EUROP EISK A INS T I T U T E T F ÖR INNOVAT ION OC H T EK NIK

Relevanta dokument
Unga på väg: Europa stöder unga människor

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Vision och övergripande mål

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

KOM(2006) 604 ST 10276/1/07 REV 1. PM Till riksdagen. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Internationell policy för Bengtsfors kommun

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

Näringslivsprogram

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Östra Mellansverige

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism

Verksamhetsplan

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

Vad vill Moderaterna med EU

Datum Dnr Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Internationell strategi

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Roland BLADH 30 augusti

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

Utbildning, lärande och forskning

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

Internationellt program för Karlshamns kommun

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Från idéer till framgångsrika företag

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Kommenterad dagordning NU Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Europeiska unionens officiella tidning

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

Ålands innovationsstrategi

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt)

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Strategiska innovationsområden

Europeiska socialfonden Investering i människor

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

VINNVINN konceptdokument

CHECK AGAINST DELIVERY

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Lönepolicy för Umeå universitet

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj Utbildningsdepartementet Stockholm

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Transkript:

NC-30-08-498-SV-C Ytterligare information: Ytterligare information om Europeiska institutet för innovation och teknik kan fås på :s webbplats: http://eit.europa.eu Var får man tag i EU:s publikationer? Publikationer för försäljning Via EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu). I bokhandeln. Ange titel, förlag och/eller ISBN-nummer. G enom att kontakta ett av våra försäljningsombud. Deras kontaktuppgifter hittar du under Försäljningsombud på följande webbadress: http://bookshop.europa.eu Du kan också skicka ett fax till följande nummer: +352 2929-42758. Kostnadsfria publikationer Via EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu). V id Europeiska kommissionens representationskontor och delegationer. Deras kontaktuppgifter hittar du på följande webbadress: http://ec.europa.eu Du kan också skicka ett fax till följande nummer: +352 2929-42758. EUROP EISK A INS T I T U T E T F ÖR INNOVAT ION OC H T EK NIK ( EI T ) Excellens för innovation

E uropeiska institutet för innovation och teknik Excellens för innovation INNEHÅLL 2 Innovation är vår framtid 4 en drivkraft för innovation 8 en innovativ struktur 12 till fördel för alla 16 De första stegen 1

Innovation för tillväxt och jobb Det som krävs för innovation Innovationer är avgörande för vår framtid. Europas tillväxt, konkurrenskraft och Välfärd kommer i 2000-talets globaliserade ekonomi till största delen att avgöras av Europas innovativa förmåga. Europeiska institutet för innovation och teknik () är ett nytt initiativ avsett att bli ett flaggskepp för spetsforskning som ska hjälpa Europa att frigöra sin innovativa potential. Innovationer är ingenting som bara händer. De behöver en bördig mylla för att frodas. Den viktigaste faktorn för en sådan gynnsam miljö är att man integrerar de tre element som utgör kunskapstriangeln: högre utbildning, forskning och innovation. I en ständigt mer konkurrensutsatt världsekonomi blir företag och samhällen allt mer avhängiga av sin innovativa förmåga för att nå framgång. Europa kan dock fortfarande bli bättre i detta avseende. När det gäller innovationer har EU halkat efter sina internationella konkurrenter, framför allt USA och Japan. Tanken är att ska överbrygga denna innovationsklyfta. omfattas av ramverket för Lissabonstrategin för tillväxt och jobb och är således en del av en bredare strategi som syftar till att mobilisera utbildning, forskning och innovation till förmån för alla Europas medborgare. Institutet är ett svar på de behov som ställs av såväl allmänheten som 2000-talets kunskapsekonomi. Innovation är ingen linjär process. Den uppstår genom en samverkan mellan kunskapstriangelns tre sidor. Det är endast när den akademiska världen, forskningen och näringslivet samverkar på en hög nivå som nya idéer kan skapas och föras ut på marknaden. Inom EU är triangeln fortfarande ofta fragmenterad: Europa är bra på uppfinningar, men lyckas inte utnyttja sina forskningsresultat kommersiellt. Varför är det så? Avsaknad av kritisk massa: EU:s institutioner för högre utbildning och forskning är alltför fragmenterade, vilket leder spridda ansträngningar. Ont om spetskompetens: Det finns för få internationellt erkända universitet av högsta kvalitet inom EU. kommer att bidra till att göra Europa konkurrenskraftigt på den globala arenan. Det kommer att frigöra Europas innovativa potential. José Manuel Barroso, Europeiska kommissionens ordförande Kunskapstriangeln Bristande engagemang från näringslivet: Näringslivet är inte i tillräckligt hög grad involverat i utbildning och forskning. Strukturer inom utbildning och forskning: Traditionella strukturer har en tendens att hämma entreprenörskap och snabba reaktioner på sociala och ekonomiska behov. Innovation Kompetensflykt: Arbetsmiljöer kan inte locka till sig eller behålla de bästa förmågorna i Europa. Bristande uppmärksamhet på marknadens signaler: Det finns ett behov för mer användarorienterad innovationer och strategier för att föregripa pionjärmarknader. Bristande finansiering: Otillräcklig privat finansiering av utbildning och FoU. Forskning Högre utbildning är ett svar på dessa tillkortakommanden och tillhandahåller en miljö där innovationer kan frodas. 2 Innovation är vår framtid 3

Att integrera kunskapstriangeln Utbildning för innovation är det första europeiska initiativet som fullt ut integrerar kunskapstriangelns tre sidor. Det kommer att i grunden öka EU:s konkurrenskraft genom att sammanföra toppskiktet inom högre utbildning, forskning och näringsliv på ett verkligt integrerat sätt och på så sätt ge upphov till innovationer inom områden av särskilt ekonomiskt och samhälleligt intresse. Nya färdigheter och förmågor är avgörande om vi ska öka Europas innovativa potential. Det är anledningen till att gör utbildning till en väsentlig komponent i sin strategi genom att gå bortom traditionella uppfattningar och erbjuda nya möjligheter för studenter, universitet och företag. möter fragmenteringen av det europeiska kunskapslandskapet genom att upprätta en ny innovativ samarbetsmodell. Kontakterna inom kommer att präglas av fullständig integration av kunskapstriangelns tre sidor. Näringslivsdimensionen kommer att ingå i all kunskapsrelaterad verksamhet vilket i sin tur gör att den kunskap som universitet och forskning besitter blir mer tillgänglig för näringslivet. kommer att stimulera och stödja innovationer. De grundläggande verktygen kommer att vara transoch interdiciplinär strategisk forskning och utbildning inom områden av särskilt ekonomiskt och samhälleligt intresse samt utnyttjande av kunskap på ett sätt som gynnar medborgarna. Institutet kommer att bygga upp en kritisk massa i form av mänskliga och fysiska resurser som drar till sig och behåller privata investeringar inom innovation, utbildning och FoU. Institutet kommer även att sammanföra studenter på magisternivå, doktorander och forskare, under alla karriärsteg, från den akademiska världen såväl som från näringslivet. Ambitionen är att skall bli en referensmodell för innovation genom att främja nya samarbetsformer bland de olika partnerorganisationerna i kunskapstriangeln och bidra till moderniseringen av universitet och högskolor och andra forskningsinstitutioner inom EU. 4 stimulerar och stödjer innovation bygger upp en kritisk massa i form av mänskliga och fysiska resurser drar till sig och behåller privata investeringar inom innovation sammanför studenter och forskare fungerar som referensmodell för innovation. Europeiska institutet för innovation och teknik ger oss en möjlighet att följa upp retoriken med pragmatisk föregripande handling. Såväl Europa som resten av världen ställs inför allt större utmaningar som inte kan mötas av enskilda institut, organisationer eller länder. ger oss en unik möjlighet att samla Europas skarpaste hjärnor i syfte att möta sådana utmaningar som klimatförändringar och energiberoende... Det viktigaste när det gäller att förbättra EU:s innovativa potential är att stärka överföringen av kunskap och att främja ett mer effektivt samarbete mellan den akademiska världen, forskningsinstitut och näringsliv. Philippe de Buck, Generalsekreterare för BUSINESS EUROPE Det är allmänt bekant att universitet och högskolor fram tills nu har varit frånvarande i partnerskap för innovation. Nya idéer behöver dock nya färdigheter och förmågor för att kunna blomma. möter detta behov genom att fullt ut integrera högre utbildning i initiativet och göra det till en framträdande del av dess strategi. kommer att inspirera till förändring vid universitet och högskolor genom att främja innovativa utbildningsprogram samt trans- och interdiciplinära strategier. Det kommer också underlätta en nära samverkan med näringslivet vid framtagning av nya läroplaner, vilket säkerställer att studenterna utrustas med såväl färdigheter inom entreprenörskap,som relevanta kunskaper i riskhantering och innovationsstyrning. Förutom att vi behöver den spetskompetens som högre utbildning erbjuder, måste vi också ha en befolkning med tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara dagens produktionsmetoder. Det är utbildningens uppgift.... kommer att etablera strategiska partnerskap med Europas bästa innovatörer, företagare, forskare, forskarstudenter och doktorander, som alla har en verklig förståelse för både den akademiska världen och näringslivet och som kommer att fungera som brobyggare. Ján Figel, kommissionär med ansvar för utbildning, kultur och ungdomsfrågor Vidare kommer deltagande universitet och högskolor att kunna utfärda magister- och doktorsexamina med -märkning. Denna märkning kommer att tjäna som en kvalitetsstämpel och återspegla den excellens och innovativa inriktning som utmärker högre utbildning inom. inspirerar till förändring vid universitet och högskolor underlättar en nära samverkan med näringslivet när det gäller att ta fram nya läroplaner utfärdar magister- och doktorsexamina med -märkning. en drivkraft för innovation 5

Att omvandla kunskap till nya affärsmöjligheter Rörlighet för forskare och studenter Kunskap är grunden till innovationer. Det är endast om kunskapen delas mellan de som skapar den och de som tillämpar den som nya möjligheter kan uppstå. kommer att stärka Europas förmåga att omvandla resultat från utbildning och forskning till samhälleliga eller näringslivsrelaterade innovationer som vi alla gynnas av. Det kommer att fungera som en modell för främjandet av ett öppet utbyte av innovationer och kunskap mellan kunskapstriangelns alla tre sidor. Utbyte och överföring av kunskap är inte enbart något virtuellt. Det finns även en mycket tydlig mänsklig dimension. Faktum är att utbyte av personal mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och industri utgör en av de mest effektiva metoderna för utbyte av kunskap. kommer att bli ett av de allra viktigaste verktygen för att främja fri rörlighet för kunskap, något som ofta kallas den femte friheten och är ett komplement till de fyra friheterna på EU:s inre marknad. Genom att främja rörlighet inte bara mellan sektorer utan också mellan medlemsstater kommer att utgöra ett stort steg mot etablering av en effektiv gemensam arena för forskare och studenter på magister- och doktorsnivå. Europa är mycket bra på att skapa kunskap på hög nivå men är inte lika framgångsrikt när det gäller att omvandla denna kunskap till nya socioekonomiska fördelar. För att komma till användning måste kunskap tillämpas och överföras till dem som kan omvandla den till nya möjligheter för näringslivet och samhället. Verksamma regler för immateriella rättigheter kommer att bli en referensmodell genom sin nyskapande strategi. Institutet kommer att inspirera till förändringar och underlätta utbyte och överföring av kunskap vid existerande institutioner och organisationer. Näringslivsengagemang på alla nivåer kommer att verka för ett genomgripande engagemang från näringslivet på alla nivåer, även i ledningsstrukturen. Genom att stimulera entreprenörsanda kommer att bidra till att forsknings- och utbildningsinsatser styrs i riktning mot ekonomins behov. Att främja nya affärsmöjligheter: små och medelstora företag, nya företag och avknoppningsföretag Ett riktmärke för :s framgångar kommer att vara hur väl man lyckas omvandla idéer till nya konkreta affärsmöjligheter. kommer att skapa incitament och instrument för finansiell styrning som kommer att leda till utveckling av nya affärsverksamheter - särskilt i form av nya företag, avknoppningsföretag och utveckling av små och medelstora företag. Såväl private equity och riskkapital som roterande fonder för innovativa nya företag bör spela en viktig roll som motorer för företagande, innovation och jobbskapande. Ett effektivt system för utbyte och överföring av kunskap behöver dessutom regler för att fungera. kommer att anta riktlinjer för förvaltning av immateriella rättigheter och därigenom bidra till att utveckla ett mer effektivt och verkningsfullt system inom detta område. På så sätt kommer deltagande organisationer att kunna upprätta gemensamma avtal om hur de immateriella rättigheterna ska förvaltas och användas vilket kommer att vara till nytta för alla parter, inbegripet små och medelstora företag....bristen på innovation är Europas akilleshäl. Vi är inte dåliga på utbildning eller forskning men tycks ofta få problem när idéer ska omvandlas till kommersiella produkter. Parlamentsledamot Reino Paasilinna, rapportör om främjar ett genomgripande engagemang från näringslivet på alla nivåer bidrar till att styra forsknings- och utbildningsinsatser mot ekonomins behov bidrar till att idéer omvandlas till konkreta affärsmöjligheter skapar incitament och instrument för finansiell styrning uppmuntrar utbyte av personal mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och industri främjar fri rörlighet för kunskap (den femte friheten ) antar riktlinjer för förvaltning av immateriella rättigheter. 7

en innovativ organisation Att garantera toppkvalitet en oberoende styrelse I linje med :s mål kommer institutet att ha en innovativ organisation. :s strategiska beslut kommer att tas av en helt oberoende och ytterst kompetent styrelse bestående av Europas allra bästa resurser inom forskning, utbildning och innovation. Dess arbete kommer att koncentreras till ett antal kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper). För att ska kunna leva upp till sina mål krävs en ändamålsenlig organisation. Det är anledningen till att vi har utformat ett innovativt system som uppfyller initiativets behov och som är tillräckligt flexibelt för att kunna anpassas efter ändrade förhållanden och framtida utmaningar. kombinerar bottom-up - och top-down -perspektiv: Institutets centrala strukturer tillgodoser behovet av koordination och strategisk styrning (top-down), samtidigt som KI-grupperna ger maximal självständighet beträffande genomförandet (bottom-up). Förhållandet mellan KI-grupperna och kommer att regleras genom avtal vilket ger KI-grupperna ett stort mått av frihet att själva fastställa sin rättsliga ställning, sin inre organisation och sina arbetsmetoder. Styrelse/ Ledningsstruktur Nästa generations KI-grupper inriktade på informations- och kommunikationsteknik KI-grupper inriktade på förnybar energi KI-grupper inriktade på klimatförändringar Kunskaps- och innovationsgrupper Genom att föra samman europeisk spetskompetens på ett innovativt sätt och i modulform, har potential att bli en referensmodell när det gäller att omforma Europas innovationslandskap och inspirera till en förändrad inställning. Om ska kunna möta framtida utmaningar med samhällets bästa som utgångspunkt, måste institutet kombinera kunnandet med en vision. För att säkerställa att excellens är den enda vägledande principen kommer och dess styrelse att var helt oberoende. Valberedningen I januari 2008 inrättade kommissionen en tillfällig valberedning med uppgift att nominera tänkbara medlemmar till :s styrelse. Valberedningen bestod av fyra framstående europeiska yrkespersoner vars oberoende inte kunde ifrågasättas och som tillsammans bildade en balans av relevant kunnande från hela EU, för att garantera urvalsprocessens legitimitet och trovärdighet. För att göra identifikationsprocessen så objektiv som möjligt delades den in i två faser. Under den första fasen utformade valberedningen urvalskriterier för tänkbara medlemmar och rådfrågade berörda europeiska organisationer om relevansen hos dessa. Den andra fasen utmynnade i en lista över tänkbara kandidater som uppfyllde kriterierna. Oberoende och självständighet är utmärkande för. Dessa begrepp utgör en integrerad del av :s strategi och garanterar att institutets enda ledstjärna när det gäller genomförandet. :s styrelse återspeglar tydligt dessa principer. Den består av framstående experter som utsetts av en oberoende valberedning bestående av personer på hög nivå. Genom ett offentligt samrådsförfarande i två steg har kandidater valts ut utifrån på förhand överenskomna urvalskriterier. Styrelsens 18 medlemmar kunnande från den akademiska världen, näringslivet och forskningen och har dokumenterad erfarenhet som knyter an till :s mål. Alla medlemmar deltar i egenskap av privatpersoner och inte som representanter för någon särskild grupp, organisation eller stat. När väl kunskaps- och innovationsgrupper har inrättats kommer styrelsen att utökas med ytterligare fyra medlemmar som kommer att väljas från partnerorganisationernas studenter och personal. Partnerorganisationer 8 en innovativ struktur 9

Att visa vägen strategisk planering En stark bas för innovationer KI-grup Det blir styrelsens uppgift att hålla, i egenskap av Europas flaggskepp för innovation, på rätt kurs. Styrelsen kommer på ett oberoende sätt att ge strategisk vägledning samt styra :s och KI-gruppernas tematiska inriktning. Kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna) kommer genom partnerskap mellan universitet, forskningsorganisationer, företag och andra innovationsintressenter att ge en högpresterande innovationsbas. Detta bottom-up -perspektiv är ett utmärkande för :s innovativa struktur. Om ska kunna leva upp till sin nydanande roll när det gäller innovation och möta globaliseringens utmaningar behöver institutet en långsiktig vision och en tydlig strategisk inriktning. Det är styrelsens roll att ge vägledning och att värna om :s mål, identitet och sammanhållning. Styrelsen kommer, med hjälp av medlemmarnas samlade kunnande, att utforma såväl :s tematiska strategi som det ramverk inom vilket KI-grupperna kommer att verka. Styrelsen kommer att välja :s teman utifrån strategiska överväganden och täcka in områden som utgör EU:s främsta utmaningar idag och i framtiden. Till en början är det troligt att dessa kommer att omfatta klimatförändringar, förnyelsebar energi och nästa generations informations- och kommunikationsteknik. Grundat på detta kommer styrelsen inte enbart att utse, utan även övervaka och utvärdera KI-grupperna och deras prestationer. Detta kommer att säkerställa såväl höga kvalitetsnormer som en fortlöpande avstämning mot :s mål. Styrelsens långsiktiga strategiska vision kommer att formuleras i en strategisk innovationsagenda omfattande en tidsperiod på sju år som verkställs genom ett treårigt rullande arbetsprogram. Styrelsen ger vägledning beträffande strategisk inriktning och värnar :s mål, identitet och sammanhållning formar :s tematiska syn och det ramverk inom vilket KI-grupperna ska verka väljer KI-gruppernas teman utifrån strategiska mål övervakar och utvärderar KI-grupperna och deras prestationer säkerställer höga kvalitetsnormer. 10 :s verksamhet kommer att ha en stark operativ bas genom att institutet sammanför de bästa delarna av Europas innovationslandskap. :s kunskaps- och innovationsgrupper är integrerade partnerskap mellan högre utbildning forskning och näringsliv som organiseras kring olika teman. KI-grupperna integrerade partnerskap Grupperna kommer att främja produktion, spridning och kommersiellt utnyttjande av nya kunskapsprodukter samt bästa praxis inom innovationssektorn. På så sätt omvandlas resultat från högre utbildning och forskning till kommersiellt gångbara innovationer. Det faktum att grupperna alltid omfattar både näringsliv och högre utbildning säkerställer att fokus hela tiden ligger på att skapa och sprida användbara resultat. Styrelsen kommer att utse KI-grupper utifrån kriterier som bygger på ett konkurrensutsatt kvalitetsbaserat förfarande som är öppet för insyn. Förhållandet mellan styrelsen och grupperna kommer att regleras genom avtal med löptider på mellan sju och femton år för att säkerställa de utvalda partnerskapens varaktighet. KI-grupperna kommer att ha en väsentlig övergripande frihet att utforma såväl intern organisation och sammansättning som agenda och arbetsmetoder. I synnerhet kommer man att sträva efter att grupperna ska vara öppna för nya medlemmar från länder både i och utanför Europa, närhelst dessa tillför ett mervärde till partnerskapen. I linje med :s långsiktiga utvecklingsperspektiv kommer etableringen av KI-grupper att ske stegvis. Under den första fasen kommer 2 3 grupper att utses, följt av ytterligare partnerskap efter att den första strategiska innovationsagendan antagits. KI-grupperna består av aktörer från högre utbildning, forskning och näringsliv främjar produktion, spridande och utnyttjande av nya kunskapsprodukter och bästa praxis omvandlar resultat från högre utbildning och forskning till kommersiellt gångbara innovationer säkerställer att fokus hela tiden ligger på att skapa och sprida användbara resultat. 11

Näringslivet Universitet och forskning För näringslivet kommer att innebära en konkurrensfördel. har utformats utifrån ett entreprenörstänkande och kommer att stimulera marknadsinriktade innovationer, vilket i sin tur ger företagen fler valmöjligheter och hjälper dem att uppnå högre kvalitet på sina produkter och en högre omsättning. Samtidigt är näringslivets engagemang avgörande för :s framgång och trovärdighet. kommer att göra det möjligt för universitet och forskargrupper att uppnå en kritisk massa av resurser, vilket är nödvändigt för att hävda sig i den globala konkurrensen. Institutet kommer också att göra det enklare att få tillgång till Europas främsta resurser, vilket gynnar både den akademiska världen och näringslivet i termer av kunskapsöverföring och synbarhet en situation som alla vinner på. Företag kommer att gynnas av, eftersom det kommer att vara ett centrum för strategisk planering med unika möjligheter att rikta in sina aktiviteter på framväxande områden och därmed främja tillväxt och skapa nya arbeten. Affärskultur och entreprenörsanda är något av det kan erbjuda, då dessa är viktiga ingredienser i den blandning av nya kompetenser som tagits fram för att leva upp till kunskapsekonomins och kunskapssamhällets behov. kommer att stimulera Europas kompetens- och kunskapsbas vilket särskilt kommer universitet och forskningscentra till del. Institutet kommer att göra det möjligt för framstående universitet, högskolor och andra forskningsinstitut att uppnå den kritiska massa de behöver för att konkurrera på högsta internationella nivå. Genom KI-grupperna kommer de att utveckla en europeisk dimension och få tillgång till de resurser som krävs för att uppnå högsta kvalitet. Företag även små och medelstora företag kommer i synnerhet att gynnas av genom Den högre utbildningen och forskningen kommer i synnerhet att gynnas av genom möjligheten att påverka dagordningen för forskning och utbildning privilegierad tillgång till Europas bästa forskargrupper och studenter bättre utbildad arbetskraft som överensstämmer med arbetsmarknadens behov snabbare tillgång till nya produkter och tjänster för marknaden skapandet av avknoppningsföretag och nya företag skapandet av värde utifrån :s verksamhet och utnyttjandet av immateriella rättigheter Om kan bidra till att fler nya produkter och nya tjänster kommer ut på marknaden, om det kan bidra med arbetskraft som har en bättre lämpad utbildning och om det kan stimulera fler entreprenörer att starta och driva innovativa företag då måste initiativet stödjas och genomföras. Arnaldo Abruzzini, generalsekreterare för Eurochambres 12 utbyte och licensiering av teknik. För att ambitionerna ska överföras till verkligheten innebär -modellen att näringslivet finns med på alla strategiska och operativa nivåer. Detta ger den privata sektorn möjlighet att bidra till, och speciellt KI-grupperna, med omfattande ekonomiska, mänskliga och fysiska resurser och därigenom göra framgångsrikt och trovärdigt. till fördel för alla bättre framtidsutsikter för forskare under alla etapper av karriären examinerade studenter integreras på arbetsmarknaden på ett bättre och smidigare sätt att uppnå en kritisk massa av de allra bästa resurserna att locka till sig (eller locka tillbaka) världens bästa förmågor högre prestige och ökad synlighet. Samverkan inom :s ramar kommer att medföra ett för alla gynnsamt tillskott av kompetens som för Europa ett steg närmare en gemensam och attraktiv arbetsmarknad för forskare. innebär en stor möjlighet som har gett nytt liv åt vårt nätverk. Tanken bakom främjar, på ett europeiskt plan, en centraliserad strategisk diskussion om samarbete och allianser mellan utbildning, forskning och innovation som bygger på konkurrens och som nu för första gången även omfattar partner från industrin. Professor Ramon Wyss, generalsekreterare för universitetsnätverket CLUSTER (Consortium Linking Universities of Science and Technology for Education and Reseach) 13

Globala partner Fördelar för alla Innovationer känner inga gränser. Därför har utformats med en tydlig global vision. Institutets mål är att öka Europas konkurrenskraft i ett internationellt sammanhang och är öppet för framstående partner från hela världen. Genom att främja innovationer kommer inte bara ge samhället nya produkter och idéer utan även öka Europas konkurrenskraft, vilket bidrar till en hållbar tillväxt och att nya jobb skapas. Även om är ett europeiskt initiativ har det utformats med en tydlig tanke på det internationella sammanhang i vilket det kommer att verka. Institutet kommer inte bara att öka Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin utan bör också locka till sig forskare, studenter och företag från hela världen. I enlighet med överenskommelsen i :s styrelse är det klart önskvärt att framstående partner från länder utanför EU deltar i :s verksamhet och särskilt i kunskaps- och innovationsgrupperna. Majoriteten av de partnerorganisationer som ingår i KI-grupperna ska vara etablerade i EU:s medlemsländer, men grupperna kommer även att vara öppna för partner från länder utanför EU då dessa erbjuder ett högt mervärde. På så sätt gör det enklare att få tillgång till resurser utanför EU och möjliggör ett fruktbart utbyte av de bästa idéerna och kunskaperna på ett internationellt plan. kan gynna Europas medborgare på många sätt. Genom att stimulera Europas kunskapsekonomi kommer att bidra till en hållbar tillväxt i Europa och därigenom till allas välstånd och välmåga. Genom att innovativa idéer introduceras på marknaden kommer europeiska konsumenter att få tillgång till ett större utbud av produkter och tjänster till bättre priser och av högre kvalitet. Samtidigt kommer :s verksamhet att stimulera fler entreprenörer att starta och driva nya, innovativa företag och därigenom skapa nya framtidsorienterade jobb. Genom att göra utbildning till en central del i sin strategi kommer att bidra till att bredda Europas kompetens- och kreativitetsbas och utrusta människor med de kunskaper de behöver i kunskapssamhället. utgör också en möjlighet för regional och lokal utveckling. Genom spin-off-effekter och genom att locka till sig nya människor och resurser kan regioner och städer dra uppenbar nytta av :s och KI-gruppernas verksamhet. introducerar innovativa idéer på marknaden stimulerar fler entreprenörer att starta och driva nya och innovativa företag bidrar till att bredda Europas kompetens- och kreativitetsbas utgör en möjlighet för regional och lokal utveckling. 14 15

Effektiv finansiering För att säkerställa att initiativet får tillräckliga medel finansieras enligt en modell som bygger på entreprenörskap. kommer initialt att få starthjälp i form av EU-bidrag vilket bör göra det till ett attraktivt investeringsmål för företag. Ett första bidrag från EU:s budget kommer att underlätta lanseringen av under perioden 2008 2013 och tillhandahålla den stödjande struktur och de förhållanden som krävs för integrerad kunskapsöverföring och nätverkande. EU-bidraget kommer att fungera som hävstång. Eftersom initiativet troligen kommer att ge en betydande avkastning, förväntas företag köpa in sig i och visa vägen när det gäller att frigöra Europas innovativa potential. Kunskaps- och innovationsgrupperna förväntas, tack vare det stora näringslivsinslaget, att bli attraktiva investeringsmål för den privata sektorn. Samtidigt kommer de att kunna förlita sig på en rad olika källor som säkerställer en sund finansiell bas: EU en öronmärkt budgetpost för (308,7 miljoner euro) och möjlighet för KI-gruppernas partner att söka medel från strukturfonderna, det sjunde remverksprogrammet, programmet för livslångt lärande och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation deltagande stater och internationella organ och institutioner lån från Europeiska investeringsbanken bidrag från donatorer och testamentsgåvor egengenererad avkastning. -stiftelsen en attraktiv ingång till investeringar i framtiden har befogenhet att inrätta en stiftelse för att främja och stödja sin verksamhet. Stiftelsen kommer att vara :s huvudsakliga verktyg för att anskaffa medel samt mobilisera och dra nytta av resurser från såväl privata donatorer som företagsdonatorer. Stiftelsen kommer att erbjuda företag, välgörenhetsorganisationer och andra intresserade partner en enkel och effektiv ingång till och därigenom säkerställa :s konkurrensfördel i fråga om excellens. Medel från stiftelsen kommer att användas till :s operativa verksamhet en verklig investering i framtiden. 16 De första stegen

De första stegen: viktiga steg mot etablering av Målet är att ska ha en fungerande verksamhet vid slutet av 2009. Viktiga steg mot etableringen är bland annat: FAKTA sommaren 2008: :s styrelse utses Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. hösten 2008: styrelsens första sammanträden Gratis telefonnummer (*) : 00 800 6 7 8 9 10 11 sommaren 2009: verkställande direktör utses (*)Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte 00 800-nummer eller avgiftsbelägger dem. sommaren 2009: det första treåriga rullande arbetsprogrammet slutet av 2009: val av de första 2-3 kunskaps- och innovationsgrupperna Senare utveckling: sommaren 2011: den första oberoende utvärderingen av sommaren 2011: det första strategiska innovationsprogrammet hösten 2011 val av ytterligare kunskaps- och innovationsgrupper En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu). Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 Printed in Belgium Tryckt på icke klorblekt papper ISBN 978-92-79-10961-4 Europeiska kommissionen doi 10.2766/13709 Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan. 2009 16 s. 25.0 x 17.6 cm