Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Relevanta dokument
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Riktlinje för bedömning av egenvård

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Habilitering och rehabilitering

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Överenskommelser Ingmar Ångman

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete


Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (10)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Psykisk funktionsnedsättning

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Vad säger lagarna och hur kan de användas?

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse avseende habilitering

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

1(11) Egenvård. Styrdokument

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Daglig verksamhet enligt LSS

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Habiliteringen i Dalarna

Bedömning av egenvård - riktlinje

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Bedömning av kostnadsförslag gällande tandvårdsbehandling. Avtal Ingmar Ångman

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga och behandla sjukdomar och skador

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Checklista för processen när hälso-och sjukvård åtgärd övergår till egenvård

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Habiliteringen i Dalarna

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)

Socialtjänstlagens uppbyggnad

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (11)

Eva Frantz. Rutiner Eva Frantz

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Information om stöd och service

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Historiska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS

Transkript:

Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-05-27 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser Ingmar Ångman 2019-05-27 Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 1 (8)

Överenskommelse om samverkan mellan Författad av: Helena Blomberg, Hallsbergs kommun, Frank Hartwig, Kumla kommun, Elisabeth Ljunglöf, Vuxenhabiliteringen och Pernilla Eriksson, Vuxenhabiliteringen Beslutad av: Chefsgrupp för samverkan social välfärd och vård Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 2 (8)

Innehåll 1. Syfte...4 2. Vuxenhabiliteringens uppdrag...4 3. Kommunens uppdrag...5 3.1 SoL...5 3.2 LSS...5 3.3 HSL...5 4. Remiss till Vuxenhabiliteringen...5 5. Områden för samverkan...6 5.1 Bostad med särskild service enligt LSS...6 5.2 Sysselsättning...6 5.3 Egenvård...6 5.4 Instruktion och delegering av medicinska arbetsuppgifter...6 5.5 Rehabilitering/habilitering...7 5.6 Välfärdsteknologi...7 5.7 Utbildning, fortbildning...7 5.8 Konsultation...7 5.9 Planer...8 5.10 Underlag vid personkretsbedömningar...8 5.11 Forum för samverkan och uppföljning samt avtalstid...8 6. Bilaga...8 Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 3 (8)

1. Syfte Syftet med denna överenskommelse är att personer med bestående funktionsnedsättning som bor i ska få bästa möjliga stöd utifrån de resurser som kommunerna och Regionen förfogar över. Överenskommelsen ska konkretisera samarbetet mellan Vuxenhabiliteringen och kommunerna i. En god samverkan och en klar arbetsfördelning mellan huvudmännen, samt ett effektivt resursutnyttjande, ska eftersträvas. Verksamheterna har ett gemensamt ansvar för att fortlöpande utveckla och sprida kunskap och kompetens till de medarbetare som ger råd, stöd och behandling till den gemensamma målgruppen. Detta dokument anknyter till överenskommelse om samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region och kommunerna i, 2018-02-01. 2. Vuxenhabiliteringens uppdrag Vuxenhabiliteringen erbjuder specialiserad habilitering och rehabilitering enligt HSL 3 b till vuxna personer som på grund av bestående funktionsnedsättning har behov av planerade och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder. Syftet är att främja bästa möjliga funktionsförmåga, fysiskt och psykiskt välbefinnande och en god livskvalitet. Vuxenhabiliteringens målgrupper är: 1. Vuxna personer som på grund av medfödda eller under barn- och ungdomsåren förvärvade sjukdomar eller skador har bestående funktionsnedsättning, vilket medför behov av habilitering. Främst avses personer med utvecklingsstörning, funktionsnedsättning inom autismspektrum, rörelsehinder samt personer med kombinationer av funktions nedsättning, till exempel syn- och hörselskador. 2. Vuxna personer som på grund av skador i vuxen ålder har bestående funktionsnedsättning, vilket medför behov av rehabilitering. Främst avses personer med förvärvad hjärnskada, rörelsehinder, neurologisk sjukdom samt personer med kombinationer av funktionsnedsättning. Vuxenhabiliteringen har en nedre åldersgräns på 18 år, eller i samband med att gymnasiestudier avslutas och en övre åldersgräns på 65 år för inremiss. Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 4 (8)

Vuxenhabiliteringen utför råd och stöd enligt LSS 9.1 till enskilda Personens egen begäran om råd och stöd ställs till Funktionshinderkonsulenten på Regionens stab för Hälso- och sjukvård. Vuxenhabiliteringen skall, med utgångspunkt från omsorgsavtalet mellan s lands ting och kommunerna i (fr.o.m. I995-01-01), biträda kommunerna med viss ut redning/bedömning i myndighetsutövning, personalstöd i form av viss fortbildning, handledning och konsultation enligt respektive kommuns beställning. Innehållet i detta uppdrag specificeras i denna överenskommelse. 3. Kommunens uppdrag Kommunens uppdrag för människor med funktionsnedsättning regleras av Socialtjänstlagen (Sol), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kommunen ansvarar för den enskildes rehabilitering/ habilitering på basnivå/ primärvårdsnivå. 3.1 SoL Verksamhetens mål enligt socialtjänstlagen ( 1) är att på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. 3.2 LSS Verksamhetens mål enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ( 4-6) är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de människor som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Denna lag innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. Verksamheten skall bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och med bestämmande över insatser som ges. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. 3.3 HSL Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som anger mål för hälso- och sjukvård samt krav på god vård. Det finns bestämmelser som klargör landstingens och kommunernas ansvar för olika delar av hälsooch sjukvården. Lagen innehåller bestämmelser om vårdens kvalitet och dess säkring samt krav på att vården ska bygga på vårdtagarens självbestämmande. 4. Remiss till Vuxenhabiliteringen Till Vuxenhabiliteringen remitteras personer med funktionsnedsättning. En egen vårdbegäran kan också göras. Tjänsteman vid kommunen kan remittera person till Vuxenhabiliteringen. Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 5 (8)

Personens/företrädares samtycke krävs. Vuxenhabiliteringens egen remissblankett bör användas. Informationsträff kan bokas före remiss. När det gäller remiss mellan arbetsterapeuter i kommunerna och i vuxenhabilitering, se bilaga. En remissgrupp på Vuxenhabiliteringen tar emot remisser och fördelar till respektive team där en teamkontakt utses. Vuxenhabiliteringen har ett första möte med personen inom tre månader. 5. Områden för samverkan Samverkan kan ske på såväl individ-, som grupp- och samhällsnivå. En förutsättning för samverkan i enskilt ärende är personens/företrädares samtycke. 5.1 Bostad med särskild service enligt LSS Kommunen ansvarar för bostadsförsörjningen för personer som har beslut om bostad med särskild service enligt LSS. Vuxenhabiliteringen kan medverka, på kommunens begäran, vid planering av nya LSS-boenden. Vuxenhabiliteringen kan, på kommunens begäran, medverka vid introduktion i samband med inflyttning. 5.2 Sysselsättning Kommunen ansvarar för daglig verksamhet eller annan lämplig sysselsättning för personer som har beslut enligt LSS. Kommunen kan begära samråd med Vuxenhabiliteringen inför planeringen av nya enheter inom daglig verksamhet. Samråd kan också ske när det gäller planeringen av sysselsättning för viss person. 5.3 Egenvård Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsuppgift som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. Se överenskommelsen om egenvård mellan Region och kommunerna i 2018-10- 30. 5.4 Instruktion och delegering av medicinska arbetsuppgifter Legitimerad personal inom Vuxenhabiliteringen ska följa respektive kommuns riktlinje för delegering och instruktion inom hälso- och sjukvård, när det gäller att överlåta en medicinsk arbetsuppgift till annan personal (baspersonal, omvårdnadspersonal) inom kommunen. Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 6 (8)

5.5 Rehabilitering/habilitering Kommunernas arbetsterapeuter och primärvårdens fysioterapeuter har ett primärvårdsansvar (första linjens nivå, basnivå) när det gäller rehabilitering/ habilitering. Vuxenhabiliteringens arbetsterapeuter och sjukgymnaster har ett ansvar i de fall där deras särskilda kompetens (specialistnivån) behövs. Se bilaga som är en beskrivning av hur samverkan ska se ut, ansvarsfördelning och samarbete, när det gäller arbetsterapeutiska insatser på området re/habilitering. 5.6 Välfärdsteknologi Välfärdsteknik är digital teknik som används för att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för personer med funktionsnedsättning. Kommunerna och Vuxenhabiliteringen har ett gemensamt ansvar för att utveckla användandet av välfärdsteknologi för att den enskilde ska få bästa möjliga stödinsatser. 5.7 Utbildning, fortbildning Vuxenhabiliteringen har viss återkommande kursverksamhet inom de områden där specialkompetens finns och kommunens personal kan delta mot skälig kursavgift. Vuxenhabiliteringen har viss möjlighet att på kommuns önskemål, mot skälig kursavgift, ge uppdragsutbildning. Vuxenhabiliteringen kan, på kommuns önskemål och kostnadsfritt medverka med sin specialistkompetens i vissa avsnitt vid introduktionsutbildning till personal i samband med start av ny kommunal verksamhet. 5.8 Konsultation För arbetsledning av kommunalt anställd personal och för allmän grupputveckling ansvarar kommunen som arbetsgivare. Vuxenhabiliteringen kan vid behov ge konsultation till kommunens personal i individärende. Med fördel används tex Tidiga tecken eller Funca när kommunen kartlägger den enskilde inför en konsultation. Konsultationen är kostnadsfri för kommunen. Kommunen kan enligt särskilt avtal mellan s landsting och länets kommuner begära konsultstöd i verksamhet för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism, autismliknande tillstånd och psykisk tilläggsproblematik och/eller svår beteendeproblematik av TUB (Team för utvecklingsstörning och svår beteendeproblematik) Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 7 (8)

5.9 Planer Vuxenhabiliteringen kan på önskemål från kommunen, medverka då planer görs i individärenden, t ex individuell plan enligt LSS eller andra individplaner. I normalfallet ska Vuxenhabiliteringens interna planer för personen, individuella re/habiliteringsplaner, knytas an till den mer övergripande planering som kommunen samordnar. Vid behov av samordning eller att patienten själv efterfrågar det, ska den part som möter patienten kalla till ett möte för upprättande av en SIP, samordnad individuell plan enligt särskilda bestämmelser om i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), Sol och 16 kap. 4 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. 5.10 Underlag vid personkretsbedömningar Kommunen svarar för utredning och beslut enligt LSS 9:2-10 och bedömning enl. LSS l och 7 i sådana ärenden. Om det behövs för utredningen kan kommunens LSS-handläggare kontakta Vuxenhabiliteringen för underlag gällande: Personkretsbedömning grupp 1 och 2 Personkretsbedömning grupp 3 i vissa fall Behovsbedömning av begärd insats enligt LSS 9:2-10 avseende samtliga grupper Underlag lämnas under förutsättning att patienten är känd inom Vuxenhabiliteringen och bör göras inom två månader. 5.11 Forum för samverkan och uppföljning samt avtalstid Denna överenskommelse om samverkan gäller tillsvidare. Om överenskommelsen inte sägs upp senast sex månader innan avtalstidens utgång förlängs den automatiskt ett år i taget. Respektive verksamhet har ett ansvar för följsamhet och för att göra denna överenskommelse känd. Länets chefsnätverk för funktionshinderområdet bjuder in Vuxenhabiliteringen minst en gång per år för att följa upp överenskommelsen samt för att informera varandra om förändringar i verksamheterna. Behov av att revidera överenskommelsen kan då uppmärksammas. 6. Bilaga Överenskommelse om samverkan och ansvarsfördelning mellan arbetsterapeuter, reviderad 2019-02-13. Kopia utskriftsdatum: 2019-05-28 Sid 8 (8)