andra typer av svåra situationer. 7

Barnperspektiv inom LSS-insatsen korttidsboende (Fortsättningsprojekt) slutredovisning december 2019 Studien syftar till att granska hur barnperspektivet beaktas vid LSS-handläggning av insatsen korttidsvistelse samt vid utformningen av insatsen. Insatsen korttidsvistelse är vald utifrån sitt dubbla uppdrag att stödja både barn och förälder. LSS-handläggares, föräldrars och barns perspektiv kommer att lyftas fram. Huvudsakligen granskas tillämpningen av barnperspektivet under den administrativa processen, men också barnets möjlighet till inflytande under korttidsvistelsen. Tillämpas ett barnperspektiv? I så fall hur? Vilka problem och möjligheter kopplas till barnperspektiv inom korttidsboende? Bakgrund: FoU Södertörn har sedan flera år arbetat med barnperspektiv inom LSS. Vi har under 2018 föreläst i många sammanhang om just barnperspektiv i LSS samt medverkat som sakkunniga i olika sammanhang. Omvärldsanalys: Arbetet med både ny LSS-lagstiftning och arbetet med att göra barnperspektivet till lag vittnar om frågans angelägenhet. I möte med LSS-handläggare är efterfrågan på kunskap stor inom detta område. Kort beskrivning: Korttidsboende är en insats som dels riktar sig till föräldrar för återhämtning, dels till barn för rekreation och ökad självständighet. Det finns således ett dubbelt syfte med insatsen där föräldrarnas vilja är överordnad. Hur hanteras detta av handläggarna? Hur upplever barnen själva att de är delaktiga i utformningen av insatsen? Studien sker genom aktgranskning. Tio utredningar från varje ägarkommun analyseras just nu. Intervjuer med både LSS-handläggare och föräldrar hålls. Målsättning: Stötta kommunerna att hitta fungerande arbetssätt som inkluderar ett barnperspektiv. Skapa ett lättillgängligt arbetsmaterial för LSS-handläggare. 8

Familjehemsplacerade barns umgänge (fortsättningsprojekt) (Externfinansiering Stiftelsen Allmänna Barnhuset) Slutredovisning december 2019 Bakgrund: FoU Södertörn anordnar återkommande erfarenhetsutbytesdagar för personal som arbetar inom familjehemsvården. Temat har vid flera träffar varit umgänge. Ett angeläget utvecklingsbehov har identifierats. Diskussionerna vid erfarenhetsutbytesdagarna har sammanfattats till ett bedömningsstöd för att kunna fatta beslut om umgänge. I syfte att öka kvaliteten har externa forskare konsulterats. De har bidragit med synpunkter som har inarbetats i bedömningsstödet. Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att göra ett kunskapsunderlag avseende umgänge och efterlyste praktikens erfarenheter. Tillsammans med Södertörns högskola har FoU Södertörn på uppdrag av Socialstyrelsen utvärderat användarvänlighet av FoU:s stödmaterial bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge. Utvärderingen har redovisats i rapport 160/18 i FoU Södertörns rapportserie. Bedömningsstödet kommer även att ingå som en bilaga i Socialstyrelsens kommande kunskapsunderlag som riktas till socialtjänsten. Omvärldsanalys: Det finns omfattande svensk forskning om familjehemsvården men när det specifikt gäller umgängesfrågan är forskningen mycket begränsad. Samtidigt är familjehemsplacerade barns umgänge en central fråga inom socialtjänstens familjehemsvård. Vid FoU Södertörns erfarenhetsdagar med Södertörnskommunerna och vid de fokusgruppsintervjuer som har genomförts under arbetet med utvärderingen har det framkommit att umgänge är en fråga som diskuteras mycket i arbetsgrupperna inom familjehemsenheterna. Handläggarna upplever att det många gånger är svårt att göra goda bedömningar i enlighet med barnets bästa. Det finns inte mycket stöd idag för handläggarna i hur de ska arbeta med umgängesfrågan. De efterfrågar ett systematiskt stöd för ett mer professionellt och rättssäkert arbetssätt. Kort beskrivning: Ett syfte med framtagandet av bedömningsstödet har varit att stärka barnperspektivet. I denna fortsättningsstudie utforskas barnens erfarenheter av umgänge och deras erfarenheter av socialtjänstens arbete med umgängesfrågan. I studien intervjuas barn i åldrarna 10 17 år om sina erfarenheter. Studien finansieras av Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studien har forskningsetiskt godkännande av Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm. Intervjupersoner rekryteras dels via Södertörnskommunernas familjehemssekreterare, dels via ett större nätverk som har skapats i samband med arbetet med den tidigare utvärderingen av bedömningsstödet. Målsättning: FoU Södertörn arbetar under år 2019 vidare med frågan om familjehemsplacerade barns erfarenheter av umgänge. Umgängesfrågan belyses utifrån barnens erfarenheter för att ytterligare stärka barnperspektivet och kunskapen om brukares erfarenheter av socialtjänstens stöd. 9

Barnfamiljer i långvarig bostadslöshet socialt stöd till bostadslösa barn och ungdomar (externfinansiering Huddinge) Slutredovisning maj 2021 Bakgrund: Projektet motiveras av en ökande bostadslöshet bland barn och ungdomar i Sverige. Bostadslöshet har vanligen associerats med vuxna, män och missbruk. Men forskningen om bostadslöshet visar att problemet inte bara ökar utan också drabbar allt fler grupper i det svenska samhället. 3 Socialstyrelsens kartläggningar av bostadslösheten, hittills genomförda vid 5 tillfällen under 1993-2017, uppmärksammar särskilt att antalet bostadslösa barn ökat med varje studie. De allra flesta är barn som lever i sin familj. En vanlig föreställning är att bostadslösa familjer i Sverige är nyanlända flyktingar som inte hunnit skaffa sig förutsättningarna för att få en egen bostad. Men Socialstyrelsen uppger i sin senaste kartläggning (2017) att drygt hälften av de bostadslösa är födda i Sverige. Omvärldsanalys: Jämlikhetstemat är traditionellt starkt i debatten om barns rättigheter i Sverige och är en grundläggande princip bakom formuleringarna i Barnkonventionen (1989). I några artiklar i Barnkonventionen nämns ett hem och en bostad som självklara och nödvändiga aspekter av barnets tillvaro. Artikel 16 beskriver hemmet som ett tryggt område fredat för godtyckliga och olagliga ingripanden och i artikel 27 omnämns bostaden som en nödvändig resurs i den levnadsstandard som säkerställer rätten till en god utveckling. Kort beskrivning: Med familjecentralens förebyggande socialtjänst som arena vill vi följa arbetet med ett antal bostadslösa familjer under 2 år. Det är en induktiv studie som utifrån kuratorskontakt med familjerna söker efter ny kunskap inom ett outforskat men angeläget fält. Målsättning: Syftet är att kartlägga de livsvillkor som bostadslösheten skapar och hur ett socialt stöd kan utvecklas för att i någon mån kompensera för de svårigheter som denna livssituation medför. Det handlar om en negativ uppväxtmiljö där forskningsresultat i metodutvecklingssyfte behöver kommuniceras till personal som möter dessa barn, liksom till relevanta beslutsfattare för att kartlägga ansvaret för barns bostadssituation, exempelvis genom media eller i direkt dialog i samband med möten och konferenser. 3 Socialstyrelsen (2017) Hemlöshet 2017 omfattning och karaktär; Sahlin, I. (2017) Bostadsmarknad, bostadspolitik och hemlöshet. I Swärd, H. (red.) Den kantstötta välfärden. Lund: Studentlitteratur samt Swärd, H. (2008) Hemlöshet. Lund: Studentlitteratur. 10

Fokusområde systematisk uppföljning Utvärdering av konflikt och försoning (fortsättningsprojekt) slutredovisning juni 2020 Bakgrund: Nätverket för konflikt och försoning har arbetat under många år initialt med medel från Folkhälsoinstitutet och numera utan externa medel. Varje år hålls gemensamma erfarenhetsutbytesdagar samt introduktion i arbetssättet för nyanställda. Initiativet till en utvärdering av arbetssättet kommer från nätverket. Omvärldsanalys: Under 2000-talet har antalet vårdnadstvister ökat mycket i Sverige trots att antalet skilsmässor i stort har varit konstant. När föräldrar är i vårdnadskonflikt påverkar det även barnen. De berörda barnen kan utveckla symtom på psykisk ohälsa såsom internaliserande, externaliserande och somatiska symtom. Det visar såväl svensk som internationell forskning.4 Särskilt hårt drabbas barn när föräldrakonflikterna blir högintensiva och långvariga. Många barn vars föräldrar är i vårdnadstvist blir också aktuella inom socialtjänstens utredningsenheter efter orosanmälningar. Barnen kan parallellt vara aktuella inom Familjerätten och Barnenheten. I en del fall pågår vårdnadskonflikterna under lång tid. I andra fall återkommer föräldrarna till familjerättsenheten och domstolen vid upprepade tillfällen och har svårt att finna hållbara lösningar. För de barn och föräldrar som lever i denna situation är det en stor påfrestning. Det finns ett stort behov av aktuell kunskap om vilka insatser som bäst hjälper föräldrarna och i förlängningen deras barn. Kort beskrivning: Utvärderingen har fokus på process och effekt. I den del som har fokus på process följs nya ärenden genom Konflikt och försoning på ett systematiskt sätt från att beslut fattas att föräldrarna ska få denna intervention fram till att ärendet avslutas. Utvärderarna följer familjerättssekreterarens och domarens arbete med föräldrarna via observationer under de muntliga förhandlingarna i tingsrätten. Utvärderarna gör också intervjuer med familjerättssekreterare, rådmän och föräldrar. För att undersöka effekter undersöks tidigare Konflikt och försonings-mål via en dokumentstudie. Studien har forskningsetiskt godkännande av Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm. Estimerad tidsåtgång: 25 veckor. Målsättning: Att utvärdera arbetssättet Konflikt och försoning utifrån effekt och nytta. 4 Bergman, Ann-Sofie och Rejmer, Annika (2017) Det är klart att barnen blir lidande Om barns mående när föräldrar är i vårdnadstvist, Socialmedicinsk tidskrift, nr 4. 11

Projekt inom försörjningsstöd Bakgrund: Försörjningsstöd är den verksamhet inom socialtjänstens områden som fått minst utrymme hos FoU Södertörn samtidigt som det är ett stort område inom socialtjänsten. Sedan fyra år är FoU medarrangör till en försörjningsstödskonferens och FoU har upparbetade kontakter med KNUT inom försörjningsstödsområdet. Omvärldsanalys: Framförallt det långvariga försörjningsstödet ser inte ut att minska. 5 Det pågår ett stort arbete i kommunerna för att hitta rätt insats till rätt person och lotsa personer till rätt instans. Forskning visar att försörjningsstödet fortfarande har stora variationer beroende på handläggare. 6 Just inom försörjningsstöd har digitaliseringsmöjligheter använts. Kort beskrivning: I samverkan med försörjningsstödsområdet skapa ett projekt utifrån samtidens och framtidens utmaningar. Skapa möjligheter att granska det arbete som pågår i kommunerna men också skapa förutsättningar för förbättringar avseende metoder. Estimerad tidsåtgång: 25 veckor. Målsättning: Att förstärka kvalitetsarbetet inom ekonomiskt bistånd. 5 Öppna jämförelser 2017. 6 Stranz, Hugo; Karlsson, Patrik och Wiklund, Stefan (2017) The wide-meshed safety net: Decision-making on social assistance eligibility in Sweden, European Journal of Social Work, 20(5), s. 711-723. 12

Utvärdering av utökad samverkan vid 3-årsbesök vid Geneta familjecentral, Södertälje slutredovisning okt 2019 (externfinansierad Capio) Bakgrund: En utökad samverkan har inletts i Geneta mellan BVC- sjuksköterskorna och kuratorerna vid familjecentralen. Samverkan innebär att föräldrar och barn träffar både en BVC-sjuksköterska och en kurator vid 3-årsbesöket, tidigare var det enbart BVC-sjuksköterskan som utförde besöket. Anledningen till denna samverkan är att familjecentralen har identifierat ett behov av förstärkta och riktade insatser till barnfamiljer. Det har bland annat lett till att BVC och kuratorerna vid familjecentralen startat ett utökat hembesöksprogram hos familjer med nyfödda barn. Samtidigt har det visat sig att det fortfarande är många familjer med behov som inte tar fortsatt kontakt med kuratorerna utöver dessa inledande besök. BVC-sjuksköterskorna har en hög arbetsbelastning och har inte alltid tillräckliga resurser och rätt kompetens att följa upp dessa familjer efter 3-årsbesöket. Det har visat sig att en del av det som föräldrarna har frågor kring och önskar stöd för i första hand inte är relaterat till BVC:s kompetensområde utan snarare ligger inom områden som socialtjänsten har möjlighet att tillgodose. Samtidigt har det visat sig att kuratorerna vid familjecentralen har just denna kompetens och dessutom resurser och möjlighet att utöka sitt stöd till familjer i området. Kort beskrivning: I april 2018 startade ett projekt i Geneta där BVC-sjuksköterskor och kuratorer vid familjecentralen gemensamt träffar barn och föräldrar vid 3-årsbesöket. Ett projekt som nu ska utvärderas av FoU Södertörn. Utvärderingen ska alltså titta på den utökade samverkan som har startat mellan barnsjuksköterskorna och kuratorerna vid familjecentralen. Den grundläggande tanken med samarbetet är två saker: dels att föräldrarna ska få mer adekvat hjälp eftersom det visat sig att de områden som föräldrar har flest frågor kring och önskar mer stöd av är frågor kring barnuppfostran, gränssättning och liknande, vilket familjecentralens kuratorer är bättre lämpade att arbeta med. dels utifrån detta faktum är tanken att minska BVC-sjuksköterskornas arbetsbelastning i och med att kuratorerna i större utsträckning hanterar föräldrarnas återbesök samt att kuratorerna inte är lika arbetsbelastade som sjuksköterskorna. 13

Utvärdering av Mentors in Violence Prevention (Externfinansiering Botkyrka) slutredovisning maj 2019 Botkyrka kommun bedriver sedan höstterminen 2015 programmet Mentors in Violence Prevention (MVP) på två av sina grundskolor. Upprinnelsen var en utbredd förekomst av olika former av kränkningar mellan eleverna. Skolpersonalen observerade dessutom att elevernas beteende präglades av mycket traditionella föreställningar om könstillhörighet. För att få påbörja en förändringsprocess vände sig berörda skolledningar till socialförvaltningens förebyggande sektion, som i sin tur uppmärksammade MVP. Programmet vill ge barn och ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till stereotypa genusnormer, sporra dem till att agera som förebilder för varandra och på sikt utveckla en kamratkultur i skolmiljön som förebygger hot och våld. Sedan våren 2018 genomför FoU-Södertörn en utvärdering av MVP. Empirin består i huvudsak av ett enkätmaterial, som omfattar en baslinjemätning och uppföljningar. Det innebär att eleverna inför respektive efter implementeringen uppskattat sin benägenhet att agera mot olika former av kränkningar. Utvärderingens syfte är att följa upp hur elevernas civilkurage utvecklas och om de uppger en minskad utsatthet för kränkningar. I anslutning till dessa frågeområden undersöks även om det finns skillnader mellan flickor och pojkar respektive mellan årskullar. Syftet är: Att belägga huruvida elevernas självdeklarerade utsatthet för kränkningar och våld minskat sedan implementeringen av MVP. Att belägga huruvida elevernas självdeklarerade benägenhet att ingripa vid kränkningar och våld ökat sedan implementeringen av MVP. Att belägga huruvida elevernas trygghet, studiero respektive studieresultat ökat sedan implementeringen av MVP. 14

Granskning av IBIC i ägarkommunerna (fortsättningsprojekt) slutredovisning december 2019 Bakgrund: Implementeringen av IBIC har påbörjats i de flesta ägarkommuner. Från att inledningsvis ha avsett äldreomsorgen så prövas IBIC nu i flera olika verksamheter. Omvärldsanalys: IBIC bygger på ICF som utvärderats avseende medicinsk och habiliterande omvårdnad. Huruvida det lämpar sig inom socialtjänstens verksamheter är inte utvärderat. Nestor följer implementeringen i en kommun för att se vilka följder som blir tex för ersättning avseende utförare etc. Kort beskrivning: vilka målgrupper lämpar sig för IBIC? Är IBIC det heltäckande system som sägs? en analys av bakgrunden/anledningen att socialstyrelsen driver frågan Målsättning: Att kritiskt granska IBIC:s grundvalar och effekter på det sociala arbetet. 15

Forskning i praktiken ett utvecklingsprojekt Bakgrund: Inom ramen för utvecklingsledartjänsten inom familjehemsvården har ett utvecklingsprojekt utarbetats tillsammans med cheferna för familjehemsenheterna. Syftet är att lära mer om forskning inom området men också att lära sig följa upp sitt eget arbete. Omvärldsanalys: I det sociala arbetet behövs idag kunskaper om hur man kan söka relevant forskning och hur man kan följa upp sitt arbete. Kort beskrivning: Projektet är upplagt på några träffar där deltagare från olika kommuner ses. Inledningsvis handlar det om föreläsningar om vilken slags forskning som finns inom familjehemsområdet. Därefter arbetar deltagare från samma kommun med ett mindre projekt som beslutats om på hemmaplan. Genom att ställa en relevant fråga, söka material som kan besvara frågan, analysera svaret och få stöd i att relatera till aktuell forskning ges deltagarna möjlighet att reflektera över sin egen praktik. Denna reflektion sker också i kommunerna. Målsättning: Att öka kunskap om forskning inom området men också att ge verktyg för systematisk uppföljning för att gynna verksamhetsutveckling. 16

Fokusområde samverkan Samordnad vård för missbruksproblematik och psykisk ohälsa (fortsättningsprojekt) slutredovisning april 2019 Har användandet av SIP ökat, och har kvaliteten på de SIP som görs ökat? Har informations- och utbildningssatsningen kring samsjuklighet satt några spår i verksamheterna, t ex i form av ökad kunskap och kompetens om att arbeta med denna målgrupp? Har brukarna märkt av projektet eller några resultat av projektet (t ex större delaktighet, bättre samverkan, bättre anpassad vård och stöd)? Hur upplever brukare kvaliteten i, samordningen av samt tillgången till den vård som de erbjuds för missbruksproblematik och psykisk ohälsa? Framkommer några konkreta förbättringsförslag till hur vården och arbetet med SIP och samordning kan utvecklas? Vilka lärdomar kan dras av satsningen och dess utformning (t ex användandet av koordinatorer vid implementeringen)? Bakgrund: Botkyrka kommun, Beroendecentrum Stockholm samt Psykiatri Sydväst har bedrivit ett genomförandeprojekt under perioden 2015 2017 för att för att förbättra samverkan kring personer med psykisk ohälsa och missbruk/beroende. Det övergripande syftet med samverkansuppdraget var att målgruppen med samsjuklighet ska få samtida, samordnade och effektiva insatser samt att insatserna och stödet till målgruppen utvärderas och vidareutvecklas genom systematisk dokumentation och forskning. I uppdraget ingick en webbaserad utbildning om SIP (samordnad individuell plan) och samsjuklighet för personal. Omvärldsanalys: En aktuell utmaning inom socialtjänstens missbruksvård är att bemöta komplexa vårdbehov bland klienter med både missbruk och psykisk ohälsa. Trots lagstadgad skyldighet att genomföra samordnad individuell panering (SIP) har det visat sig svårt att få till användandet och att genomföra det med brukares medverkan, vilket lett till satsningar bl a från SKL på att öka kunskapen om och användande av SIP. Utifrån den kartläggning av öppenvården som FoU nyligen genomfört är samverkan mellan kommun, psykiatri och beroendevård fortsatt problematisk. Integrerad vård saknas, trots att detta rekommenderas i de nationella riktlinjerna. SIP används, men inbokade SIP-mötena genomförs sällan och det är oklart om det leder till tillfredsställande lösningar utifrån brukarperspektiv. Personer med samsjuklighet har ofta mer allvarlig problematik, mer omfattande sociala och hälsomässiga konsekvenser, upplever mer svårigheter i behandling och har sämre behandlingsutfall än andra brukare. 7 Utvecklingen av integrerad vård måste ske utifrån brukarnas heterogena behov och upplevelser av vården. 8 Kännedom om brukarnas behov och upplevelser är således avgörande för att utveckla en fungerande verksamhet. Om vården bättre kan tillmötesgå brukarnas behov förväntas följsamheten i behandling öka och därmed ge förbättrade resultat. 7 Morisano, D., Babor, T.F. och Robaina, K.A. (2014) Co-occurrence of substance use disorders with other psychiatric disorders: implications for treatment services, Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 31(1), 5-25. 8 Brousselle, A., Lamothe, L., Sylvain, C., Foro, A.,och Perreault, M. (2010) Integrating services for patients with mental and substance use disorders: What matters?, Health Care Management Review, 35(3), 212-223. 17

Kort beskrivning: I samarbete med Botkyrka kommun, Beroendecentrum Stockholm samt Psykiatri Sydväst och i linje med den gällande avsiktsförklaringen kring FoUU-samarbete mellan landstinget och socialtjänsten i Stockholms län genomför FoU Södertörn ett projekt kring utveckling av samordnad vård. FoU följer det bedrivna utvecklingsarbetet och genomför intervjuer med brukare (vid flera tillfällen för att följa processen) och personal samt granskar dokumentationen i ett antal ärenden för att identifiera utvecklingsbehov och framgångsfaktorer. Estimerad tidsåtgång: 25 veckor. Målsättning: Projektet ger ökad kunskap om brukares upplevelser av SIP och konkreta förbättringsförslag till hur vården och arbetet med SIP och samordning kan utvecklas. Projektet har potential att inbringa innovativ och kvalitetshöjande kunskap kring samordnad vård, inte bara för medborgare i Botkyrka utan även i andra kommuner. Projektet har potential att inbringa kvalitetshöjande kunskap som kan vara värdefull att ta tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet på området, inte bara i aktuell kommun utan för samtliga kommuner i södertörnsområdet och för deras samverkanspartner, genom: ökad kunskap om brukares och professionellas upplevelser av hur samordnad vård fungerar i praktiken ökad kunskap om framgångsfaktorer, svårigheter och/eller samverkansproblem med att bedriva samordnad vård för personer med både missbruk/beroende och psykisk ohälsa konkreta förbättringsförslag till hur vården och arbetet med SIP och samordning kan utvecklas ökad kunskap om hur implementeringsaktiviteter kan utformas 18

Utvecklade öppenvårdsinsatser för personer med beroendeproblematik och deras anhöriga (fortsättningsprojekt) (Externfinansiering Nynäshamn) Slutredovisning april 2019 Omvärldsanalys: Fler än tidigare vårdas inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänstens missbruksvård på grund av missbruk. Klienterna inom socialtjänsten har alltmer komplexa vårdbehov, och andelen klienter med tungt missbruk och psykisk ohälsa har ökat. 9 Kartläggningar visar att den vård och stöd som erbjuds målgrupperna i låg utsträckning utgår från tillgänglig kunskap och riktlinjer. Den är i hög utsträckning akutdriven och bedrivs på en hög vårdnivå. Kommunernas kostnader för externa placeringar är ofta höga, men ger många gånger otillfredsställande resultat och följs inte alltid av ändamålsenlig eftervård, vilket leder till att behandlingar måste upprepas i onödan. 10 En utmaning för missbruks- och beroendevården är att vända detta mönster. Detta kräver insatser på många områden (samordning, brukarinflytande, relevanta insatser och arbetssätt, uppföljning) och kan initialt bli dyrare men i längden innebära en mer effektiv användning av resurserna. Kort beskrivning: Nynäshamns kommun genomför en treårig satsning för att utveckla den befintliga öppenvården i enlighet med den överenskommelse som är framtagen mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Ett övergripande mål är att minska externa placeringar genom att se över och öka kvaliteten på det interna insatsutbudet. I utvecklingsprojektet prövas att anpassa Kognitiv beteendeterapi (KBT) för den faktiska målgruppen. Ofta nekas de psykoterapi just på grund av sin omfattande problematik. Är det möjligt att göra psykoterapi tillgänglig för dessa personer? För vilka fungerar det, och hur fungerar det? Vidare ska anhörigstödet utvecklas, informationen om det stöd som finns att tillgå ska nå fler kommuninvånare, och samordningen internt och med externa aktörer ska förbättras. Uppföljning av resultaten av insatserna ska prövas, bl a genom användandet av UBÅT. FoU Södertörn följer satsningen genom en lärande utvärdering. Vilka erfarenheter görs under utvecklingsarbetet och hur kan dessa erfarenheter bidra till att projektaktiviteterna leder till verkliga förbättringar av verksamheten? Att utvärderingen är lärande innebär att resultat kontinuerligt förs tillbaka till projektet, som underlag för eventuella korrigeringar under processens gång. Målsättning: Resultatet redovisas fortlöpande till verksamheterna som ett stöd i utvecklingsarbetet samt i skriftlig och muntlig form till projektets styrgrupp i april 2019. 9 Socialstyrelsen (2017) Individ- och familjeomsorg Lägesrapport 2017. 10 Vårdanalys (2016) Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vårdoch omsorgssystem; SKL (2016) Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt. Uppdrag Psykisk Hälsa 2015; Bringlöv, Åsa (2016) Varför kommer de tillbaka? Missbruksvård för personer med komplexa problem analys av sex Mångbesökarkartläggningar. FoU Södertörn rapport nr 145/16. 19

Vad gör socialpsykiatrins brukare på dagarna? (fortsättningsprojekt) slutredovisning september 2019 Bakgrund: FoU har i flera projekt undersökt insatsen boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning, framför allt ur ett brukarperspektiv. Syftet har varit att lyfta fram de komponenter som gör insatsen stödjande. I samband med dessa flertaliga djupintervjuer med personer som erhåller stöd från socialtjänstens socialpsykiatri, har de gjort oss uppmärksamma på betydelsen av socialpsykiatrins sysselsättningsverksamheter. Dels för dem som tillbringar en avgörande del av sin tid vid dessa verksamheter, dels för dem som inte har någon organiserad sysselsättning i sitt liv. Omvärldsanalys: Betydelsen av att ingå i ett socialt sammanhang, att vara värderad och efterfrågad och ha möjlighet att utvecklas som människa och samhällsmedborgare torde vara väl känt. Detta gäller givetvis även för personer med psykisk funktionsnedsättning. Tidigare forskning avseende organiserade verksamheter inom detta fält är begränsad (ett undantag är studier om metoden IPS, Individual Placement and Support, med inriktning mot arbete eller studier). Utvärderingar av enskilda verksamheter har dock genomförts som påvisar väsentliga faktorer ur ett brukarperspektiv 11 : ett variationsrikt utbud, stöd till arbetsliv eller studier, vikten av gruppverksamheter och möjligheten till individualiserat utrymme, social förändring och återhämtning, etc. Det räcker dock inte med att det finns verksamheter att tillgå det kan även krävas stöd för att ta sig dit. 12 Även ålder och kön har betydelse: unga vuxna kan behöva egna arenor likväl som vissa inriktningar kan locka män mer än kvinnor och vice versa. Slutligen vet vi att det finns personer som inte ingår i ett organiserat sysselsättningssammanhang, trots att de har kontakt med andra delar av socialtjänsten. 13 Kort beskrivning: FoU Södertörn har som ett första led kartlagt vilka typer av verksamheter som kommunerna erbjuder personer med psykisk funktionsnedsättning/psykiska problem. Rapporten Sysselsättning/arbete inom socialpsykiatrin - en kartläggning som var klar i september 2018 har presenterats i olika sammanhang och finns att ladda ned på FoU:s hemsida. Nästa led i studien består av intervjuer med brukare i olika kommuner som saknar organiserad sysselsättning. Denna del har påbörjats under hösten 2018 och kommer att omfatta brukare i små, mellanstora och stora kommuner med olika typer av utbud. Intervjuerna utgår från följande teman: - Vilka behov uttrycker brukare med psykisk funktionsnedsättning av organiserad sysselsättning? - Finns det specifika önskemål och hur beskrivs de? - Hur relaterar dessa önskemål till vad verksamheterna erbjuder? - Känner brukarna till de befintliga verksamheterna? 11 Andersson, Gunnel (2007) Uppföljning av Kravatten en verksamhet för unga vuxna med psykisk ohälsa. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltning, Stockholms stad; Andersson, Gunnel (2008) En brukaruppföljning av den socialpsykiatriska verksamheten ToRa. Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar, Stockholms stad. 12 Andersson, Gunnel (2006) Gör man något får man ett liv. En metod-, kartläggnings- och intervjustudie om sysselsättning för yngre personer med psykisk ohälsa. Kompetensfonden, stadsledningskontoret, Stockholms stad, Hägersten och Liljeholmens stadsdelsförvaltningar. 13 Andersson, Gunnel, Bons, Tomas., Bringlöv, Åsa och Christophs, Irja (2016) En studie om Socialpsykiatriska enheten i Botkyrka. Utvecklingsprojekt, FoU Södertörn. 20

Genom projektet kan vi få kunskap om hur vardagen ter sig för personer utan organiserad sysselsättning, om befintliga verksamheter behöver satsa på att nå andra kategorier och vilka faktorer som skulle gynna en verksamhetsutveckling. Målsättning: Målsättningen med projektet är att identifiera nyttan av samt utvecklingsbehov inom kommunernas verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det innebär både att ringa in nyttokomponenterna inom de befintliga verksamheterna och dess effekter, samt att påtala behov av utveckling kopplat till den kunskap som studien genererat. Målsättningen är även att främja kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte mellan Södertörnskommunerna för att på så sätt maximera nyttan med detta kommunövergripande projekt. 21

Hemma ett sexualupplysningsprojekt för familjehem (fortsättningsprojekt )(Externfinansiering Arvsfonden) Slutredovisning mars 2020 Bakgrund: Bristen på information om sexualitet och reproduktiv hälsa till familjehem uppmärksammades på en familjehemsutbildning. Utvecklingsledaren inom familjehemsvården arrangerade därför tillsammans med RFSU en föreläsning riktad till familjehem år 2015. Idén om projekt väcktes och RFSU gjorde ansökan till Arvsfonden som beviljade medel. Omvärldsanalys: Bristande fokus på placerade barns hälsa har uppmärksammats i den nationella satsningen inom social barnavård. I samband med det ökade antalet ensamkommande ungdomar initierades också en massmedial debatt om normer runt sexualitet och relationer. Inom ramen för detta projekt hanteras sådana frågor utifrån ett normkritiskt perspektiv. Forskning visar att placerade ungdomar har ett större risktagande och i högre utsträckning finns med i riskgrupper såsom sex mot ersättning och sexuell utsatthet på nätet. I en kunskapsöversikt från Nordens Välfärdscenter presenteras att tonårsföräldraskap är betydligt vanligare bland placerade unga jämfört med jämnåriga. 14 Forskning visar även att de i högre utsträckning har bevittnat sexuellt våld/övergrepp, själva varit utsatta eller utsatt andra. 15 Kort beskrivning: FoU Södertörn i samarbete med RFSU vill med detta projekt öka den sexuella och reproduktiva hälsan hos unga som är placerade i jour- eller familjehem. Estimerad tidsåtgång: 30 veckor. Målsättning: med utgångspunkt i socialtjänstens och familjehemmens erfarenheter av placerade ungdomar samt RFSU:s gedigna kunskaper om sexualupplysning skapa synergier för nya metoder att arbeta med frågor om sexuell hälsa och normer. Att skapa en skräddarsydd utbildning för familjehem och utbilda där målet är att de ska bli tryggare med att prata med placerade ungdomar om säkrare sex, ömsesidighet och relationer. Ta fram ett arbetsmaterial för spridning. Under projektets gång har det i familjehemsenheterna framkommit behov av att själva få en utbildning på samma tema. Dels för att stödja familjehem i att samtala med barn och unga om sex och relationer och dels för att själva föra sådana samtal med unga. Under 2019 kommer vi erbjuda personalen en utbildning om sex och relationer. 14 Barn kan inte vänta. Översikt av kunskapsläget och exempel på genomförbara förbättringar(2015) Nordens välfärdscenter. 15 Sex mot ersättning. Utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och unga (2015) Socialstyrelsen. 22

Framtidens boenden inom socialpsykiatrin Sept 2019-dec 2020 Bakgrund: I samband med psykiatrireformen fördes ansvaret för boendestöds- och sysselsättningsverksamheter över från landstingen till kommunerna. Syftet har sedan dess varit att förbättra livssituationen för människor med psykiska funktionsnedsättningar och öka deras möjligheter till delaktighet och gemenskap i samhället. Boenden gick från stora totala institutioner till eget boende ibland i form av olika typer av stödbostäder. Omvärldsanalys: De brukare som kom från de stora totala institutionerna behövde mycket stöd för att anpassa sig till nya boendeförhållanden. De generationer som är vuxna idag har andra erfarenheter och kan ställa andra krav på sitt boende. 16 Hur kan kommunerna skapa nya arbetssätt med personer med psykiska funktionsnedsättningar i fråga om boende? 17 Vilket stöd behövs för att bo i egen lägenhet? Hur kan stödbostäder utvecklas? Kort beskrivning: Studien börjar med en genomgång av relevant forskning om boende och arbetssätt avseende boendestöd. Därefter söks relevanta arbetssätt i ägarkommunerna. Stor vikt läggs vid att lyfta brukarnas perspektiv avseende hur de vill bo och vilket stöd de önskar. Målsättning: utifrån forskning och brukarperspektiv visa på nya möjligheter i fråga om stöd i boende och boendeformer. 16 Brolin, Syrén, Rask, Sandgren, Brunt (2018) Residents' perceptions of the most positive and negative aspects of the housing situation for people with psychiatric disabilities, Scandinavian Journal of Caring Sciences. 32. 17 Andersson, Gunnel (2009) Vardagsliv och boendestöd en studie om människor med psykiska funktionshinder. Stockholm. Diss. 23

Samarbete med akademin - ansökning om forskningsmedel Bakgrund: Samarbete med lärosäten sker inom ramen för enskilda projekt och via FoU-medarbetarnas koppling till olika högskolor. Projekten gynnas av FoU:s kunskaper inom praktiknära forskning och kunskaper om kommunernas utvecklingsbehov och lärosätenas tillgång till en kritisk massa. Under 2019 fortsätter samverkan med högskolor och universitet och dessutom undersöks möjligheterna att gemensamt ansöka om forskningspengar inom välfärdsforskning. Omvärldsanalys: Regeringen satsar under 2019 på Tillämpad välfärdsforskning som syftar till klientoch praktiknära forskning inom socialtjänstens verksamhetsområden. 18 Här öppnar sig stora möjligheter för FoU att söka forskningspengar tillsammans med lärosäten. Om ansökningarna beviljas finns möjligheter till stora externfinansierade forskningsanknutna projekt baserade på ägarkommunernas behov av att utvärdera befintliga arbetssätt och möjligheter att skapa förutsättningar för nya arbetssätt. Kort beskrivning: Att utifrån FoU Södertörns planerade och pågående projekt samt i samarbete med lärosätena undersöka möjligheterna för forskningsansökningar för att öka kunskapsbasen inom praktiknära forskning inom socialtjänstens område. Målsättning: Stärka samarbetet med akademin, synliggöra kommunernas utvecklingsbehov inom ramen för forskning, förhoppningsvis få medel till fleråriga projekt. 18 Kunskap i samverkan. Prop. 2016/17:50 24

Kommunikationsarbete FoU Södertörn arbetar aktivt för att stärka sin kommunikation med ägarkommunerna. Detta sker på ett flertal sätt och kräver också nya former för att inhämta information från ägarkommunerna och för att sprida kunskap i kommunerna. FoU Södertörn har ingen kommunikatör utan istället delas uppdraget av flera medarbetare och arbetet styrs av en informationsgrupp. Resultat från FoU-studier presenteras vid olika slags konferenser, seminarier och workshops. Ibland passar stora konferenser med föreläsare. I andra fall fungerar det bättre med mindre sammanhang där det ges utrymme till reflektion och diskussion. Flera medarbetare går under år 2019 en utbildning i hur möten kan göras mer deltagaraktiva. Under året kommer flera arrangemang att anordnas, bl a satsas på två halvdagar om systematisk uppföljning där den ena dagen vänder sig till dem som arbetar med systematisk uppföljning medan den andra vänder sig till chefer och politiker som beställer systematisk uppföljning. Två andra konferenser med inriktning mot samverkan och barnsamtal planeras. Till hösten anordnar FoU Södertörn tillsammans med övriga FoU-enheter inom RSS Stockholm den nationella konferensen för samtliga FoU-enheter i Sverige som arbetar med välfärdsfrågor. En viktig kommunikationskanal är hemsidan liksom Facebook. Under året kommer två medarbetare att lära sig göra pod. Under våren lanseras hemsidan www.pratamedbarn.nu som kommer att ge konkreta tips för att samtala med barn. FoU har också ett informationsblad som skickas ut tre-fyra gånger om året. På hemsidan finns alla FoU-rapporter för nedladdning. 25