MINNESANTECKNINGAR 1 (6) Byastämma 2012 Fredrik Lager Byastämma i Vittskövle, Sockenstugan 2012-11-22 Närvarande Politiker: Sven Nilsson och Heléne Fritzon Tjänstemän: Bobby Bengtsson, C4 Stadsnät, Nina Olin, BUF, Roland Alvinsson C4 Teknik, Margareta Lannér- Hagentoft SBK, Kristina Persson Omsorgen Sekreterare: Fredrik Lager Deltagare 30 Sven Nilsson öppnade mötet och hälsade byborna välkomna till mandatperiodens byastämma. Därefter vidtog en presentationsrunda av politiker och tjänstemän. Mötesplatser: Kristina Persson anhörigsamordnare i Kristianstads kommun presenterade mötesplatser i Kristianstads kommun. Kommunens mötesplatser ger möjlighet till gemenskap och aktivitet och vänder sig till äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Mötesplatserna finns idag på 14 orter i kommunen. Den senaste mötesplatsen öppnade i Tingshuset i Degeberga i början av januari 2012. Mer information om verksamheten finner du här: http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/vard- Omsorg/Omradescentraler Inkomna frågor Inför stämman hade byalaget i Vittskövle skickat in tre frågor. Vilket resultat har den utlovade utredningen om tomtmark i Vittskövle fått? Det gäller del av fastigheten Vittskövle 35:3, där stadsbyggnadskontoret under remissförfarandet 1993 tillstyrkte ett förslag om detaljplan för byggande av bostäder (ärendenummer 92/255.232). Kommunens representanter har vid alla förfrågningar sedan dess av okänd anledning förhållit sig kallsinniga i frågan, sagt sig aldrig ha hört talas om detaljplanen och till och med förnekat existensen av den. På kommunens hemsida hittar man ingenting och vid bomässor är kommunens representanter helt ovetande.
2 (6) Vittskövle byalag har under flera år försökt fästa kommunens uppmärksamhet på att det här finns möjligheter till såväl bostadsbyggande för unga familjer som till någon form av radhusbyggande för äldre personer, som gärna vill bo kvar i byn, men som inte längre orkar med skötseln av större villor. Svar från Margareta Lannér- Hagentoft. Det är bara att konstatera att det finns ingenting i kommunens diariesystem om ärendet. Marie Thiman på Mark & exploateringsavdelningen visste däremot en del om ärendet sedan tidigare. Förslaget till detaljplan hade arkiverats i kommunens arkiv inför flytten ut från rådhuset. En skrivelse inkom1992 där det föreslogs att en ny detaljplan skulle tas fram. Kommunen beslöt att ta fram ett fröslag till detaljplan. Byggnadsnämnden godkände planen för samråd 1993. Kommunstyrelsens arbetsutskott anförde att planen inte skulle genomföras innan den sista tomten vid Krognosvägen hade sålts. Mark- och exploateringskontoret inkom1995 med en skrivelse till Kommunstyrelsens arbetsutskott. Det fanns ingen efterfrågan till tomterna i planförslaget och därför las planen ner. Efter samråd med stadsarkitektkontoret och miljö- och hälsoskyddskontoret konstaterade man vid det tillfälle att det gick att bevilja enstaka bygglov för bostadshus utan en antagen detaljplan. Handlingen arkiverades därmed. När det gäller möjligheterna till bostadsbyggande i framtiden svarade Heléne att Kommunen inte vill koncentrera bostadsbyggandet bara till staden och till basorterna. Den nya Översiktsplanen öppnar upp för flexibilitet i frågan om bostadsbyggande. Samtidigt ställde hon frågan till församlingen vilka idéer har ni, som skulle vara attraktiva? Företrädare från byarådet trodde att 4-6 tomter skulle kunna gå att bygga, men då krävs det att marken marknadsförs. Vilket idag saknas. I samband med denna diskussion kom det också fram att fastigheten inte är avstyckad. Heléne förklarade att det kostar mycket att avstycka och kommunen gör inte avstyckningar. Sven förklarade att det är Mark & Exploateringsavdelningen som äger frågan. Men vi kommer höra med dem om det är möjligt att lägga in marken och därmed marknadsföra den. Lars Carlsson, exploateringsingenjör på Mark- och exploateringsavdelningen Om tomterna ska marknadsföras måste de styckas av till enskilda fastigheter. Det kostar cirka 25 000 kr per tomt. Intresset i orten är vad vi vet mycket lågt. Om någon är intresserad av att bygga ett hus i Vittskövle på det här området kan kommunen säkert lösa detta utan en detaljplan. En förutsättning är dock att det finns vatten- och avlopp till fastigheterna. Om vi gör en detaljplan för området och bygger gator och drar fram vatten och avlopp blir det höga priser för tomterna. Det blir betydligt dyrare än normalvillorna i Vittskövle. Kommunen gjorde en motsvarande beräkning för Huaröd och där skulle
3 (6) en tomt kosta 390 000 kronor. Till det tillkommer kostnaden för anslutning av vatten och avlopp. Innan mötet lämnande frågan så undrade en boende varför skylten på Solvången togs bort en gång i tiden. Ingen kunde svara på stämman. Men Margareta lovade att kolla med lantmäteriet vad som hänt. Utifrån vad som hänt är det sedan C4 Teknik är ansvariga för att en skylt sätts upp. Roland har efter stämman kollat vad som hänt och det är inte kommunen som tagit ner skylten. Fråga 2: Vilken avsikt har man med Vittskövle skola? Vilken betydelse kommer en ev.bredbandsutbyggnad att ha för att vi får ha skolan kvar? Nina Olin svarade. Mitt uppdrag är att bedriva skola enligt den organisation som finns nu med bästa möjliga resultat. På tjänstemannanivå finns det inget krav på att lägga ner skolan, I dag går det 34 elever i skolan som är en F-3 skola, vilket är bra, men givetvis hade vi gärna sett mer elever. Generellt ser vi i hela skolområde Syd ett minskat elevunderlag under det närmaste åren men vi tror att på sikt kommer elevantalet åter igen att öka. En del följdfrågor dök därefter upp. - Hur satsar man strategiskt på skolan? Vi blev lovade att med största säkerhet kommer årskurs 6 komma tillbaks, men i stället försvann åk. 4-5 från Skolan. Vilket självklart gjorde att oroligheterna kom igång bland befolkningen. Nina svarade: Vi från skolan ser optimistiskt på skolan framöver. Att flytta klasser ligger på tjänstemannanivå. Problemet är att det är generellt för lite barn i hela område södra. Ett annat dilemma är skolpengen som utbetalas per elev. För några år sedan så kunde de stora skolorna, som hade fler barn, och därmed bättre ekonomi, agera mjölkkor åt de små skolorna, men p g a det låga antalet barn på flera av skolorna i området så är inte detta längre möjligt. Ett annat problem är också att vi idag har fritt skolval, vilket gör att föräldrarna väljer vad sina barn ska gå, vissa föräldrar har därför flyttat sina barn till skolor på andra orter. Vid vilket elevunderlag ska vi börja känna oss oroliga? Nina Svarade 26-28 elever på klass är kravet för att få lönsamhet. En klass kan innehålla F-3 som i vårt fall räknas som en klass. Heléne förtydligade. Tittar man matematiskt förstår jag er oro. Men ni ska veta att det finns en bred och trygg majoritet i politiken för att bevara byskolorna. Som föräldrar har ni ett stort ansvar. Ni måste våga tro på er skola. Byarådet ställde då en följdfråga: Vi kan erbjuda en lugn och trygg skola i Vittskövle, men skolbussen styr och sätter ramarna väldigt mycket. Skulle man därför inte kunna ställa frågan till ex.vis föräldrar i Åhus om de inte skulle vilja sätta sina barn i skolan här?
4 (6) Heléne svarade: Eftersom vi har fritt skolval så skulle det visst kunna gå. Varför kan man inte erbjuda Åhus bor att låta sina barn att gå i Vittskövle. Sven Nilsson svarade. Det skulle kunna gå men problemet är busstransporterna. Information om bredbandsutbyggnaden. Bobby Bengtsson, C4 Stadsnät, började med att dels informera om regeringens övergripande mål år 2013-2020 angående bredbandsutbyggnaden i Sverige och vidare med hur utbyggnaden i Kristianstad fortlöper i stort. Idag arbetar han med 9 olika utvecklingsorter i kommunen som kommer att nå 1000 hushåll. Det viktigaste i nuläget är att etablera en lokal samverkan för att driva frågan och ett brett intresse för att ansluta sig för att få tillstånd en fiberutbyggnad. Bobby var för cirka ett år sedan och träffade representanter från byarådet, men tyvärr har Bobby inte hittat någon samarbetspartner som vill arbeta lokalt. Byarådet svarade: Ett ointresse finns inte men vi har haft svårt att få tag på folk. Efter första mötet var det en del som tyckte att insatskostnaden på 18 750 kronor inklusive moms, var lite för högt. Men ett nytt möte skulle vara på plats anser vi. På plats bokades därefter ett möte med byarådet och Bobby Fråga 3: Byborna vill ha Återvinningscentral(ÅVS) på neutral plats. En utredning hade gärna setts. Länsstyrelsen har sagt nej till området bakom kyrkan. Svar från Roland Alvinsson C4 Teknik: Det är sökt och beviljat bygglov på kommunal mark längs med Oxelvägen bak Olssons buss, vilket är som det ser ut den bästa platsen. Ämnet väckte en del diskussioner och Roland lovade att återkomma med besked på vad motiveringen är till de andra föreslagna platserna. Det är inte helt säkert att Länsstyrelsen sagt nej, men för kommunens skulle det skulle innebära stora kostnader att lägga ÅVS där. Placering på kyrkans mark som också kom upp på stämman är uteslutet med anledning av fornlämningar på platsen samt att området är landskapsbildskyddat. Placering vid skolan har uteslutits med anledning av skolbarnen. Att placera ÅVS vid reningsverket mitt i byn går det inte heller på grund av vattenskyddsområdet. Fastigheten nordost om skolan som fördes på tal under stämman ligger inom vattenskyddsområde vilket hindrar en etablering där.
5 (6) Gunnars fråga nr 1. Det finns fem fastigheter på Sandvedelsvägen som har problem att när det regnar så fylls brunnarna vilket gör att vattnet står kvar i flera dagar samt att slam bildas. De önskade nu ett brunnsgaller. Svaret från politiken var entydigt. Vi fixar ett galler! En besökare tyckte förslaget var bra men la in en brasklapp. Galler är bra men ett förslag är först att suga upp slammet innan ett nytt galler läggs på. Kommunen tar med sig önskemålet om suga upp slammet. Gunnars fråga nr 2. Allt för många kör för fort på Egesidevägen mot Åhus, trots att det är både dagis och idrottsplats på vägen. De önskade därför sänkt hastighet. Svar. För närvarande genomförs projektet. Rätt fart i din stad. Under våren 2013 kommer hastighetsgränserna gås igenom i Vittskövle. Med all säkerhet kommer det att gälla 40 km/h på samtliga vägar i Vittskövle men utanför skolan kommer 30 km/h att gälla. En boende informerade att en trafikolycka inträffade för ett par år sedan där en stolpe blev nerkörd där Eon har ansvaret för stolpen, vilket har inneburit att det finns ett glapp mellan träden i Allén. Roland svarade att den aktuella sträckan är Trafikverkets väg. Problemet är att det är en allé och då är även Länsstyrelsen inblandade. Belysning: Vid vissa tillfällen har det hänt att det ibland är helt kolsvart i byn då ingen belysning fungerar. Roland svarade att E on är ansvarig. Efter stämman har Roland diskuterat ärendet med kommunens belysningsingenjör, Olle Ljunggren. Han lovar att se till att belysningen skall fungera framöver. Anledningen till att det inte fungerar är att man varit och stulit av de luftburna kopparledningarna så det resoneras nu om man skall fortsätta med luftburet eller att man skall markförlägga ledningarna Informationsskylt. En boende undrade över informationsskylten som sattes upp efter stämman 2008. Vad är tanken? det går inte läsa den nämligen. Många tycker att den är placerad på fel ställe. Vi vill ha den på kort ändan av huset. Roland och Margareta svarar: Skyltar är inte enkla. Det krävs bygglov på att sätta upp skyltar, så frågan är komplicerad. Men Roland medger att kommunen får se över skyltens placering. På stämman efterlyste Roland en dialog med byalaget som kan utse en plats för skylten. Efter mötet har en diskussion tagits. Det visade sig inte vara helt så enkelt att pla-
6 (6) cera den där byalaget ville eftersom marken var privat mark. Det innebär att kommunen inte kan begära bygglov, men åldermannen i byalaget skulle återkomma till kommunen om markägarens tillstånd Kartor: Varför har kommunen konsekvent slopat namnet Vittskövle på sina kartor? Inget entydigt svar kunde ges men Helené svarade att det finns tre indelningar på kartor idag byar, tätorter, basorter samt huvudort. Varför inte Vittskövle är med får vi helt enkelt fråga vår GIS avdelning som är ansvariga för kartmaterial. Per Arvidsson på kommunens stadsbyggnadskontor fick frågan efter stämman och svarade. Jag har svårt att komma på vilka kartor som avses. I den Atlas över Kristianstad som tagits fram finns Vittskövle definitivt med, i våra kartor på webben likaså. Vi brukar dela in orter/byar i begreppen byar, tätorter, basorter samt huvudort. Statistiska centralbyrån har definierat orter i tätorter (i princip över 200 invånare) samt småorter (mer än 50 samt under 200 invånare). Avslutning: Då inga mer frågor fanns avslutade Helené mötet tackade för en mycket trevlig stämma.