Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska insats År 2018

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska insats År 2018 Kerstin Persson, 2019-02-06

Innehåll Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 3 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Rutiner för egenkontroll samt vilka egenkontroller som genomförts under året 4 Åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Rutiner för att identifiera risker i verksamheten 5 Rutiner för händelseanalyser 5 Samverkan för att förebygga vårdskada 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål 6 Sammanställning och analys 7 Samverkan med patienter och närstående 7 Resultat 8 Sammanställning av enkät angående elevers upplevelse av vaccination 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 Bilaga 1 Verksamhetsbesök 12 Sida 2 av 18

Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål för patientsäkerhetsarbetet inom EMI 2018 var; 1. 100 % av eleverna har blivit erbjudna Hälsobesök 2. 100 % vaccinationstäckning för MMR åk 2 90 % vaccinationstäckning för HPV flickor åk 5 100% vaccinationstäckning för vaccination mot stelkramp, difteri och kikhosta i åk 8 100 % av de nyanlända eleverna har erbjudits kompletterande vaccinationer 3. Att alla skolsköterskor har återkopplat till rektor/eht från hälsobesöken i f-klass, åk 4, åk 8 och åk 1gy 4. Genomföra processerna dokumentation och läkemedelshantering och göra riskanalyser av dessa 5. Kollegial journalgranskning ska genomföras två gånger per år. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschefen för EMI enligt HSL har det formella ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. I Östra Göinge kommun är Kerstin Persson verksamhetschef enligt HSL för elevhälsans medicinska insats. Verksamhetschefen är ansvarig för avvikelsehantering och Lex Maria-anmälan. I EMI:s Metodbok finns riktlinjer kring patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetschefen som är ytterst ansvarig för verksamheten svarar för att synpunkter och klagomål hanteras och att EMI har ett arbetssätt så att inga vårdskador uppstår. Verksamhetschefen är vidare ansvarig för att informera elev/vårdnadshavare om en vårdskada inträffat. Skolsköterskorna och skolläkaren är skyldiga att rapportera vårdskador eller risk för vårdskada till verksamhetschef. Sida 3 av 18

Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamhetschef gör tillsammans med systemadministratör loggkontroller i journalsystemet PMO för skolsköterskor och skolläkare en gång per månad med uppehåll i juli. Tre skolsköterskors loggar kontrolleras varannan månad och tre skolsköterskors och skolläkarens varannan månad. Elevhälsovårdsjournalerna granskas i samband med detta. Systemadministratören väljer slumpvis ut två-tre journaler från respektive skolsköterska/skolläkare och skola och verksamhetschefen granskar journalerna avseende rätt mall, kontakttillfälle, sökord enligt skol-vips, att eleven har blivit kontrollelev om den ska det och att eleven i så fall finns på väntelistan. Vidare tittar verksamhetschefen på språkbruk och att anteckningen är signerad. Efter granskningen återkopplar verksamhetschefen till berörd skolsköterska och skolläkaren om behov av det finns. Kollegial journalgranskning har gjorts en gång per termin. En mall för detta har tagits fram och skolsköterskorna sitter två och två och granskar tillsammans sina respektive journaler. Skolsköterskorna anser att detta är ett bra sätt att lära av varandra. Rapporter på antal kontakttillfälle/skolsköterska körs ett par gånger per termin. Årshjul för respektive skola finns. I årshjulet ligger EMIs basprogram med hälsobesök, vaccinationer och kontrollelever samt administrativa uppgifter och andra arbetsuppgifter som ska göras under året. Årshjulet tas upp på varje EMI-möte, detta för att se att arbetet ligger i fas med planeringen så allt hinns med under läsåret. Verksamhetschefen har under oktober och november 2018 gjort verksamhetsbesök på samtliga skolor i kommunen. Genomgång görs då utifrån Riksföreningen för skolsköterskors mall Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats. Andra punkter som tas upp vid besöken är bl.a. dokumentation, ansvarsområden och hur skolsköterskan arbetar för att uppnå våra lokala mål. En sammanställning av verksamhetsbesöken finns med som bilaga. Inga patientnämndsärende har inkommit. Sida 4 av 18

Åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-3 Journalgranskning av elevhälsovårdsjournaler sker varje månad i samband med loggkontrollen. På varje EMI-möte tas de avvikelser som inkommit sedan förra mötet upp och diskuteras samt svar på de avvikelser som skickats till extern aktör. På EMI-mötena finns en stående punkt, Kvalitetsarbete. Under året har bl.a. följande tagits upp; samarbete med SYV om medicinsk syo, diskussioner och förberedelser inför införandet av digitala hälsoenkäter, digital överföring av BVC epikriser. Processanalys har gjorts på processerna dokumentation och läkemedelshantering. Checklistor för introduktion av nyanställd skolsköterska har utarbetats. Informationssäkerhetspolicy för PMO har uppdaterats och en kontinuitetsplan för PMO har utarbetats. Skolsköterskorna turas om att ha postbevakning under semesterperioden för att ingen inkommande post ska missas. Skolläkaren har hållit föreläsningar för skolsköterskorna om psykisk ohälsa bl.a. ångest och ADHD. En skolsköterska som specialiserat sig på området, har hållit föreläsningar om hedersrelaterat våld och våld i nära relationer. Vid varje skolläkarmottagning återkopplar skolsköterskan från föregående EHT till skolläkaren. Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rutiner för avvikelsehantering och Lex Maria anmälan finns i Metodboken. Varje skolsköterska är skyldig att rapportera till verksamhetschefen om de upptäcker brister i verksamheten. På varje EMI-möte finns en punkt, kvalitetsarbete, där lyfts bl.a. risker som kan finnas i verksamheten. Riskanalyser inom våra olika processer görs. Under året har riskanalys på processerna dokumentation och läkemedelshantering gjorts. Riskanalyserna visade inte att våra rutiner behöver ändras. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap. 3 Vid händelseanalyser används Socialstyrelsens Riskanalys och händelseanalys. Verksamhetschef är ansvarig för att genomföra händelseanalyser. Rutiner för händelseanalys finns i Metodboken. Sida 5 av 18

Samverkan för att förebygga vårdskada SOSFS: 2011:9, 4 kap. 6 Samverkansavtal finns mellan EMI och Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt Barn och ungdomshabiliteringen i Kristianstad angående kontroller av elever som medicinerar med centralstimulantia. Det finns även överenskommelse mellan kommunens båda vårdcentraler och EMI angående hur vaccineringen av nyanlända barn ska bedrivas, remittering för PPD/IGRA-test och samverkan kring att barnen blir kallade på hälsoundersökning av nyanlända på vårdcentralerna. Samverkansmöte har skett en gång per termin, mellan EMI och Knislinge vårdcentral och Capio vårdcentral, Broby samt BVC på båda vårdcentralerna. Vi har då diskuterat hur vi tillsammans bäst kan hjälpa de nyanlända eleverna, samarbete mellan BVC och EMI mm. Det kvarstår sedan föregående PSB ett stort behov av att kommunen arbetar fram en handlingsplan och rutiner kring elever med skyddad identitet. Eleverna finns i vårt digitala journalsystem utan namn men med personnummer. Kommunens skolsköterskor och skolläkare träffar chefen för kostenheten en gång per termin. Vi diskuterar aktuella frågor bl.a. olika kostintyg och rutiner kring dessa. Skolsköterskorna upplever att samarbetet med övrig personal på skolorna har fungerat väl överlag. Det vissa skolsköterskor fortfarande saknar är att de inte blir kallade till elevmöten som de tycker de behöver vara delaktiga i, t.ex. möte med BUP eller barnhabiliteringen, möten kring barn med olika medicinska diagnoser samt inskrivningsmöten med nyanlända elever som kommer från andra kommuner och inte kommer via Göinge In. Elevhälsoteamen fungerar väldigt olika på skolorna och med skiftande kvalité. Hur EHT mötena är upplagda och hur ofta de genomförs ser olika ut. Två skolor har haft allergirond och tre skolor har kallat skolsköterskan till skyddsrond, på övriga skolor har skolsköterskan inte blivit kallad. Skolsköterskorna upplever att samarbetet med övrig personal i Enheten för barn- och elevhälsa överlag fungerar bra. Samarbetet med personalen på Göinge In fungerar bra. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4, SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Skolläkare och skolsköterska är skyldig att rapportera vårdskada eller risk för vårdskada till verksamhetschefen. Avvikelserapport skrivs och skickas till verksamhetschefen. När avvikelsen inkommit gås den igenom av verksamhetschefen och skolläkaren. Avvikelsen bedöms utifrån allvarlighetsgrad och sannolikheten för upprepning. Båda i en skala 1-4. Sida 6 av 18

Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Rutiner för avvikelsehantering finns i Metodboken. Antal avvikelser under 2018 var 6 stycken. Av dessa var 2 på händelser inom den egna verksamheten och 4 var på annan aktör. De interna handlade om remissvar som inte visats för skolläkaren inom rimlig tid samt att givet vaccin dokumenterats på fel datum. De externa handlade om att PMO inte fungerat under flera dagar, att scanningen i PMO inte fungerat, att elever som varit på Göinge In under sommaren inte rapporterats till skolsköterskorna samt ofullständig journal från annan kommun. Ingen Lex Maria anmälan är gjord under året. Rutiner för klagomål eller synpunkter från elever, anhöriga eller andra finns i Metodboken samt på hemsidan. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit under året. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Elever, anhöriga och andra har möjlighet via hemsidan att lämna klagomål och synpunkter på verksamheten. Om kontaktuppgifter lämnas får anmälaren ett svar på sin synpunkt. Besked om vem som tar hand om synpunkten lämnas inom tre dagar. Förslag och klagomål utreds inom en månad. Enhetschef ansvarar för att sammanställa och analysera inkomna synpunkter. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Eleverna i åk 8 har deltagit i patientsäkerhetsarbetet genom att utvärdera genomförandet av vaccinationen mot difteri, stelkramp och kikhosta. De fick fylla i en digital enkät strax efter vaccinationen där de fick svara på frågor om sin upplevelse kring vaccinationen I vår informationsfolder som delas ut till alla förskoleklasselever samt nytillkomna elever på skolorna, finns information om till vem de kan vända sig vid synpunkter på verksamheten. Sida 7 av 18

Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Då PSB ska beskriva 2018 års verksamhet och EMI arbetar läsårsvis så redovisas resultatet från läsåret 2017/20l8 för patientsäkerhetsarbetet inom EMI 2018 här; 1. 100 % av eleverna har blivit erbjudna Hälsobesök I F-klass har 100% av eleverna erbjudits och varit på hälsobesök, i åk 4 och åk 8 har 99,4% av eleverna varit på hälsobesök. Siffror för åk 1 på gymnasiet saknas p.g.a delvis vakant tjänst. 2. 100 % vaccinationstäckning för MMR 95 % av eleverna i åk 2 har fått vaccination MMR 90 % vaccinationstäckning för HPV 81,6 % av flickorna i åk 5 har fått vaccination mot HPV 100% vaccinationstäckning för vaccination mot stelkramp, difteri och kikhosta i åk 8 91% av eleverna i åk 8 har fått vaccination mot stelkramp, difteri och kikhosta 100 % av de nyanlända eleverna har erbjudits kompletterande vaccinationer 100 % av de nyanlända eleverna som varit på Göinge In eller kommit direkt till våra skolor har erbjudits vaccinering. 3. Att alla skolsköterskor har återkopplat till rektor/eht från hälsobesöken i f-klass, åk 4, åk 8 och åk 1gy Alla skolsköterskor har på olika vis återkopplat sina hälsobesök till respektive rektor/eht. 4. Genomföra processerna dokumentation och läkemedelshantering och göra riskanalyser av dessa. Processerna är genomförda och finns på intranätet. 5. Kollegial journalgranskning ska genomföras två gånger per år. Kollegial journalgranskning är genomförd två gånger. Sida 8 av 18

Sammanställning av enkät angående elevers upplevelse av vaccination i skolan åk 8 Information om vaccinationen Fick du information om vaccinationen i tillräckligt god tid? Ja 163 Nej 5 Var informationen du fick bra? Ja 162 Nej 6 Saknade du något i informationen? Ja 9 Nej 159 Om hur det kändes Vilken tid vi skulle ta sprutan Sympati från skolsköterskan Fick du möjlighet att ställa frågor? Vaccinationsdagen Var du orolig innan vaccinationen? Om ja på föregående fråga, vilket av följande påstående stämmer bäst för dej? Hur upplevde du att det var att sitta och vänta på sin tur? Ja 150 Ja 66 14 På grund av tidigare erfarenheter från sjukvården Mycket jobbigt 19 Nej 18 Nej 101 12 Orolig för vad som händer efter sticket Jobbigt 6 13 Blivit uppskrämd av andra personer Varken eller 29 30 Sticket gör ont eller är obehagligt Inte speciellt jobbigt 33 23 Annan orsak Inte alls jobbigt 78 Hur tycker du skolsköterskans bemötande var? Mycket bra 136 Bra 15 Varken Bra eller Dåligt 5 Dåligt 2 Mycket dåligt 7 Fick du tillräcklig information i samband med själva vaccineringen? Ja 161 Nej 6 Sida 9 av 18

Om nej, vad skulle du vilja veta mer om? Att det är okej att vara rädd. Vad vaccinet är mot. Har du några tips till oss skolsköterskor hur vi kan göra det bättre för er elever i samband med vaccinationerna? Fortsätta som ni gör. Dela ut Emla plåster till dem som vill ha. Man kan få dricka saft under tiden man får sprutan. Mer saft. Nä det var toppen. Allt var bra. Prata mer med eleven, gör att dom känner sig trygga. Inte ta sprutor alls och inte tvinga sig på eleverna. Att ha sympati. Sida 10 av 18

Övergripande mål och strategier för kommande år SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål för patientsäkerhetsarbetet inom EMI 2019 är; 1. 100 % av eleverna har blivit erbjudna Hälsobesök i de aktuella årskurserna. 2. 100 % vaccinationstäckning för MMR åk 2 90 % vaccinationstäckning för HPV flickor åk 5 100 % vaccinationstäckning för vaccination mot stelkramp, difteri och kikhosta i åk 8 100 % av de nyanlända eleverna har erbjudits kompletterande vaccinationer 3. Att alla skolsköterskor har återkopplat till rektor/eht från hälsobesöken i F-klass, åk 4, åk 7/8 och åk 1gy 4. Genomföra processerna remisshantering och hälsofrämjande undervisning 5. Kollegial journalgranskning ska genomföras minst en gång per år. 6. Tid ska avsättas på samtliga EMI möten för kollegial handledning. 7. Digitala hälsoenkäter ska införas i PMO. Sida 11 av 18

Bilaga 1 Verksamhetsbesök EMI Kerstin Persson 20181130 Sida 12 av 18

Innehållsförteckning Verksamhetsbesök 1 Bakgrund och syfte 2 Metod 3 Återkoppling tidigare verksamhetsbesök 3.1 Resultat verksamhetsbesök föregående år 4 Årets verksamhetsbesök 4.1 Resultat från årets verksamhetsbesök 4.2 Kvar att åtgärda 5 Återkoppling dokumentation 6 Återkoppling från verksamhetsberättelserna 7 Hur skolsköterskorna arbetar mot våra mål i vår A3:a? 7.1 Hälsobesök 7.2 Vaccinationer 7.3 Återkoppla hälsodata på gruppnivå 8 Återkoppling till skolläkaren från EHT 9 Ansvarsområden Sida 13 av 18

1 Bakgrund och syfte Syftet med verksamhetsbesök hos skolsköterskorna är att kvalitetssäkra verksamheten och utföra egenkontroll. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 a att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård vilket innebär att vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. I 2 e beskrivs att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. Enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, 2, ska vårdgivaren utöva egenkontroll. 2 Metod Vid inventeringen utgick frågorna kring lokaler och utrustning från Riksföreningen för skolsköterskors kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats. Övriga punkter som diskuterades vid besöket var; återkoppling från förra verksamhetsbesöket, återkoppling kring dokumentation, återkoppling från skolsköterskornas verksamhetsberättelse, återkoppling till skolläkaren från EHT, hur skolsköterskorna arbetar för att nå våra mål i A3:an samt skolsköterskornas olika ansvarsområden. Verksamhetsbesöken har gjorts vid följande tillfällen 181031, 181108, 181114, 181127 och 181128. Verksamhetschefen för EMI har då tillsammans med skolsköterskan på respektive skola gått igenom frågeformuläret. Skolsköterskorna hade fått underlaget tidigare för att kunna förbereda sig. Verksamhetschefen för EMI har inför verksamhetsbesöken journalgranskat fem slumpvis utvalda journaler för respektive skola. Resultatet har diskuterats med respektive skolsköterska under punkten återkoppling kring dokumentation. 3 Återkoppling tidigare verksamhetsbesök 3.1 Resultat verksamhetsbesök föregående år Glimåkraskolan: Störande ljud från musikundervisning i rummet bredvid-ej åtgärdat. Samtalsmöblemang saknades och har köpts in. Göingeskolan: Lokalen behöver ses över vad gäller lokalens placering och möjlighet till dagsljus ej åtgärdat. Kviingeskolan: Diskbänk saknas ej åtgärdat. Lokalen är sliten och behöver målas om ej åtgärdat. GUC/Mölleskolan: Möjlighet till dagsljus saknas. Större datorskärm saknades och har köpts in. Ny arbetsstol har köpts in. Prästavångsskolan: Lokalen uppfyller inte kraven för tillgänglighet ej åtgärdat. Diskbänk saknas - ej åtgärdat. Lokalen uppfyller inte kraven för sekretess - har delvis åtgärdats. Lokalen är sliten och behöver målas om ej åtgärdat. Ny arbetsstol har köpts in. Sida 14 av 18

Västerskolan: Störande ljud från idrottshallen ej åtgärdat. Ny arbetsstol har köpts in. Snapphaneskolan: Lokalen behöver ses över vad gäller lokalens placering och möjlighet till dagsljus ej åtgärdat. Övrigt: Alla skolsköterskorna hade inte rutiner för var utrustning till skolläkarmottagningen förvarades. Godkända vågar kunde inte garanteras eftersom säker kalibrering inte gjorts. Förstoringslampa på Göinge In saknades, men har prioriterats bort. Flera skolsköterskor delade lokaler med kurator och lokalerna används på vissa skolor även av annan personal på skolan. 4 Årets verksamhetsbesök 4.1 Resultat från årets verksamhetsbesök Är lokalen tillgänglig för alla: Prästavångsskolans är inte tillgänglig för alla eftersom den ligger på andra våningen utan hiss. Uppfyller lokalen kraven för sekretess: Prästavångsskolans uppfyller inte kraven för sekretess. Men vissa förbättringar är på gång. Det har satts in en ny sekretessdörr till angränsande klassrum och dörren till det angränsande vilrummet kommer att bytas ut till sekretessdörr. Sekretessen på Göingeskolan är inte helt optimal. Finns vilrum: Vilrum som fungerar bra finns på Göingeskolan, Snapphaneskolan och på GUC/Mölleskolan. På Prästavångsskolan finns vilrum som kommer att kunna användas när sekretessdörr är installerad. På övriga skolor saknas vilrum. Diskbänk: Saknas på Kviingeskolan och på Prästavångsskolan. Bra arbetsstol: På Snapphaneskolan och på Göingeskolan är de trasiga. Bra datorutrustning: Tangentbordet på Snapphaneskolan är trasigt. Datorn på Göingeskolan är för långsam för att PMO ska fungera optimalt. Skrivaren på Göingeskolan fungerar inte tillfredsställande. Godkänd våg: Kan inte garanteras på skolorna eftersom säker kalibrering inte har gjorts. Godkänd termometer: Prästavångsskolans termometer upplevs som osäker. Plattor till rygg: Saknas två på GUC/Mölleskolan. Dessa har försvunnit. Utrustning vid skolläkarmottagning: Alla skolsköterskor har nu rutiner för var utrustning till skolläkarmottagningen förvaras. Skolläkaren är informerad om detta. Övrigt som framkom: Lokalerna på Göingeskolan, Snapphaneskolan och GUC/Mölleskolan saknar möjlighet till dagsljus. På Västerskolan är det mycket störande ljud från idrottshallen in till skolsköterskans lokal. När det pågår idrottslektion är det omöjligt att utföra hörselundersökning. På Glimåkraskolan är det störande ljud från musikundervisning i rummet bredvid. När det pågår musikundervisning är det omöjligt att genomföra hörselundersökning. Detta läsåret har musikskolan dock inte någon undervisning de dagar skolsköterskan tjänstgör på skolan. Lokalerna på Prästavångsskolan och Kviingeskolan är slitna och behöver målas om. Sida 15 av 18

Lokalen på Prästavångsskolan städas en gång i veckan men upplevs som otillräckligt städad t.ex. är papperskorgarna inte alltid tömda. Även toaletten utanför lokalen upplevs som ofräsch. På Kviingeskolan, Västerskolan och Glimåkraskolan delas lokalen med kurator och på Glimåkraskolan även med socialpedagog. Detta ses inte som ett större problem men samarbetet med kuratorn är svårare eftersom skolsköterska och kurator inte är på skolan samtidigt. På Kviingeskolan används skolsköterskans lokal även av skolans personal och elever. Det har inneburit att det ofta är tillstökat när skolsköterskan har kommit dit och att saker försvinner. Skolsköterskan har påtalat detta upprepade gånger och skolans personal har lovat att elever inte ska vara där utan vuxen. Men det fungerar inte optimalt. Skolsköterskan på Göingeskolan har ett låsbart skåp som gått sönder. Hon har därför inte tillräckligt med låsbara utrymmen. Hon har också önskemål om en egen dokumentförstörare som ännu inte köpts in. 4.2 Kvar att åtgärda Oljud från idrottshallen på Västerskolan behöver ses över och åtgärdas. Skolsköterskan har uppmanats att ta upp detta på skyddsronden. Oljud från musikskolan på Glimåkraskolan behöver ses över och åtgärdas. För tillfället är problemet löst eftersom musikskolan inte har undervisning de dagar skolsköterskan är på skolan. Lokalerna på Snapphaneskolan och Göingeskolan behöver ses över vad gäller placering och möjligheten till dagsljus. Diskbänk behövs till Kviingeskolan och Prästavångsskolan. Tillgängligheten till lokalen på Prästavångsskolan behöver ses över och åtgärdas. En tillfällig lösning skulle kunna vara att skolsköterskan på Prästavångsskolan får nyckel till och kan använda lokalen på Göingeskolan en dag i veckan. Sekretessen i Prästavångsskolans lokal behöver ytterligare förbättras genom att dörren in till lokalen byts ut till en bättre sekretessdörr. Städrutinerna i Prästavångsskolans lokal samt angränsande toalett behöver ses över. Ny termometer till Prästavångsskolan behöver köpas in. Ny arbetsstol till Snapphaneskolan och Göingeskolan behöver köpas in. Nytt tangentbord till Snapphaneskolan behöver köpas in. Ny dator och skrivare till Göingeskolan behöver köpas in. Skolsköterskans lokaler på Kviingeskolan och Prästavångsskolan är slitna och behöver ses över och målas om. Ryggplattor behöver fixas till GUC/Mölleskolan och slöjdläraren har lovat fixa det. Ett låsbart skåp behöver köpas in till Göingeskolan. Dokumentförstörare behöver köpas in till Göingeskolan. Bättre rutiner för kalibrering av medicinsk utrustning, t.ex. vågar, behöver utformas. Sida 16 av 18

5 Återkoppling dokumentation Samtliga skolsköterskor dokumenterar på ett likvärdigt sätt i PMO. Mallar används och detta underlättar likvärdigheten. Samtliga använder ett korrekt språkbruk och är värderingsfria i sina journalanteckningar. Diskussioner har förts med respektive skolsköterska utifrån journalgranskningarna framförallt om kontakttillfällen och valda sökord. 6 Återkoppling från verksamhetsberättelserna Två skolor har under året haft allergirond. På tre skolor har skolsköterskan blivit kallad till skyddsrond, på övriga skolor har hon inte blivit kallad. Några utbildningar som det i verksamhetsberättelserna funnits önskemål om har inte genomförts t.ex. utbildning om Outlook och Excel. Antalet elever har ökat på samtliga skolor sen föregående år. Detta innebär ökad arbetsbelastning för alla. En förändring som ökar arbetsbelastningen även för läsåret 2018/2019 är att vi ändrat tid för hälsobesöket på högstadiet. Tidigare gjordes hälsobesöket i åk 6 och i åk 8 men nu har vi ändrat till åk 7. Detta innebär att skolsköterskorna på Göingeskolan och Snapphaneskolan under en övergångsperiod ska hinna med hälsobesök både på åk 8 elever och åk 7 elever. 7 Hur skolsköterskorna arbetar mot våra mål i vår A3:a? 7.1 Hälsobesök Alla skolsköterskor är igång med hälsobesöken enligt sina respektive årshjul. 7.2 Vaccinationer Alla skolsköterskor har vaccinerat efter sitt årshjul och de elever som är kontrollelever för vaccination är inplanerade. Vaccinationer av nyanlända påbörjas oftast på Göinge In och fullföljs sen på respektive skola. 7.3 Återkoppla hälsodata på gruppnivå Alla skolsköterskor återkopplar på olika sätt sammanställning av hälsodata från hälsobesöken till rektor/eht. 8 Återkoppling till skolläkaren från EHT Skolläkaren har varit med på EHT på en skola. På övriga skolor har hon inte haft möjlighet att vara med. Alla skolsköterskor har i olika grad kommit igång med att återkoppla vad som tas upp på EHT till skolläkaren. Detta kan av vissa skolsköterskor utvecklas ytterligare. Sida 17 av 18

9 Ansvarsområden En skolsköterska är inköpsansvarig för vaccin och sjukvårdsmaterial. En skolsköterska är PMO ansvarig. En skolsköterska är fackligt förtroendevald. Två skolsköterskor delar på tjänsten på 50 % på Göinge In. En skolsköterska är engagerad i projekt kring hedersrelaterat våld och också delaktig i ett EU-projekt om radikalisering. Sida 18 av 18