rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

Relevanta dokument
Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Gestaltningsprinciper för Prins Bertils stig Dragvägen, Slottsbron - Söderkaj

Bebyggelsens gröna karaktär

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Areella näringar 191

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Var rädd om. din närmiljö! OM NEDSKRÄPNINGENS KONSEKVENSER. ur ett hälso- och miljöperspektiv

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Spånstad 4:19 och 2:14

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Bostäder vid Stensån. En del av det nya stationsområdet

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdens intressen

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Lokala miljömål för Tranemo kommun

STRATEGISK FÄRDPLAN 2020

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER

Behovsbedömning för planer och program

- Vi bidrar med biologisk och trädgårdars mångfald

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

PARKVISION Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL. Kärleken sitter i väggarna

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun Kommunens naturvårdsorganisation Underlag Datahantering...

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Allemansrätten en unik möjlighet

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Ansökan om trädfällning utanför tätort

FRÅGOR. Tre lag vinner:

Miljökonsekvensbeskrivning

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Limmared, Tranemo kommun

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven,

NATURINVENTERING SKUTHAMN

Information om berg- och dalbanan i Kolmårdens djurpark

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

FÖRSKOLAN ANKAN, STENKYRKA. En magiskt dimension i små barns lärande

Ett rikt växt- och djurliv

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Bostaden och läget. Ur rapporten:

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Uteserveringar i Borås Stad

summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Bevara barnens skogar

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Göingegården. kv. Aroma

Program för Jönköpings kommuns skogar

SKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Staden Ystad dokumentation från workshop den 23 april 2013

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

VÄLKOMMEN TILL FRÖSAKULL

Bygg Ulricehamn starkare

tillhörande förslag till detaljplan för koloniområdet FLANSBJER i Husie i Malmö

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Renar och snöskotertrafik

Kust till kust leden, Skummeslövsstrand Torekov 3 nätter Sida 1 av 6. Vandra i Sverige. Hamnen i Båstad

Transkript:

Halmstads

Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation värd att värna om. Naturen är ju en del av vår livsmiljö och en grund för vår hälsa och välfärd. För att möjliggöra en fortsatt gynnsam utveckling av Halmstads kommun, utan att tära på det värdefulla natur kapitalet krävs det att vi tänker efter före. Och det är därför som vi har tagit fram Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv som ska ligga till grund för kommande ställningstagande i frågor som Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun Hallandsgården på Galgberget, Halmstad. Foto: Patrik Leonardsson

NATUREN FÖR NATURENS EGEN SKULL Ekologi, kretslopp, biologisk mångfald Många tror kanske att om vi bara lämnar naturen i fred så sköter den allt det där. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Vi människor har och har haft stor inverkan på naturen och alla dess invånare. Vissa natur miljöer skulle få svårt att klara sig utan vår fortsatta inblandning. Vi måste ta vårt ansvar och skapa förutsättningar för att naturen ska få behålla sina värden, på egen hand eller med vår hjälp. Det finns såklart vissa naturmiljöer som klarar sig alldeles ypperligt på egen hand, det är ofta äldre miljöer där spridning och etablering av arter pågått under en lång tid. Där har arterna anpassat sig till miljön i takt med att den vuxit upp och kretsloppets olika processer kommit igång. Våra lövskogar och kanske främst våra ädellövskogar är just äldre miljöer med högt värde. Dessa miljöer kan tack vare sin ålder innehålla fler boplatser, fler källor till föda, stora och små, gamla och unga träd, växter på marken och växter på träden. Det är denna nytta för den biologiska mångfalden som ger dessa miljöer ett högt naturvärde och vår inblandning sträcker sig enbart till att skydda och kanske utöka dessa marker. Men för att skapa en kontinuitet, där yngre skogar kan avlösa de gamla, måste den yngre ädellövskogen ökas, allt för att dessa skogar ska fortsätta att få finnas och vara en del av Halmstads kommuns ekologiska mångfald. Människans inblandning kan faktiskt vara bra Det finns också miljöer som etablerat sin artrikedom tack vare människans ingrepp. Ett exempel är de öppna ängs- och betesmarkerna som har sin rika flora och fauna tack vare att människan brukat dessa marker. Om vi inte skulle hålla efter dessa miljöer så skulle antalet arter minska och ett fåtal arter dominera. Våra betesdjur och vår slåtter som hållit dessa marker öppna har gjort att arterna har varit upptagna med att överleva och har helt enkelt inte haft tid att dominera eller ta överhanden. Andra öppna miljöer är våra typiska ljunghedar och våra våtmarker som, enligt våra riktlinjer, tillsammans med ängs- och betesmarkerna, bör utökas. Virsehatt vid Sennan. Foto: Patrik Leonardsson

Naturen för människans skull På samma sätt som insekter, fåglar och andra djur mår bra av vissa typer av natur, så är naturen en viktig del för oss människor. Vårt välbefinnande, såväl det psykiska som det fysiska påverkas positivt av naturen. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har hittat tydliga samband mellan tillgång till rekreationsområden och människors förmåga att återhämta sig från stress. Därför är rekreationsområdena viktiga att värdera och utveckla. I Halmstads kommun har en stor andel invånare tillgång till ett rekreationsområde inom 500 meter från sin bostad. Enligt våra riktlinjer så får denna andel inte minska. Det finns ändå vissa orter och platser där detta brister. Enligt riktlinjerna är det just i dessa områden som kvaliteten och tillgången till rekreationsområden ska stärkas. Fågelskådning i Ättarp. Foto: Patrik Leonardsson

Ta en tur till havet eller längs en ådal Många av de viktigaste rekreationsområdena i kommunen hittar du längs kusten och i anslutning till de större åarna. Anlagda stigar, informationstavlor, vindskydd och annat som stimulerar till lek, friluftsliv och idrott ökar ett områdes värde för rekreation. Närhet till bostaden ökar också värdet eftersom det gör att området besöks oftare. Samtidigt kan ett område som inte alls är tillrättalagt av människan ha högt rekreationsvärde. Och det är då naturen och miljön i området erbjuder en känsla av orörd natur, ursprunglighet och rikt djurliv. Där rekreationen består i att vandra ostörd i orörd natur. Den orörda naturen tillsammans med den mer anlagda och lättillgängliga innebär en bra variation på rekreationsområden. Dessa områden erbjuder alla som bor i och besöker Halmstads kommun en variationsrik miljö att vistas i, något som visat sig vara så viktigt för vårt välbefinnande. Prins Bertils stig vid Tylösand. Foto: Patrik Leonardsson

Gröna värden i staden I stad och tätort finns det också ett behov av gröna rekreationsområden. Att de finns och var de finns är oftast ingen slump. Grönområdenas betydelse för stadsbilden har varit känd lika länge som infrastruktur funnits som begrepp. Grönytorna i staden har olika syften och fyller olika behov. Men gemensamt är att de först och främst är till för oss människor, både vi som bor här men också de som besöker vår stad. Här finns gröna stråk för promenader, parker för aktivitet och avkoppling och som sagt fyller de viktiga funktioner. Därför är det viktigt att vårt kompensationstänkande efterlevs och används när nya exploateringar tar grönytor i anspråk. Försvinner en grön yta ska en annan växa eller utvecklas. På så vis kan vi behålla vår stads oaser. Grönt ljus för mer grönt I Halmstad delar vi in stadens grönstruktur i följande typer, finparker, bostadsparker, naturparker, aktivitetsytor med begränsad tillgänglighet och övriga ytor. Fin-, bostads- och naturparker kallar vi för rekreativa grönytor och är viktiga för människan att vistas i och hur attraktiv en stadsdel upplevs. Det är också viktigt att det finns gröna stråk som inbjuder till promenader. Och det är det som generellt gäller i riktlinjerna för grönytorna i staden, att vi som ett minimum ska behålla andelen grönytor, men också ha en målsättning att öka den. Idag finns det en stor konkurrens om ytorna i Halmstads kommun. En stor utmaning blir därför att stärka och utveckla de gröna miljöerna så att vi får en mer samman hållen grön struktur. En tuff ut maning men det är samtidigt glädjande att det finns en vilja att få ett grönare Halmstad. Picassoparken, Halmstad. Foto: Patrik Leonardsson

Vill du veta mer om Halmstads gröna värden? Ta kontakt med din kommunekolog på 035-13 70 00. www.halmstad.se/natur