ÅRSBERÄTTELSE 2016
ÅRSBERÄTTELSE 2016 1. BILDÄCKFÖRBUNDET RF Bildäcksförbundet r.f. (BDF) är en intresseorganisation i närings- och arbetsgivarpolitiska frågor för företag inom däckbranschen. Förbundet är grundat år 1944. Medlemsföretagen idkar detalj- och partihandel med däck och fälgar, biltillbehörshandel, regummering av däck, däckservice, reparering och montering samt import och export av däck. BDF hör via medlemskap i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA r.f. till centralförbundet Finlands Näringsliv (EK). BDF är medlem i Trafikskyddet och äger servicebolaget ARL-palvelu Oy, som är delägare i Finsk Däckåtervinnig Ab. Förbundet sköter sina internationella kontakter via de nordiska branschorganisationernas samarbetsorgan Nordiska Däckrådet, den europeiska branschorganisationen Bipaver och via den nordiska tekniska branschorganisationen STRO. Förbundets ändamål är att främja medlemmarnas verksamhetsförutsättningar, bevaka medlemmarnas intressen i frågor rörande anställningsförhållanden samt främja samarbetet mellan medlemsföretagen. BDF:s näringspolitiska uppgift är att främja däckspecialist- och regummeringsföretagens verksamhetsförutsättningar genom att påverka villkoren för att driva affärsverksamhet, stärka medlemsföretagens konkurrenskraft och lönsamhet, höja branschens anseende och producera redskap åt medlemskåren för utveckling av verksamheten. Dessutom främjar förbundet samarbetet mellan sina medlemmar. BDF:s viktigaste arbetsmarknadspolitiska uppgift är att trygga arbetsfreden i branschen. Förbundet ingår branschens kollektivavtal och strävar till att ur serviceoch produktionssynpunkt skapa ändamålsenliga anställningsvillkor, att främja lokal avtalsverksamhet och branschens yrkesutbildning samt att höja arbetarskyddsnivån i medlemsföretagen. Förbundet stöder och hjälper sina medlemmar vid uppkommen arbetskonflikt eller vid hot om arbetskonflikt. 2. MEDLEMMARNA Förbundets medlemskår bestod vid utgången av år 2016 av 67 däckspecialist- och regummeringsföretag, vilka tillsammans hade 258 verksamhetsenheter. Bildäcksförbundets medlemsföretag representerar drygt 70 % av däckmarknaden i Finland. Medlemsföretagen har cirka 1 600 anställda. arbetsmarknad (arbetsmarknadspolitisk intressebevakning). Till sektionerna hörde också personer, som inte var styrelseledamöter. Ordförande för sektionen medlemskår var Pentti Määttä. Ledamöter var Juhani Lintala, Johanna Rantala, Timo Kärkkäinen och Jukka Kärnä. Markku Haavisto verkade som ordförande för däckmarknadssektionen. Ledamöter i sektionen var Roope Kemppainen, Jyrki Larvanto, Jari Silfverberg, Jukka Lankolainen (regummering, Bipaver), Risto Keskiruokanen (Däckratsia) och Juha Mustakangas (tekniska frågor). Carl Segercrantz var ordförande för arbetsmarknadssektionen med Sami Horto, Ville Ruokanen, Teemu Tuuri och Erkki Salmivalli (arbetarskydd) som ledamöter. Till organisationen hörde därtill regummerings- och utbildningssektionerna. Regummeringssektionen bestod av Roope Kemppainen, Kari Hyppönen, Markku Haavisto, Petri Honkala, Teppo Vekka, och Jukka Lankolainen. Till utbildningssektionen hörde Petri Asikainen, Jarmo Nuora, Heli Kangasniemi, Timo Kärkkäinen, Sami Horto och Mikko Huhtala. Vicehäradshövding Östen Brännäs verkade som förbundets ombudsman med Niina Korpi som assistent. Rättstvister sköttes av vicehäradshövding Antti Kujala och förvaltningen av Pauliina Dockery. Balance-Team Oy ansvarade för ekonomiförvaltningen, som sköttes av Leena Huusko. 4. BDF 2017 - UTVECKLINGSPROGRAM I förbundets utvecklingsprogram BDF 2017 definieras utvecklingsstegen per år 2014-2016 samt målsättningen för huvudsektionerna samt för hela förbundet år 2017. Huvudsektionernas ansvarsområden: Medlemskår Medlemsrekrytering, årsmöte, partnerforum och intressentgrupper Ekonomi och ARL - palvelu Oy, organisationsfrågor, utvecklingsprogram Information, däckforum, hemsidor och expertforum, dokument BDF-varumärke, expertaffärer, konsumentundersökning, Nordiska Däckrådet Arbetsmarknad Arbetsgivarfrågor, arbetskraftsfrågor, lönesättning och lönestatistik Anställnings- och kollektivavtalsfrågor, blanketter Yrkesutbildning, utbildningssektion och lärarforum Arbetarskydd, däcksäkerhetskort och utvecklingsprogram Förbundets verksamhet stöds i märkbar omfattning av samarbetsmedlemmar som verkar inom angränsande branscher. Antalet samarbetsmedlemmar uppgick 31.12.2016 till 27. 3. ORGANISATION Styrelsen arbetade under ordförande Jarmo Nuoras ledning i tre huvudsektioner: medlemskår, däckmarknad (näringspolitisk intressebevakning) och 17 Däckmarknad Näringsfrågor, fordons- och däcknormer, marknadsstatistiker, remisser Däckratsia, sommardäcksundersökning, andra kampanjer och forskning Regummering, regummeringssektion, Bipaver, miljöfrågor, publikationer Tekniska frågor, teknikforum, STRO och utvecklingsprogram
Bildäckförbundets målsättningar för år 2017 samarbetet mellan medlemmarna och deras verksamhetsbetingelser utvecklats i arbetsmarknads- och näringspolitiska frågor; förbundet och branschen har tyngd nationellt och internationellt; däckspecialistaffärens verksamhetsmodell i bruk; däckspecialistaffärernas marknadsandel tryggad på nuvarande nivå; branschkompetens värdesätts internt och externt; trafiksäkerheten främjats med informations- och säkerhetskampanjer; ur service- och produktionsverksamhetssynpunkt ändamålsenliga anställningsvillkor införts i kollektivavtalen; arbetarskyddsnivån i medlemsföretagen har höjts; Utvecklingsprogrammet är det sjunde i förbundets historia. Det första BDF 2002 utarbetades 1998. 5. DÄCKMARKNADEN Personbilsparken i trafik uppgick 31.12.2016 till 2 629 432 bilar jämfört med 2 612 922 år 2015. Paketbilarnas antal var 311 376 i slutet av år 2016, lastbilarnas 94 780 och bussarnas 12 471. Hela bilparken i trafik ökade med 19 726 bilar och var totalt 3 048 059. Under år 2016 nyregistrerades 118 991 personbilar i jämförelse med 108 819 under år 2015. Ökningen var 2 procent. Nyregistreringen av paketbilar uppgick år 2016 till 13 523 stycken jämfört med 11 431 under år 2015. Nyregistreringen av lastbilar var 3 330. År 2016 nyregistrerades 586 bussar. Förbundets försäljningsstatistik 31.12.2016 visar, att sommardäckens eftermarknad har minskat med 2 % och vinterdäckens med 5 %. Eftermarknaden av paketbilars sommardäck har minskat med 1 % och för vinterdäckens del med 6 %. Försäljningen av regummerade buss- och lastbilsdäck har minskat med 7 % och försäljningen av nya buss- och lastbilsdäck har ökat med 14 %. Försäljningsstatistikens täckning är statistiskt betydande. För regummeringens del visar statistiken en minskning av personbilsdäcken från 70 372 till 53 054 år 2016. Regummerade lastbilsdäck har minskat från 159 969 däck år 2015 till 147 777 däck år 2016. Bildäcksförbundets styrelse har uppskattat, att person- och paketbilsdäckens marknad är cirka 3,5 miljoner däck, varav paketbilsdäcken utgör cirka 350 000. Marknaden för nya buss- och lastbilsdäck uppskattas vara 150 000. 6. DÄCKRISKER PÅ 2000-TALET Åren 2000 2015 inträffade i Finland sammanlagt 3 325 motorfordonsolyckor med dödlig utgång förorsakade av person eller paketbilar. Av dödsolyckorna har 466 konstaterats ha samband med den förorsakande partens däck. Sammanlagt 552 personer miste livet och 171 invalidiserades svårt i däckrelaterade olyckor. Däcken utgör den centrala säkerhetsfaktorn som hänför sig till bilens köregenskaper. Däcken har under 2000-talet varit riskfaktor i var sjunde (14,0 %) dödskrock som förorsakats av person- eller paketbil. I genomsnitt har det under 2000 talet inträffat 29 däckrelaterade dödsolyckor på årsbasis. Däckens betydelse betonas vid krävande och snabbt föränderligt väglag. Tre av fyra (66,8 %) av däckrelaterade olyckor inträffar i snöigt, isigt eller vått väglag, trots att de flesta trafikolyckorna som person- och paketbilar förorsakar, inträffar i torrt eller bart sommar- /vinterföre. Av dödskrockarna som skett i snöigt eller isigt före antas däcken i 32,6 procent av fallen ha haft samband med olyckan. Däckriskerna har i Bildäcksförbundets riskanalys grupperats i tre huvudgrupper. Av de enskilda däckriskerna hänför sig 46,1 procent till dåliga däck, 30,9 procent till olämpliga däck och 13,3 procent till däck med felaktigt lufttryck. Övriga däckrisker av samtliga däckrisker är knappt 10 %. Den allmännaste av däckriskerna, som konstaterats hos person- och paketbilar, hänför sig till dåliga däck, vilket betyder dubbdäck som inte är i skick eller utslitna däck. 7. DÄCKENS LUFTTRYCK Under året poängterades vid ett flertal tillfällen vilken betydelse däckens lufttryck har med tanke på trafiksäkerheten, bränslekonsumtionen och miljön. I Däckratsia 2016 säkerhetskampanjen mättes också däckens lufttryck för tionde gången på 5 orter. För lågt lufttryck i däcken eller olika lufttryck i däckserien representerar cirka 13 % av samtliga däckrisker, vilket betyder 6 7 däckrelaterade dödskrockar per år. I däckratsiorna 2016 mättes lufttrycket i Helsingfors, Kuopio, Björneborg, Jyväskylä och Rovaniemi. Däckens lufttryck mättes på 2 373 bilar. För däcktryckets del koncentrerades uppmärksamheten på skillnaderna i lufttrycket på däck, som befann sig på samma axel. Minst 0,5 bars lufttrycksskillnader konstaterades på 2,7 % av bilarna medan tryckskillnaderna år 2015 var 5,4 % mätt på 2 224 bilar. 8. VINTERDÄCK I RATSIORNA I samband med däckratsiornas lufttrycksmätningar utreddes också förekomsten av vinterdäck. Hösten 2016 påträffades i urvalet på totalt 2 373 bilar vinterdäck på 4,6 % av bilarna. Hösten 2015 påträffades i urvalet på totalt 2 224 bilar vinterdäck på 4,4 % av bilarna. 9. TEKNIIKAN MAAILMAS BLÖTFÖRESTEST 2016 Tidskriften Tekniikan Maailmas blötförestester från 2005 och 2006 förnyades i maj 2016 till höstens kampanj. Test World Oy utförde testerna på testcentret i Nokia. I testningen jämfördes högklassiga sommardäck och för nordiska förhållanden avsedda odubbade vinterdäck med varandra både som nya och slitna. 18
Testresultaten presenterades 7.9.2016 närmare i Tekniikan Maailmas tidning nr 16/2016 och i kampanjens förhandsinfoutskick 7.9.2016. Dessutom behandlades kampanjens testresultat bl.a. på kampanjens presskonferens i Helsingfors 12.9.2016. Däckets kontaktyta med vägen kan vid vått väglag överraskande minska till obefintlighet. I stället för ett väggrepp som motsvarar en handflatas storlek reduceras greppet redan i normala färdhastigheter till endast lillfingers storlek. Utöver vattenmängd, körhastighet och däckens mönsterdjup inverkar däckets ytmönster och profil på vattenplaningstendensen. Däckets vattenplaningstendens mättes med accelerationstest på sex millimeters vattenmängd. Ett nytt sommardäck parerade vattenplaning ända upp till en hastighet på 80 km/h. Med till hälften nedslitna däck med mönsterdjup på fyra millimeter hamnade bilen i vattenplaning vid 75 km/h. Med dåliga däck som slitits ner till ett par millimeter, råkade bilen i vattenplaning redan vid 70 km/h. Bromsningstestet på våt asfalt utfördes från en hastighet på 80 km/h. Med nya sommardäck var bromssträckan cirka 25 meter. Med till hälften nedslitna däck blev den ett par meter längre, men med undermåliga däck blev bromssträckan rentav 12 meter längre. Farten var ännu 45 km/h där bilen med nya däck hade stannat helt. I blötförestestet försämrades däckets prestanda som väntat i takt med slitaget. Däremot överraskade vinterdäcken med sina verkligt dåliga resultat. Det har alltid varit känt, att mjuka odubbade vinterdäck inte fungerar på sommaren, men i testet som nu gjordes klarade sig inte ens helt nya odubbade vinterdäck i jämförelsen med slutkörda sommardäck. Detta upprepades såväl i vattenplaningstestet som i inbromsningen på våt vägyta. I vinterdäcken har man strävat efter ett möjligast gott is- och snögrepp, vilket på grund av däckteknikens tvingande lagbundenheter oundvikligen är en faktor som fungerar negativt på egenskaperna att klara av våta vägytor. 10. WEBBVIDEO I VATTENPLANING ÄR FAN LÖS Bildäcksförbundet publicerade webbvideon I vattenplaning är fan lös, i vilken presenterades resultaten från blötförestesterna. Webbvideon gjordes till höstens kampanj och förbundets hemsidor. 11. DÄCKRATSIA INFOINSLAG 2016 Till kampanjen förnyades också Kolla däcken i tid - infoinslaget. Huvudbudskapet i det nya infoinslaget är fortfarande säkerhetsrekommendationen på minst 4 millimeters mönsterdjup i blötföre, som åskådliggörs med en 2 euros slant. Vid förnyandet av infoinslaget utnyttjades webbvideomaterialet. Det gamla infoinslaget hade varit i bruk från 1997. 12. BROSCHYREN KOLLA DÄCKEN I TID Till Däckratsia 2016 säkerhetskampanjen utarbetades en kampanjbroschyr Kolla däcken i tid. I kampanjbroschyren behandlas kampanjen, däckrisker, däcktryck, vattenplaning och TM: s och Test Worlds blötförestester, bromssträckor, vinterdäckens olämplighet för sommarens och höstens blötfören, sommardäckens kontaktytsjämförelse vid olika mönsterdjup och hastighet samt direktiv för undvikande av vattenplaning. Dessutom ges kontroll- och servicetips för däcken. I kampanjbroschyren poängteras också betydelsen av rätt däckval relaterat till körförhållanden under rubriken Däck enligt rådande väglag. Kampanjbroschyren distribuerades till däckratsiorna och Trafikskyddets distriktsbyråer. 13. DÄCKRATSIA 2016 Däckratsia 2016 -säkerhetskampanjen arrangerades under vecka 37 (12.9. 16.9.) från samma utgångspunkter som under tidigare år. Polisen, Trafikskyddet och Bildäcksförbundet agerade för tjugonde gången gemensamt för ökad däcksäkerhet mot vattenplaning. Efter ett mellanår utan omfattande däckratsior arrangerades åter i omfattande utsträckning däckratsior på vägarna runtom i landet. I kampanjen uppmanas bilisterna att kontrollera däckens mönsterdjup under temat "kolla däcken i tid". Kampanjens tema accentuerar på ett konstruktivt sätt bilistens eget ansvar för skicket på sina däck. Informationskärnan i Däckratsia 2016 säkerhetskampanjen bestod av sommardäcksundersökningen 2014, blötförestesterna 2016, webbvideon I vattenplaning är fan lös, det nya infoinslaget 2016, säkerhetstavlorna Håller dina tassar? och Tassar enligt väglag, Person- och paketbilars däckrisker på 2000-talet samt av kampanjbroschyren Kolla däcken i tid. Kampanjens målsättning är att påminna om däckens säkerhetsbetydelse i höstens blötfören, att aktivera bilisterna att kolla däckens skick och lufttryck regelbundet och att få bilisterna att köra med trygga däck som lämpar sig för rådande väglag. Säkerhetskampanjens huvudbudskap är: säkerhetsrekommendation på minst 4 millimeters mönsterdjup vid vått väglag förse bilen med däck som lämpar sig för rådande väglag kontrollera däckens lufttryck minst en gång i månaden bra kvalitet på däcken hjälper inte, om föraren tar risker returnera gamla däck kostnadsfritt till återvinning Säkerhetskampanjen bestod av olika informationsinsatser både på riksplanet och lokalt. Till riksåtgärderna hörde utarbetande av webbvideon och det nya infoinslaget, kontakterna till medierna och centrala samarbetsparter, infoinslaget i TV, presskonferens i Helsingfors 12.9. samt utarbetning och distribution av kampanjmaterialet. 19
Kampanjens nya infoinslag visades i TV1 sammanlagt 37 gånger 5.9. 18.9.2016. Säkerhetskampanjen öppnades 12.9. med en presskonferens, som arrangerades i Barnens trafikstad i Helsingfors. Direktör Jukka Antila från Test World Oy, utvecklingschef Antero Lammi från Trafikskyddet, polisinspektör Heikki Ihalainen från Polisstyrelsen och kampanjchef Risto Keskiruokanen från Bildäcksförbundet höll anföranden på pressträffen. Efter pressinfon fick deltagarna stifta bekantskap med ratsian. De lokala informationsträffarna i samband med öppningsratsian var antingen regionala infotillfällen eller lokala medieträffar. Regionala infotillfällen arrangerades enbart på orter där Trafikskyddet har regionkontor. Regionala infotillfällen hölls på 12 orter. På de regionala infotillfällena fanns tavlorna Håller dina tassar? och Tassar enligt väglag samt en däckställning med ett nytt däck, ett däck med 4 millimeters mönsterdjup och ett grönt kasserat däck. Därtill fanns till påseende 20 25 centimeters däckstycken (8 mm, 4 mm och 1,6 mm). På orter där Trafikskyddet inte har regionkontor arrangerade ratsia-/mediechefen i samband med den första ratsian en medieträff. Till de lokala åtgärderna hörde kontakterna till polisen och Trafikskyddets regionkontor, val och skolning av ratsiapersonal, arrangerande av däckratsior, mediekontakter till lokalpress och -radio, regionala infotillfällen och lokala medieträffar. De lokala åtgärderna utfördes med hjälp av en regionorganisation. Landet indelades i 12 regioner. I varje region fanns en regionansvarig. Den regionansvarige utsåg ortvis ratsiachefer. Ratsiacheferna utsåg ortvis ratsiapersonalen, som skötte det praktiska arbetet. Ratsiacheferna var sammanlagt 53. I däckratsiorna var medlemsföretagens däckspecialister klädda i enhetliga vita däckratsiahalare och däckratsiakepsar. Kontrollörerna fungerade i ratsiorna som Bildäcksförbundets representanter. Granskningen bestod av de egentliga kontrollåtgärderna och anteckning av resultatet på undersökningsblanketten. Efter kontrollen fick bilisterna kampanjbroschyren Kolla däcken i tid, Finsk Däckåtervinning Ab:s mönsterdjupsmätare och däckbyteshandskar. Säkerhetskampanjens helhet behandlades utförligt i medlemsbrevet 16.8.2016. Kampanjens uppföljningspressmeddelande publicerades 15.9. och 23.9.2016. Däckratsia 2016 - mediapublicitet Kampanjen lyckades än en gång utmärkt. Kampanjen fick omfattande publicitet i TV, i olika radioprogram på riksplanet och i lokalradion samt i riks- och lokalpressen. Mediaresultaten var i korthet: kampanjen behandlades på olika TV-kanaler 6 gånger; sammanlagt 10 min. 45 sek. infoinslaget Kolla däcken i tid visades i TV1 37 gånger totalt 18 min. 30 sek. Yles uppskattning är att infoinslaget har nått cirka 1,8 miljoner personer (personer som sett infoinslaget åtminstone en gång). kampanjen behandlades i TV infoinslaget inkluderat 43 gånger, sammanlagt 29 min. 15 sek. kampanjen behandlades på olika riksradiokanaler 9 gånger, sammanlagt 5 min. 44 sek i lokalradion runtom i landet; ingen uppföljning I riks - och lokalpressen i 94 tidningsartiklar, ofta med foto på en ratsiasituation tidningarnas sammanlagda upplaga var 3 283 769 stycken, vilket M-Brain Insight Oy uppskattat i reklamvärde motsvara 183 421 euro på nätet behandlades kampanjen 174 gånger, exkluderat sociala medier. Den sammanlagda upplagan av tidningar, som behandlat kampanjerna 1997 2016, är över 156 miljoner exemplar. Under nämnda tidsperiod har kampanjerna behandlats i sammanlagt 4 321 tidningsartiklar. Den totala TV tiden är cirka 7,5 timmar. 14. SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 2016 I "Däckratsia 2016" -säkerhetskampanjens mediearbete utnyttjades resultaten från sommardäcksundersökningen 1997-2014, som publicerades 7.9.2015. I samband med däckratsiorna 2016 gjordes också efter ett mellanår sommardäcksundersökningen på traditionellt sätt. I kampanjen mättes också däcktrycket på 5 orter. Däcktrycket mättes på 2 373 bilar. I samband med lufttrycksmätningarna utreddes också i vilken mån bilisterna körde med vinterdäck, när däcktrycket senast kontrollerats samt antalet unga bilister (18 24 år). Under kampanjveckan arrangerades däckratsior runt om i landet för femtonde gången sedan starten 1997. Enligt preliminära uppgifter kontrollerades i ratsiorna cirka 8 500 person- och paketbilars däck på cirka 50 orter. Under åren 1997 2016 har sammanlagt över 186 000 bilars däck kontrollerats. Sommardäcksundersökningens målsättning är, att samla uppgifter om sommardäckens standard och om bilisternas kunskaper om däckstandarden få underlag för informationsinsatser för att främja däcksäkerheten följa upp utvecklingen av däckstandarden Sommardäcken indelades utgående från mönsterdjupet i tre olika klassificeringsklasser: god (5 mm eller mer), tillfredsställande (3 4 mm) och dålig (2 mm eller under). Bilarna bedömdes enligt det mest slitna däcket. Bilisternas kunskaper om däckens skick mättes genom att be föraren ge en bedömning av skicket på det sämsta däcket i sin bil. De slutliga resultaten av sommardäcksundersökningen 2016 fanns inte att tillgå då årsberättelsen gick i tryck. 15. KONSUMENTUNDERSÖKNING 2016 Konsumentundersökningens resultat redovisades på förbundsmötet 12.3.2016 och i medlemsbrevet 23.6.2016. I konsumentundersökningen utreddes konsumenternas syn på bildäck och däckaffärer. Konsumentundersökningen bestod av tre delar: köp av bildäck, däckaffärer och däckkunskap. 20
Konsumentundersökningen gjordes av YouGov Finland Oy och uppgifterna insamlades 18. 25.2.2016 från YouGov Groups webbpanel. Till panelen hör cirka 20 000 finländare. På webb - enkäten svarade 1 017 bilister, som behärskar däckfrågor. För konsumentundersökningen ansvarade Vesa Ryyppö från Sales Questor Oy. Motsvarande undersökning gjordes 2014. Centrala observationer: För en tredjedel av bilisterna som ansvarar för däckfrågorna inverkar däckens pris främst på köpbeslutet. Prisets betydelse är något större än 2014. För en tredjedel är kvalitets- och säkerhetsfaktorerna de viktigaste. Däcktillverkarnas och däckaffärernas hemsidor och däcktesterna som presenteras i motortidningarna, är de viktigaste källorna då beslut om köp av däck görs. Från däckaffärernas hemsidor införskaffas helst information, då man följande gång besluter om köp av däck. Klar redovisning av priset på däcket samt sakkunnig betjäning, är de viktigaste faktorerna vid val av däckaffär. Hälften har köpt däcken från den däckspecialistaffär där man själv varit. 11 % har köpt däcken från en bilaffär. Däckspecialistaffären är den som mest rekommenderas för däckköp. Förmånligt pris inverkar mest på val av affär, varifrån däcken köps. Också goda tidigare erfarenheter har stor betydelse vid val av affär. 40 % av de som köpte däck var inte i förväg i kontakt med affären. Av de som i förväg var i kontakt med butiken skedde kontakten per telefon. Var femte besökte andra affärer innan däckköpet. Förmånligt pris inverkade på valet av däckaffären, varifrån däcken köptes. 41 % hade i förväg bestämt däckmärket och köpte också sådana däck. 7 % bytte märke på grund av försäljarens rekommendation. Affärernas annonser läses främst på internet, men också i tidningarna. Tidningarnas andel har minskat i jämförelse med 2014. Sakkunnigt, snabbt och artigt uppträdande förenas med den affär varifrån man senast köpte däck. Dessa faktorer accentueras särskilt då det gäller däckspecialistaffärer. 35 % (2014: 38 %) vet att sommardäckens minimimönsterdjup är 1,6 mm. Vinterdäckens minimimönsterdjup 3,0 mm vet 29 % (2014: 31 %). 26 % (2014: 28 %) säger att säkerhetsrekommendationen är minst 4 mm eller 5 mm. Knappt hälften (44 %) nötte ut sina däck (lagens miniminivå) innan köp av nya däck. Fyra av tio ämnar nöta ut sina däck innan köp av nya däck. Jämfört med 2014 är andelen på samma nivå. 60 % kontrollerar däckens mönsterdjup endast på våren och hösten i samband med däckbyte. 7 % kontrollerar aldrig mönsterdjupet. 17 % (2014: 12 %) använder sakkunnig vid kontrollen. Den som gör kontrollen själv använder sig av en mönstedjupsmätare, 2 euros slant eller gör det okulärt. Byte av däck 42 % (2014: 49 %) byter själv sina däck. 19 % (2014: 17 %) byter sina däck med hjälp av familjemedlem eller bekant. 37 % (2014: 32 %) förlitar sig på professionell hjälp vid däckbyte. Av de som förlitar sig på professionell hjälp vid däckbyte, anlitar 62 % (2014: 64 %) en däckverkstad. Marknadsandel I förbundets utvecklingsprogram ARL 2017 har som en av förbundets viktigaste målsättningar definierats tryggande av däckspecialistaffärernas marknadsandel på nuvarande nivå. Enligt konsumentundersökningen köpte 51 % däcken från en däckspecialistaffär. I konsumentundersökningarna 2014 och 2000 var motsvarande procentandelar 60 och 70. I konsumentundersökningen 2016 skaffade 10 % däcken från näthandeln, då motsvarande procentandel i konsumentundersökningen 2014 var 5. En central utmaning för medlemskåren är marknadsandelens tryggande på nuvarande nivå i en hela tiden hårdnande konkurrens. Detta lyckas inte, om inte medlemsföretagen kontinuerligt satsar på utvecklande av affärsverksamheten, servicen och personalens yrkesskicklighet. Däckratsia I konsumentundersökningen utreddes också däckratsiakampanjens välkändhet. 61 % (2014: 64 %) kommer ihåg kampanjen. Konsumenterna förhåller sig ytterst positivt till kampanjen. 86 % (2014: 84 %) anser att kampanjen är ytterst nyttig eller ganska nyttig för främjande av trafiksäkerheten. Endast 5 % (2014: 6 %) anser att kampanjen är ganska eller helt onyttig. 16. SÄSONGPRESSMEDDELANDEN 2016 Under året publicerade förbundet 5 säsongpressmeddelanden. Vinterpressmeddelandet Med goda däck och gott humör mot skidlandskap publicerades 17.2.2016. Sommardäckspressmeddelandet Besinning och förnuft vid däckbyte publicerades 31.3.2016 och sommarpressmeddelandet Framdäcken slutkörda vid midsommar 22.6.2016. Vinterdäckpressmeddelandet Bilisterna känner inte till kraven som gäller däck publicerades 11.10.2016 och Vinterdäck äntligen obligatoriska för tunga fordon 21.12.2016. I vinterpressmeddelandet behandlas 5 millimeters säkerhetsrekommendation för mönsterdjup på vinterdäck, betydelsen av däckens lufttryck för trafiksäkerheten och däckrisker i svåra körförhållanden. I sommarpressmeddelandet behandlas 4 millimeters säkerhetsrekommendation för mönsterdjup på sommardäck och däcktryckets betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. 17. ARBETSMARKNADEN 17.1. Kollektivavtal Arbetarnas kollektivavtal 1.3.2014 31.1.2017 Bildäcksförbundet r.f. och TEAM Industribranschernas fackförbund r.f. avtalade 23.10.2013 om ett nytt kollektivavtal för avtalsperioden 1.3.2014 31.1.2017 i enlighet med avtalet för sysselsättning och konkurrenskraft. Om lönejusteringarna 2016 avtalades 27.8.2015. 21
Arbetarnas lönejusteringar 2016 Montörernas, regummerarnas och övriga arbetares löner höjdes 1.1.2016 eller från närmast börjande lönebetalningsperiod med en generell förhöjning som var 10 cent per timme, dock minst 0,47 %. Tjänstemännens kollektivavtal 1.6.2014 31.1.2017 Inom tjänstemannasektorn uppnådde Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA r.f. och Fackförbundet Pro r.f. ett förhandlingsresultat 16.10.2013 i enlighet med avtalet för sysselsättning och konkurrenskraft. Avtalsperioden är 1.6.2014 31.1.2017. Om lönejusteringarna 2016 avtalades 30.9.2015. Tjänstemännens lönejusteringar 2016 Tjänstemännens månadslöner inklusive naturaförmåner justerades från 1.4.2016 eller från början av den lönebetalningsperiod som började närmast därefter med en generell förhöjning som var 13,33 euro, dock minst 0,36 %. Högre tjänstemän 2016 Emedan inte ingåtts kollektivavtal för högre tjänstemän som binder Bildäcksförbundet r.f., har rekommendationen varit att samma löneförhöjningsmodeller appliceras på högre tjänstemän som för tjänstemännen inom kollektivavtalet. 17.2. Konkurrenskraftsavtal De centrala arbetsmarknadsparterna uppnådde 29.2.2016 ett förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet. Målsättningen med avtalet är att förbättra det finska arbetets och företagens konkurrenskraft, att öka den ekonomiska tillväxten och att skapa nya arbetsplatser samt att stödja anpassningen inom den offentliga ekonomin. Branschvisa kollektivavtalsförhandlingar skulle slutföras senast 31.5.2016. Centralförbunden undertecknade konkurrenskraftsavtalet 14.6.2016. I förhandlingsresultatet föreslogs att nuvarande kollektivavtals giltighetstid förlängs med 12 månader. I detta sammanhang skall man inte göra några sådana ändringar av dessa avtal, som gäller löner eller andra arbetsvillkor med kostnadseffekter. Den årliga arbetstiden föreslog man att förlängas med i genomsnitt 24 timmar utan att ändra den årliga förtjänstnivån. Om förlängningen av arbetstiden skulle avtalas i branschvisa kollektivavtal. Lokala avtal skulle befrämjas i branschvisa kollektivavtal och i detta sammanhang skulle förtroendemännens verksamhetsförutsättningar förbättras i motsvarande grad. Dessutom skulle man avtala om en överlevnadsklausul, för den händelse, att arbetsgivaren råkar i ekonomiska svårigheter. Arbetarnas kollektivavtal Bildäcksförbundet r.f. och TEAM Industribranschernas fackförbund r.f. uppnådde 30.5.2016 förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet. Avtalsperioden är 1.2.2017 31.1.2018. Under avtalsperioden görs ingen generell löneförhöjning. Årsarbetstiden förlängs från och med 1.2.2017 med 24 timmar utan att ändra den årliga förtjänstnivån. 22 Emedan bildäcksbranschen är säsongbetonad, förverkligas arbetstidsförlängningen i huvudsak under sommar- och vinterdäckssäsongerna. Förbundens rekommendation är att under sommardäckssäsongen förlängs arbetstiden med 10 timmar och under vinterdäckssäsongen med 14 timmar. Lokalt kan också avtalas om andra förfaringssätt. Angående lokala avtal och förtroendemännens verksamhetsförutsättningar gjordes inga ändringar. Parterna konstaterade, att kollektivavtalet möjliggör i tillräcklig utsträckning lokal avtalsverksamhet. I kollektivavtalet inkluderades inte en överlevnadsklausul. Tillämpningsdirektiv om förlängning av arbetstiden Tillämpningsdirektiv om förlängning av arbetstiden för arbetarna färdigställdes 15.12.2016. Tillämpningsdirektivet levererades till medlemmarna som bilaga till medlemsbrevet 22.12.2016. Tjänstemännens kollektivavtal Inom tjänstemannasektorn uppnådde Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA r.f. och Fackförbundet Pro r.f. ett förhandlingsresultat om konkurrenskraftsavtalet 30.5.2016. Avtalsperioden är 1.2.2017 31.1.2018. Under avtalsperioden görs ingen generell löneförhöjning. Årsarbetstiden förlängs från och med 1.2.2017 med 24 timmar utan att ändra den årliga förtjänstnivån. Ifall om arbetstidsförlängningen inte avtalas lokalt, verkställs arbetstidsförlängningen från och med 1.2.2017 så att den ordinarie maximala arbetstiden enligt kollektivavtalet förlängs med högst 30 minuter per vecka. Angående lokala avtal och förtroendemännens verksamhetsförutsättningar gjordes inga ändringar. Parterna konstaterade, att kollektivavtalet möjliggör i tillräcklig utsträckning lokal avtalsverksamhet. I kollektivavtalet inkluderades inte en överlevnadsklausul. En sammanfattning av kollektivavtalsförhandlingarna för arbetare och tjänstemän tillställdes medlemsföretagens verkställande direktörer 20.12.2016. 17.3. Lönestatistik 2015 Lönestatistikuppgifter insamlas från och med 2014 en gång om året. Uppgifterna samlas in från 4 kvartalet. De senaste tillgängliga uppgifterna är från 2015. Medeltimförtjänsten utan övertids- och söndagsförhöjningar under 4 kvartalet 2015 var 13,21. Lönestatistiken omfattar 72 regummerare och 882 montörer. Dessutom finns i statistiken maskinställare, bilförare och andra arbetaruppgifter totalt 22. Lönestatistiken omfattar totalt 976 arbetare. 17.4. Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna Bildäcksförbundet r.f. och TEAM Industribranschernas fackförbund r.f. avtalade 20.12.2016 om sommarpraktikprogrammet Bekanta dig med arbetslivet och förtjäna. Syftet med programmet är att ge eleverna personliga erfarenheter av verksamheten på arbetsplatser i branschen, de olika arbetsuppgifter som förekommer på företag, personalstrukturen, samarbetsformerna och
de möjligheter som branschen erbjuder samt samtidigt erbjuda skoleleverna lämpligt praktiskt arbete. Bestämmelserna tillämpas på grundskoleelever, tiondeklassister, gymnasister och studerande inom VALMA -utbildningen, vars anställningsförhållande grundar sig på sommarpraktikprogrammet Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant. Ett på sommarpraktikprogrammet baserat anställningsförhållande på två veckor eller tio arbetsdagar kan förläggas till tiden mellan 1.6. 31.8. under åren 2017 2019. För ett utfört sommarpraktikprogram Bekanta dig med arbetslivet och tjäna en slant betalas 2017 en engångslön på 335 euro, i vilken ingår semesterersättning för orienteringsperioden. På engångslönen erläggs sociala avgifter beroende på personen ålder. 18. BRANSCHENS DÄCKSÄKERHETSKORT Däcksäkerhetskortutbildning Däcksäkerhetskortet är det första branschspecifika säkerhetskortet i Finland. Målsättningen med däcksäkerhetsutbildningen är att ge baskunskap om arbetarskyddet och om riskerna och ansvarsfrågorna vid däckarbete, få deltagarna att fästa uppmärksamhet vid korrekta och trygga arbetsmetoder då det gäller däckmontering, däckhantering, däckpumpning och fälgarbete. Ett av de huvudsakliga målen är att förbättra attityden till arbetarskyddet. Utbildningen inleddes 31.5.2006. Utbildningen arrangeras från början av 2014 gemensamt av TEAM Industribranschernas fackförbund r.f. och Bildäcksförbundet r.f. Målgrupp för utbildningen är hela personalen från verkställande direktören till montören. Arbetarskyddscentralen är den instans som beviljar däcksäkerhetskortet till dem som avlagt examen. Kortet gäller i fem år. Förnyande av kortet förutsätter godkänd fortbildningskurs. Under år 2016 arrangerades 3 utbildningstillfällen. Under tidsperioden 31.5.2006 31.12.2016 har arrangerats 44 utbildningstillfällen vid vilka hela 1 448 personer har avlagt examen. Däcksäkerhetsutbildningen 10 år Däcksäkerhetsutbildningens tioårsjubileums utbildningstillfälle hölls i Tammerfors 31.5.2016. Hela 63 personer deltog i utbildningen. Arbetarskyddscentaralen publicerade 31.5.2016 ett pressutskick Riskerna under kontroll i bildäcksbranschen. Säkerhetskortutbildningens fortbildning Däcksäkerhetskortutbildningens fortbildning inleddes 3.3.2011. Centrala teman för fortbildningen är ständig förbättring av arbetarskyddet, samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare och förbättrandet av inställningen till arbetarskyddet. Målsättningen med fortbildningen är att ge grundfärdigheter att utreda och bedöma farorna i arbetet, att öka vetskapen om samarbetets betydelse och att förbättra arbetarskyddet på arbetsplatserna. Utredning och bedömning av farorna i arbetet är av avgörande betydelse i hanteringen av arbetarskyddet. Därför valdes utredning och bedömning av farorna i arbetet som centralt tema i fortbildningen. Faromoment som inte har identifierats kan man inte avvärja. Dessutom ingår i fortbildningsprogrammet grupparbetet Ska vi ha ett möte och tentamen. I grupparbetet behandlas på ett enkelt sätt utredning och bedömning av faror i arbete. Under år 2016 arrangerades 3 fortbildningstillfällen. Under tidsperioden 3.3.2011 31.12.2016 har arrangerats 21 utbildningstillfällen vid vilka 367 personer har avlagt examen. 19. DÄCKARBETET TRYGGT - VIDEOPROGRAM Gummiindustrins och däckbranschens branschkommitté för arbetarskydd har låtit göra videoprogrammet Däckarbetet tryggt. Videoprogrammet har filmats i Kuopio 17. 19.5.2016 och programmet är en fortsättning på programmet Däckarbetets risker under kontroll som färdigställdes 2012 och behandlade riktiga och trygga arbetsmetoder vid däckmontering på tunga fordon. Däckarbetet tryggt -programmet visar hur däckmontering på personbilar kan göras tryggt och ergonomiskt rätt. Introduktionsprogrammet kompletteras av tre expertintervjuer. Som experter medverkar specialsakkunnig Mika Nyberg från Arbetshälsoinstitutet (Däckbranschens ergonomi), regiondirektör Harri Kivi från Suomen Euromaster Oy (Bedömning av farorna) och personalchef Miia Pennanen från Vianor Oy (Introduktion till tryggt arbete). Programmet lämpar sig utmärkt för undervisning och handledning av arbetstagarna och att visas på företagens utbildningstillfällen. Däckarbetets risker under kontroll och Däckarbetet tryggt visas båda i däcksäkerhetsutbildningen. Videoprogrammet skickades till alla medlemmar 13.10.2016. 20. FÖRBUNDETS FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK Förbundets försäljningsstatistik har publicerats en gång i månaden. I statistiken deltar 13 företag, som representerar 184 verksamhetsenheter av förbundets totala antal 257. Produktgrupperna är 8. Försäljningsstatistikens täckning är statistiskt betydande. I försäljningsstatistiken deltar Lapin Kumi Oy, Lujakumi Oy, Rengasmaailma Oy, Rengasnet Oy, Rengasnuora Oy, Rengasmesta Oy, Suomen Euromaster Oy, Oulun Autokumi Oy, Nummelan Rengasmyynti Oy, Kantolan Rengas Oy, Teräs-Rengas Oy, PK-Rengas Oy och Vianor Oy. 21. DÄCKPRISINDEX En jämförelse mellan konsumentprisindexets och däckprisindexets utveckling distribueras 4 gånger per år till medlemskåren. Konsumentprisindexet 31.12.2016 var 109,90 och däckprisindexet 99,23. År 2010 = 100. Jämförelsen mellan konsumentprisindexet och däckprisindexet baserar sig på prisuppgifter som statistikcentralen samlar in. 23
22. ÅTERVINNING Däckåtervinningsverksamheten inleddes i stor skala 1.6.1996. För fullgörande av återvinningsskyldigheten grundade däckbranschens centrala aktörer 31.10.1995 Finsk Däckåtervinning Ab. Bolagets delägare 31.12.2016 är ARL-palvelu Oy, Bridgestone Finland Oy, Continental Rengas Oy, Goodyear Dunlop Tires Finland Oy, Nokian Däck Abp och Oy Suomen Michelin Ab. Bolagets verkställande direktör är Risto Tuominen. Den nya avfallslagen trädde i kraft 1.5.2012, medan bestämmelserna om producentansvar tillämpas från och med 1.5.2013. Finsk Däckåtervinning Ab har godkänts för anteckning i producentregistret som producentsammanslutning 28.11.2014. Bildäcksförbundet hade två representanter i styrelsen. Jarmo Nuora var viceordförande och Jukka Kärnä ledamot medan Johanna Rantala och Jari Silfverberg var suppleanter. År 2016 insamlades 53 534 ton kasserade däck. Till regummering levererades 485 ton, till materialåtervinning 30 631 ton och till energiutvinning 7 364 ton kasserade däck. Under åren 1996 2016 har totalt 833 655 ton kasserade däck insamlats. Årligen kasseras i Finland cirka 50 000 ton däck. Kuusakoski Oy är Finsk Däckåtervinning Ab:s operatör. Nuvarande avtalsperiod omfattande 5 år började 1.1.2016 med en option på ytterligare 2 år. 23. DÄCKBRANSCHENS TEKNISKA FORUM Däckbranschens tekniska forum är ett år 2009 sammanställd grupp av däckbranschens tekniska experter med uppgift att bl.a. för effektivering av branschinformationen definiera däckbranschens gemensamma budskap i centrala däckfrågor. Däckbranschens tekniska forum har under år 2016 koncentrerat sig på däckbestämmelserna som en del av totalrevisionen av vägtrafiklagstiftningen och på däckkraven för tunga däck vintertid. Arbetsgruppens utkast till däckbestämmelser Kommunikationsministeriet och Trafiksäkerhetsverket Trafi arrangerade 4.4.2016 ett diskussionstillfälle om däckbestämmelserna hörande till totalrevisionen av vägtrafiklagstiftningen. Där behandlades kommunikationsministeriets tjänstemanna-arbetsgrupps utkast till däckbestämmelser. Däckkrav för tunga fordon vintertid Däckbranschens tekniska forums förslag till tunga fordons däckkrav vintertid publicerades 21.4.2015. Förslaget betydde bl.a. att under december, januari och februari skall på styr- och drivaxlar användas däck vars mönsterdjup är minst 5 mm. På axlar på släp och andra axlar skall användas däck vars mönsterdjup är 3 mm. På fordonets drivaxlar skall användas vinterdäck. Däckkraven skall gälla båda däcken på dubbelhjul. Däckbranschens tekniska forum levererade 9.11.2016 åt kommunikationsministeriet ett utlåtande gällande däckkrav för tunga fordon vintertid. Statsrådet beslöt 21.12.2016 om en förordningsändring, vilket innebär, att de nya bestämmelserna om tunga fordons däckkrav vintertid träder i kraft 2.1.2017. De nya bestämmelserna innebär, att på lastbilar och bussar och på personbilar med en totalmassa som är större än 3,5 ton samt på traktorer vars konstruktiva hastighet är högre än 60 kilometer per timme skall under december, januari och februari på drivaxlarna, med undantag för styrande drivaxlar, användas vinterdäck där slitbanans huvudspår har ett djup på minst 5,0 mm. På andra axlar samt på samtliga axlar på en släpvagn eller en släpanordning som dras med ett ovannämnt fordon ska under nämnda tid användas däck där slitbanans huvudspår har ett djup på minst 3,0 mm. Målsättningen med de nya bestämmelserna är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten i trafiken samt att minska trafikstörningar. Däckkraven för tunga fordon vintertid kommer att utvärderas på nytt i samband med totalrevisionen av vägtrafiklagstiftningen. Tekniska forums ordförande var Juha Mustakangas representerande Bildäcksförbundet och övriga ledamöter var Kai Niemi Bridgestone Finland Oy, Jari Alopaeus Continental Rengas Oy, Matti Morri Nokian Däck Abp (lätta däck), Teppo Siltanen Nokian Däck Abp (tunga däck), Per-Åke Furubacka Goodyear Dunlop Tires Finland Oy, Jukka Rinne Oy Suomen Michelin Ab och Jukka Lankolainen Bildäcksförbundet. Arbetsgruppens viktigaste förslag var att vinterdäckstvånget kopplas till väglaget istället för till kalendern både för person- och paketbilar och för tunga fordon. Däckbranschen publicerade efter diskussionstillfället ett gemensamt pressutskick 8.4.2016 Vinterdäckstvånget kopplat till väglaget skulle försämra trafiksäkerheten. Pressutskickets centrala budskap var att ett välfungerande regelverk, som innebär att vinterdäckstvånget kopplas till kalendern, inte av trafiksäkerhetsskäl skall ändras enligt arbetsgruppens förslag. 24