Mall för programanalys 2015 Masterprogrammet i Datavetenskap 1
2
Innehållsförteckning Observera att du som programansvarig i kapitel 1 väljer det lämpligaste av underkapitlen a)-c) och fyller i den delen av mallen. Innehållsförteckning 3 Kapitel 1 3 Inledning 5 Princip 1: Grundläggande filosofi 6 Princip 2: Lärandemål 7 Princip 3: Programupplägg 7 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen 9 Princip 5: Praktik och projektarbete 10 Princip 6: Lärmiljöer 11 Princip 7: Integrerat lärande 11 Princip 8: Aktiva lärformer 12 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare 13 Princip 10: Pedagogisk färdighet 14 Princip 11: Examination 15 Princip 12: Programuppföljning 15 Kapitel 2 * 18 Kapitel 3 * 20 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Princip Samsyn och sammanhang 1 Grundläggande filosofi Programmets styrdokument 2 Lärandemål 3 Programupplägg Arbetsformer och lärmiljö 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 3
6 Lärmiljöer Pedagogiska former 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer Lärarkompetens 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. Jag har valt att i programanalysen lägga fokus på avsnitt 3 Programupplägg; se även kapitel 3. Punkterna innehåller dock ingen kvantitativ analys utan konstaterar i det väsentliga på en kvalitativ nivå behovet av utvecklingsarbete med målet att etablera tydliga inriktningar på programmet. I nuläget är det inte möjligt att bli mycket mer konkret än så eftersom arbetet inte har hunnit längre. Syftet med arbetet som beskrivs i kapitel 3 är just denna konkretisering. 4
Inledning 0.1. Formalia Masterprogrammet i datavetenskap Läsår 2013/2014 Analys framtagen av Frank Drewes (programansvarig) 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet har sedan 2014-10-07 ett programråd som delas med Kandidatprogrammet i datavetenskap. Möten med programrådet äger rum 2 gånger per termin, vid behov oftare. Ledamöter i programrådet: Jerry Eriksson, Datavetenskap (Ordförande) Övriga akademiska representanter (lärare och forskare): Frank Drewes, Datavetenskap Marie Nordström, Datavetenskap Lars Karlsson, Datavetenskap Helena Lindgren, Datavetenskap Göran Landberg, Informatik Per Håkan Lundow, Matematik och matematisk statistik Industrirepresentant: Håkan Omnell, TietoEnator 0.4 Internationalisering * Inga utbyten inom avtal äger rum inom programmet. Detta pga att samtliga programstudenter med undantag av en är utländska studenter. Dessa studenter har alltså förlagt hela sina masterstudier till utlandet, nämligen till Sverige. Programmet har inte några inresande studenter inom avtal eftersom UmUs utbytessystem och även det europeiska Erasmussystemt inte är uppbyggt på det viset. Internationella studenter läser enstaka ämneskurser istället för att tillhöra specifika utbildningsprogram. Däremot kan med glädje konstateras att utbytesstudenter ibland tycker så mycket om Umeå som studieort att de bestämmer sig för att skriva in sig på Masterprogrammet i datavetenskap och fortsätta sina studier här i Umeå. Detta hände för ett drygt år sedan med en student från Frankrike och nyligen igen. Även om två studenter inte är något nämnvärt antal totalt så är det, med tanke på det lilla antalet masterstudenter vi över huvud taget har, ett bra relativt tillskott. Dessutom handlar det sig om duktiga studenter som uppenbarligen medvetet väljer UmU. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * Examensbeskrivning kräver att programmets studenter läser minst 75 % kurser på avancerad nivå. Statistisk information kring den faktiska fördelningen föreligger inte. En rimlig uppskattning är dock att över 85 % ligger på avancerad nivå. 5
0.6 Genomströmning * Här analyseras och kommenteras data för hur stor andel av programstudenterna som tar examen samt studietidens längd. 0.7 Externa examensarbeten * Eftersom programmet är forskningsinriktat är ambitionen att examensarbeten ska vara kopplade till pågående forskning och därmed normalt interna. Med andra ord, en hög andel forskningsrelaterade interna arbeten är vad programmet eftersträvar. Externa examensarbeten är möjliga men bör helst också ha någon koppling till akademin. Den aktuella examensarbeteskursen för programmet har hittills 7 studenter avslutat; 2 av dessa examensarbeten var externa, dock båda två med en tydlig koppling till pågående forskning vid Institutionen för datavetenskap. Andelen externa examensarbeten sedan utbildningsplanen uppdaterades ligger därmed strax under 30 %. Princip 1: Grundläggande filosofi Programmets fokus ligger på ämneskunskaper och forskningsrelaterade färdigheter. Syftet är att ge studenterna möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som ger en bra bas inför en kommande forskarkarriär. Detta görs genom att förmedla både breda och djupa ämneskunskaper samt introducera studenten till ett vetenskapligt arbetssätt som präglas av logiskt resonemang och kritisk analys. I bästa fall leder detta till att studenten efter examen påbörjar en forskarutbildning vid UmU eller ett annat lärosäte. Miniminivån bör dock vara att studenten efter avklarade studier har tillägnat sig ämnesrelaterade kunskaper och färdigheter som gör det möjligt att arbeta med forskningsnära uppgifter inom näringslivet. Studenter som avslutar programmet ska ha bra förutsättningar för en forskarutbildning inom ämnet Datavetenskap eller för forskningsnära uppgifter inom näringslivet som förutsätter gedigna kunskaper i ämnet. 1.5 Sammanfattande värdering * 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 4 Studenter och lärare känner till och erkänner programmets kontext 3 Den valda kontexten har påverkat innehåll och kursutformning i en eller flera årskurser på programmet. 2 Det pågår ett arbete med att utveckla en samsyn kring programmets mål och sammanhang. 1 Programmet känner behov att anpassa programmet till en kontext och en process att utveckla programmet i denna riktning har inletts 0 Det finns ingen samsyn kring programmets mål och sammanhang. 6
1.6 Belägg för sammanfattande värdering* Den aktuella utbildningsplanen utvecklades 2013 för att implementera just denna grundläggande filosofi. På två av programmets centrala baskurser (Effektiva algoritmer och problemkomplexitet samt Student Conference in Computing Science) tränar studenterna att lösa forskningsrelaterade uppgifter samt resonera, skriva och presentera på ett vetenskapligt sätt. Den översiktliga programbeskrivningen informerar studenter som är intresserade av att söka programmet om dess grundläggande filosofi. Det skulle däremot vara önskvärt att förbättra förankringen genom att diskutera programmets filosofi med (a) studenterna när de påbörjar programmet och (b) institutionens forskare och lärare. Princip 2: Lärandemål 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget 3 Programmets lärmål utvecklas i samråd med programmets viktigaste intressenter inklusive lärarlaget, studenter och näringsliv. 2 En plan för att inkorporera tydliga lärmål i syfte att stärka personlig och professionell kompetens är etablerad. 1 En process har startat för att modifiera lärmålen för programmet i syfte att stärka personlig och professionell kompetens. 0 Det finns inga explicita lärmål som beskriver kunskaper, personliga och professionella färdighet eller färdigheter. 2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Nivåerna ovan blandar tyvärr ihop för många aspekter. Enligt senaste UKÄutvärdering har programmet lärandemål som ligger i linje med utbildningsuppdraget. De ligger dessutom i linje med programmets visioner (se 1.6). Däremot får man erkänna att en regelbunden analys och vidareutveckling än så länge inte äger rum i tillfredställande utsträckning. Vissa av de krav som uttrycks i de lägre nivåerna är således inte uppfyllda. Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Programmatrisen är f.n. inte på en tillräckligt hög detaljnivå. Det framgår dock att både de nationella och lokala målen täcks av programmets baskurser. (Ett plus innebär att minst ett av kursens lärmål bidrar till att uppfylla respektive mål på programmet.) Jag har valt att inte bygga ut matrisen eftersom det pågår en process vid Institutionen för datavetenskap med syfte att etablera tydliga fördjupningsområden på avancerad nivå. Detta bör rimligen leda till tydliga 7
förändringar och förbättringar av masterprogrammet som påverkar matrisen, så att belägg för att målen uppnås inte enbart hittas bland programmets baskurser utan också inom programmets olika inriktningar. Att säkerställa att inriktningarna fyller det syftet kräver dock en hel del utvecklingsarbete. Baskurs Nationella mål Lokala mål N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N8 N9 L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 ** 5DV117 + + + + + + + + + ** 5DV118 + + ** 5DV144 + + + + + + + + + + + + + (+) *** 5DV136 + + + + + + + + + + + + + + + 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Nöjdhet med baskurserna (tagen från senaste kursutvärderingen): Effektiva algoritmer och problemkomplexitet: Alla utvärderande studenter tyckte att samtliga FSR behandlades. Väldigt nöjda studenter, i stort sett bara positiva kommentarer. (Studenterna är ännu mer positiva än läraren.) Datorers uppbyggnad och arkitektur: I stort sett rätt nöjda studenter. Enstaka kommentarer på laborationerna och hur de rättades. Om det blir ett återkommande klagomål bör det undersökas. Student Conference in Computing Science: Studenterna har alltid varit mycket nöjda med kursen. Se t.ex. förra programanalysen. Vid senaste kursutvärderingen var dock svarsfrekvensen 0. Med tanke på de genomgående mycket positiva utvärderingarna under de senast åren utgår jag ifrån att det antyder att studenterna inte hade något att klaga på den här gången heller. Examensarbetet brukar inte utvärderas. Detta känns å ena sidan märkligt med tanke på hur viktigt just den kursen är. Å andra sidan är det oklart om den vanliga utvärderingen skulle vara lämplig. Det bör funderas på hur examensarbetskursen kan utvärderas på ett bra sätt. 3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är under arbete. 8
1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. En rimlig värdering av nuläget ligger någonstans mellan 3 och 4. Metakommentar: Tyvärr är beskrivningen av nivåerna, särskilt nivå 4, obegripliga för mig på flera sätt. Formuleringarna verkar blanda ihop allt för många aspekter på olika plan i en enda mening som inte på ett rimligt sätt kan tolkas: Vad syftar dessa på? Hur kan personliga och interpersonella färdigheter, tillgängliga data osv integreras i utbildningsplanen? Hur ska man tolka kopplingen i teoribildning och tillgängliga data? Vad är ett levande delmål? Mitt omformuleringsförslag gällande nivå 3 är Utbildningsplanen integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och för nivå 4 med tillägget och är under fortlöpande utveckling. Resten (framtagning och analys av data) hör inte dit utan beskriver hjälpmedel för att förbättra kvaliteten och samla evidens. Trots att värderingen i grunden är tillfredställande finns ett problem med programupplägget, nämligen att det bortsett från baskurserna inte har någon tydlig struktur och att det därmed är svårt att sätta fingret på hur de övriga kurserna bidrar till att målen nås. Studenterna plockar helt enkelt ett antal kurser de är intresserade av, men det finns inga tydliga och sammanhängande fördjupningsområden som sträcker sig över flera kurser, och det garanteras heller inte att studenterna gör det på ett genomtänkt sätt. Detta är inte så farligt som det kan låta eftersom förkunskapskraven binder ihop kurserna och gör det omöjligt att undvika en del fördjupning, men det är ändå en situation som inte är optimal. Bortsett från att en tydligare struktur skulle göra det enklare att garantera och dokumentera måluppfyllelsen skulle en sådan även vara bra ur marknadsföringssynvinkel. Min tanke är därför att under VT16 arbeta med dessa frågor och se till att programmets behov styr utvecklingen av de planerade inriktningarna (i samråd med andra berörda program). Se även kapitel 3. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Tre av de fyra baskurserna lägger stark tonvikt på personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning. Kurserna fungerar mycket bra enligt bedömningen av alla parter (studenter, lärare, programansvarig). Den genomsnittliga nivån på examensarbetena är hög. Av hittills 7 avslutade examensarbeten fick 6 betyget VG (något som i det här fallet inte beror på betygsinflation utan på att arbetena verkligen håller hög vetenskaplig nivå). Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Här presenteras belägg för att studenterna ges möjlighet att tillgodogöra sig en bild av den framtida yrkesrollen. 9
4.3 Sammanfattande värdering * 5 Studenternas bild av sin framtida sysselsättning utvärderas regelbundet och revideras utifrån den feedback som erhålls från studenter, lärarkår och andra intressenter. 4 Det finns evidens för att studenterna har erhållit de kunskaper som på ett rimligt sätt beskriver deras framtida anställningsmöjligheter 3 Moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter har införts på programmet. 2 En plan har utarbetats för utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet 1 Behovet av att utveckla moment som introducerar den specifika ämnesmässiga arbetsrollen samt utvecklar personliga och professionella färdigheter på programmet har uppmärksammats och en process har startat för att förvekliga sådana moment på kurser på programmet 0 Det finns inga moment som introducerar nyckelfärdigheter i yrket. 4.4 Belägg för sammanfattande värdering* Kursen 5DV117 i början av utbildningen förmedlar ett första intryck av vad det innebär att arbeta med en frågeställning på ett vetenskapligt sätt. Kursen 5DV144 introducerar studenten till forskningsarbete. Denna kurs är förkunskapskrav till examensarbetet där de förvärvade kunskaperna och färdigheterna används. Eftersom de flesta examensarbetena är knutna till pågående forskning får studenterna en inblick i vad det innebär att arbeta med forskningsfrågor. Utgår man alltså från programmets filosofi och målsättning så är introduktionen till studenternas yrkesroll god. Den borde dock kunna bli ännu bättre genom att t.ex. införa ett sätt på vilket åtminstone en del av studenterna i ett tidigare skede knyts till en lämplig forskningsgrupp. Princip 5: Praktik och projektarbete Här presenteras belägg för att studenten ges möjlighet att öva färdigheter inom grundfilosofin för utbildningen i rimligt realistiska situationer. 5.3 Sammanfattande värdering * 5 Kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet med avseende på deras innehåll av ämnesrelaterade praktiska färdigheter och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. 4 Det finns minst två kurser på programmet som med progression hjälper studenterna utveckla ämnesrelaterade praktiska färdigheter och det finns belägg för att studenterna har tillägnat sig ämnesrelaterade praktiska färdigheter i rimlig omfattning. 3 Det finns minst en kurs som utvecklar ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet. 2 Det finns en plan över hur moment som ger ämnesrelaterade praktiska färdigheter med progression skall introduceras i kurser på programmet. 1 En behovsanalys indikerar möjligheterna att inkludera moment som ger 10
ämnesrelaterade praktiska färdigheter i programmets utbildningsplan. 0 Det finns ingen kurs som ger erfarenhet av ämnesrelaterade praktiska färdigheter på programmet 5.4 Belägg för sammanfattande värdering* Se avsnitt 4.4. Princip 6: Lärmiljöer Här presenteras belägg för att det finns lärmiljöer anpassade för studenternas behov av aktiva lärformer och att dessa ger möjlighet att utveckla nödvändiga färdigheter inom området för utbildningen. 6.3 Sammanfattande värdering * 5 Lärmiljön utvärderar regelbundet liksom lärmiljöns inflytande på studenternas lärande. Utvärderingsarbetet bidrar till att lärmiljön ytterligare förbättras 4 Lärmiljön stödjer alla typer av hands-on-aktiviteter, naturvetenskapligt lärande och utveckling av naturvetenskapliga färdigheter. 3 Om så var nödvändigt, har viss förbättring av lärmiljön genomförts 2 Om behov föreligger, finns det planer för att förbättra lärmiljön i den riktning som anges nedan. 1 Vi har insett behovet av en utvecklad lärmiljö för att utveckla en naturvetenskaplig kunskaps- och färdighetsutveckling. 0 Lärmiljöns utformning stödjer och uppmuntra inte utvecklandet av praktiska färdigheter, kunskap och socialt lärande 6.4 Belägg för sammanfattande värdering* Studenterna har dygnet runt tillgång till labsalar med moderna datorer utrustade med olika utvecklingsmiljöer. Dessa ses över och förnyas regelbundet. De har även tillgång till utrymmen där de kan samarbeta på ett kreativt sätt. Den sortens ämnesrelaterade färdigheter som programmet i första hand eftersträvar, nämligen vetenskapligt resonemang och kritisk analys baserad på ämneskunskap, kräver i första hand en atmosfär som präglas av nyfikenhet och diskussion. Utöver det krävs olika typer av lärmiljö för olika typer av forskningsrelaterat lärande inom ämnet. Lämpliga miljöer för detta har forskningsgrupper tillgång till (i viss utsträckning), och därmed också studenter inom ramen för sina examensarbeten (om nödvändigt). Det vore dock önskvärt att utöver detta kunna erbjuda varierande lärmiljöer under tidigare faser i utbildningen, som är anpassade till studenternas individuella aktiviteter. En analys av behovet och hur detta skulle kunna tillgodoses har inte gjorts än. Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets 11
kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Här analyseras programmatrisen från princip 3, särskilt ur perspektiven progression och spridning av måluppfyllnaden mellan kurser. Särskild vikt läggs vid att beskriva och analysera hur generiska färdigheter behandlas under utbildningen. 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av kunskap och färdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av kunskap och färdigheter implementeras i läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och färdigheter integreras i programmets kurser 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Alla nationella och lokala mål återspeglas i flera av programmets baskursers lärandemål. Undantaget är de nationella målen under Värderingsförmåga och förhållningssätt som bara får förhållandevis liten uppmärksamhet. Speciellt de generiska färdigheterna är starkt representerade med en bra progression genom kurserna 5DV117, 5DV144 och till slut 5DV136 (examensarbetet). Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer väl anpassade till kursernas mål. Information om lärformer finns i kursrapporterna och i viss mån i kursplaner. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 De aktiva lärandeformernas påverkan på studenternas lärande analyseras och analysen bidrar till programmets utveckling. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 12
0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Varierande och aktiva lärandeformer finns såväl i programmets baskurser som i de valbara kurserna. På kursen 5dv117 får studenten på egen hand undersöka vetenskapliga frågor och skriva en rapport om resultaten. På kursen 5dv114 skriver och presenterar studenten en egen liten forskningsuppsats samt kommenterar medstudenternas utkast under resans gång. Även en del av de övriga (valbara) programkurser innehåller olika typer av aktiva lärandeformer. En sammanställning och djupare analys såväl som vidareutveckling av dessa från ett helhetsperspektiv återstår dock. Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Här presenteras belägg för att den undervisande personalen har adekvat vetenskaplig kompetens och insikt i studenternas kommande yrkesroll. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 9.1 Belägg för allmän vetenskaplig kompetens Kurslärares akademiska examen och tjänst. Redovisa antal i kategorierna fördelade över årskurserna. Särskild vikt läggs på kursansvariga. 9.2 Belägg för specifik vetenskaplig kompetens Kurslärares egen forskningserfarenhet som relaterar till den kurs de undervisar på. Särskilt viktigt för kurser på avancerad nivå. 9.3 Belägg för insikt i studenternas framtida profession Visa på belägg att lärarna har insikt i studenternas framtida yrkesroll och därmed också vilka personliga och interpersonella färdigheter den kräver. Här listas kursansvarigas och andra lärares 1. relevanta examina, 2. nuvarande eller tidigare anställningar inom den profession som studenterna utbildas för, 3. eget företagande eller 4. professionella kompetenser av annat slag, 1. deltagande i utbildningsprojekt som rör studenternas framtida yrkesroll. 9.4 Sammanfattande värdering * 5 Lärarlagens kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter utvärderas regelbundet och program för utbildning och erfarenhetsspridning stödjer personalens kompetensutveckling. 4 Det finns evidens för att lärarlagen har kompetens inom personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkollektivet i utvecklingsarbete 13
kring personliga, interpersonella samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 2 Om det bedömts nödvändigt, finns det en systematisk plan för utveckling av lärarlagens utveckling av personliga och interpersonella färdigheter samt ämnesrelaterade praktiska färdigheter. 1 En undersökning av lärarlagets kompetens på dessa områden har genomförts 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller ämnes- och yrkeskunskaper är ej kartlagd eller utredd 9.5 Belägg för sammanfattande värdering* Nästan alla lärare på programmet är disputerade och de flesta är lektorer och professorer som forskar inom det de lär ut. Det kan därför anses att lärarlaget har hög kompetens i de aspekter programmet fokuserar på. Lärarlagets kompentens vidareutvecklas i första hand genom egen forskning och är därmed individberoende. Vidareutvecklingen sker således i de allra flesta fallen rätt konsekvent men baseras inte på en analys ur programmets perspektiv. Dock äger därutöver regelbundna pedagogiska seminarier rum. Syftet med dessa är att skapa en atmosfär där pedagogiska frågor diskuteras och lärare delar med sig sina erfarenheter för att utvecklas tillsammans. Princip 10: Pedagogisk färdighet Här presenteras belägg för att undervisande personal har adekvat pedagogisk kompetens. Viss information om undervisande personal kan utläsas ur kursrapporter. 10.2 Sammanfattande värdering * 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om brister konstateras. 4 Det finns evidens för att lärarkollektivet har tillräcklig kompetens inom undervisning, lärande och examinationsmetoder. 3 Där det bedömts nödvändigt deltar lärarkåren i hög grad i personalutvecklingsinitiativ kring undervisning, lärande och examination 2 Där det bedömts nödvändigt finns det en systematisk plan för kompetensutveckling vad gäller lärarnas pedagogiska och didaktiska kompetens. 1 En studie har gjort för att analyser behoven av att utveckla lärarkårens pedagogiska och didaktiska kompetens. 0 Lärarpersonalens kompetens vad gäller pedagogik och didaktik är ej kartlagd eller utredd 10.3 Belägg för sammanfattande värdering* Kursutvärderingarna visar i stort sett att lärarna ur studenternas perspektiv har goda eller mycket goda pedagogiska färdigheter. En djupare analys ur 14
programmets perspektiv har dock hittills inte gjorts och pedagogisk meritering diskuteras och bedrivs mestadels på andra nivåer. Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material. 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Detaljerade bedömningskriterier finns dokumenterade och är tillgängliga på webben, se http://www.cs.umu.se/student/examensarbeten/master/ och särskilt http://www8.cs.umu.se/kurser/exjobb/ht09/kriterier.pdf. När arbetet är klart fyller handledarna (både intern och extern handledare ifall examensarbetet gjordes utanför Institutionen för datavetenskap) i bedömningsformuläret. Baserat på dessa bedömningar fyller kursens examinator (dvs kursansvarig) i det slutgiltiga bedömningsformuläret och sätter betyg. 11.6 Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 4 Det finns belägg för att lämpliga examinationsmetoder används på ett effektivt och varierat sätt genom programmets kurser 3 Lämpliga examinationsmetoder är implementerade på programmets kärnkurser 2 Det finns en plan för att utveckla kunnandet kring examination samt för att stimulera examination med lämpliga och varierade former 1 Behovet att förbättra lärande kring olika bedömningsmetoder erkänns och benchmarking av deras nuvarande användning pågår. 0 Examinationsmetoderna är otillräckliga och ibland olämpliga. 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Examinationsmetodernas lämplighet analyseras i första hand i kursutvärderingen som sker regelbundet och indikerar att det finns lite att oroa sig för. Baserat på kursutvärderingarna vidareutvecklas kurserna och därmed examinationsformerna om så är nödvändigt. Det vore dock önskvärt att göra en sammanställning av examinationsmetoderna på programmets centrala kurser (både obligatoriska och valbara) för att bilda sig en mer övergripande uppfattning samt för att kunna bedöma om vissa metoder är över- eller underrepresenterade med tanke på programmets filosofi. Princip 12: Programuppföljning Här presenteras belägg för att programmet har ett levande kvalitetsarbete baserat på de 12 principerna. Här presenteras också statistik för söktryck, studentflöden och examination. 15
12.3 Uppföljning av söktryck Här redovisas data om de studenter som kommer till programmet. Förutom antalet kan även redovisas speciella förkunskaper som finns eller saknas. Speciellt bör redovisas: Antal förstahandssökande med könsfördelning Antal registrerade på programmet med könsfördelning Söktrycket sätts i relation till önskvärt break even, dvs hur många studenter måste antas för att det ska vara möjligt att ha ett relevant kursutbud i slutet av utbildningen. Analysen bör bygga på realistiska modeller för retention och samläsning. 12.4 Rekrytering och sökmönster En listning av metoder som programmet planerar och tillämpar för att förbättra rekrytering samt faktiska åtgärder som utförts. Här redovisas också analys av statistik rörande sökmönster. 12.5 Retention, avhopp och avhoppsanalys Hur förändras antalet programstudenter sett över programmet, hur många avhopp/påhopp sker och varför väljer studenter att lämna programmet eller söka sig senare del av programmet. Hur stor andelen av de som lämnar programmet gör det via formella avhopp och hur många försvinner bara. Till vilka program går de som lämnar programmet? 12.6 Studentprestation på baskurser Vilken prestation (mätt på lämpligt sätt) har studenterna på programmets baskurser. Vilka problemkurser/problemområden finns det ur ett prestationsperspektiv och vilka förklaringsmodeller är tänkbara. 12.8 Sammanfattande analys * 5 Programutvärderingsmetodiken i sig utsätts för systematisk och kontinuerlig utveckling baserad data hämtade från många källor och insamlade med ett flertal olika metoder 4 Programutvärdering är ett kraftfullt verktyg för att utveckla programmet och processen inkluderar representanter för programmets viktigaste intressenter. 3 Metoder för programutvärdering håller på att introduceras. Data samlas in från studenterna, lärarpersonal, fakultet, programansvariga, alumni och andra intressenter. 2 En programutvärderingsplan existerar. 1 Behovet av programutvärdering har uppmärksammats och man arbetar med att utarbeta metoder för att starta en utvärderingsprocess. 0 Programutvärderingen är otillräcklig och inkonsekvens eller ickeexisterande 12.9 Belägg för sammanfattande värdering* Föreliggande programanalys samt diskussioner i det nyligen sammanställda programrådet är den enda regelbundna utvärderingen som sker i dagsläget. 16
Tyvärr är studentunderlaget fortfarande alldeles för svagt för att på ett meningsfullt sätt kunna samla in och analysera data. 17
Kapitel 2 * Princip Nivå (status/ utveckling) Belägg Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes- och yrkeskunskap hos lärare Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination 3 Programmets fokus är rimlig och konsistent och återspeglas i programmets centrala kurser. Däremot borde denna kommuniceras utåt på ett bättre sätt för att skapa en medvetenhet om den hos studenterna. 4 Lärandemålen ligger i linje med programmets fokus och utbildningsuppdraget. Eftersom denna fokus går ut på att lära sig generiska vetenskapliga färdigheter och ett vetenskapligt förhållningssätt har regelbundna revideringar fått låg prioritet. Det bör dock funderas på om prioriteten har blivit för låg. 3-4 Programmets kurser ger en bra kombination av generiska färdigheter och ämneskunskaper med en inbyggd progression, som täcker examensmålen. Detta gäller speciellt efter den senaste uppdateringen av programmet som gjorde kursen 5DV144 till en baskurs. En vidareutveckling sker dock hittills bara i liten grad och utan stor regelbundenhet. 4 Studenten introduceras med progression till en yrkesroll inom forskningen (eller en forskningsnära roll i yrkeslivet) genom kurserna 5DV117 och 5DV144 samt på slutet examensarbetet. 4 Det finns flera kurser som utvecklar praktiska färdigheter som är relaterade till utbildningens fokus. Kurserna erbjuder tilltagande komplexitet där de senare kurserna i kedjan, framför allt 5DV144, kännetecknas av en mycket öppen problemställning. Analys och vidareutveckling är dock näst intill obefintliga. 3 Studenterna har dygnet runt tillgång till moderna datorlab med moderna datorer utrustade med olika utvecklingsmiljöer. De har även tillgång till utrymmen där de kan samarbeta på ett kreativt sätt. 3 Programmets baskuser integrerar ämneskunskap med de generiska färdigheterna som programmet fokuserar på. 4 Även om de flesta kurser på programmet innefattar en mer eller mindre stor andel av traditionell klassrumsundervisning ingår även aktiva lärandeformer i många av dem. En sammanställning och djupare analys såväl som vidareutveckling av dessa från ett helhetsperspektiv återstår dock. 4 Lärarna på programmet har mycket hög ämneskompetens och är nästan genomgående forskare, dvs de är verksamma i det yrke programmet först och främst utbildar för. Inga systematiska åtgärder vidtas dock för att utveckla ämneskompetensen hos lärarlaget (och det är oklart på vilken bas detta skulle kunna göras). 4 De flesta lärare har stor erfarenhet av undervisning, de flesta har gått någon pedagogisk kurs. För djupare programspecifika analyser saknas dock data som borde tas fram på högre nivå. 4 Kurserna inom programmet använder sig av en rad olika examinationsmetoder som är anpassade såväl till undervisningsformen som det examinerade målet. 18
Princip 12 Programuppfölj ning Examinationsformerna vidareutvecklas i samband med att kurserna vidareutvecklas, men det finns ingen övergripande analys ur programmets perspektiv. 2 I dagsläget är denna programanalys och diskussionerna med programrådet den enda uppföljningen av programmet. Behovet av regelbundet och systematiskt kvalitetsarbete har uppmärksammats men instrumenten som finns är inte lämpliga, samtidigt som tillförlitliga och meningsfulla data saknas. 19
Kapitel 3 * Som nämndes i kapitel 1, avsnitt 3.6, är programupplägget inte optimal eftersom ingen struktur utöver baskurserna finns (om man bortser från faktumet att vissa D-kurser har andra som behörighetskrav). Skulle man vilja gruppera de nuvarande kurserna i olika områden så fås ungefär följande bild, där kurser på kandidatexamensnivå sätts inom parentes: Artificiell intelligens (AI grunderna), AI metoder & tillämpningar, ev. Projektkurs i datorseende Databaser och databassystem (Introduktion till databashantering), Databasteknik Distribuerade system Distribuerade system, Avancerade distribuerade system, Datormoln Numeriska beräkningar Matrisberäkningar och tillämpningar, Icke-linjär optimering, ev. Projektkurs i datorseende Parallella beräkningar (Parallell programmering för multicore-baserade system), Design och analys av parallelldatorsystem Datorgrafik (Datorgrafik och visualisering), Avancerad datorgrafik och tillämpningar, Visuell interaktiv simulering Detta är dock ingen välplanerad struktur där kurserna på ett genomtänkt sätt bidrar till programmets mål utan snarare en efterhandskonstruktion för att strukturera det som har utvecklats på ett organiskt sätt. De huvudsakliga problemen med denna struktur är: Inga väldefinierade inriktningar som leder studenterna. Svårt att marknadsföra programmet. Inte bra synkat med institutionens forskning. (Vissa centrala forskningsområden återspeglas inte alls, andra bara på ett skevt sätt.) Skapar inga bra kopplingar mellan områden. Vid Institutionen för datavetenskap påbörjades därför ett arbete med syfte till att införa tydliga inriktningar som baseras på forskargruppernas kunskapsområden och samhällets behov, och samtidigt uppmuntrar till samarbete mellan olika områden. Resultatet av diskussionerna var följande inriktningar, som var består av ett antal kurser som mestadels är nya och ska ersätta gamla: Algorithmic Problem Solving Design of High-Performance Software Intelligent Robotics Distributed Systems Interactive Intelligent Systems Listan är inte nödvändigtvis fullständig eller slutgiltig men jobbet med att utveckla åtminstone de första fyra inriktningarna kommer att startas under 2016, med syfte att ge de första kurserna HT 16. Masterprogrammet är det program som kan vinna mest av det här, men för det gäller det att ge 20
inriktningarna ett genomtänkt upplägg, med kursmål och -innehåll som ligger i linje med programmets mål. Min nuvarande tanke är att snarast möjligt anpassa programmets utbildningsplan och det övriga regelverket så att varje programstudent går minst en inriktning, dock helst två, och att på så sätt säkerställa progression och djup i utbildningen. Dess vidare bör ett antal centrala mål och utbildningselement definieras som varje inriktning på ett eller annat sätt ska tillgodose. Programmets grovstruktur skulle i fortsättningen kunna utgöras av två baskurser som läses i början av programmet, ett antal inriktningar som studenten helt eller delvis väljer själv, inför examensarbetet den 3:e baskursen, Student Conference in Computing Science, som kräver att studenten har läst en inriktning, och examensarbetet som även i fortsättningen kräver att studenten har läst Student Conference in Computing Science. Detta är dock bara en mycket grov skiss. Jobbet med att konkretisera den måste börja VT 16. 21