Laboration i TSKS10 VT-2018

Relevanta dokument
TSKS21 Signaler, Information och Bilder Lab 2: Digitalisering

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

CTH/GU LABORATION 1 MVE /2013 Matematiska vetenskaper. Mer om grafritning

Laboration i tidsdiskreta system

Laboration: Grunderna i Matlab

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

Introduktion till Matlab

TSKS06 - Rapportskrivning

Introduktion till Matlab

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23

Instruktion för laboration 1

TSKS06 - Rapportskrivning

Instruktion för laboration 1

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

GNU Octave under Cygwin Spara grafik i postscriptfiler. Per Jönsson, NMS, Malmö högskola

GNU Octave Spara grafik i postscriptfiler. Per Jönsson, NMS, Malmö högskola

Svängningar - laborationsrapport + L A TEX-nyttigheter Fysik - mekanik och vågor (FAFA01) Första utkastet 12 maj 2014

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x

Introduktion till Word och Excel

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Funktioner och grafritning i Matlab

Uppgifter. Högskolan Dalarna. Telefon: E-post: NGL-centrum

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26

Hemuppgift för E2 SF1635, HT 2007

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Flerdimensionell signalbehandling SMS022

När man vill definiera en matris i MATLAB kan man skriva på flera olika sätt.

Introduktion till Matlab

Uppgift 1. (SUBPLOT) (Läs gärna help, subplot innan du börjar med uppgiften.) 1 A) Testa och förklara hur nedanstående kommandon fungerar.

En introduktion till L A TEX

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Inociell Lösningsmanual Endimensionell analys. E. Oscar A. Nilsson

Introduktion till Matlab

Signal- och bildbehandling TSBB03

Introduktion till Matlab

de uppgifter i) Under m-filerna iv) Efter samlade i en mapp. Uppgift clear clc Sida 1 av 6

Introduktion till Matlab

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Översikt. Texthantering med bl.a. kommandona cat, less och grep Omdirigering och piping Gnuplot. Linux 2 2 / 12

Laboration 2 Datorverktyg vid LiU

Projekt 1 (P1) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Lab 1 Analog modulation

Linjär algebra med tillämpningar, lab 1

2 Laborationsutrustning

MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM OCH INLUPP 2

Laboration 2, M0043M, HT14 Python

Laboration 2: 1 Syfte. 2 Väntevärde och varians hos en s.v. X med fördelningen F X (x) MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR BYGG, FMS 601, HT-08

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

Introduktion till Matlab

Installation av datafil för lokal lagring av e-post i Microsoft Outlook 2016

Introduktion till Matlab

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 27 oktober 2015 Sida 1 / 31

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D

Processidentifiering och Polplacerad Reglering

LABORATION 1 Pingpong och Installation av Server 2008 R2

Föreläsning 1: Introduktion till kursen

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Anonym inlämningsuppgift i itslearning

Matematisk analys för ingenjörer Matlabövning 3 Numerisk lösning av differentialekvationer

Dr. Johan Hagelbäck.

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

Signal- och Bildbehandling, TSBB14. Laboration 2: Sampling och rekonstruktion. DFT.

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Syftet med den här laborationen är att du skall bli mer förtrogen med följande viktiga områden inom matematisk statistik

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

Demonstration av laboration 2, SF1901

First Class uppgift 2

Lab 3 Kodningsmetoder

Bli en vassare skribent med Ulysses III

LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel

Flerdimensionella signaler och system

TSKS10 Signaler, Information och Kommunikation

Regler för grupparbeten, inlämnings- och laborationsuppgifter

Inlämningsmappar. Inlämningsmappar. 1. Var hittar jag inlämningsmapparna?

FIRSTCLASS. Innehåll:

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

System, Modeller och Metoder

MMA132: Laboration 1 Introduktion till MATLAB

Grundläggande signalbehandling

Installationsanvisning för Su Officemallar 2011 För Mac Word och PowerPoint

Utgivare Datum Ersätter X intranät/utbildning _ intranät/forskn. o fo.utb Patrik Cannmo / EcGu _ intranät/anställd

Rapportskrivning - Riktlinjer

Transkript:

Laboration i TSKS10 VT-2018 Den här laborationen går ut på att demodulera en smalbandig, I/Q-modulerad signal som har passerat ett delvis okänt filter. Signalen, när den är korrekt demodulerad, innehåller hörbara signaler. Uppgiften är att ta reda på filterparametrarna, inversfiltrera och demodulera signalen. Scenario Du lyssnar på en radiostation som sänder ut signalen x(t)=x I (t) cos(2π f c t) x Q (t) sin(2π f c t)+w(t)+z(t), där de ingående variablerna har följande innebörd: f c är en bärfrekvens. x I (t) och x Q (t) är meddelanden som Du är intresserad av. De innehåller ljud enligt följande: den första halvan av x I (t) och x Q (t) innehåller två olika (och något olika långa) melodier, den andra halvan av x I (t) och x Q (t) innehåller två olika ordspråk. w(t)=0.001 ( cos(2π f 1 t)+ cos(2π f 2 t) ) är avsedd för att bestämmaτ 2 τ 1 som beskrivs nedan. De två frekvenserna f 1 och f 2 är närliggande. z(t) är en summa av I/Q-modulerade signaler som radiostationen sänder ut samtidigt på andra bärfrekvenser, och som är ämnade åt någon annan. Ekoeffekter i radioutbredningsmiljön (som vi kommer att behandla mer i detalj senare i kursen) gör att Du tar emot signalen y(t)=x(t τ 1 )+ 0,9x(t τ 2 ), därτ 1 ochτ 2 är två konstanter. Det skulle kunna se ut som i Figur 1, där mottagaren hör en signal som har gått raka vägen från sändaren och en överlagrad signal som tagit en lite längre väg, eftersom den har reflekterats mot en husvägg. Du har spelat in signalen y(t), 1

först lågpassfiltrerat med ett idealt lågpassfilter så att vikning undviks och sedan samplat med samplingsfrekvens 400 khz, och sparat den i formatetwav. Det är en sådan fil du har att utgå ifrån i denna laboration. τ 1 τ 2 Figur 1: Scenario. y(t) x (t) BP-filter x (t) x I (t) x Q (t) Ekokancellering Demodulering Faskorrigering ˆx I (t) ˆx Q (t) Figur 2: Lämplig mottagarstruktur. Uppgift En lämplig mottagarstruktur ser du i figur 2. Eventuellt kan faskorrigeringen ske i själva demoduleringen. I de olika blocken behöver du använda dig av olika parametrar. Därför behöver du utifrån y(t) göra följande: 1. Ta reda på bärfrekvensen f c. Denna är initialt okänd, men är någon av följande frekvenser: 17, 36, 55, 74, 93, 112, 131, 150 khz. 2. Ta reda på frekvenserna f 1 och f 2 i delsignalen w(t). De är båda multiplar av 1 Hz, och ligger inte i närheten av någon av de tillåtna bärfrekvenserna. 3. Ta reda på differensenτ 2 τ 1. Tidsfördröjningarnaτ 1 ochτ 2 är initialt helt okända. Det är dock känt attτ 2 >τ 1, attτ 2 τ 1 < 500 ms samt attτ 2 τ 1 är en multipel av 1 ms. Differensenτ 2 τ 1 ska identifieras med denna precision. 4. I/Q-demodulera signalen, lyssna på ordspråken och skriva ner dem. (Melodierna behöver inte identifieras.) I samband med detta kommer du att behöva filtrera signalen, samt korrigera för en fasvridning. Varför blir det en fasvridning? 2

Genomförande och redovisning av laborationen Godkänd laboration ger 1 högskolepoäng. Det går bra att diskutera och arbeta med uppgiften parvis eller i små grupper, men programkod och rapport skrivs och lämnas in individuellt. Kopiering av text, figurer eller programkod från Internet, andra källor eller andra studenter är inte tillåtet. Varje kursdeltagare får en unik ljudfil, signal-liu-id.wav, som hämtas från mappen labfiler i kursrummet. Valfri mjukvara (t.ex. Matlab, Octave, Python, C++) får användas för att lösa uppgiften. Matlab eller Octave rekommenderas speciellt. Vi kräver att uppgiften är löst i ett programmeringsspråk som kan läsas av en vanlig människa. Skriv en rapport som berättar kortfattat hur Du har tänkt och gått tillväga för att lösa uppgiften och vad Du har kommit fram till. Rapporten måste presentera och förklara relevanta samband som Du har använt. Använd gärna ekvationer. Skriv koncist och noggrant, så att en tilltänkt läsare som tillgodogjort sig kapitlen 2 5 i Signals, Information and Communications kan förstå innehållet och reproducera resultatet utifrån Din beskrivning. Inkludera gärna illustrationer eller plottar av relevanta signaler. Rapporten ska vara fristående från labb-handledningen. Det vill säga rapporten ska kunna förstås av någon som inte har sett labb-handledningen. Rapporten ska skrivas på svenska. Adekvat terminologi ska användas, ingen svengelska accepteras. Till exempel heter det ett sampel, flera sampel. Rapporten ska vara på maximalt två sidor (dubbelspaltigt format, 10pt typsnitt), inklusive figurer. Valfri ordbehandlare kan användas. En mall i LATEX finns att hämta i mappen lab-pm i kursrummet. Programkoden Du har skrivit ska bifogas rapporten i ett appendix. (Detta inräknas inte i de två sidorna.) Rapporten kommer att bedömas enligt den rättningsmall som finns att hämta i mappen lab-pm i kursrummet. Denna rättningsmall ger en del tips om vanliga fel som enkelt kan undvikas. Rättningsmallen ska också fungera som försättsblad när Du lämnar in rapporten. Observera, att alla punkter måste bedömas med ja på rättningsmallen för att rapporten ska godkännas. Rapporten ska dels lämnas in i pappersformat och dels skickas in elektroniskt via Urkund: 1. Skriv ut (i) försättsbladet, (ii) rapporten, och (iii) Din programkod. Häfta ihop dessa tre dokument, signera försättsbladet och lägg alltihop i inlämningsfacket TSKS10 labbrapporter i B-huset, ingång 27, D-korridoren, bottenvåningen. 3

2. Skicka rapporten som PDF-fil med e-post till examinators konto på Urkund, mikol92.liu@analys.urkund.se. Notera att femte tecknet inte är en etta utan bokstaven l. Skicka detta från Ditt studentkonto, LiU-ID@student.liu.se, så att det tydligt framgår vem som är avsändare. Lägg programkoden på en egen sida, sist i samma fil. Låt både kurskoden (TSKS10) och ditt student-id ingå i filnamnet. Skulle Du ha lämnat Linköping för sommaren och inte ha tillgång till inlämningsfacket, så skicka pappersversionen av rapporten per post till Mikael Olofsson, Linköpings universitet, ISY, 581 83 Linköping. Sista dag för inlämning av betaversion av rapporten är fredagen den 18 maj 2018 kl. 17.00. Vi medger inga undantag från detta. Börja därför arbetet i god tid! Denna inlämning är avsedd för att du ska få återkoppling på din rapport, innan du senare lämnar in din slutgiltiga rapport för bedömning. Rapporten läses av kursens assistenter/examinator, som ger både skriftlig och muntlig återkoppling. Din slutgiltiga rapport lämnar du in på samma sätt som din betaversion. Deadline för detta är fredagen den 8 juni 2018 kl. 17.00. I din slutgiltiga rapport ska alla kommentarer på betaversionen ha adresserats och eventuella fel åtgärdats. För att underlätta bedömningen av den slutgiltiga rapporten, ska betaversionen av rapporten samt dess rättningsmall (med kommentarer) bifogas ihop med den slutgiltiga rapporten rapporten i pappersversionen av inlämningen. Den slutgiltiga versionen skickar du även till Urkund, men där behöver inte betaversionen bifogas. Så snart rapporterna är bedömda, så lämnar vi tillbaka rapporterna vid en individuell återkopplingssession. Anmälan till återkopplingssessionen är obligatorisk och görs via menyvalet Anmälan i kursrummet. Vi strävar efter att kunna göra det senast en vecka efter respektive deadline. I den händelse att den slutgiltiga rapporten skulle underkännas, så ges möjlighet till ett nytt examinationstillfälle då man får göra om laborationen (samma uppgift men med en ny datafil) och att lämna in en ny rapport under HT-2018. Observera att i detta fall kommer rapporten inte att bedömas som en komplettering, utan en ny, oberoende bedömning av rapporten görs. (Exakt information om datum kommer senare, i förekommande fall.) Laborationssalarna Asgård, Olympen, Egypten och Southfork i B-huset används och du bokar dig på upp till två stycken tvåtimmarspass via kurswebben. Närvaro på labb-passen är inte obligatorisk men vi rekommenderar att Du åtminstone kommer på ett schemalagt pass. Observera att anmälan till laborationen måste göras via menyvalet Anmälan i kursrummet. Labbpassen släpps för anmälan allteftersom de fylls för att vi ska 4

kunna använda labassistentresurserna så effektivt som möjligt. Om du aver att inte gå på ett pass som du anmält dig till, så ber vi att du avanmäler dig från det passet av samma anledning. Det går utmärkt att genomföra laborationen på en egen, personlig dator. Enda systemkravet är att datorn har ett fungerande ljudkort och tillgång till lämpligt programspråk. LiU tillhandahåller en studentversion av Matlab. Octave finns inkluderat i de flesta moderna Linux-distributioner. Några tips Kapitel 2 5 i Signals, Information and Communications behandlar relevant teori. Innan Du börjar arbeta med laborationen, lös lektionsuppgifter om I/Q- (de)modulation och tidsbestämning. I Matlab och Octave kan wav-filer läsas och skrivas med funktionerna audioread och audiowrite. I äldre versioner av Matlab och Octave finns funktionerna wavread ochwavwrite för samma syften. För att lyssna på innehållet i enwav-fil kan man göra på något av följande sätt: i Linux, skriv aplay xxx.wav på kommandoraden. I Matlab, använd kommandot soundsc. Din datafil använder samplingsfrekvensen 400 khz. Lämpligen samplar du ner din resulterande audiosignal med faktorn 10 till 40 khz innan du spelar upp den. Det finns gränser för vad datorns ljudkort klarar av. I Windows eller Mac OS, klicka på filen för att spela upp. 5

Några vanliga fel och hur de undviks Reproducerbarhet. Kravet på att rapporten ska vara reproducerbar innebär att någon annan ska kunna lösa uppgiften utgående ifrån Din rapport. Det är t.ex. inte acceptabelt är att skriva något i stil med Jag testade de olika frekvenserna och hittade vilken som var rätt. För att resultaten ska anses vara reproducerbara, vill vi att Du beskriver hur sagda test gick till. Detta gäller alla parametrar, som Du har testat Dig fram till. Stavfel. Stavfel är aldrig acceptabla. Enda sättet att helt undvika dem är att korrekturläsa den text Du har skrivit. Detta gäller alltid, även om ordbehandlingsprogrammet Du använder har rättstavningskontroll. Tänk på att det är möjligt att stava fel men ändå få ett korrekt ord. Om Du är osäker på stavningen av något ord, bör Du slå upp det i en ordlista. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är utmärkt. SAOL finns tillgänglig gratis både på Internet och i applikationer för smarta mobiltelefoner. Som ingenjör förväntas du kunna kommunicera väl i tal och skrift, vilket bland annat handlar om att kunna stava. Typsättning. Tabell 1 visar några vanligt förekommande fel i typsättningen. Om Du skriver rapporten i Microsoft Word, LibreOffice Writer eller liknande så bör Microsoft Equation Editor, LibreOffice Formula Editor eller liknande verktyg användas för att få till en proper typsättning. Variabeldefinition. Variabler ska definieras före eller i direkt ansluting till det ställe, där de används. Ett undatag är vedertagen notation, till exempel sin, log,π, som kan användas utan definition. Samma variabel får ej användas till olika storheter. Eftersom rapporten är fristående från labb-handledningen, måste eventuell notation från labbhandledningen definieras i rapporten. Kod. Läsaren av rapporten ska kunna använda Din rapport när hon löser liknande problem med godtyckligt programmeringsspråk. Rapporten ska därför inte innehålla programmeringsspråksspecifika beskrivningar. Förklara lösningsgången med hjälp av matematiska samband istället. Figurer. Figurer ritas lämpligen i Matlab, Octave, GnuPlot eller liknande program. Tabell 2 visar några vanligt förekommande fel i figurerna. Figur 3 visar hur en korrekt formatterad figur kan se ut. 6

7 Vad? Ej OK OK Gör så här (om Du använder LATEX) Funktioner ej korrekt typsatta cos(x), sin(x) cos(x), sin(x) $\cos(x)$ och $\sin(x)$. Notera att det samma gäller för exempelvis max, min och log. Nedsänkta tecken är inte korrekt typsatta xi(t) x I (t) $x_i(t)$ Fel typsättning av matematisk notation fc=100 Hz f c = 100 Hz $f_c=100~\text{hz}$,$f_c=100$ Hz Enheter (Hz, sekunder m.m.) typsatta som matematisk notation 100H z 100 Hz $100~\text{Hz}$ Okonventionella multiplikationstecken. 2 π f c t 2π f c t $2\pi f_c t$. Vi använder för faltning. Notera att vid korrekt typsättning behövs inget tecken för multiplikation. Om du trots det vill ha ett multiplikationstecken, så kan du använda\cdot. Allt kursiverat. y(t) = 2x(t) y(t) = 2x(t) $y(t) = 2x(t)$. Använd Equation Editor även i löpande text. Tabell 1: Exempel på vanliga fel i typsättningen.

korrelation Fel Ej OK Lösning Figurer inklippta som bitmappar (ex..bmp och.jpg), vilket gör att de ser gryniga ut. Använd pdf, eps eller möjligtvis png med hög upplösning 8 Axlar saknar gradering eller storhet och enhet 7000 I Matlab, lägg till figurtitel och text på axlar med kommandona title respektive xlabel och ylabel. För att 6000 5000 4000 3000 2000 ändra graderingen på den horisontella axeln på aktiv figur (klicka på figuren för att göra den aktiv), skriv in set(gca, xtick,gradering) där 1000 vektorn gradering innehåller de värden som ska markeras. Använd ytick för den vertikala axeln. 0 0 1 2 x 10 5 3000 Oläsbart liten text eller en figur som är så utzoomad att det är svårt att utläsa relevant information 2000 1000 0-1000 -2000 När figuren sparas i Matlab, ska det aktuella fönstret inte vara för stort. När fönstret skalas upp, så är det bara grafen och inte texten som skalas. Därför blir texten relativt sett mindre. -3000-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 tid [s] Tabell 2: Exempel på vanliga fel i figurer.

6000 5000 amplitud 4000 3000 2000 1000 0 0 25 50 75 100 125 150 175 200 Frekvens f [khz] Figur 3: Exempel på korrekt formatterad figur. 9