Programanalys Högskoleprogrammet i naturguidning 120 hp

Transkript

1 Programanalys 2015 Högskoleprogrammet i naturguidning 120 hp 1

2 Inledning 0.1 Formalia Programanalysen avser läsåret 2014/2015 för Högskoleprogrammet i naturguidning 120 hp. Huvudansvarig för framtagning är Hans Ivarsson (programansvarig). 0.2 Programmets stödfunktioner Programmet har ett programråd, som under läsåret 2014/2015 haft följande sammansättning: Hans Ivarsson programansvarig Katarina Stenman programstudievägledare Tord Andersson lärarrepresentant EMG Ulla Carlsson-Granér lärarrepresentant EMG Lars Larsson lärarrepresentant Geografi och ekonomisk historia Ludmilla Janeck lärarrepresentant EMG Abisko Sara Beckman extern representant, Abisko Mountain Lodge Thomas Birkö extern representant, utvecklingsledare, Örnsköldsviks kommun Andreas Hermansson extern representant, Ice Hotel, Kiruna Henrik Risberg studeranderepresentant (ht13, Örnsköldvik) Julia Stjernspetz studeranderepresentant (ht14, Örnsköldvik) Kaj Lynöe studeranderepresentant (ht13, Kiruna) Lisa Grahn studeranderepresentant (ht14, Kiruna) Mötena sker över videolänk mellan Umeå, Kiruna, Örnsköldsvik och Abisko. Det har varit två protokollförda sammanträden under läsåret 2014/2015. Programansvarig för också kontinuerligt en dialog med ansvariga för kurserna som hålls av andra institutioner. Kontakter med företag och yrkesverksamma naturguider som på olika sätt är engagerade i utbildningen är också en viktig stödfunktion. 2

3 Kapitel 1 Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på lokala och nationella mål I bilaga 1 redovisas naturguideprogrammets programmatriser för de nationella respektive lokala målen. Siffrorna anger vilka FSR i kurserna som svara mot kunskapsmål. Alla kurserna är baskurser och utgör examenskrav. Matrisen visar att vi har god måluppfyllelse för både de nationella och lokala målen. 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg Kurserna på programmet som hålls av EMG får allmänt god kritik. Studenternas helhetsbetyg för kurserna på kursutvärderingar var under Ht15/Vt15 i snitt mellan 3.7 och 4.2, i likhet med tidigare år. Kurser som hålls av andra institutioner har haft låg svarsfrekvens på kursutvärderingarna. Från diskussioner i programrådet har det dock framkommit kritik mot några av dessa kurser. De tre senaste åren har vi gjort mer utförliga programutvärderingar. Från avgående studenter VT13 gavs medelbetyget 3.3 för programmet. VT14 och VT15 var motsvarande betyg 4.2 respektive 4.1, alltså betydligt bättre. I tabellen nedan visas medelbetygen för de enskilda kurserna i programutvärderingarna. Medelbetyg på kurser i programutvärderingen Vt13, Vt14 och Vt15 Vt13 Vt14 Vt15 Ekologi och biologisk mångfald 15 hp Turismkunskap I 5 hp Kultur o historia i norr 6 hp Naturgeografi 10 hp Praktik naturguidning 5 hp Naturguidning 10 hp Fjäll- /fältsäkerhet 9 hp Ekosystem 30 hp Entreprenörskap o affärsutv. 7.5 hp Turismkunskap II 5 hp Fördjupning naturguidning 2.5 hp Examensarbete i naturguidning 15 hp Programutvärderingarna bekräftar att det framförallt är det externa kurserna som får kritik. Vissa av dessa kurser har ett stort antal fristående studenter varför innehållet inte alltid är anpassat till naturguidestudenterna. De diskussioner vi har haft med ansvariga på de externa kurserna har haft viss effekt, även om det fortfarande finns en del att göra. 3

4 Princip 7: Integrerat lärande 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 Bedömningen från programmatrisen (bilaga 1) är att programmets kunskapsmål är väl uppfyllda. Programmet har en tydlig struktur och ämnesmässiga och generiska färdigheter är väl integrerade under hela utbildningen. Att kunna kommunicera både skriftligt och muntligt och att kunna anpassa kommunikationen till olika målgrupper är grundläggande för en naturguide. För att säkerställa att utbildningen ger studenterna tillräckliga färdigheter i detta kompletterades programmatrisen med en översyn av övningarna i dessa färdigheter. Det framgick att studenterna får träna skriftlig kommunikation 13 gånger, varav 6 gånger riktad mot en initierad målgrupp och 7 gånger med en populärvetenskaplig inriktning. Varje student gör totalt 11 förberedda muntliga framföranden, varav 7 gånger mot en initierad målgrupp och 4 gånger populärvetenskapligt. Utöver detta tillkommer små spontana övningar i guiderollen i samband med fältaktiviteter. Slutsatsen är att övningarna i huvudsak har ett bra upplägg och att det är en bra progression. 4

5 Princip 8: Aktiva lärformer (fokuserad analys) Ett allvarligt problem inom Naturguideprogrammet är att förhållandevis stor del av studenterna inte klarar studierna och tvingas hoppa av. En del av förklaringen torde vara att många är ovana med mer teoretiska studier från gymnasiet eftersom behörighetskraven till programmet är allmän behörighet. Vår erfarenhet är att en god pedagogik med varierande och aktiverande undervisningsformer är extra viktigt i denna studentgrupp. Vi försöker också stötta studenterna att få effektiva studievanor. Bland annat får de delta i universitets plugga smart -kurs, vilket vi upplever har haft effekt. Sett över hela programmet har vi en bra kombination av olika lärformer, där en stor del är klart aktiverande för studenterna. Speciellt under barmarkssäsongen då mycket av undervisningen sker i fält, har vi goda möjligheter att bedriva sådan undervisning. Naturmiljön på det båda studieorterna ger goda förutsättningar för fältbaserad undervisning. Det rör sig om allt från kortare lärarledda övningar och exkursioner till längre projekt där studenterna självständigt eller i grupp planerar, genomför och redovisar en större uppgift. En optimal lärsituation är att studenterna i nära anslutning till teoretiska genomgångar får tillämpa och befästa de kunskaperna i fält och samtidigt också träna i guiderollen. Detta är mycket uppskattat av studenterna och de flest når också bra studieresultat på dessa moment. Teoretiskt svagare studenter tar ofta en aktiv roll under fältövningarna, vilket tydligt stärker deras studiemotivation och även självkänsla. Fältperioden blir tyvärr mycket intensiv eftersom mycket skall in under den korta barmarkssäsongen vi har tillförfogande under terminstid. För att öka möjligheten till fältundervisningen börjar första kursen under årskurs 2 (Ekosystem 30 hp) två veckor före ordinarie terminsstart. Ett problem är också att fältundervisningen är resurskrävande med mycket resande och långa undervisningspass på de båda studieorterna och ofta innebär det extra kostnader för studenterna. Under vinterhalvåret är vi i huvudsak hänvisade till undervisningen över videolänk, där vi sänder från Umeå till de båda studieorterna. Denna undervisning är främst i form av föreläsningar och de få tillfällen per kurs som vi besöker studieorterna prioriterar vi att vara med på seminarier och övningar. Skillnaderna i studenternas studievana och studiemotivation blir extra tydliga under denna teoriintensiva period. Undervisning över videolänk är ur pedagogisk synpunkt tveklöst ett klart sämre alternativ än om läraren personligen träffar studenterna. Det är svårare att få den öppna och ömsesidiga kontakten mellan studenter och lärare som präglar en god lärmiljö. Det är svårare för läraren att få respons och känna av stämningar i gruppen och därigenom kunna anpassa undervisning. Det är ett större motstånd från studenterna att våga fråga och diskutera. Att vi bedriver undervisningen mot två studentgrupper samtidigt försvårar detta ytterligare. Att följa undervisningen över en TV-skärm är tröttande och många av studenterna har svårt att hålla koncentrationen upp. Det är också ofta 5

6 tekniska problem som stör. Det är framförallt studenter som redan har studiesvårigheter som drabbas när vi har längre undervisningsmoment över video. De får en ännu mer passiv roll. Det är inte ovanligt att studenter kommer till föreläsningarna utan böcker och anteckningsmaterial och till och med väljer att sätta sig utanför kameravinkeln för att inte synas. Att vi har en så stor del av undervisningen som fjärrundervisning bidrar tveklöst till att det är så många av våra studenter som inte klarar studierna. För att minska anonymiteten under videoundervisningen försöker vi ordna så att lärare som har längre undervisningspass över videolänk personligen får träffa studenterna i början av momentet. Det är också viktigt att studenterna från de båda studieorterna får träffa och lära känna varandra i början av utbildningen. Under sändningarna gäller det att skapa engagemang och en atmosfär där alla känner sig delaktiga. Först och främst måste kameror och mikrofoner vara arrangerade så att alla tydligt kan se varandra och att alla kan göra sig hörda. Det är viktigt att läraren ser in i kameran så att studenterna känner att man pratar till dem och man måste försöka få ett så livfullt framträdande som möjligt även om man är sittande och tittande in i en kamera. Det är viktigt att vara lyhörd och försöka uppfatta gruppens reaktioner för att snabbt kunna anpassa undervisningen. Under svårare teoretiska moment gäller det att skapa aha-upplevelser, bland annat genom ge konkreta exempel hur kunskapen kan användas i studenternas kommande yrkesroll. PP-bilderna måste vara extra tydliga för att framträda bra på en TV-skärm och det är viktigt att studenterna har handouts och litteratur med sig för att lättare kunna följa med. Genom att använda en digital ritplatta kan man blanda PP-bilder med att rita på tavlan. Det skapar variation och det aktiverar studenterna att anteckna och det gör det lättare att kunna förklara vid frågar. Vi försöker att ha inslag i föreläsningarna där studenterna tvingas göra inlägg. Det kan röra sig om i förväg utdelade uppgifter som alla skall vara beredda på att kunna besvara eller att frågor delas ut under föreläsningen och som kort skall diskuteras med grannen och sedan diskuteras i hela gruppen. Förutom att det gynnar den ämnesmässiga inlärningen, ger det nyttig träning i muntlig kommunikation. Vi önskar att det fanns mer tid för aktiverande inslag och även att vi kunde ha fler diskussionsträffar över video där studenterna enskilt eller i grupp kan använda läraren som en resurs. Fjärrundervisning måste få kosta. Vi för kontinuerligt diskussioner inom lärargruppen hur vi kan förbättra vår undervisning över videolänk, både vad gäller tekniska och pedagogiska frågor. När det gäller att utveckla de aktiverande inslagen i undervisningen känner vi dock att det krävs ett mer systematiskt arbete för att komma vidare. Vi borde bland annat ännu bättre ta del av varandras erfarenheter där också lärare på de externa kurserna på programmet involveras. Vi borde också ha ett kunskapsutbyte med andra utbildningar på universitetet som bedriver fjärrundervisning. Vi måste också i högre grad involvera 6

7 studenterna, där vi mer ingående får veta hur studenter med olika behov upplever undervisningen. I nuläget har vi tyvärr inte möjlighet att göra en sådan satsning. Det rådande bemanningsläget för programansvarig och även för andra lärare som skulle kunna involveras är sådant att vi inte kan prioritera detta, speciellt med tanke på att Naturguideprogrammet skall avvecklas. Vi söker därför inte kvalitetsmedel för detta, utan arbetet får fortgå i den omfattning som det löpande kvalitetsarbetet tillåter. 7

8 Princip 11: Examination 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten EMG har utarbetat väl fungerade kriterier för bedömning av examensarbeten. Bedömningskriterierna som gäller för naturguideprogrammet framgår av bilaga 2. FSR, kriterier och arbetsgång gås igenom med studenterna vid en obligatorisk träff när kursen startar. 8

9 Kapitel 2 12 principer för programutformning Princip Nivå Belägg och kommentar 1. Grundläggande filosofi 4 Programmets övergripande mål är väl förankrat bland studenter och lärare. Det skulle dock vara bra om det fanns en mer levande diskussion runt detta för att ytterligare utveckla programmet. 2. Lärandemål 4 Programmet har väl definierade lärmål som är väl kopplade till de ämneskunskaper och yrkesmässiga färdigheter som krävs av en naturguide. Det är viktigt att studenterna är väl insatta lärmålen och de förväntade studieresultaten kopplade till dessa de skall utgöra en bra vägledning i studierna. 3. Programupplägg 4 Naturguideprogrammet är en i hög grad tvärvetenskaplig utbildning. Programmet kännetecknas också av att ämnesmässiga kunskaper och personliga och yrkesmässiga generiska färdigheter integreras under hela utbildningen. Genom programmets bredd och att det är en förhållandevis kort utbildning är det extra viktigt att vi kontinuerligt utvärderar om vi gör rätt prioriteringar i programinnehållet. 4. Introduktion till yrkesrollen 5. Praktik och projektarbete 4 Studenterna får tidigt under utbildningen en inblick i yrkesrollen och de krav som ställs i yrket. Att få träna i yrkesrollen är också ständigt återkommande under utbildningen. Helst skulle detta ytterligare stärkas. 5 På grund av programmets praktiska och yrkesinriktade karaktär är praktik och projektbaserade kurser en väsentlig del av utbildningen. De oftast fältbaserade övningarna och projekten är dock resurskrävande, vilket gör att vi inte kan ha sådan undervisning i den omfattning vi och studenterna önskar. Vi har därför för avsikt att ta fram fler självinstruerande fältövningar där studenterna kan öva på egen hand i närmiljön. 6. Lärmiljöer 5 Naturmiljön liksom den välutvecklade naturturismnäringen på studieorterna ger en mycket bra lärmiljö för en naturguide. Nackdelen är att undervisningen till stor del måste ske över videolänk, vilket tveklöst är ett sämre för studenternas lärande än personlig kontakt med läraren. Vi arbetar kontinuerligt med att finna bra och aktiverande undervisningsformer över videolänk. Ett allvarligt problem i Kiruna är bristen på boende för studenterna. 9

10 7. Integrerat lärande 5 Programmet har en tydlig struktur och ämnesmässiga och generiska färdigheter är väl integrerade under hela utbildningen. 8. Aktiva lärformer 4 Ett aktivt lärande gynnas av att en stor del av undervisningen är fältbaserad och att vi har en stor andel övningar och projektarbeten, vilket också är mycket uppskattat bland studenterna. Föreläsningar över videolänk, som är en väsentlig del av undervisningen, främjar dock inte ett aktivt lärande. Vi arbetar här med att hitta mer aktiverande undervisningsformer. 9. Ämnes- och yrkeskunskap 4 Lärarna på programmet har hög ämneskompetens, varför ämnesmässig kompetensutveckling utöver det som kontinuerligt sker i en universitetsmiljö inte är nödvändigt. Fortbildning behövs dock vad gäller användandet av nya digitala tekniker som blir allt vanligare inom naturguidning/naturvägledning. 10. Pedagogisk färdighet 5 Involverade lärare har hög pedagogisk kompetens och visar stort engagemang i de speciella pedagogiska frågor som rör Naturguideprogrammet. EMG har också ett aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete. 11. Examination 4 Programmet har en bra mix av examinationsformer både vad gäller ämnesmässiga kunskaper och generiska färdigheter som säkerställer att lärmålen uppfylls. Den svåraste examinationen är bedömningen av muntliga framföranden som är en central färdighet för en naturguide. Vi har tagit fram bedömningskriterier för detta som vi nu utvecklar. Det är bland annat viktigt att bedömningskriterierna också är ett bra verktyg för att kunna ge studenterna konstruktiv respons på deras framföranden. 12. Programuppföljning 3 Att kontinuerligt utvärdera utbildningen är en självklarhet på programmet. Genom att tre studentkullar nu har lämnat nya Naturguideprogrammet har vi underlag att göra en mer omfattande uppföljning. 10

11 Kapitel 3 Naturguideprogrammet är egentligen i behov av en större översyn av utbildningens innehåll och struktur. Framförallt finns brister i upplägg och i integrering mellan de kurser på programmet som hålls av andra institutioner än EMG. Några mer övergripande förändringar på programmet har under de senaste åren dock inte varit rimligt med tanke på den osäkerhet som funnits runt programmets framtid och att det nu också är beslutat att det sista intaget görs HT16. Det löpande kvalitetsarbetet, där huvudpunkterna redovisas i aktivitetsplan i bilaga 3, fortsätter dock. Ett angeläget arbete om vi nu också prioriterar, är att göra smärre förändringar på några av kurserna så att utbildningen uppfyller Den nationella normen för utbildning av naturguider som har tagits fram av Centrum för naturvägledning vid SLU (och där vi också har medverkat) och som gäller från i mars i år. Tanken är att våra studenter från och med innevarande årskurs skall bli certifierade enligt denna norm. 11

12 BILAGA 1 Naturguideprogrammets programmatriser för de nationella målen. Siffrorna anger vilka FSR i kurserna som svara mot kunskapsmålen. N1 N2 N3 N4 N5 N6 Årskurs 1 Ekologi och biologisk , mångfald 15 hp Turismkunskap I 5 hp 1, 3-5 1, Kultur o historia i norr 6 hp 1, 3, Naturgeografi 10 hp Praktik naturguidning , 5 1, 4, 5 hp Naturguidning 10 hp 2 3, 5 1, 4, 5 Fjäll- /fältsäkerhet 9 hp Årskurs 2 Ekosystem 30 hp 1, , Entreprenörskap och affärsutv. 7.5 hp Turismkunskap II 5 hp Fördjup. naturguidning 2.5 hp Examensarbete 15 hp 1 2, 5, 6 1, 2, Kunskapskriterier för nationella mål N1. Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen. N2. Kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder N3. Söka, samla och kritiskt tolka relevant information N4. Redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper N5. Visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter N6. Visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar 12

13 Naturguideprogrammets programmatriser för de lokala målen. Siffrorna anger vilka FSR i kurserna som svara mot kunskapsmålen. L1 L2 L3 L4 L5 L6 L7 Årskurs 1 Ekologi och biologisk mångfald 15 hp Turismkunskap I 5 hp 1-5 Kultur o historia i norr 6 hp Naturgeografi 10 hp , 5 2 Praktik naturguidning 3 1 4, hp Naturguidning 10 hp 3 5 Fjäll- /fältsäkerhet 9 hp Årskurs 2 Ekosystem 30 hp 6-10, , 13 6, 7, 11, 16, 17 Entreprenörskap o affärsutv. 7.5 hp Turismkunskap II 5 hp 1-4 Fördjup. naturguidning 2.5 hp Examensarbete i naturguidning 15 hp 17 1, 2, 4, Kunskapskriterier för lokala mål L1. Redogöra för grundläggande ekologiska processer och sammanhang samt olika typer av ekosystem L2. Identifiera vanliga växter och djur i Sverige L3. Redogöra för grundläggande naturgeografiska processer och sammanhang samt huvuddragen i Sveriges klimat, geologi och hydrologi L4. Redogöra för hur människan har nyttjat naturen i olika tider och hur miljön har påverkats. L5. Visa insikt om turismnäringen i Sverige och förutsättningar för företagande inom turistbranschen L6. Förmedla information i tal och skrift på ett lättförståeligt sätt L7. Leda grupper av människor i naturen på ett säkert sätt. 4 13

14 BILAGA 2 Förväntade studieresultat och bedömningskriterier för examensarbeten på Naturguideprogammet FSR och bedömningskriterier för G - använda sina ämnesmässiga och vetenskapliga kunskaper och färdigheter för att lösa frågeställningar inom ämnesområdet (Innehåll) o Författaren måste använda relevanta delar av hela sin kunskapsbredd från tidigare studier för att lösa uppgiften. Det är t.ex. inte godkänt att strunta i en statistisk analys av undersökningen, om en sådan behövs, bara för att statisktik är krångligt, förutsatt att grundläggande statisktik har ingått i utbildningen. - - tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt (Innehåll) o Undersökningen måste vara upplagd och redovisad på ett konventionellt sätt; Vilken kunskap finns idag om undersökningsområdet (i vissa fall enbart lagtext, eller både lagtext och vetenskapliga undersökningar), vilket är syftet med undersökningen, vilka metoder har använts, vilka resultat har kommit fram, hur dessa resultat passar med vad andra kommit fram till. Allt beskrivet så att alla fakta av betydelse som inte är från ens egen undersökning eller allmänt kända kan hittas igen i referenserna och metoderna beskrivna så att undersökningen går att göra om. o - planera, utföra, skriftligt och muntligt redovisa samt försvara en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet (Process, innehåll och presentation) o Detta ska göras självständigt med handledning (Handledarutlåtande används för bedömningen). Den skriftliga redovisningen ska följa instruktioner till författaren och vara begriplig. Den muntliga redovisningen och försvaret ska följa institutionens riktlinjer för examensarbetsseminarier och vara tydlig och begriplig. - - kritiskt granska och kommentera ett motsvarande arbete (Presentation) o Författaren ska sätta sig in i ett annat arbete och påpeka generella styrkor och svagheter. Stavfel och liknande påpekas skriftligt i manuskriptet. - - tillämpa en relevant metod/metoder utifrån aktuell frågeställning (Innehåll) o Författaren ska ha använt en metod som föreslagits av handledaren, uppdragsgivaren eller som hon/han själv föreslagit - - redogöra för undersökningen relevanta teorier och resultat inom det valda ämnesområdet (Innehåll) o Författaren ska ha beskrivit relevanta teorier och resultat som har direkt med undersökningen att göra - - kunna utföra ett arbete vars omfattning motsvarar kursens omfattning (Innehåll) o Den skriftliga redovisningen skall spegla att författaren har lagt ner heltid på examensarbetet under kurstiden FSR och bedömningskriterier för VG Planera, utföra och redovisa ett projekt inom anvisad tid. (Process) o Författaren ska ha lämnat in en seminarieversion av exjobbet utan större reella eller formella fel inom tidsramen enligt den godkända projektplanen. Större formella fel är t.ex. om fotnotsystemet för referenser använts. Större reella fel är t.ex. om fler än någon enstaka referens saknas, är felaktig eller otydlig; T.ex. Larsson 2000 är inte detsamma som Larsson och Andersson

15 Självständigt inhämta ny kunskap för att lösa uppgiften (Process) o Författaren ska ha skaffat sig ny kunskap som behövs för att lösa uppgiften utan att handledaren påpekat det, i en omfattning som förbättrar rapporten. (Handledarutlåtande används för bedömningen) Redogöra för och analysera för undersökningen relevanta teorier/metoder/tidigare resultat inom det valda ämnesområdet (Innehåll) o Författaren ska ha vägt de olika teorierna/metoder/tidigare resultaten mot varandra och dragit slutsatser om deras relevans Skriftligt redovisa en vetenskaplig undersökning med logisk och kommunikativ precision (Innehåll) o Examensarbetets olika delar ska hålla en hög logisk och kommunikativ precision. Med logisk precision menas t ex att problemformuleringen är relevant och av betydelse, att frågeställningen är väl underbyggd och att det finns en hög koppling mellan frågeställning, vald metod, resultat och diskussion. Den skriftliga rapporten ska i respektive kapitel beskriva studiens innehåll så att studien kan upprepas. Språket ska i alla delar vara tydligt, relevant och väl anpassat till målgruppen. Konstruktivt diskutera det egna arbetet (Process) o Författaren ska ha en konstruktiv dialog med opponenten som syftar till att göra examensarbetet bättre. Om opponenten inte kommer med förbättringsförslag måste examinatorn göra detta för att studenten ska kunna nå detta FSR Konstruktivt opponera på det andra arbetet (Process) o Författaren ska komma med förslag tillförbättringar och kunna diskutera dessa med opponenten 15

16 Aktivitetsplan för Högskoleprogrammet i naturguidning 2015 BILAGA 3 Mål Att förbättra tydligheten i kursplaner och förväntade studieresultat. Aktiviteter Översyn av kursplaner och förväntade studieresultat. Grön / Gul/ Röd Kommentarer måluppfyllelse Vi har identifierat delar där smärre förändringar bör göras och några av dessa har redan gjorts. Arbetet fortsätter. Att få studenterna mer aktiva under videoföreläsningar. Utveckla undervisningsformer som stimulerar studenterna att var aktiva när undervisningen sker över videolänk Vi har till viss del fått studenterna att vara mer aktiva genom att införa speciella diskussionstillfällen samt att ha en tydligare dialog med studenterna under föreläsningarna. Arbetet fortsätter. Att öka kontakterna med verksamheter inom naturguidebranschen för att skapa samarbete runt examensarbeten samt för att få extern respons på utbildningen. Etablera kontakter med företag och myndigheter i norra Sverige. Bra kontakter har etablerats med Örnsköldsviks kommun och turismföretagare i Höga kustenregionen. Att öka andelen studenter som klarar examensarbetet. Att tydligare identifiera studenternas problem med examensarbetena och vidta åtgärder för att främja detta. Att förbättra studenternas praktiska färdigheter i fält. Utveckla självinstruerande fältövningar som studenterna skall arbeta med i närmiljön i Örnsköldsvik respektive Kiruna. Förbättra examinationen av muntliga framföranden och ha bättre verktyg för att kunna ge konstruktiv respons Ta fram bedömningskriterier för muntliga framföranden 16

17 17