STUDIEHANDLEDNING VK 11 Moment 3 Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa ur ett transkulturellt perspektiv Kurs Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa I, 30 hp Iris Ronnevi Beatrice Hogg 110304
Innehållsförteckning Moment 3. Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa ur transkulturellt perspektiv, 4.5 hp Introduktion 3 Mål 3 Innehåll 3 Pedagogisk ansats 4 Obligatoriska moment 4 Hemuppgift 4 Information om seminarium 4 Examination och bedömning 5 Utvärdering 5 Kurslitteratur, Lästips 5-6 Bilaga 1: Gruppindelning
3 Moment 3 Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa ur ett transkulturellt perspektiv 4,5 hp Introduktion Momentet bygger på studenternas tidigare kunskap och erfarenheter från utbildning och vård med fokus på kvinnors och mäns sexuella och reproduktiva hälsa ur såväl nationellt som globalt perspektiv. Mål Kunskap och förståelse Målet för kursen är att studenten skall kunna - beskriva och problematisera kvinnors och mäns livsvillkor inkluderande sexualitet, fertilitet och familjeliv ur nationellt och globalt perspektiv - jämföra och analysera kvinnors och mäns sexuella och reproduktiva hälsa utifrån ett transkulturellt perspektiv Färdighet och förmåga Målet för kursen är att studenten skall kunna - integrera kunskap om samtalsmetodik och planera professionella samtal om sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Värderingsförmåga och förhållningssätt Målet för kursen är att studenten skall kunna - reflektera över egen och andras bakgrund och nuvarande levnadsförutsättningar i ett maktperspektiv och kunna använda den förståelsen i arbetet med patienter Innehåll Momentet omfattar teoretiska kunskaper som berör transkulturella perspektiv på sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Ett transkulturellt perspektiv innebär att kunna reflektera över betydelsen av egen och andras bakgrund och nuvarande levnadsförutsättningar i ett maktperspektiv samt kunna använda den förståelsen i arbetet med patienter, närstående och kollegor. Momentet omfattar kvinnors och mäns livsvillkor inkluderande sexualitet, fertilitet och familjeliv ur nationellt och globalt perspektiv. Momentet berör även hur det sociala könet konstrueras.
Pedagogisk ansats 4 Studierna omfattar föreläsningar och seminarier, som studenterna genomför tillsammans med barnmorskor och forskare med erfarenhet av att möta människor, som kommer från olika kulturer inom hälso- och sjukvården. Obligatoriska moment Alla seminarier och föreläsningar är av attitydskapande karaktär i detta moment. Frånvaro kompenseras med ersättningsuppgift. EXAMINATION - HEMUPPGIFT Hemuppgift analys av kurslitteratur av Frank, M. Multikulturell kvinnohälsa med fokus på gynekologi och obstetrik och den del av kapitlet i Helmans bok som din grupp bestämt att du ska läsa, se särskild lista för gruppindelning. Examinationen är en individuell skriftlig hemuppgift där du med böckerna som utgångspunkt beskriver, analyserar och reflekterar över innehållet. 1. Beskriv innehållet i Martina Franks bok i stora drag och den del av kapitlet i Helmans bok som du fått dig tilldelat. Fördjupa dig i någon del av Franks bok som särskilt intresserar dig. 2. I vården kommer du kanske möta människor vars kulturella uppfattning strider mot din etnocentriska syn på reproduktiv hälsa och familjeliv. Reflektera över hur du kan arbeta med patienter utifrån patientens uppfattning/health belief och din uppfattning om reproduktiv vård. 3. Jämför och problematisera svensk medicinskt eller socialt hälsosystem med en annan kulturs samt relatera till FN s deklaration om mänskliga rättigheter och/eller diskrimineringslagen och/eller hälso- och sjukvårdslagen. 4. Skriv en kort rapport utformad enl.vetenskapliga kriterier (max 4 sidor), som skickas till Beatrice.hogg@legevisitten.se senast den 26/5, 2011 kl. 24.00 INFORMATION OM SEMINARIET: Seminariedagen 1 juni utgår från Helmans bok Culture, Health and Illness och för er viktiga eller intressanta aspekter ur Franks bok Multikulturell kvinnohälsa med fokus på gynekologi och obstetrik. Några studenter arbetar med samma kapitel ur Helmans bok, se lista vilket kapitel du tilldelats (Bilaga 1). Under seminariet beskriver ni kapitlets innehåll och diskuterar hur man kan lösa vårdkonflikter eller skillnader i kulturell uppfattning inom det område som kapitlet beskriver. På vilket sätt kan kunskapen i Martina franks bok och det kapitel ni läst i Helmans bok användas i barnmorskans yrkesverksamhet. Ge exempel såsom; Vilken betydelse för
5 upplevelsen av vården kan det ha för en Thailändsk kvinna som vill ha varm mat på BB? Följande kapitel fördelas mellan kursdeltagarna; kapitel 2, 3, 4, 6, 7, 9 och 18 d.v.s. 7 kapitel ur boken. Säg till i god tid om OH-stenciler önskas eller om PowerPoint presentation önskas inför seminariet. Tid för varje kapitels framförande är 30 min. Examination och bedömning Den individuella hemuppgiften bedöms enligt Solo-taxonomin i en tregradig skala. Hemuppgiften och Seminariet ligger till grund för bedömning om studenten har uppnått kursens mål, vilka i hög utsträckning gäller såväl professionell som personlig utveckling. För betyget godkänd krävs att punkt 1 och 2 under hemuppgift har utförts samt seminarieuppgiften. För betyget VG krävs även att punkt 3 under hemuppgift har utförts. Använd APA-manualen som referenssystem (finns på KI s biblioteks hemsida). Utvärdering Skriftlig nätbaserad utvärdering som skickas ut till alla studenter. Obligatorisk litteratur: Franck M. Multikulturell kvinnohälsa med fokus på gynekologi och obstetrik, Stockholm 2006: Förlagshuset Gothia - 87 s. Helman, C.G. (2007). Culture, Health and Illness. Arnold Hodder: London 2007 Rekommenderad litteratur: Ambjörnsson Fanny: Vad är queer? Stockholm 2006: Natur och kultur, 137s. Fördjupningslitteratur: Ekblad Solveig m.fl.: Möten i vården: transkulturellt perspektiv på hälso- och sjukvården.stockholm 1996 Förlag: Liber 306s. Wikberg,A. Eriksson, Katie: Vårdande ur ett transkulturellt perspektiv. Vasa 2003 Åbo Akademi 106s. Lästips: Blom, J. & Eriksson, M. (2008). Om våld i hederns namn: om våld i hederns namn och om skyldigheten att se och hjälpa utsatta.(2:a rev. uppl.) Länsstyrelsen i Östergötland. 35 s. Kan laddas hem gratis från www.e.lst.se Cinthio, H. (2007). Hedersrelaterat våld och förtryck: ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården. Lund: Länsstyrelsen i Skåne län. 185 s.
Lidskog, R. & Deniz, F. (2009). Mångkulturalism: socialt fenomen och politisk utmaning. Malmö: Liber AB. 180 s. Persson, E., Liljegren, M., Lundgren, A-M., Mogess, L., Mörlin, B., Rolfhamre, L., Säker, I- L., Wiklund, I. (2007). Fokusrapport: Mötet med könsstympade kvinnor i vården. Stockholm: Stockholms läns landsting. 46 s. Reyes, M-P. (2006). Ungdomsmottagningarnas arbete mot hedersrelaterat våld: ett kompetens- och metodutvecklingsprojekt i Stockholms län. (Rapport 2006:28). Stockholm: Länsstyreslen i Stockholm. 34 s. (utdelas vid kursstart) Skoger, U., Edlund, K. & Leander, K. (2005). Handlingsprogram: Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. (3:e uppl.). Stockholm: Stockholms läns landsting. 71 s. SFS 2008: 567. Svensk författningssamling, Diskrimineringslag. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 18 s. SOU 2006:78. Hälsa, vård och strukturell diskriminering: Rapport av utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 229 s. http://www.valdinararelationer.se/sv/vald-i-nara-relationer1/toppmeny/halso--ochsjukvard/vkv/rapporter/ VKV Rapport 2010:1 Hinder och möjligheter vid primärprevention av våld i nära relationer En intervjustudie med barnmorskor på MVC, personal på ungdomsmottagning och mödrahälsovårdsöverläkare. Roya Hakimnia, med. stud. Ladda ner PDF (400kb) VKV Rapport 2010:2 Söker du, så finner du Barnmorskors erfarenheter av att upptäcka våld, bemöta kvinnor och handlägga vården vid våld i nära relation Josefin Rosengren, Karin Schönemann Seminarier onsdagen den 1 juni, 2011 Gruppindelning för redovisning av Helmans bok Culture, Health and Illness Grupp 1 kl. 09.00-09.30 Grupp 2 09.30-10.00 Grupp 3 10.30-11.00 Grupp 4 11.00-11.30 Grupp 5 12.30-13.00 Grupp 6 13.00-13.30 Grupp 7 13.45-14.15
Grupp 1 Kapitel 2 Muriel Duthoit Sofie Alström Line Modin Therese Holst Marika Törnblom Bilaga 1 Grupp 2 Kapitel 3 Caroline Lavenius Linda Carlsson Marie Webb Sara Branzell Patrik Wejtko Grupp 3 Kapitel 4 Helena strömberg Källa Bie Charlotte Salomonsson Marie Poignant Karolina Mannervik Grupp 4 Kapitel 6 Haleh Banibaher Cecilia Held Isabel Eide Jeanette Ekeberg Sofia Holm Grupp 5 Kapitel 7 Helene Åström Cecilia Wallin Michaela Granqvist Frida Svennungsson Sofia Bergmann Grupp 6 Kapitel 9 Marie-Louise Alm Ann Ljungblom Annika Larsson Nigora Madumarova Nina Enberg Grupp 7 Kapitel 18 Emelie Sundmark Hanna Johansson Britta Hamzo Maria Brander