STUDIECIRKELMATERIAL. Se ditt landskap och. lär dig påverka



Relevanta dokument
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Nyheter och översikt 2011

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Nyheter och översikt 2014

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Svensk författningssamling

KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län,

Areella näringar 191

Redovisning av Journalnr Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening

Slutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2011

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Slutrapport för projektet

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007,

Grön Flagg för Vallaskolan

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens september 2010 i Linköping

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.

projekt roslagshagar

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Anvisning till blanketten Ansökan projektstöd

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen

Naturreservatet Rosfors bruk

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

Låt dina miljötankar bli verklighet

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

med fortsättning 2009

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Promemoria

Slutrapport för projekt

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Kvalitetsredovisning ht vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Underlag för landsbygdsprogrammet

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Omställning. av Åsa Rölin

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

Frågor och svar om MFJ

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Samtal kring känsliga frågor

Utveckla ditt företag och din landsbygd med andra.

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Gunnar Israelsson presenterade kommunens planer och förhoppningar i projektet.

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet. Projektnamn: Naturturism. - del 1 och 2. Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB

Kvinnors företagande inom lantgårdsbaserad turism

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Transkript:

STUDIECIRKELMATERIAL Se ditt landskap och lär dig påverka

2 Foto omslag och insida: Shutterstock Foto omslag: Catharina Engström Hellström Foto: Shutterstock

LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt till det vardagslandskap som omger oss. Kanske tänker vi i ögonblicksbilder på naturen, på stadsbilden, på joggingrundan eller på vägen vi far fram på. Det är lätt att vi glömmer helheten. Landskapet består av så många ekologiska, sociala och ekonomiska beståndsdelar. Historia och nutid, natur, kultur, boendemiljö och näringsverksamhet finns med när landskapet utvecklas. Rättigheter och skyldigheter i landskapet I maj 2011 beslutade regeringen att aktivt börja arbeta med Europeiska landskapskonventionen och som likt alla konventioner handlar om en mänsklig rättighet och skyldighet. Landskapet är något som berör alla och som vi är skyldiga att värna om och diskutera utifrån ett landskapsperspektiv. Det kan låta som en självklarhet men faktum är att vi ofta fastnar i sektorstänkande. Vi behöver alla påminnas om konsekvenserna av våra beslut och bli bättre på samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda. Miljön som del av en hållbar helhet Landskapet innefattar både stad och land och interaktionen däremellan är viktig. De värden som landsbygdens landskap representerar har en stor betydelse för samhället i stort. Vi arbetar med landsbygdsprogrammet som är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Axel två heter den del av landsbygdsprogrammet vars åtgärder ska bidra till att förbättra miljön och landskapet. Det handlar om rena miljöersättningspengar men det måste även kopplas till övrig utveckling av bygden. Kan människor i en bygd inte få service eller annan utkomst så finns det inga människor kvar som kan värna om höga natur- och kulturvärden. Den biologiska mångfalden är dessutom beroende av större sammanhängande landskapsområden för ett funktionellt ekosystem. Tänk helhet Detta studiecirkelmaterial vill öppna upp för diskussioner gällande värden och perspektiv i just ert område. Kompetens utifrån är viktig liksom att ta vara på den som redan finns i bygden. Att hitta gemensamma vägar för att både bevara och utveckla tar oftast tid men gör också att initiativkraft och resurser kan samordnas och nyttjas mer effektivt. Tillsammans kan er bygds engagemang och attityd vara en avgörande faktor för framtida generationers landskap. Vi som har satt samman det här materialet har också tagit fram material riktat till länsstyrelsehandläggare, leadergrupper, kommunala planerare samt beslutsfattare. Det är viktigt att ni sprider kunskapen och alltid öppnar upp för diskussioner som kan innefatta alla slags åsikter. Gentemot myndigheter har ni sedan ett försprång vad gäller planering av ert landskap och kan vara med och påverka. Lycka till! Catharina Engström Hellström Ordförande i arbetsgruppen sammanhängande landskapsområden 3

INFORMATION OM LANDSKAPSKONVENTIONEN Vad är landskapskonventionen? Den europeiska landskapskonventionen är en överenskommelse för Europarådets medlemsländer. Vad är syftet? Landskapskonventionen handlar om att värna och erkänna betydelsen av landskapet. Syftet med konventionen är att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den demokratiska aspekten är tydlig. Dels därför att konventionen lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den under stryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Landskapskonventionen syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Information om arbetsgruppen Landsbygdsnätverket består av cirka 120 nationella aktörer samt landets 63 leadergrupper. Landsbygdsnätverket har olika arbetsgrupper som arbetar med prioriterade teman med koppling till landsbygdsprogrammets mål. Hösten 2011 bildades en arbetsgrupp för sammanhängande landskapsområden. Gruppens arbete med information avslutades under 2012 men all information ligger kvar på www.landsbygdsnatverket.se. Huvudmålet med gruppens arbete var att få till bättre projekt inom ramen för landsbygdsprogrammet genom att ta fram tydliga verktyg och metoder där man på olika nivåer ger exempel på hur samarbeten kan se ut och läggas upp. Vad är ett landskap? Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Definitionen av landskap som finns i konventionen: landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Gäller landskapskonventionen i Sverige? Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Ratificering innebär att landet förbinder sig att inarbeta konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Vem ansvarar för att Sverige lever upp till landskapskonventionen? Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att påbörja arbetet med att genomföra landskapskonventionen i Sverige tillsammans med andra myndigheter. 4

INNAN NI BÖRJAR Vilka ska vara med? Det är bra att ha med så många olika intressen som möjligt. Unga som gamla, näringsidkare och ideella föreningar. Bjud gärna även in andra som ni vet tänker annorlunda och prioriterar andra saker. Underlag Kartor och statistik Det är viktigt att ni skaffar kartor, antingen i pappersform eller digitalt innan ni tar er an alla uppgifter. Kartan fyller ni sedan på med all information ni hittar allt eftersom. Där kanske ni kan få in både sociala och ekonomiska värden förutom nyckelbiotoper, hur man använder landskapet och vilken kompetens som finns. Kommunen, Lantmäteriet, Statistiska centralbyrån och länsstyrelsen kan säkert bistå med kartor och statistik, i vissa fall mot avgift. Bilder förr och nu Samla in gamla foton. Fotografera samma platser igen. Detta är ett bra sätt att se hur landskapet förändrats över tid. Hembygdsföreningarna arbetar med att samla bilder från förr i en digital databank, där finns nog mycket att hämta. upptäcka värden som ni inte visste fanns. Kunskapsöverföring är väldigt viktigt och markägare har ofta många fantastiska historier som behöver spridas och förvaltas. Inbjudna talare Om ni vill veta mer om någon specifik aspekt kan ni alltid bjuda in någon som har kunskap om detta. Förädling och förvaltning av ert landskap När ni kommit så långt att ni diskuterat vilka samlade värden ni har och tagit del av andras arbeten, kanske ni vill gå vidare. Om det finns uppslag till ett samarbetsprojekt är ert lokala leaderområde en bra kontakt att vända sig till. Finns det markägare i bygden som vill göra åtgärder på sina marker är det bra att kontakta antingen länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen. De kan också vara behjälpliga om ni vill få tag på expertis till studiecirkeln eller göra större projekt. Det är inget självändamål att söka stöd, bra projekt behöver inte alltid det, men det kan underlätta att nå fram till målet! Längst bak i dokumentet hittar ni exempel på vilka miljöersättningar som går att söka men kom ihåg att det är vad ni vill göra som ska styra, inte vilka stöd som finns. Fältstudier i grupp Fältvandringar med både markägare och experter gör att bilden av ert landskap berikas. Tillsammans kan ni Avgränsade värdeområden Sammanhängande landskapsområden Sociala värden Ekologiska värden Ekonomiska värden Fornlämning Mjölkbonde Nyckelbiotop Vandrarhem Produktionsskog Fornlämning Mjölkbonde Nyckelbiotop Vandrarhem Produktionsskog 5

PROCESS Utgå ifrån det material ni har i form av kartor, bilder eller liknande. Försök enas om en gemensam syn på ert landskap och hur det ska skötas. Värden i ert landskap Hur ser ert landskap ut? Var drar ni gränsen för ert landskap? Vilka värden finns i landskapet nu (ekonomiska, ekologiska, sociala)? Hur har landskapet förändrats över tid? Vilka värden har funnits? Vad har gjort att värdena förändrats över tid? Vilka förändringar har varit önskade och vilka har varit oönskade? Vad vill ni ha för landskap i framtiden? Hur vill ni att landskapet ska se ut om 20 år? Vad krävs för att man ska nå dit? Vad vill ni utveckla/bevara? Finns det några konflikter? Övning 1: Låt varje deltagare rita in områden som han/hon tycker är värdefulla i ett kartblad. Prata om resultatet. Övning 2: Finns det något intresse som inte finns representerat i gruppen. Intervjua någon företrädare och berätta för övriga gruppen om vad han/hon sagt. 6

HUR KAN MAN SKAPA EN FÖRVALTNING AV BYGDENS VÄRDEN? Det kan vara bra att ni i ett tidigt skede av processen funderar på hur förvaltningen av de värden som utvecklas, exempelvis betesmarker eller en pilgrimsled, skulle kunna se ut. Ett projekt har alltid ett klardatum men det projektet skapat måste kunna leva kvar. Vetenskap och förvaltningsfrågor Förvaltning av gemensamma resurser är komplicerat. En allmän syn är att samförvaltning inte fungerar för att människor är sig själv närmast och att resursen till slut utarmas. Detta fenomen kallas det allmännas tragedi och har bland annat studerats av den framlidne nobelpristagaren i ekonomi Elinor Ostrom. Genom omfattande fältstudier i olika delar av världen har hon istället visat på det motsatta genom att påstå att människor i alla tider gått samman för att vårda och bevara till exempel skogsområden och betesmarker. Jag utmanar bilden av att människor inte skulle kunna organisera sig och se till det gemensammas bästa bara för att de inte äger tillgången i fråga och utan att staten blandar sig i, sa Elinor Ostrom i samband med beskedet om Nobelpriset i ekonomi 2009 till Dagens Eko. Ostrom har kritiserats av vissa. Bland annat för att de exempel hon arbetat med rör resurser som alla vill nyttja på samma sätt, exempelvis en grupp av markägare som ska dela på en vattenresurs till sina odlingar eller fiskare som ska fördela fiskerätter i ett område. Det blir mer komplicerat när man talar om landskap där det finns flera skilda önskemål om nyttjande som delvis omöjliggör varandra. Ett exempel kan vara en skog där en avverkning är nödvändig för att det ska bli lönsamt för markägaren samtidigt som det minskar möjligheterna att nyttja skogen för rekreation. I vårt landskap är myndigheterna väldigt viktiga att ha med i dialog om förvaltning. Naturvårdstjänstemän på naturvårdsverket och länsstyrelserna har under 2010 och 2011 genomgått utbildning gällande dialog, lokal delaktighet, förvaltning och konfliktlösning. Materialet har utarbetats av Sveriges lantbruksuniversitet och målet är att underlätta kopplingen mellan lokal utveckling och naturvård. Vattenmyndigheternas lokala vattenråd har visat sig vara en möjlighet för bygden att bygga upp och bibehålla kunskap kring vattenfrågor i den egna bygden. Syftet med vattenråd är att bevara eller uppnå en god vattenstatus i åar, älvar, insjöar, kustvatten och grundvatten. Vattenförvaltningen går ut på en samverkan mellan de lokala aktörerna och myndigheter och planeras i sexårsprogram. Foto: Shutterstock 7

Sju goda tips att tänka på Elinor Ostrom identifierade sju principer som karaktäriserar goda exempel när den gemensamma resursförvaltningen har fungerat; 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Klart definierade gränser för resursen och vilka som får nyttja den. Reglerna för hur resursen får nyttjas måste anpassas till de lokala förhållandena och de specifika egenskaperna hos den enskilda resursen. Individer som påverkas av reglerna ska också ha möjlighet att delta i arbetet med att ändra dem. Övervakning av att resursen nyttjas enligt reglerna. Sanktioner mot dem som bryter mot reglerna, graderade efter regelbrottets allvar. I fungerande resursförvaltningssystem är det sakhållarna själva (och inte externa myndigheter) som sköter övervakning och utdömande av sanktioner. Regler uppfattas på olika sätt av olika sakhållare och därför behövs forum där konflikter kan lösas. De av sakhållarna framtagna reglerna för hur resursen får nyttjas behöver godtas av externa myndigheter. Foto: Catharina Engström Hellström Övning 1: Vad betyder egentligen förvaltning av ett landskap? Vem ansvarar och vilka delar omfattar den? Övning 2: Behöver förvaltningar se ut på olika sätt beroende på i vilken bygd man bor och på vilket sätt man organiserat sig? 8

EXEMPEL PÅ SAMVERKAN Att få till en hållbar landsbygdsutveckling där alla värden inkluderas kan bli resurskrävande. En möjlighet är att ta tillvara de resurser som finns inom landsbygdsprogrammet. Regelverket har av vissa upplevts som krångligt under denna period. Trots allt har många lyckats få till fina resultat i samverkan med hjälp av de resurser som står till buds. Hur har de gjort? Vilka är resultaten? Andra projekt skulle ha gett bättre resultat om en högre grad av samverkan hade kommit till stånd. Vi vill visa några exempel och hoppas på att fler går samman och ser de mervärden som skapas, inte enbart för naturoch kulturmiljöerna. Även den sociala och den ekonomiska delen är av stor vikt. Exemplen har valts ut för att få till en geografisk såväl som ämnesmässig spridning. Foto: Smålandsbilder Övning 1: Hittar ni några gemensamma nämnare som gör att exemplen blivit framgångsrika? Övning 2: Hur kan ni dra nytta av exemplen för ert vidare arbete? 9

EXEMPEL 1: KOMMUN TAR INITIATIV TILL LÄRANDE OM LANDSKAPET I Lekebergs kommun i Bergslagen vill man tillsammans med regionala och lokala krafter gå till grunden med vilka intressen, önskemål och vilken värdegrund som styr utvecklingen av landskapet. I olika projekt skapas mötesplatser där man tillsammans kan lära och diskutera hållbara lösningar i ett landskap med skilda intressen. Problemet är att hitta en form för förvaltning av det lärande man börjat bygga upp. I Lekebergs kommun, Örebro län, ökar anspråken på naturresurser, till exempel berggrundens olika mineraler, skog, mark, vatten och vind och de blir alltmer komplexa. Dessutom finns ett ökande intresse för att bygga nya bostadsområden. Det skapar i sin tur behov av tillgänglighet och tillgång till rika naturupplevelser, rekreation och turism i området. Värdering av landskapet Olika initiativ har vuxit fram. De handlar om att nyttja landskapets naturresurser effektivt samtidigt som man möter samhällets förväntningar om att bevara biologisk mångfald, få en god ekologisk status samt utveckla landsbygden. Utvecklingen styrs av vad man som medborgare eller företagare i Lekebergs kommun har för intresse, önskemål och värdegrund. Det senare handlar i hög grad om kultur, men även om utbildning och erfarenhet. Tidigare fanns inte ett naturligt forum för att diskutera dessa frågor. Med bakgrund mot detta har man startat ett projekt. Mötesplatsen blev en friluftsgård, Naturskyddsföreningens skolhus i Sixtorp mitt i naturreservatets rika natur- och kulturmiljö i Lekebergs kommun uppe på Kilsbergen i Örebro län. Detta i ett område där lugna natur- och boendemiljöer möter användandet av jord, samt skog där bland annat stora vindkraftetableringar planeras. Samverkan för samsyn Kommunen har varit drivande men samarbetar med Regionförbundet, länsstyrelsen, Leader, Naturskyddsföreningen, och lokala företag. Idén är att genom möten och gemensamt lärande få igång en konstruktiv dialog om hållbar utveckling och förvaltning för att skapa en samsyn i området. Hittills har en naturskola varit den dominerande verksamheten men ett antal möten har även arrangerats. Bland annat har man genomfört ett leaderprojekt ihop med Skogsstyrelsen med att skapa en samsyn om naturvärden i skog och vatten. En del i visionen är att skapa demonstrationsområden i landskapet där lösningar och utmaningar kan visas, som berör landskapets alla värden. Detta vill man göra i samarbete med lokala och regionala aktörer, markägare samt intressenter inom privat-, offentlig- och ideell sektor. Livslångt lärande Man tror att det kommer att behövas fler mötesplatser som Sixtorp framöver. Sixtorp kan fungera som en bemannad fältstation, naturskola och ett landskapslaboratorium för livslångt lärande från förskola till högre utbildning och sedan för kunskap senare i livet. Även forskning och företagande, tillsammans med kurser och fortbildningsverksamhet utgör viktiga länkar i denna kunskapskedja för hållbara landskap. En viktig del i den framtida verksamheten är att anpassa lämpliga lokaler till de olika behov som finns. Finansiering och förvaltning Kommunen, länsstyrelsen och regionförbundet har finansierat några kortare projekt men även Leader. Problemet är den långsiktiga finansieringen. Arbetet i Sixtorp vill bidra till en hållbar förvaltning genom att utveckla arbetet enligt landskapsansatsen. Mer information finns på www.lekeberg.se/barn-utbildning/naturskola-i-sixtorp och projektledare Thomas Kullberg tel: 0585-489 02, e-post: thomas.kullberg@lekeberg.se 10

EXEMPEL 2: BYGDEN LYFTER VÄRDEN SOM ANNARS GÅTT FÖRLORADE En hembygdsförening i en Norrbottensbygd tog över ett bruksnybygge med hjälp av offentligt stöd. När markägare till skogen runt om nybygget ville avverka den gick bygdens föreningar samman för att inventera värdefulla nyckelbiotoper och kulturlämningar för att hitta motiv att bevara skogen. Ideella krafter sköter idag hela området och har synliggjort landskapets värden. Mellan Porjus och Gällivare ligger ett gammalt bruksnybygge vid sjön Abborrträsk och foten av berget Peltovaara, som en port till Världsarvet Laponia. Nybygget är från 1757 och ett av 100-talet som växte fram för malmtransporterna. Nybyggare och samer transporterade då malm, med hjälp av renar ned till järnbruken vid kusten. Hembygdsföreningen räddade byggnaderna År 1991 hade markägaren SCA planer på att bränna ner de gamla byggnaderna i Abborrträsk. Gellivare sockens hembygdsförening fick SCA att ändra sina planer så att föreningen fick överta och rusta upp nybygget. Med bidrag till materiel från länsstyrelsen och arbetshjälp genom ett Alu-projekt av Arbetsförmedlingen rustades nybygget upp 1995-98. Verksamhet i Abborrträsk bedrivs idag gemensamt av Hembygdsföreningen och Naturskyddsföreningen i Gällivare. Turister och nybyggare har under lång tid vandrat längs stigen från Gällivare förbi Abborrträsk mot Stora Lulevattnet och fjällen. 1891 rustade Turistföreningen stigen med 10 km nya spångar över de fruktade Muddusmyrarna. Stigen fick då namnet Turistvägen. När kraftstationen i Porjus sommaren 1910 började byggas fick man bära material från Gällivare till Porjus och stigen fick namnet Rallarstigen. Bärarlönen var 50 öre per kilogram. År 2000 ansökte SCA om tillstånd för avverkning av den gamla skogen på Peltovaara. För att få motiv att skydda skogen började föreningarna inventera fornlämningar. 100-talet lämningar hittades i form av eldhärdar, tomter till kåtor, kokgropar, tjärdal och kojor. I området fanns även två samiska offerplatser från 1000-talet. Offerplatserna förstördes 1747 av prästen i Gällivare. Föreningarna har även inventerat svampar och lavar. 29 rödlistade arter har registrerats. Ideella krafter har nu i tjugo år samarbetat kring upprustningen och driften av husen, tre hektar slåtteräng. De har även röjt och underhållit cirka åtta mil gamla vandringsleder inklusive sex km spång. Ett tiotal föreningar, samebyar och turistaktörer har gett sitt stöd för föreningarnas arbete att skydda området. De värden som hittills upptäckts och synliggjorts i landskapet har bidragit till en ökad vandringsturism, trettio skoldagar per år inklusive övernattning, en årlig publik slåtterdag och en vandringsdag som drar cirka hundra deltagare. Nu finns förhoppningar om ett ökat intresse för att finna en skyddsform för områdets natur- och kulturvärden, kanske i form av en ekopark. Från år 2000 har Porjus Arkivkommitté och Gällivare sockens hembygdsförening varje sommar arrangerat Rallarmarschen, en vandring på 44 km från Gällivare till Porjus. Samverkan för natur- och kulturmiljön Kontakta Georg Fabricius, Gellivare Hembygdsförening på mobiltelefon 070-515 58 15 för mer information om Abborrträsk. 11

EXEMPEL 3: MARKÄGARE I SLÄTTBYGD SOM FÖRESPRÅKARE AV MILJÖFÖRBÄTTRING Söderslättsbönder i Skåne har gått samman i en förening för att återställa en å till naturlig form och dessutom skapa våtmarker i ett högproduktivt jordbrukslandskap. Med hjälp av både kommunen och regionala myndigheter har processen med tillstånd och stöd fungerat bra. Markägarnas och offentlighetens vilja till samverkan beror till stor del på en kommunal miljöinspektör med god kommunikationsförmåga. Ett bra samarbete mellan privata aktörer och myndigheter bär ofta frukt. Extra mycket frukt har det blivit i och kring Tullstorpsåprojektet i Trelleborgs kommun där närmare 100 markägare samarbetar med kommunen, Leaderområdet och länsstyrelsen. Projektledare Johnny Carlsson är ständigt på språng för att informera om det uppmärksammade arbetet med att meandra den tre mil långa Tullstorpsån och anlägga 50 våtmarker. Katalysatorn helt avgörande Söderslättsområdet brottas med stora näringsläckage rakt ut i Östersjön. Tullstorpsåprojektet hade inte blivit av om det inte var för initiativtagaren Johnny Carlsson som tidigare arbetade som miljöinspektör. Han träffade många markägare genom sitt jobb och förstod att det fanns jordbrukare mitt på slätten som faktiskt skulle kunna släppa delar av det effektiva jordbruket och istället göra en insats för miljön. som krävts. Projektet löper under fem år och delas upp i delprojekt till vilka markägarna själva också står för medfinansiering. Det goda samarbetet med myndigheter leder till ökad kunskap om stöd och åtgärder samtidigt som beslut kan tas snabbare. Stöd söks genom bland annat landsbygdsprogrammet, i form av stöd för våtmarksanläggning och åtagandestöd, leaderprojekt och LONA (kommunala naturvårdssatsningar). Projektet har dessutom fått en sådan status att det som prövas där också kan påverka myndigheters förhållningssätt och öppna upp för nya lösningar. Förvaltning av det nygamla landskapet Långsiktigheten är till stor del beroende av de knappt hundra markägarnas åtaganden. Den kunskapsöverföring som sker kontinuerligt inom projektet och inom den förening man skapat tillsammans, borgar för en hållbar förvaltning. Förutom att föra dialog med markägare och myndigheter har Johnny Carlsson även skaffat fram de resurser Foto: Urban Wigert Du hittar mer information om Tullstorpsåprojektet på hemsidan www.tullstorpsan.se 12

EXEMPEL 4: TRADITIONELL KULTURBYGD MED HÖG INFLYTTNING Arbetet med att förvalta landskapets värden började redan på 60-talet tack vare eldsjälar från både offentlig och privat sektor. Förvaltningen sker genom speciallösningar där såväl privat, offentlig som ideell sektor är inblandade. Bråbygden ligger i Oskarshamns kommun och består av sexton byar. Bygden har trehundra invånare och medelåldern är 34 år. Det småskaliga jordbruket baseras på boskapsskötsel. Bråbygden är en nationellt värdefull jordbruksbygd med höga natur- och kulturvärden: hamlade träd, trägärdesgårdar, lövängar och allmogeåkrar,. Restaurerade fågelsjöar finns, floran och faunan är artrik och landskapet omväxlande och lättillgängligt, vilket medverkar till höga sociala värden. Långsiktigt arbete för hållbarhet Bråbygdens intresseförening startades 1993. Tio kommittéer skapade en bred samverkan inom bygden. Badplats och byggnader byggdes upp och sociala arrangemang anordnades. Samverkan med bygdens omvärld startade redan i slutet av 1960-talet genom kontakter med bl.a. Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Oskarshamns kommun. Bråbygdens natur- och kulturvärden och vad som krävs för att förstärka dem, har dokumenterats i forskning. Bråbygdens natur- och kulturvärden, resultaten från fyrtio forskningsprojekt, tillgången till kompetenta personer i bygden samt dokumentation i böcker och filmer har gjort Bråbygden till ett värdefullt område för lärande och informationsspridning. Kurser på nationell och internationell nivå genomförs och myndigheter använder Bråbygden som kursområde. Kurser anordnas också för lantbrukare, lärare och ideella naturvårdsorganisationer. Ett kooperativt Grönt dagis bedriver verksamhet för barn och yngre skolungdomar. Innovativa lösningar för finansiering Finansiering ordnades genom okonventionella men effektiva lösningar. Positiva resultat i Bråbygden ledde till ökat intresse från kommunen, länsstyrelsen och nationella myndigheter. Miljöersättningar har stor betydelse för bygdens bevarande och utveckling och är en förutsättning för bygdens överlevnad. Aktiva och intresserade lantbrukare sköter värdena bäst och billigast. Andra som inte är lantbrukare förvaltar bygden genom viss djurhållning och hamlingsarbete. Byggnaderna förvaltas av Intresseföreningen och Bråbygden ekonomisk förening. Mer information finns på Bråbygdens hemsida: www.brabygden.se och hos Mårten Aronsson på e-post:marten.aronsson@gmail.com samt marianne.henningsson@slu.se samt på Linnéuniversitetets hemsida: samhalle-naringsliv/brabygden---bevarandegenom-utveckling, och genom marianne.henningsson@slu.se 13

EXEMPEL 5: SAMVERKAN ÖVER ÄGANDEGRÄNSER I Dalarna står en fäbod i fokus. Djuren samägs och en person sköter dessa med hjälp av ett fäbodlag som finansieras via ett offentligt anslag. Möjligheten att besöka fäboden i det öppna landskapet ökar allmänhetens kunskap och samtidigt inkomsten för fäbodlaget. Bruket med frigående djur på utmarksbete lever kvar främst i mellersta och norra Sverige, från Värmland och uppåt. De flesta fäbodar är knutna till småjordbruk i skogs- och fjällområden. Ljusbodarnas fäbod skänktes på 1930-talet av en familj till Leksands kommun. Villkoret var att den skulle hållas öppen för allmänheten. Samverkan med historia Fäbodbruket är en genom århundraden beprövad form av samverkan. En fäbod är till för att gårdarna i byn ska kunna använda sina marker på ett uthålligt, resurseffektivt och produktionsmässigt optimalt sätt. Användningen av betesresurser i byarnas utmarker samordnas genom att djuren flyttas med hjälp av en person. Det innebär att de andra i byn kan koncentrera sig på jordbruket och gårdens övriga skötsel, vilket gör att man kan få en ökad mängd mjölk- och köttprodukter än vad de små åkertegarna i byn annars kan ge. Byalag och fäbodlag existerar än i dag. De har ingen juridisk styrka men bland invånarna, speciellt de som växt upp i systemet, finns en stor respekt. Viktigt att synliggöra fäbodarna Vid Ljusbodarna genomförs varje år en slåtter av fäbodens inägomark. Djuren ägs av en ekonomisk förening och sköts av en enskild företagare i samarbete med kommunens förvaltare och ett aktivt fäbodlag. Under senare år har fäbodlaget öppnat landskapet och rest nya gärdsgårdar. Turiststugan står öppen året om och serveringen vid den är öppen sommartid. Mitten av juni t.o.m. mitten av augusti finns det djur vid fäboden och där tillverkas fäbodprodukter. Då erbjuds även enklare logi i flera stugor. Under Musik vid Siljan arrangeras en hornblåsarstämma. En traditionell slåtterdag brukar hållas i slutet av juli. Den ökar allmänhetens förståelse och intresse för fäbodbruk. Det största problemet man nu står inför är det kraftigt ökade rovdjurstrycket, vilket påverkar möjligheten att på ett arbetsmiljö- och djurskyddssäkert sätt utveckla näringen. Erfarenheterna från samarbetet kring Ljusbodarnas fäbod fungerar som ett exempel på hur man praktiskt kan gå tillväga. Av Sveriges stora antal fäbodar brukas i dag bara en bråkdel. Ett ökat samarbete mellan fäbodlag, byalag, sockenföreningar, hembygdsföreningar, kommuner och andra kan leda till ett ökat brukande. Det i sin tur bäddar för en levande landsbygd, öppna landskap, lokal livsmedelsproduktion och en stärkt kulturidentitet, något som skulle ha stor betydelse för besöksnäringen. Liknande fäbodbrukssystem har utvecklats över hela världen. Fäbodarna kan fungera som mötesplatser där personer med utländsk bakgrund skulle kunna dela med sig av sina insikter och erfarenheter och på så sätt berika landsbygden med sina kunskaper i kombination med de lokala sedvänjorna. Kostsamt arbete Djuren ägs och vinterhålls av ett socialt företag som delvis finansierar sin verksamhet med arbetsmarknadsstöd. Det sociala företaget och djurhållaren på fäboden erhåller också miljöersättning ur landsbygdsprogrammet. Till detta lägger alla inblandade ned en hel del ideellt arbete, allt för att främja den gemensamma nyttan av att hålla traditioner och kulturmiljöer levande. Mer information om Ljusbodarnas fäbod finns på www.fabodliv.se och om svenskt fäbodliv på www.fabod.nu 14

15 Foto: Pauline Palmcrantz

EXEMPEL 6: RESTAURERING AV BETESMARKER SKAPAR EXPANSION En jordbrukarfamilj i ett uppländskt skärgårdsområde har expanderat genom att restaurera 30 hektar betesmark på olika öar. Under några år skapades arbetstillfällen för röjning och det finns intresse för ytterligare restaurering. Miljötjänsten har finansierats via landsbygdsprogrammet och har bidragit till ett öppet och attraktivt landskap. På Gräsö i Uppland har paret Inger Abrahamsson och Christer Westerberg utökat sin verksamhet genom att restaurera gamla betesmarker med höga biologiska värden. Gräsö är en ganska stor ö med flera aktiva brukare och myndigheterna värderar ön högt för stora natur- och kulturvärden. Därför anses det viktigt att det finns företag som kan växa och få tillräckligt stor volym och lönsamhet för att kunna utöka sitt åtagande av vården av det gamla kulturlandskapet. Paret har under åren successivt utökat sin verksamhet. De har investerat i nya byggnader och har idag 60 djur. Expansionen är baserad på att de arrenderat mark från olika gårdar där brukandet riskerat upphöra. Ö betas på nytt. Deras medvetna satsning riktades redan från början in på att producera en miljötjänst. Tack vare att naturvärdena är högt uppskattade på Gräsö har de lyckats utveckla sitt företag på det här sättet. Ett bra exempel är den lilla ön Krakskäret. Där fanns förr flera hektar betesmarker. Ön övergavs som betesholme för cirka 50 år sedan. Tack vare landhöjningen hänger ön numera ihop med Gräsö. När Inger och Christer letade efter ytterligare betesmarker för sina djur, fick de möjligheten att genomföra ett restaureringsprojekt på Krakskäret. En plan upprättades som omfattade 30 hektar, varav 17 hektar blev godkända med högsta biologiska värden. Arbetena tog tre år att genomföra. Nu pågår ytterligare restaureringar på intilliggande marker. Röjningsjobb skapades Utöver den långsiktiga miljönyttan har projektet även skapat arbetstillfällen med röjningarna och efter restaureringen kan betesmarkerna utökas. Restaureringen har också förbättrat villkoren för de vilda djuren, inklusive fisken eftersom strandängarna nu är betade och skapar viktiga öppna vattenytor innanför vassbältet som lekområden. Miljöersättningarna för de klassade markerna utgör nu grunden för det fortsatta långsiktiga brukandet. Foto: Urban Wigert 16

EXEMPEL 7: ÖKAD BETESAREAL SKAPAR BÅDE INKOMSTER OCH UTBILDNING Det övergivna kulturlandskapet i Stockholms skärgård väcktes till liv av en markägare. Genom en medveten satsning har han återskapat foder- och betesmarker, byggt ett slakteri och skapat ett varumärke för produkterna. Inför framtiden är det nödvändigt att se satsningen som en miljönytta som behöver stöd genom jordbrukspolitiken. På Möja i Stockholms skärgård fanns gott om nedlagda åkrar och betesmarker. Ingen sysslade längre aktivt med jordgubbsodling eller djurhållning och ön växte sakta men säkert igen. För tio år sedan presenterade en markägare, Henri Tengvall, sin storslagna vision. Han ville åter bruka de gamla odlingsmarkerna på ön, och därigenom skapa sysselsättning och ett levande kulturlandskap. Samtidigt skulle man erbjuda nya produkter från skärgården. Vision blev till verklighet Henri Tengvall hade de ekonomiska resurserna att genomföra sin vision. Det handlade inte bara om att åter öppna gamla foder- och betesmarker på Möja och på öarna i naturreservatet. Där fanns även en natur- och kulturskola och ett lokalt slakteri för hela skärgården med möjligheter att marknadsföra produkterna bättre. Ett varumärke Ö-Märkt hade också byggts upp kring produkterna. På några få år har det sedan dess hänt mycket på Möja. Myndigheterna fick svårt att hänga med i tempot i alla turerna. Tidtabellen nedan visar resultat från satsningen. 2005 Bygge av ett djurstall med plats för ca 150 tackor och 20 nöt. 2006 Möja Markägarförening bildas. Markerna inventeras. 2006-07 Bygge av ett slakteri i Tavastboda på Värmdö. 2006-09 Åkermark restaureras, maskinhallar byggs, maskiner och djur inskaffas. 2009 Möja Natur- och Kulturskola startar med 250 inresande dagselever. 2010-11 Länets första mosaikbetesmark, cirka 10 hektar, restaureras. 2011 Samarbete med Svartsö inleds, med maskiner och djur från Möja. År 2013 räknar man med att ha 140 tackor och 15 20 nöt kreatur på bete på Möja, i naturreservatet och på Svartsö. Slakteriet i Tavastboda får leveranser av djur från Möja plus från ytterligare ett antal djurhållare i skärgårdsområdet. Totalt räknar man med att slakta 300 nöt och 1500 lamm i år. Olika aktiviteter på Möja Naturskolan har nu öppet i maj och september och kommer att ta emot 500 600 elever per år, varav hälften över två dagar. Eleverna kommer från närmare tio kommuner i länet. Totalt arbetar idag cirka 10 personer, halv- och heltid, med de olika verksamheterna som startade 2005. Satsningen är enastående i sin omfattning med dess tydliga vision om en mer levande skärgård långt utöver jordbrukspolitiken. Men även om ovanligt stora privata insatser skett, skulle den inte ha genomförts utan samhällets tydliga budskap att miljöersättningarna årligen kan betala för den miljönytta som nu sker i området. De stora investeringarna måste åtföljas av en uthållig jordbrukspolitik som ersätter insatserna även i svårbrukade men värdefulla områden. 17

EXEMPEL 8: FRITIDSBOENDE HJÄLPER MARKÄGARE ATT BEVARA OCH UTVECKLA LANDSKAPET I Östergötlands skärgård, där flertalet av öarna vuxit igen, tog de fritidsboende initiativ till att restaurera markerna för att bevara deras höga biologiska värden. Tillsammans skapade man ett samarbetsprojekt som finansierades med hjälp av statligt stöd och egna projektintäkter. Engagemanget har påverkat markägarna som nu deltar aktivt i restaurering och brukande. Genom miljöersättningarna skapas en hållbarhet. På ön Sandgärdet vid Harstena i Gryts skärgård i Östergötland har de gamla betesmarkerna restaurerats. Harstena har varit bebodd sedan 1500-talet och till byn hör också cirka 100 obebodda mindre öar som utnyttjats av ägarna på olika vis. Hemmanet liknar till sin natur flera andra på ostkusten. Det speciella är att här genomfördes inte laga skiftet på 1800-talet så Harstena är fortfarande till största delen oskiftad med mark och vatten samägda. Biologiska naturvärden räddas. Ön Sandgärdet är en av de gemensamma mindre öarna. Den var viktig förr eftersom där producerades vinterfoder till djuren, betesmark för nöt och får, odling av potatis och även skörd av hasselnötter som såldes i stora mängder. All denna verksamhet skedde med byalagets regler för de gemensamma markerna. När självhushållet avtog övergav man gradvis lantbruket för att istället ägna sig mer åt fiske och på senare år även turism. Det traditionella brukandet av Sandgärdet övergavs. Ängar och åkrar växte igen och den imponerande hasselskogen förföll. Inventeringar av de mycket höga biologiska naturvärdena på ön har visat att dessa är helt beroende av att hävden upprätthålls, att markerna inte växer igen och att man håller betande djur. själva, utan från engagerade fritidsboende som ville bevara det traditionella odlingslandskapet i skärgården. Genom ett idogt arbete med en eldsjäl i spetsen lyckades man presentera ett genomförbart projekt för de många delägarna. Restaureringen har bekostats, dels av pengar via länsstyrelsen, dels från WWF:s skärgårdsfond och dels av intäkter från flisning under röjningen. Miljöersättningarna viktiga för fortsatt brukande Det blev alltså entusiasmen från många människor som inspirerade ägarna, som själva inte brukat ön på många år. Under 2009 2011 genomförde man ett stort restaureringsarbete av de gamla betesmarkerna. Gamla stora träd har lyfts fram, nötskogen har restaurerats och nya hasselplantor vårdas. Ett arrendeavtal har skrivits med en aktiv lantbrukare på en ö i närheten som åtagit sig bete och slåtter för att behålla värdena. Markerna kommer nu också in i systemet med miljöersättningar vilket är nödvändigt för det fortsatta brukandet. Historien om Sandgärdet handlar egentligen om en by som riskerade att tappa kopplingen till den brukade marken, men åter fått upp ögonen för dess värden och möjligheter. Man har väckt ett intresse hos markägarna som genom projektet fått tillbaka en del av sin historia. På så vis kom ett initiativ till av restaurering av ön. Det speciella var att initiativet inte kom från markägarna Mer information hittar du via Skärgårdarnas Riksförbunds hemsida; www.skargardarnasriksforbund.se 18

19 Foto: Shutterstock

VILL NI GÅ VIDARE? Om ni har lyckats identifiera områden som ni vill arbeta vidare kanske ni behöver stöd vad gäller kompetens, kontakter eller reda pengar. Ta gärna kontakt med stödansvariga på er länsstyrelse för att få tips. Stödsystemet är kopplat till juridisk person och det gäller att vara innovativ för att hitta former för ansvar i samarbetsprojekt om ni vill göra rena markåtgärder. Ni kan även kontakta ert lokala leaderkontor för information om leaderprojekt där man har möjlighet att pröva projekt som handlar om miljöfrågor och förbättringar i landskapet. Leaderprojekt kan också i samarbetsform rikta sig till skogs- och jordbruk men även till projekt som innefattar byutveckling, turismutveckling med mera. Stöd inom landsbygdsprogrammet som hanteras av Skogsstyrelsen NOKÅS Syftet med stödet är att berika skogsmiljöer av allmänt intresse. Det kan sökas av skogsägare eller den som ska utföra åtgärderna, t ex virkesköpare, entreprenör. Stödsökande som inte är ägare måste ha skogsägarens tillstånd att få utföra åtgärderna. Några förslag på vad stöd kan betalas ut till är: frihugga gamla lövträd skapa skogsbryn restaurera äldre transportleder naturvårdsbränning anlägga våtmark fördyrade skogsbruksåtgärder då mer hänsyn krävs Det finns också ett stöd utanför landsbygdsprogrammet kopplat till ädellöv som Skogsstyrelsen hanterar. Stöd för att öka arealen ädellövskog Skogsägare med fastighet i Götaland eller Svealand kan få stöd för att plantera ädellövskog och för att röja eller gallra fram ädellövskog ur blandskog. Stöd för kompetensutveckling Det finns två olika typer av stöd, projektstöd och företagsstöd. Projektstödet är till för den som vill utbilda andra. Den som söker behöver inte själv vara verksam inom skogsbruket, däremot måste kompetensutvecklingen vara avsedd för personer som på något sätt är verksamma inom skogsbruk. Vill man utbilda sig själv eller medarbetare i sitt företag/organisation, söker man företagsstöd. Stöd för att bevara och utveckla skogens mångfald Syftet med stödet är att fler naturvärden, kulturmiljövärden och sociala värden i skogen ska bevaras och utvecklas. Schablonersättningar betalas ut till följande åtgärder och med följande belopp: Röja/rensa/märka upp stig, vandringsled och/eller äldre stenmur Stängsling av lövskog Återställa mindre vattendrag efter flottning Hamling/frihuggning av naturvärdesträd Skapa död ved Täppa igen dike Frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris Skapa utblick/sikthuggning Restaurera skoglig kulturmiljöbyggnad Naturvårdsbränning Exempel på möjliga åtgärder som kan utföras med arealstöd: Gör den gamla kvarnmiljön synlig Restaurera den betespräglade utmarken Skapa en vacker brynmiljö Rensa upp vid fäbodmiljön Ge de gamla hagmarksträden utrymme Förläng livet på asparna och björkarna Röj fram den gamla torpmiljön Efterlikna branden, rädda gammeltallarna Ta bort gran i lövsumpskogen 20

Stöd inom landsbygdsprogrammet som hanteras av länsstyrelserna och Jordbruksverket. Inom landsbygdsprogrammet finns företagsstöd och projektstöd. Företgasstöd kan sökas av dem som vill starta företag på landsbygden, börja med ny verksamhet inom ett befintligt företag, göra en investering eller köpa en tjänst för att utveckla företaget eller genomgå kompetensutveckling. Projektstöd ska verka för en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden, bredda och stärka landsbygdens näringsliv och stärka konkurrenskraften inom den gröna näringen. Utöver företagsstöd och projektstöd finns miljöersättningar för specifika åtgärder. Alla åtaganden gäller under en femårsperiod. Miljöersättningarna listas nedan. Vallodling Man kan få ersättning om man odlar slåtter-, betes- eller frövall på åkermark. Vallen måste ligga obruten i åtminstone tre vintrar. Den får bara bestå av vallgräs och vallbaljväxter. Man ska årligen låta beta eller skörda vallen och inte sprida växtskyddsmedel. Miljöskyddsåtgärder För att få ersättning behöver man göra en växtodlingsplan, växtnäringsbalans och markkartering. Dessutom ska man låta bestämma kväveinnehållet i flytgödseln, ha en säker påfyllnings- och rengöringsplats för sprutan, använda en funktionstestad spruta, dokumentera behovet av bekämpning vid användning av växtskyddsmedel, ha kontrollrutor samt lämna obesprutade kantzoner. Minskat kväveläckage I södra till mellersta Sverige kan man få ersättning för att odla fånggröda, vårbearbeta eller göra både och. Detta är åtgärder som minskar kväveläckaget från marken. Certifierad ekologiska produktion eller kretsloppsinriktad produktion Ersättning lämnas för både växtodling och djurhållning och de omfattas av specifika villkor. Ersättnings nivåerna för certifierad ekologisk produktion är dubbelt så höga som de för kretsloppsinriktad produktion. Skyddszoner Som skyddszon räknas en vallbesådd zon längs ett vatten område (vattendrag, sjö, hav eller damm). Zonen måste vara minst 6 (och högst 20) meter bred. I zonen får man odla vallgräs eller vallgräs med inblandning av vallbaljväxter (högst 10 %). Växtligheten får skördas efter den 15 juli och den får betas under hela betessäsongen. Man får inte sprida gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel på skyddszonen. Skötsel av våtmarker Ersättningen kan bara sökas för våtmarker som anlagts eller restaurerats 2007 eller senare och våtmarken ska finnas kvar i åtminstone 20 år. Skötsel innebär att damm vallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas samt igenväxningsvegetation tas bort. Hotade husdjursraser Man kan få ersättning när man håller djur av raser som finns med på EU:s lista över utrotningshotade svenska husdjursraser. Syftet med ersättningen är att bevara den genetiska resursen som våra husdjurraser är. Bruna bönor på Öland Man kan få ersättning om man odlar bruna bönor på Öland. Syftet med ersättningen är att bevara den traditionella odlingen av lokala sorter av bruna bönor på Öland. Skötsel av betesmarker och slåtterängar Betesmarker ska betas och slåtterängar slås varje år. Dessutom ska träd och buskar som kommit upp för att hävden varit för svag tas bort. Man får inte utföra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden, exempelvis gödsla och sprida kemiska växtskyddsmedel. 21

Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Man kan få ersättning om man sköter värdefulla lämningar och miljöer på åkermark eller i anslutning till åkermark. Ersättningen finns för att bevara kulturhistoriskt värdefulla jordbruksmiljöer och för att bevara biologiskt rika småbiotoper och livsmiljöer. Dessa är: Linjeformade landskapselement (brukningsvägar, öppet dike, renar mellan åkerskiften samt jord- och gropvallar) Stenmurar, gärdsgårdar av trä och läplanteringar Fägator Punktformade landskapselement (odlingsrösen, stentippar, fornlämningslokaler, byggnadsgrunder, brunnar, källor, alléträd och solitärträd) Hamlade pilar som ingår i rader, hamlade träd, småvatten, åkerholmar, överloppsbyggnader och liten svårbrukad åker Traditionella hässjor och storhässjor i bruk Investeringsstöden är: Restaurering av betesmarker och slåtterängar Anläggning och restaurering av våtmarker Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden Markförbättrande insatser i renskötselområdet Restaurering av överloppsbyggnader samt byggnader vid samevisten Återuppbyggnad av trägärdsgård i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av stenmur i odlingslandskapet Restaurering och återskapande av alléer Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade åkermarker Rensning av våtmarker Reglerbar dränering Damm som samlar fosfor Stängsel mot rovdjur Utvald miljö Syftet med utvald miljö är att bevara och förstärka landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden inom länen och renskötselområdet. Det är länsstyrelsen som bedömer vilka projekt eller åtgärder som behövs inom det egna länet. Därför är det inte säkert att alla ersättningar går att söka i alla områden. Länsstyrelsen beslutar också hur hög ersättningen blir. Inom utvald miljö finns både miljöersättningar och investeringsstöd. Miljöersättningarna är: Särskild skötsel av fäbodbete Särskild höhantering på slåtteräng Bränning Bete och slåtter på svårtillgängliga platser Skötsel av landskapselement med särskilda värden Röjning av stigar till samevisten Restaurering av betesmarker och slåtterängar Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker Bevarande av hotade åkerogräs Mångfaldsträda Fågelåker Anpassade skyddszoner 22

23 Foto: Mats Pettersson

Foto: Georg Fabricius Landsbygdsnätverket 551 82 Jönköping Tel 036-15 50 00 (vxl) www.landsbygdsnatverket.se