Programanalys Masterprogrammet i geoekologi

Transkript

1 Programanalys 2015 Masterprogrammet i geoekologi 1

2 2

3 Innehållsförteckning Kapitel 1 4 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund 5 Inledning 5 Princip 2: Lärandemål 6 Princip 3: Programupplägg 8 Princip 7: Integrerat lärande 10 Princip 11: Examination 11 Princip 12: Programuppföljning 11 Kapitel 2 * 13 Kapitel 3 * 15 3

4 Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 4

5 b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia Masterprogrammet i Geoekologi Analys av läsåret Rolf Zale, programansvarig 0.2 Programmets stödfunktioner * Under höstterminen 2014 är 7 studenter registrerade på programmet, 2 nybörjare och 5 sedan HT13. Sammanlagt har 14 studenter registrerats sedan starten 2007 Det låga antalet gör att formaliserade kontaktytor mot studenterna inte ansetts nödvändigt tidigare. Formaliserade kontaktytor mot avnämare finns av samma skäl inte. Dock har programmet from HT 13 ha ett programråd tillsammans med kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap samt masterprogrammet i ekologi. Inga specifika frågor rörande masterprogrammet i geoekologi har diskuterats vid de möten vi haft. EMG är den enda institutionen som ger kurser på programmet varför den formaliserade kontakten med lärare sker vid institutionens ordinarie lärarträffar; GU-fika varje måndag då alla lärare som har möjlighet samlas för att diskutera aktuella GU-frågor. GU-dagar en gång per termin då alla lärare träffas och diskuterar grundutbildningsfrågor av mer övergripande karaktär. 0.4 Internationalisering * På programmet registrerades 3 utbytesstudenter/freemovers under HT14 av 5 studenter totalt. Ingen utresande student. HT 15 registrerades ingen utbytesstudent. 0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * En typisk student läser mer än 90 hp avancerade kurser, speciellt som flera studenter skriver/skrivit 60 hp examensarbete vilket ger en kvot på 0, Genomströmning * Det har registrerats alldeles för få studenter på programmet, 14 sedan 2007, för att en analys ska vara vettig. 0.7 Externa examensarbeten * Inga externa examensarbeten har utförts. Alla examensarbeten har genomförs vid forskningsprojekt på institutionen 5

6 Princip 2: Lärandemål Inledning Progressionen mellan kurser är av stor betydelse för att studenterna ska nå både den kunskapsmässiga, men också den generiska nivån man både kan förvänta sig, men också kräva, av en utbildning. Under året har en analys av bl.a. de i programmet ingående kurserna gjorts. De olika FSR:en i kurserna har klassificerats i enligt klasserna i Bloom s taxonomi och getts siffervärden på 1 till 6. Varje FSR har då fått ett siffervärde som motsvarar klassens värde, och ett medelvärde (FSR-värde) och en standardavvikelse för varje kurs har beräknats. Kurserna har sedan sorterats efter FSR-värdet. Vidare har en analys av förkunskapskraven gjort genom att FSR-värdet för kurserna som är förkunskapskrav jämförts med kursen de är förkunskapskrav för. Resultat Ingen av de avancerade kurserna i geovetenskap eller biologi ligger under FSRmedelvärdet för institutioners kurser och ingen av de avancerade kurserna har kurser som är förkunskapskrav som har ett högre FSR-värde. Diskussion Det är rimligt och önskvärt att de avancerade kurserna på institutionen ligger ovanför FSR-medelvärdet för institutionens alla kurser, då de avancerade kurserna är i minoritet. Vidare är det rimligt och nödvändigt att kurser som är förkunskapskrav har lägre FSR-värde än kursen de är förkunskapskrav för, om inte skulle det ju inte finnas någon kunskaps- eller generisk progression. Slutsatser och åtgärder Slutsatsen blir att när det gäller kurserna på programmet (strikt de avancerade kurserna) så ligger FSR-en på en rimlig nivå jämfört med de grundläggande kurserna och att progressionen från grundläggande till avancerade kurser fungerar som det är tänkt. Inga åtgärder planeras med anledning av den här analysen. 2.3 Sammanfattande värdering * 5 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov. 4 Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget kvalitativa nivåer sätts på varje lärmål Här kan man slutligen diskutera om betyg 5 verkligen är bättre än 4. Att programmet kontinuerlig utvärderas är naturligtvis viktig men vilken vikt ska intressenternas behov i betyg 5 ha? Studenterna ska naturligtvis få relevant arbeten när de är klara med sin utbildning, men vi måste också få ha ett inflytande på vad som är relevant kunskap för de som går ut. Utvecklingen drivs till stor del av forskning vid universitet och högskolor och ett för stort fokus på intressenternas behov kan få en negativ effekt. 6

7 För nivå 4 står kvalitativa nivåer sätts för varje lärmål. Vi gör det på EMG, men finns det någon annan på fakulteten som gör det? *2.4 Belägg för sammanfattande värdering* Jag hänvisar till HSV:s utvärdering 7

8 Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Matrisens kurser kan inte kategoriseras utifrån andra aspekter än vilka som är förkunskapskrav för examensarbetet. Dess är Geoekologisk fältmetodik, 5GV031, 15 hp eller Akvatiska ekosystem BI180, 7,5 hp och Akvatisk biogeokemi, 5GV061, 7,5 hp. Analys av fältdata 5BI171, 15 hp eller Analys av miljöförändringar, 5 MH091, 15 hp. Dessa kurser förekommer inskrivna i matrisen. Antalet kurser som är förkunskapskrav till examensarbetet blir litet då studenterna har möjlighet att välja ett 60 hp:s examensarbete och det gör att förkunskapskrav endast kan vara kurser som inte ligger parallellt. Examensmålet visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete saknas i de kurser vars kursplaner är klara, men kommer att ingå i några av dessa vid nästa kursplanerevision och kommer att ingå in de kurser vars kursplaner ännu inte är klara. Matrisen finns i bilaga 1 som bifogas separat. 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Sammanfattningarna av kursutvärderingarna ligger på kurshemsidorna och redovisas inte här. Varje kursansvarig är ansvarig för att göra de förändringar som behövs. Tiden räcker inte till varför inga programutvärderingar, förutom UKÄ-utvärderingen, har gjorts. Slutsatsen blir att de påpekande som vi fick i UKÄ-utvärderingen ska tas upp till diskussion och åtgärdas. Då inga av påpekandena var allvarliga kommer det arbetet att bakas in i det allmänna kvalitetsarbetet inom institutionen i allmänhet och inom bio-geo ämnena i synnerhet. Ingen programanalys har utförts, dels pga. att antalet studenter har varit så lågt, dels pga. att nedsättningen för programansvaret inte räcker till. Slutligen är det så att antalet programstudenter alltid är i minoritet på kurserna varför det som kommer fram vid kursvärderingarna alltid måste väga tyngre än vad som kommer fram vid en eventuell programutvärdering. 8

9 3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Till skillnad mot de flesta utbildning examinerar vi explicit alla FSR, dvs. finns FSR:et i matrisen har studenten klarat det vid något tillfälle under programmet. 9

10 Princip 7: Integrerat lärande 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Se programmatrisen, bilaga 1. Alla lärare är medvetna om den och ska ta hänsyn till den när den när de planerar/genomför moment av generisk karaktär. Det är lätt att ur den få en uppfattning av vad studenterna i tidigare kurser gjort och var de ligger i progressionslinjen. 7.2 Komplettering av programmatris med undervisningsinnehåll Se matrisen, bilaga Garanti för måluppfyllnad Se matrisen! Examensmålet visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete är inte explicit uppfyllt genom examination av FSR:en i ingående kurser. Det måste jag som programansvarig ändra snarast! 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 10

11 Princip 11: Examination 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * FSR, kriterier och arbetsgång gås igenom med studenterna vid en första, obligatorisk träff när exjobbet börjar. Examensarbete avseende masterexamen, 30hp FSR och bedömningskriterier för G - använda sina ämnesmässiga och vetenskapliga kunskaper och färdigheter för att lösa frågeställningar inom ämnesområdet o Författaren måste använda relevanta delar av hela sin kunskapsbredd från tidigare studier för att lösa uppgiften. Det är t.ex. inte godkänt att strunta i en viss analysmetod om den är av vikt för undersökningen under förutsättning att analysmetoden har ingått i utbildningen. - tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt o Undersökningen måste vara upplagd och redovisad på ett konventionellt sätt; Vilken kunskap finns idag om undersökningsområdet (i vissa fall enbart lagtext, eller både lagtext och vetenskapliga undersökningar), vilket är syftet med undersökningen, vilka metoder har använts, vilka resultat har kommit fram, hur dessa resultat passar med vad andra kommit fram till. Allt beskrivet så att alla fakta av betydelse som inte är från ens egen undersökning eller allmänt kända kan hittas igen i referenserna och metoderna beskrivna så att undersökningen går att göra om. - planera, utföra, skriftligt och muntligt redovisa samt försvara en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet o Detta ska göras självständigt med handledning (Handledarutlåtande används för bedömningen). Den skriftliga redovisningen ska följa instruktioner till författaren och vara begriplig. Den muntliga redovisningen och försvaret ska följa institutionens riktlinjer för examensarbetsseminarier och vara tydlig och begriplig. - kritiskt granska och kommentera ett mastersarbete o Författaren ska sätta sig in i ett annat arbete och påpeka generella styrkor och svagheter. Stavfel och liknande påpekas skriftligt i manuskriptet. - självständigt välja en relevant metod/metoder utifrån aktuell frågeställning o Författarens ska självständigt välja en relevant metod. Naturligtvis ska man diskutera med handledaren, men det är studenten som ska analysera tänkbara metoder och själv välja metod. - redogöra för och analysera centrala teorier och resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska beskriva och analysera relevanta teorier och resultat inom ett vidare område än det som har direkt med undersökningen att göra - kunna utföra ett arbete vars omfattning motsvarar kursens omfattning o Den skriftliga redovisningen skall spegla att författaren har lagt ner heltid på examensarbetet under kurstiden. 11

12 FSR och bedömningskriterier för VG - planera, utföra och redovisa ett projekt inom anvisad tid. o Författaren ska ha lämnat in en seminarieversion av exjobbet utan större reella eller formella fel inom tidsramen enligt den godkända projektplanen. Större formella fel är t.ex. om fotnotsystemet för referenser använts. Större reella fel är t.ex. om fler än någon enstaka referens saknas, är felaktig eller otydlig; T.ex. Larsson 2000 är inte detsamma som Larsson och Andersson självständigt inhämta ny kunskap för att lösa uppgiften o Författaren ska ha skaffat sig ny kunskap som behövs för att lösa uppgiften utan att handledaren påpekat det, i en omfattning som förbättrar rapporten. (Handledarutlåtande används för bedömningen) - redogöra för och analysera centrala teorier och resultat samt värdera för undersökningen relevanta teorier inom det valda ämnesområdet o Författaren ska beskriva, analysera och värdera centrala resultat och teorier inom ett vidare fält än det som har direkt med undersökningen att göra. - skriftligt och muntligt redovisa en vetenskaplig undersökning med logisk och kommunikativ precision o Examensarbetets olika delar ska hålla en hög logisk och kommunikativ precision. Med logisk precision menas t ex att problemformuleringen är relevant och av betydelse, att frågeställningen är väl underbyggd och att det finns en hög koppling mellan frågeställning, vald metod, resultat och diskussion. Den skriftliga rapporten ska i respektive kapitel beskriva studiens innehåll så att studien kan upprepas. Språket ska i alla delar vara tydligt, relevant och väl anpassat till målgruppen. - konstruktivt diskutera det egna arbetet o Författaren ska ha en konstruktiv dialog med opponenten som syftar till att göra examensarbetet bättre. Om opponenten inte kommer med förbättringsförslag måste examinatorn göra detta för att studenten ska kunna nå detta FSR - konstruktivt opponera på det andra arbetet o Opponenten ska komma med förslag till förbättringar och kunna diskutera dessa med författaren 11.5 Komplettering av programmatris med examination FSRen uppnås eftersom alla FSR explicit examineras Sammanfattande värdering * 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Jag hänvisar till HSV:s utvärdering och punkten

13 Kapitel 2 * I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. Tabell. Sammanfattande tabell. Princip Nivå Belägg Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Programintroduktion Princip 5, Praktik och projektarbete Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12 Programuppföljning 5 Programmets kontext uttrycks i de lokala examensmålen och bildar tillsammans med nationella mål underlag för att kontinuerligt förbättra programmet. 5, 4 Programmet utvärderas regelbundet och utvecklas utifrån intressenternas behov Lärmålen ligger i linje med visionerna (princip 1) och utbildningsuppdraget kvalitativa nivåer sätts på varje lärmål 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll X En sammanfattande värdering är inte möjlig att göra. 5 Kurser som ges på programmet utvärderas regelbundet med avseende på deras innehåll av ämnesrelaterade praktiska färdigheter och revideras med stöd av studenter, lärarlag och andra intressenter. X Det är inte rimligt att sätta något betyg på detta då knappast något av detta kan påverkas av oss mer än mycket indirekt. 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål. 5 De aktiva lärandeformernas påverkan på studenternas lärande analyseras och analysen bidrar till programmets utveckling. X Här går det inte att göra en bedömning. Den sammanfattande värderingen är en sammanfattning av kapitel 9.3, inget mer. 5 Lärarkårens kompetens kring undervisning, lärande och examination utvärderas regelbundet och det finns stöd för utveckling av dessa färdigheter om brister konstateras. 5 Examinationsmetodernas inverkan på studenternas lärande utvärderas regelbundet och bidrar till förändringar i syfte att stödja ständig förbättring X Programmet har inget separat kvalitetssystem, se

14 Programmet utvärderas inte regelbundet under formella former. Detta beror dels på att programutvärderingar hittills inte krävts dels till stor del på att det sedan starten 2007endast registrerats 8 studenter på programmet varav endast en svensk. Den enda egentliga formella utvärderingen hittills är HSV:s (UKÄ:s) utvärdering som ju gav betyget mycket hög kvalitet. Att det inte sker regelbundna formella utvärderingar innebär inte att utbildningen inte utvärderas. Detta sker kontinuerligt i olika grupper, framför allt tillsammans med kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap. Princip 6, Lärmiljöer, ligger utanför programmets möjligheter att påverka. Kostnaderna för att förändra dessa ligger i en helt annan storleksordning än vad programmet har råd med. Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap hos lärare, kan inte styras av programmet annat än genom att anpassa programmet till lärarsituationen. Den orimligt långa tid en tjänstetillsättning tar är ett mycket stort och aktuellt problem för institutionen. Den organisation som kan göra något åt detta är fakulteten! Princip 12, Programuppföljning, kan bara till en mindre del styras av programmet/programansvariga. Den nedsättning som finns till programansvar räcker nätt och jämt till de löpande uppgifterna. Här måste det till en kombination av mer tid och mindre tid till administrativa uppgifter som inte i sig är kvalitetshöjande. 14

15 Kapitel 3 * Inga speciella aktiviteter för programmet planeras. Den pedagogiska och ämnesmässiga utveckling som kommer att ske blir i kombination med kandidatprogrammet, samt för hela institutionen. Aktiviteterna för programmet inom nedsättningen för programansvar blir av nödvändighet noll. 12 timmar går åt till S3P-möten (om man skulle gå på dem) och programrådsmöten 6-8 timmar. Den tid som återstår går åt till all möjlig annan administration och allmänna göromål när det gäller programmet; programinfo (både på webben och muntlig), tillgodoräknanden, svara på frågor från programstudenter, välkomstbrev, hälsa studenterna välkomna vid programstart etc. Det är positivt att programanalysen är kortare är i fjol och ännu kortare än året dessförinnan. Att det finns pengar att söka för programutveckling är mycket bra, men då det för vår del knappast finns utrymme i tjänsterna på institutionen hjälper det inte. 15