Budgetunderlag

Budgetunderlag 2011-2013

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2011 2013 Jag överlämnar härmed Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag för budgetåren 2011 2013. Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet med särskild kompetens för analys och utredning. Myndigheten har ett brottsförebyggande uppdrag och särskilda resurser för utredning och lagföring. Visionen är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndighetens verksamhet utgår från medborgarperspektivet och ska svara väl mot de krav som ställs enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utredningar och åtal ska motsvara höga krav på rättslig kvalitet och inriktas mot en kvalificerad process i domstol. All handläggning ska ske med sikte på utredning och lagföring inom skälig tid och med totalt sett minskade genomströmningstider i rättskedjan. Under 2009 har den världsomspännande finanskrisen präglat det ekonomiska livet i Sverige och påverkat förutsättningarna för både samhälle och enskilda. Det är ännu för tidigt att värdera hur finanskrisen påverkar incitamenten för ekonomisk brottslighet av olika slag. Den totala bilden blir dock att krisen tillsammans med lågkonjunkturen innebär stora risker för att den ekonomiska brottsligheten tilltar. Brottsstatistiken i Sverige återspeglar denna utveckling och visar att den anmälda ekonomiska brottsligheten ökar markant jämfört med andra brottstyper. Det bör också noteras att antalet anmälda brott på de finansiella marknaderna ökar stadigt. Inom den brottstypen ökar otillbörlig marknadspåverkan mest. Globaliseringen och teknikutvecklingen sätter också en allt tydligare prägel på den ekonomiska brottsligheten som blir allt mer gränsöverskridande och organiserad. Drivkraften är framförallt pengar men också makt och inflytande. Ekonomisk brottslighet genererar stora vinster för den organiserade brottsligheten och näringsverksamheter av olika slag används för att dölja och tvätta pengar från annan brottslig verksamhet. Också den mindre avancerade brottsligheten växer och den har delvis samband med den mer avancerade brottsligheten. Fusket för att krympa beskattningen upptäcks i allt fler branscher och det kostar varje år samhället stora summor. 1

I takt med samhällsutvecklingen och brottsutvecklingen ökar också kraven på Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Myndigheten har idag inte bara uppgiften att bekämpa ekonomisk brottslighet inom sitt geografiska ansvarsområde utan också ett viktigt och nödvändigt uppdrag i den totala brottsbekämpningen. Ekobrottsmyndigheten prioriterar bekämpningen av den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och den brottslighet som har koppling till annan grov organiserad brottslighet. Myndigheten avsätter också stora resurser på att bekämpa brottslighet som hotar finansmarknaderna. En lika prioriterad uppgift är att spåra, säkra och återföra utbyte av brott och att bekämpa penningtvätt. Sammantaget innebär detta att Ekobrottsmyndigheten i allt högre utsträckning bidrar till den totala brottsbekämpningen så att myndighetens specialistkunskaper används utan geografiska eller organisatoriska hinder. Som exempel på denna utveckling kan nämnas de brottsbekämpande myndigheternas gemensamma mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten där Ekobrottsmyndighetens kompetens är en viktig del i detta arbete. Genom samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och polisen genomförs också en effektivisering av ekobrottsbekämpningen i hela landet. Även det internationella samarbetet utvecklas, inte minst genom att Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet är ett svenskt Asset Recovery Office. Den beskrivna inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet är ett reslutat av statsmakternas styrning och prioriteringar. Lika viktigt är att myndigheten har kvalificerade medarbetare och resurser för att utveckla de brottsbekämpande myndigheternas kompetens för ekobrottbekämpning. En annan viktig förutsättning för en fortsatt myndighetsutveckling är Ekobrottsmyndighetens fortsatta satsningar på en god arbetsmiljö, ändamålsenliga lokaler och ett förstärkt säkerhetsarbete. En fortsatt stark resultatutveckling trots ett ökat ärendeinflöde Även under 2009 fortsatte ärendetillströmningen till Ekobrottsmyndigheten att öka markant. Antalet inkomna brottsmisstankar ökade med 14 procent till 35 662 brottsmisstankar. Antalet inkomna ärenden ökade med sju procent till 4 782 ärenden. Antalet inkomna mängdärenden minskade något. Det innebär att det ökade ärendeinflödet till största delen utgjordes av misstankar om grov eller allvarlig och svårutredd brottslighet. Dessa ärenden innefattar ofta många brottsmisstankar och flera misstänkta. De kräver ett spektra av utredningsåtgärder och inte sällan beslut om både reella och personella tvångsmedel. Trots det ökade inflödet av brottsmisstankar och ärenden har Ekobrottsmyndigheten under 2009 genom kompetensutveckling, en ytterligare utveckling av myndighetens arbetsmetoder samt mycket goda insatser från medarbetarna fortsatt att förbättra verksamhetsresultaten. De viktigaste verksamhetsresultaten redovisas i korthet. De genomsnittliga genomströmningstiderna fortsatte att minska till 191 dagar. Antalet avslutade ärenden ökade med två procent till 4 845 Antalet lagförda ärenden ökade med fem procent till 1 515 Antalet lagförda personer ökade med tre procent till 1 818 Den interna ärendebalansen minskade med en procent 2

Resultatutvecklingen avspeglar också myndighetens fortsatta prioriteringar på den allvarliga ekonomiska brottsligheten. Antalet avslutade projektärenden ökade med sju procent Antalet lagförda projektärenden ökade med tio procent Myndigheten fortsatte under 2009 att arbeta med en aktiv och processekonomisk tillämpning av reglerna om förundersökningsbegränsning för att koncentrera utredningarna mot det som är väsentligt och går att lagföra inom rimlig tid. Trots det har myndigheten kunnat bibehålla lagföringsandelen oförändrad (33 procent). Inriktningen av myndighetens insatser 2011 2013 Merparten av myndighetens resurser används till att bekämpa den grova brottsligheten samtidigt som den mindre avancerade brottsligheten lagförs snabbt och rättsäkert. I linje med de mål som statsmakterna har satt upp för Ekobrottmyndighetens verksamhet och den problembild som presenteras i Ekobrottsmyndighetens Omvärlds- och hotbildsanalys och prioriteras följande områden 2011 2013. Återförande av brottsvinster Ekobrottsmyndighetens brottsutbytesenhet är ett av Sveriges Asset Recovery Offices (ARO). Enheten bedriver ett strategiskt arbete och ger operativt stöd som leder till att brottsvinster återförs i allt större utsträckning. Brottsutbytesenheten ska vidareutveckla och intensifiera samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter för en enad strategi och fördjupad samverkan mot brottsvinsterna.. Finansmarknadsbrottslighet Ekobrottsmyndighetens kapacitet att hantera ökad brottslighet på de finansiella marknaderna ska stärkas. Prioriteringen med särskilda resurser för analys, utredning och lagöring av misstänkt brottslighet på finansmarknaderna genom finansiella specialister, särskilt utbildade åklagare och utredare ligger fast. Grov och organiserad brottslighet Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens ska användas utan organisatoriska eller geografiska hinder för insatser mot grova ekonomiska brottsligheten och den organiserade brottslighet som har samband med allvarlig ekonomisk brottslighet. Myndigheten tar initiativ till särskilt utsedda grupper i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten. Internationellt samarbete Andelen ärenden med internationella inslag ökar stadigt. Ekobrottsmyndigheten ska genomföra satsningar för att i olika sammanhang öka den strategiska och operativa verksamhetens fokus och kompetens i det internationella samarbetet. 3

Anslagsutnyttjande och ekonomi Ekobrottsmyndigheten har under flera år gjort satsningar för att förbättra såväl de mätbara resultaten som kvaliteten i brottsbekämpningen. Sedan 2004 har balanserna minskat med 47 procent. Genomströmningstiderna har under samma tid minskat med 61 procent och är för närvarande sex månader. En kontinuerlig effektivisering och metodutveckling har också lett till att lagföringen har ökat. Det innebär att Ekobrottsmyndigheten har utnyttjat resurserna optimalt för att fullgöra det uppdrag som statsmakterna hittills har satt upp för verksamheten. Under de senaste åren har myndighetens uppdrag utvidgats. Samordningen av ekobrottsbekämpningen i ett nationellt perspektiv, utvecklingen på de finansiella marknaderna, ekobrottsbekämpningen som en allt viktigare del i den totala brottsbekämpningen och inriktningen mot penningtvätt och brottsvinster har inneburit nya uppgifter med en högre belastning på befintliga resurser. Särskilt den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten har ställt stora krav på myndighetens kapacitet. Inom ramen för tillgängliga medel har Ekobrottsmyndigheten under de senaste åren också ökat både kvaliteten och effektiviteten i brottsbekämpningen och därmed på ett allt mer tydligt sätt kunnat bidra till den totala brottsbekämpningen. Samtidigt måste det konstateras att myndigheten under 2009 inte fullt ut förmått sätta in operativa resurser i den utsträckning som andra brottsbekämpande myndigheter har uttryckt önskemål om inom ramen för satsningen mot en grova organiserade brottsligheten. Jag vill därför redan nu förutskicka att nödvändiga insatser från Ekobrottsmyndigheten för fullt ut kunna delta i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet innebär att tillskott av resurser kommer att behövas. För budgetåret 2009 hade Ekobrottsmyndigheten tilldelats ett anslag på 396,2 Mkr. Regeringen beslutade i 2009 års budgetproposition att öka myndighetens anslag för 2009 med 10 Mkr. Ekobrottsmyndigheten kunde därför vända den tidigare negativa resultattrenden till att ha en ekonomi i balans. Den tidigare utnyttjade anslagskrediten från 2008 på 3,7 Mkr har återbetalats. Eftersom beslutet om anslagsökningen om 10 Mkr kom under den senare delen av verksamhetsåret, kommer en stor del av den ökade budgeten att kunna omsättas kostnader först under 2010. Under 2009 hade Ekobrottsmyndigheten en relativt stor personalomsättning och vissa fördröjningar i rekryteringsprocesserna. Det innebär att myndighetens budget för personalkostnader inte kunde användas fullt ut under föregående år. I årsbokslutet redovisas därför ett resultatöverskott om ca 10,4 Mkr. Regeringen beslutade i 2009 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för 2010 med 10 Mkr. Ekobrottsmyndigheten avser att använda tillskjutna medel till rekryteringar. Ekobrottsmyndighetens personal minskade under 2008 med 30 personer. De rekryteringar som genomfördes under 2009 avsåg främst ersättningsrekryteringar. Myndighetens personal hade därför vid utgången av 2009 jämfört med utgången av 2008 endast ökat med 2 personer. Med det budgettillskott som regeringen har beslutat för 2010 får myndigheten möjlighet att förstärka resurserna inom angelägna områden som grov organiserad brottslighet, finansmarknadsbrott och förverkande av brottsvinster. Vidare kommer den strategiska kriminalunderrättelseverksamheten att förstärkas. 4

Jag bedömer att myndigheten under 2010 med nuvarande resurser bör kunna förstärka personalresurserna och behålla en ekonomi i balans. För att myndigheten ska behålla en ekonomi i balans även 2011-2012 har myndigheten budgeterat för ett anslagssparande om ca 6 Mkr 2010. Det innefattar beräknade löneökningar. Den kompensation för pris- och löneökningar som myndigheten beräknas få 2011 och 2012 innebär att det kommer att saknas medel för en fortsatt utveckling av ekobrottsbekämpningen i enlighet med statsmakternas intentioner. För att skapa utrymme för höjda ambitioner inom särskilt angelägna kriminalpolitiska områden behövs enligt min bedömning en ökning av anslaget för 2011 2013. Även om det statsfinansiella läget inte skulle medge generella resursförstärkningar för att möta en ökande arbetsbörda hos rättsväsendets myndigheter vill jag framhålla att det är viktigt att tillkommande resurser fördelas mellan myndigheterna så att de totala resurserna för rättsväsendet kan användas effektivt. Ekobrottsmyndighetens utveckling och rationalisering av verksamheten är enligt min bedömning inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga för att myndigheten fullt ut ska kunna utveckla samarbetet med andra myndigheter och bedriva verksamhet i enlighet med statsmakternas kriminalpolitiska intentioner. Jag bedömer att det finns ett behov av resursförstärkningar på i vart fall följande särskilt viktiga områden. Förverkande och återförande av brottsvinster - Go for the money Bekämpning av brottslighet på finansmarknaderna Bekämpning av grov brottslighet Förstärkning av det internationella samarbetet Behovet av utökade resurser kan sammanfattas enligt följande. Ekobrottsmyndighetens insatser för att förverkande och återförande av brottsvinster - Go for the money - beräknas medföra ökade kostnader med 7 Mkr under 2011 motsvarande sju årsarbetskrafter (åklagare). Resursbehovet för en förstärkt bekämpning av brottslighet på finansmarknaderna beräknas till 3,7 Mkr under 2011, motsvarande fyra årsarbetskrafter (en åklagare, två finansiella specialister och en IT-forensiker) samt vissa kostnader för utbildning. Resursbehovet för förstärkningen av bekämpningen av grövre brottslighet beräknas till 6,7 Mkr under 2011 motsvarande åtta årsarbetskrafter (två åklagare, fyra poliser och två ekorevisorer) samt vissa kostnader för förhöjd säkerhet. På alla dessa områden måste det internationella samarbetet förstärkas. För åren 2012 2013 beräknar myndigheten inga ytterligare tillskott till anslaget utan endast uppräkningar av anslaget motsvarande de tillskott som yrkats för 2011. Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår således till 17,4 Mkr för vardera budgetåren 2011, 2012 och 2013. Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2011 och 2012, dvs. 430 Mkr respektive 438 Mkr. 5

Det är min bedömning att Ekobrottsmyndigheten med dessa anslagsförstärkningar kan fortsätta att satsa på och utveckla en nationellt samordnad, effektiv och rättssäker internationell och nationell ekobrottsbekämpning med fokus mot den allvarligaste brottsligheten. Hemställan Med de utgångspunkter som jag nu har nämnt och med det ytterligare underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för 2011 med 17,4 Mkr till 447,7 Mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att föreslå riksdagen att tillämpa en planeringsram för 2012 om 455,3 Mkr och 2013 om 457,4 Mkr (inklusive pris- och löneomräkning) att fastställa en låneram på 33 Mkr för 2011 och 2012, att fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget samt att fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Gudrun Antemar. I den slutliga handläggningen har överåklagaren Anders Jakobsson, ekonomidirektören Jouko Vanhala, chefen för Ekobrottskansliet Kenneth Holm och planeringsdirektören Fredrik Holmberg föredragande, deltagit. Budgetunderlaget har behandlats i förhandlingar med personalorganisationerna. Stockholm den 19 februari 2009 Gudrun Antemar Fredrik Holmberg 6

Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2011 2013 Ekonomin 2009 och 2010 För budgetåret 2009 tilldelades Ekobrottsmyndigheten ett anslag på 396,2 Mkr. Regeringen beslutade i 2009 års budgetproposition att öka myndighetens anslag för 2009 med 10 Mkr till 406,2 Mkr. Ekobrottsmyndigheten kunde därför vända den tidigare negativa resultattrenden till att ha en ekonomi i balans. Den tidigare utnyttjade anslagskrediten från 2008 på 3,7 Mkr har återbetalats. Eftersom beslutet om anslagsökningen om 10 Mkr kom under den senare delen av verksamhetsåret, kommer en stor del av den ökade budgeten att kunna omsättas kostnader först under 2010. Under 2009 hade Ekobrottsmyndigheten en relativt stor personalomsättning och vissa fördröjningar i rekryteringsprocesserna. Det innebär att myndighetens budget för personalkostnader inte kunde användas fullt ut under föregående år. I årsbokslutet redovisas därför ett anslagssparande om ca 10,4 Mkr. Regeringen beslutade i 2009 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för 2010 med 10 Mkr. Ekobrottsmyndigheten avser att använda tillskjutna medel till rekryteringar. Ekobrottsmyndighetens personal minskade under 2008 med 30 personer. De rekryteringar som genomfördes under 2009 avsåg främst ersättningsrekryteringar. Myndighetens personal hade därför vid utgången av 2009 jämfört med utgången av 2008 endast ökat med 2 personer. Med det budgettillskott som regeringen har beslutat för 2010 får myndigheten möjlighet att förstärka resurserna inom angelägna områden som grov organiserad brottslighet, finansmarknadsbrott och förverkande av brottsvinster. Vidare kommer den strategiska kriminalunderrättelseverksamheten att förstärkas. Jag bedömer att myndigheten under 2010 med nuvarande resurser bör kunna förstärka personalresurserna och behålla en ekonomi i balans. För att myndigheten ska behålla en ekonomi i balans även 2011-2012 har myndigheten budgeterat för ett anslagssparande om ca 6 Mkr 2010. Det innefattar beräknade löneökningar. Den kompensation för pris- och löneökningar som myndigheten beräknas få 2011 och 2012 innebär att det kommer att saknas medel för en fortsatt utveckling av ekobrottsbekämpningen i enlighet med statsmakternas intentioner. För att skapa utrymme för höjda ambitioner inom särskilt angelägna kriminalpolitiska områden behövs enligt min bedömning en ökning av anslaget för 2011 2013. Arbetsmiljö, säkerhet och samverkan kräver lokalförändringar 2011 2013 Ekobrottsmyndighetens verksamhet förutsätter en god och säker arbetsmiljö med lokaler som är anpassade efter verksamhetens krav. Inriktningen mot grov organiserad brottslighet ställer inte bara helt andra krav på säkerhet än tidigare. De senaste årens ökade samverkan i brottsbekämpningen ställer också nya krav på lokalernas utformning och närhet till andra myndigheter. Det innebär att myndighetens framtida lokalbehov och inriktningen för lokalförsörjningsarbetet måste bedömas utifrån andra utgångspunkter än tidigare. I det ligger att säkerhet och samlokalisering främst med polis och åklagare är en prioritet. 7

I februari 2010 flyttade Ekobrottsmyndigheten sin verksamhet i Göteborg till nya lokaler som ligger i anslutning till Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens i Västra Götaland i nya lokaler i Göteborg. Ekobrottsmyndigheten planerar på motsvarande sätt en lokalsamordning med andra myndigheter i rättsväsendet i Malmö och i Halmstad. På dessa orter planeras inflyttningen till andra halvåret 2012. I Ekobrottsmyndighetens nuvarande lokaler i Stockholm ryms cirka 200 medarbetare. En samlokalisering med polisen i kvarteret Kronoberg bedöms ligga i linje med inriktningen för myndighetens lokalförsörjning och kontakter har tagits för att realisera detta. Beroende på när utrymme frigörs och anpassningen av lokalerna till Ekobrottsmyndighetens verksamhet kan bli klar beräknas flytten kunna ske först i slutet av 2013. De kostnadsmässiga effekterna av lokalförändringarna beräknas inträda först under åren 2012 2013. Arbetsbelastningen ökar Även under 2009 fortsatte ärendetillströmningen till Ekobrottsmyndigheten att öka markant. Antalet inkomna brottsmisstankar ökade med 14 procent till 35 662 brottsmisstankar. Antalet inkomna ärenden ökade med sju procent till 4 782 ärenden. Antalet inkomna mängdärenden minskade något vilket innebär att det ökade inflödet till största delen utgjordes av ärenden som gäller misstankar om grov eller allvarlig och svårutredd brottslighet. Dessa ärenden innefattar ofta många brottsmisstankar och flera misstänkta. De kräver ett spektra av utredningsåtgärder och inte sällan beslut om både reella och personella tvångsmedel. Under de senaste fem åren har antalet inkomna ärenden ökat med 16 procent. Trots det stadigt ökade inflödet av brottsmisstankar och ärenden har Ekobrottsmyndigheten även under 2009 genom kompetensutveckling och förbättrade arbetsmetoder nått statsmakternas mål på samtliga områden. Men både ärendeutvecklingen och inriktningen mot den grövsta brottsligheten ställer stora krav på Ekobrottsmyndighetens operativa förmåga. Samarbetet med andra betydligt mer resursstarka myndigheter har utvecklats mot ett ökande behov av tillgänglighet och att Ekobrottsmyndigheten ska kunna bidra nationellt med sina specialistkunskaper. Det operativa samarbetet och inriktningen mot en underrättelsestyrd bekämpning av den grövsta brottsligheten medför vidare att uppdraget inte till alla delar går att utföra på kontorstid utan arbetet måste numera delvis kunna utföras dygnet runt. Ekobrottsmyndigheten har hittills mött de ökade kraven genom en fortsatt metodutveckling och effektivisering och genom att omfördela resurser internt. Det intensiva utvecklingsarbetet, införande av nya handläggningsmetoder och en mer effektiv organisation har frigjort nya resurser som kunnat användas till att åstadkomma avsevärda resultatförbättringar. Jag bedömer nu att det inte längre finns förutsättningar för ytterligare omfördelningar av resurser från den strategiska till den operativa nivån och mellan de olika enheterna på operativ nivå för att möjliggöra ambitionshöjningar eller nysatsningar. Samtidigt medför statsmakternas kriminalpolitiska intentioner att myndigheten ytterligare bör vässa sin förmåga att förverka och återföra brottsvinster - Go for the money - och bekämpa grövre och ofta internationell, brottslighet. Det ökande antalet anmälningar om brottslighet på våra finansmarknader ställer också myndigheten inför stora utmaningar. För att myndighetens verksamhetsresultat inom dessa områden och i stort ska ha en fortsatt positiv utveckling bedömer jag därför att myndigheten behöver tillföras resurser på dessa strategiskt viktiga områden. 8

Kriminalpolitiska satsningar 2011 2013 Förverkande och återförande av brottsvinster - Go for the money! Drivkraften bakom den organiserade och allvarliga brottsligheten är ofta att skapa stora ekonomiska vinster. Näringsverksamhet av olika slag används för att dölja och tvätta pengar från annan brottslighet. Ekobrottsmyndigheten inrättade Brottsutbytesenheten den 1 januari 2007 och har sedan dess satsat särskilt på att spåra och återföra brottsvinster. Vid enheten arbetar för närvarande en åklagare, två ekorevisorer och en analytiker. De är specialiserade på brottsutbytesfrågor. En kronokommissarie från Kronofogdemyndighetens specialindrivningsenhet är sedan februari 2008 placerad på enheten. Vad gör EBM nu? Brottsutbytesenheten inriktar sin verksamhet på att integrera tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningar. Enheten har också vidareutvecklat arbetsmetoderna för kartläggning av äganderättsförhållanden och misstänktas personers ekonomi. Efterfrågan på enhetens kompetens är mycket stor. Enheten biträder förundersökningsledarna i Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten med utredningar om brottsutbytesfrågor och medverkar vid genomförande av tvångsmedel för att söka och säkra brottsutbyten. Det har lett till att antalet beslut om kvarstad 2009 ökade med 33 procent jämfört med föregående år och att besluten om kvarstad för att säkerställa enskilda anspråk ökade med 125 procent jämfört med föregående år. Enhetens verksamhet har således fått ett bra genomslag i den operativa verksamheten men det leder till stora påfrestningar på befintliga resurser. Vad behöver göras? Samhällets mobilisering mot den organiserade brottsligheten och prioriteringen av kampen mot brottsvinster kommer ytterligare att öka kraven på Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens i brottsutbytesfrågor. Av Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan för 2010 framgår att målet är att utbyte av brott ska spåras, säkras och återföras i ökad omfattning. Behovet av tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningar kommer därför att öka. För att klara av det ökade inflödet av tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningar och få ett större operativt genomslag med en mer enhetlig och effektiv verksamhet behöver Ekobrottsmyndigheten förstärka varje verksamhetsort med åklagare som är specialiserade på brottsutbytesfrågor. För att reglerna om förverkande och återförande av brottsvinster ska hanteras samordnat av ett antal myndigheter krävs en fortsatt satsning på gemensam en inriktning, metodutveckling och kompetensutveckling. Brottsutbytesenheten blir en viktig komponent i det myndighetsgemensamma strategiska arbetet och anlitas både internt i myndigheten och av andra myndigheter. Brottsutbytesenheten kommer också att få ett större ansvar för att utveckla det operativa internationella samarbetet för att identifiera, spåra och säkra och återföra brottsvinster. 9

Resursbehov För att öka det operativa genomslaget för reglerna om förverkande och återförande av brottsvinster behöver Ekobrottsmyndigheten tillföras ytterligare resurser motsvarande sex åklagare. Myndigheten bedömer behovet av resurstillskottet till 6 Mkr för 2011 och en motsvarande anslagsuppräkning för åren 2012 2013. För att Brottsutbytesenheten ska kunna utveckla den nationella och internationella samordningen behöver enheten tillföras ytterligare resurser motsvarande en åklagare. Ekobrottsmyndigheten bedömer behovet av resurstillskott till 1 Mkr och en motsvarande anslagsuppräkning för åren 2012 2013. En förstärkt bekämpning av brottslighet på finansmarknaderna Ekobrottsmyndigheten har ett viktigt uppdrag att genom brottsförebyggande arbete och aktiv lagföring bidra till att förtroendet för finansmarknaderna skyddas. Väl fungerande finansiella marknader är av avgörande betydelse för medborgarnas sparande och samhällsekonomins funktionssätt. Antalet anmälningar om brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument har ökat dramatiskt under senare år. Trenden har varit stadig och ihållande. Även 2009 har antalet anmälda finansmarknadsbrott blivit fler. Under föregående år inkom 231 sådana ärenden till Ekobrottsmyndigheten. Det innebär en ökning med tolv procent jämfört med 2008. Läget på de finansiella marknaderna talar för en fortsatt ökning av antalet inkomna anmälningar om denna typ av brottslighet. Finansmarknadsbrotten är mycket komplicerade att utreda och kräver ofta stora utredningsresurser och specialistkompetens. Den ökade ärendetillströmningen har kunnat mötas med förstärkta resurser och förstärkt kompetens som samlas på myndighetens nationella ekobrottskammare. Där finns särskilt utbildade åklagare, finansiella specialister, utredare och ekorevisorer. Finanskrisen och lågkonjunkturen har inneburit en ökad instabilitet och en högre andel onormala kursrörelser. En skakig marknad är mer känslig för ryktesspridning och överreagerar oftare när ny information kommer ut. Med ett ökat antal aktörer på marknaderna och ett starkt tillflöde av nya typer av finansiella instrument ställs allt högre krav på övervakning och kontroll. Utvecklingen mot allt mer integrerade internationella finansiella marknader kommer att ställa stora krav på myndigheternas kompetens. Vad gör EBM nu? För att möta det starkt ökande ärendeinflödet styr Ekobrottsmyndigheten allt mer operativa resurser till den nationella ekobrottskammaren. Satsningen på analytisk och operativ förmåga leder till att Ekobrottsmyndigheten kan ligga tätt på brottsligheten. Arbetsmetoderna förfinas fortlöpande. Fler specialister, en ökad användning av kriminalunderrättelsetjänsten, ökad tvångsmedelsanvändning samt förbättrade rutiner har lett till kortare genomströmningstider. Under 2009 togs extra resurser tagits i anspråk för utbildning och kompetensutveckling. Medarbetarna fick gå en licensieringskurs för aktiemäklare och delta i utvalda seminarier av hög internationell klass. Ett förbättrat informationssystem installerades hos de finansiella specialisterna. Rekrytering av två nya åklagare till nationella ekobrottskammaren inleddes. 10

En utveckling av samverkan med Finansinspektionen och Nasdaq OMX Stockholm AB samt ett fördjupat samarbete med brottsutbytesenheten har resulterat i en ökad lagföring och ökade möjligheter att förverka och återföra brottsvinster. Under 2009 meddelades 52 domar vilket är en ökning med 48 procent jämfört med föregående år. Antalet fällande domar har ökat med nio procent under samma period. Genom den löpande lagföringen bedrivs samtidigt ett viktigt brottförebyggande arbete. Marknadens aktörer är väl medvetna om hur myndigheterna systematiskt övervakar handeln och tvingas att anpassa sitt beteende efter detta. Vad behöver göras? Den internationella finanskrisen illustrerar sårbarheten på de finansiella marknaderna. Internationaliseringen av finansmarknaderna kommer att fortgå. Detta tillsammans med utvecklingen på värdepappersområdet och teknikutvecklingen ökar riskerna för att finansmarknaderna ska kunna utnyttjas för ännu fler brott. Ekobrottsmyndighetens kapacitet att hantera ökad brottslighet på de finansiella marknaderna behöver stärkas för att möta framtida utmaningar. Myndighetens inriktning framöver är att i samverkan med myndigheter och marknaden förstärka det brottsförebyggande arbetet och att handlägga anmälningar om misstänkt brottslighet genom snabba åklagarinsatser, en förstärkt analyskapacitet och särskilt kvalificerade utredningsgrupper. Nedan anges några specifika områden där myndighetens kapacitet behöver förstärkas. Konsultexpertis Ekobrottsmyndigheten har behov av att i ökad omfattning knyta till sig expertis från näringsliv och akademi för att öka kompetensen i de mest komplicerade ärendena. Försvarsadvokater engagerar ofta rättsvetenskapsmän eller andra specialister som konsulter i svåra finansiella mål. Deras kunskaper ökar förutsättningarna att analysera komplicerade ärenden och stärka bevisningen. På finansmarknadsområdet finns specifik expertkompetens vid universiteten och i näringslivet som Ekobrottsmyndigheten behöver knyta till sig för att öka sin kapacitet i de mest komplicerade utredningarna och i domstolsprocessen. Utbildningsinsatser Misstankar om brott på de finansiella marknaderna är ofta mycket komplicerade. De gäller förhållanden i en komplicerad och föränderlig finansiell miljö och har oftast internationella inslag. Ekobrottsmyndigheten måste fortlöpande förstärka kompetensen så att varje ärende kan utredas så snabbt som förhållandena medger. Det förutsätter resurser för att specialutbilda nyckelpersoner genom utbildningar som ges i andra länder. Internationell samverkan En mycket stor utmaning för Ekobrottsmyndigheten är att upptäcka och lagföra brott på den svenska finansmarknaden när handeln sker från utlandet. Att följa handel som styrs från ett annat land, ofta via bulvaner för svenska medborgares räkning, är tidskrävande och kräver betydande kunskaper. Det förutsätter resurser för att stärka den generella kompetensen hos medarbetarna om den finansmarknaden och brottsbekämpningen främst inom EU. 11

Förstärkt bevissäkrings- och analyskompetens För att ytterligare förstärka insatserna mot den brottslighet i bank- och finansmiljö är det nödvändigt att förbättra myndighetens kompetens på att säkra och analysera bevisning i datamedia som används i bl.a. finansiella marknadsplatser. Det kan handlar om datorer, fristående och i nätverk, servrar, olika typer av bärbara minnesenheter, telefaxmaskiner, mobiltelefoner. Detta förutsätter rekrytering av en IT-forensiker. Resursbehov Resursbehovet för personalförstärkning för insatser mot brottslighet på finansmarknaderna beräknas till 2,5 Mkr under 2011 vilket motsvarar tre årsarbetskrafter (en åklagare och två finansiella specialister) med en motsvarande uppräkning av anslagen för 2012 2013. Utvecklingen på finansmarknaderna medför också ett stort behov av såväl konsultinsatser som externa och interna utbildningsinsatser. Myndigheten behöver därför för 2011 tillföras resurser motsvarande 0,5 Mkr för nödvändiga investeringar i förbättrad kompetens. För den förstärkta bevissäkrings- och analyskompetensen beräknas behovet av resurstillskott till 0,7 Mkr för 2011 med motsvarande uppräkning av anslaget för 2012 2013. Bekämpning av den grövsta brottsligheten Den grova ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten är gränsöverskridande. Det ställer höga krav på välutvecklat internationellt samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna i andra länder på både strategisk och operativ nivå. Det operativa samarbetet sker ofta inom ramen för överenskommelser om internationell rättslig hjälp i brottmål. För Ekobrottsmyndighetens del avser dessa ärenden huvudsakligen skattebrott, men rättslig hjälp begärs också i andra brottstyper. Myndighetssamverkan mellan de internationella åklagarkamrarna och Ekobrottsmyndigheten föranleder ocskå ansökningar om rättslig hjälp avseende såväl vålds- eller narkotikabrott som ekobrott. Ekobrottsmyndighetens ansökningar riktar sig vanligtvis mot de nordiska länderna, EU:s medlemsstater, Schweiz, Liechtenstein och olika skatteparadis. Vad gör EBM nu? För att vidareutveckla kompetensen i det operativa arbetet har internationella kontaktåklagare utsetts vid ekobrottskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö som ska bistå åklagarna vid respektive huvudort med råd och stöd i internationella frågor. Dessa medarbetare har fått särskild kompetensutveckling om regelverken för internationell rättslig hjälp och internationellt samarbete i brottsutredningar. Genom att Ekobrottsmyndigheten prioriterar bekämpningen av den grova ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten har antalet rättshjälpsökningar de senaste åren ökat. Myndigheten har också fått i uppgift att vara drivande i internationella brottsutbytesfrågor genom dess funktion som ett Asset Recovery Office. 12

Särskilt om mobiliseringen av en grova organiserade brottsligheten Det myndighetsgemensamma arbetet mot den organiserade brottsligheten under 2009 har präglats av både strategiska och operativa satsningar där geografiska och administrativa ansvarsfördelningar haft mindre betydelse och stått tillbaka för det gemensamma intresset att åstadkomma resultat. Ekobrottsmyndighetens generaldirektör ingår tillsammans med övriga myndighetschefer i Samverkansrådet mot organiserad brottslighet. Samverkansrådets huvudsakliga uppgift är att fatta beslut om den strategiska inriktningen för satsningen mot grov organiserad brottslighet utifrån en myndighetsgemensam lägesbild. Ekobrottsmyndigheten bidrar till lägesbilden inom det nationella underrättelsecentret (NUC). Ekobrottsmyndighetens överåklagare ingår i Operativa rådet som prioriterar och inriktar de operativa insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. En uttalad strategi är att följa pengarna. Ett antal av de ärenden som beslutats i Operativa rådet under 2009 har gällt ekonomisk brottslighet som en del i grov organiserad brottslighet. Operativa rådets beslut har lett till att Ekobrottsmyndigheten tillsammans med andra myndigheter har utrett och lagfört ärenden som gäller komplicerad grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten ingår också i de regionala underrättelsecentrumen (RUC) i Stockholm, Göteborg och Malmö som svarar för den regionala underrättelsesamverkan i de tre storstadsregionerna. Ett antal av de underrättelseprojekt som samordnats under året har lett till utrednings- och lagföringsinsatser där ekonomisk brottslighet och annan grov organiserad brottslighet har lagförts genom samverkan mellan åklagare i Ekobrottsmyndigheten och åklagare i Åklagarmyndigheten. Vad behöver göras? Funktioner för internationellt samarbete För att möta det ökade internationella inslaget i utredningarna om grövre brottslighet genom att ytterligare förstärka myndighetens strategiska och operativa kompetens behöver myndigheten tillföras resurser för att inrätta en särskild internationell funktion för internationellt samarbete. Funktionen bör arbeta både med internationella strategiska frågor samt utbildning och stöd till de internationella kontaktåklagarna och den operativa verksamheten i övrigt. Ekobrottsmyndigheten ser vidare ett behov av att placera en sambandsåklagare från myndigheten vid den svenska desken i Eurojust för att arbeta strategiskt och operativt gentemot åklagarväsendet i allmänhet och Ekobrottsmyndigheten i synnerhet. Åklagarledda aktionsgrupper mot grov organiserad brottslighet Ekobrottsmyndigheten har för 2009 och 2010 tillförts resurser för bl.a. den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. De ökade resurserna innebär att myndigheten under 2010 inom ramen för denna satsning har möjlighet att förstärka med två åklagare, två poliser för central kriminalunderrättelseverksamhet, fem poliser som kan arbeta inom ramen för NUC och fem kammaranalytiker. På detta sätt säkras myndighetens deltagande i NUC, RUC och tillhörande styrgrupper. Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet leder till fler större och komplicerade utredningar om ekonomisk brottslighet både i Ekobrottsmyndigheten 13

och i Åklagarmyndigheten och Polisen. Utredningarna är allt oftare så omfattande och kräver ett sådant utredningstempo på grund av frihetsberövanden att Ekobrottsmyndighetens möjligheter att kraftsamla resurser blir en nödvändighet. För att de hittills tillförda resurserna och Ekobrottsmyndighetens satsning på fullskalig samverkan inom NUC, RUC och styrgrupper ska få full verkan behöver Ekobrottmyndigheten inrätta åklagarledda aktionsgrupper som kan verka i hela landet. Ett ytterligare tillskott av resurser för fyra utredare (poliser) och två ekorevisorer skulle göra det fullt realiserbart och innebära stora operativa fördelar i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grövsta brottsligheten. Resursbehov Resursbehovet för förstärkning av det internationella samarbetet och åklagarledda aktionsgrupper mot grov organiserad brottslighet beräknas till 6,2 Mkr motsvarande åtta årsarbetskrafter (två åklagare, fyra poliser och två ekorevisorer). Förstärkt säkerhet Ekobrottsmyndighetens mål är att alla medarbetare genom ett aktivt och framåtsyftande säkerhetsarbete ska garanteras en säker och trygg arbetsplats. Under senare tid har frågor om skydd och säkerhet för anställda inom rättsväsendet kommit i fokus. Ekobrottsmyndighetens personal utsätts i olika sammanhang för hot och det förekommer också att enskilda medarbetare drabbas av egendomsskador som bedöms ha samband med tjänsten. Det har blivit allt vanligare att hotbildsbedömningar lett till att medarbetare försetts med olika slag av skyddsanordningar. Vad gör EBM nu? Ekobrottsmyndigheten har under 2009 prioriterat säkerhetsfrågorna och fördjupat samarbetet med Polisen och Åklagarmyndigheten. Utifrån arbetet med en kvalificerad säkerhetsanalys har myndigheten infört ett nytt incidentrapporteringssystem och beslutat att förstärka personalresurserna för säkerhetsarbetet. Ett nytt system för strategiskt och operativt säkerhetsarbete har tagits fram som innefattar en ny säkerhetsplan, ett nytt personsäkerhetsprogram och uppdatering av myndighetens krisplan. Myndighetens ledning har genomfört en kvalificerad krisövning. Vad behöver göras? Det kan konstateras att säkerhetshöjande åtgärder tyvärr regelmässigt aktualiseras vid myndighetens utredningar avseende den riktigt allvarliga brottsligheten. Genom att myndigheten fortsätter att prioritera bekämpningen av den grova ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten ökar risken för att myndighetens personal ska utsättas för otillbörlig påverkan i form av trakasserier, hot eller våld ytterligare. Den utökade risken möts nu av myndigheten genom en rad olika och högt prioriterade åtgärder. Men utvecklingen medför att myndigheten förutser att kostnaderna för förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet kommer att öka. De kostnader som kan förutses är bl.a. kostnader för konsultstöd för att rensa uppgifter om medarbetarna från internet och ökade kostnader för säkerhetshöjande åtgärder i enskilda aktuella säkerhetsärenden. 14

Resursbehov Myndigheten beräknar att en nödvändig satsning på säkerhetsarbetet motsvarar ett resurstillskott om 0,5 Mkr för 2011 med motsvarande uppräkning av anslaget 2012 2013. Ekonomin 2011 Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 angett en planeringsram för budgetåret 2011 om 430 Mkr kronor. Under verksamhetsåret 2011 beräknas kostnaderna att öka till 433 Mkr dels på grund av helårseffekterna av de rekryteringar som genomförs under 2010 samt löneökningar. För att behålla en ekonomi i balans även under 2011 har därför myndigheten budgeterat med ett visst anslagssparande 2010. När det gäller verksamheten kommer myndigheten utan ett resurstillskott dock inte att fullt ut kunna delta i satsningen mot den grova organiserade brottsligheten utan att överföra resurser från annan viktig verksamhet. Detsamma gäller möjligheterna att vidareutveckla verksamheten med att återföra brottsutbyten samt att förstärka bekämpningen av finansmarknadsbrotten. Med en höjd anslagsram i nivå med de yrkanden som framförs i detta budgetunderlag kommer ekobrottsbekämpningen att motsvara statsmakternas krav på utveckling och därtill bidra på ett effektivt sätt till den totala brottsbekämpningen. Ekonomin 2012 och 2013 Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 angett en planeringsram för budgetåret 2012 om 438 Mkr, vilket anges motsvara anslaget för 2009 i 2009 års prisnivå. Men ett mindre anslagssparande 2011 räknar myndigheten med att anslagskrediten även med beaktande av ökade lönekostnader inte ska behöva tas i anspråk 2012. Däremot kommer en del av anslagskrediten behöva tas i anspråk 2013 för att finansiera löneutvecklingen, På samma sätt som angivits för 2011 innebär en höjd anslagsram för Ekobrottsmyndigheten ökade förutsättningar för en högre effektivitet i den totala brottsbekämpningen. 15

Ekobrottsmyndighetens anslagsbehov för åren 2011 2013 De behov av anslagsökningar som tidigare beskrivits kan sammanfattas enligt följande: Mkr Resurser för förverkande och återförande av brottsvinster Go for the money Motsvarande sju årsarbetskrafter (åklagare) Resurser för en förstärkt bekämpning av brottslighet på finansmarknaderna Motsvarande fyra årsarbetskrafter (två åklagare, två finansiella specialister och en IT-forensiker) samt konsultinsatser och externa och interna utbildningsinsatser Resurser för bekämpning av den grövsta brottsligheten Motsvarande åtta årsarbetskrafter (två åklagare, fyra poliser och två ekorevisorer) samt kostnader för säkerhetshöjande åtgärder 7,0 3,7 6,7 Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår till 17,4 Mkr för budgetåret 2011. För åren 2012 2013 beräknar myndigheten inga ytterligare tillskott till anslaget utan endast uppräkningar av anslaget motsvarande de tillskott som yrkats för 2011. Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2011 och 2012, dvs. 430,3 Mkr respektive 437,9 Mkr. För 2013 har Ekobrottsmyndigheten utgått från angiven prognos för det året i Hermes, dvs. 440 Mkr. Därmed uppgår myndighetens anslagsyrkanden, inklusive pris- och löneomräkning, till följande belopp: Budgetåret 2011: Budgetåret 2012: Budgetåret 2013: 447,7 Mkr 455,3 Mkr 457,4 Mkr 16

Verksamhetens intäkter (tkr) Anslag 4:4 Avgifter och andra ersättningar 2009 Utfall 2010 Prognos 2011 Prognos 2012 Prognos 2013 Prognos 406 185 420 556 430 322 437 916 440 028 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa intäkter 408 185 422 556 432 322 439 916 442 028 Lånefinansiering (tkr) 2010 Prognos 2011 Beräkning 2012 Beräkning 2013 Beräkning IB Lån i Riksgäldskontoret 9 700 12 800 11 400 13 200 Beräknad nyupplåning 8 500 3 600 8 000 3 600 varav immateriella anl.tillgångar 500 500 500 500 Beräknad amortering 5 000 4 550 4 700 5 300 UB lån i Riksgäldkontoret 13 200 11 850 14 700 11 500 Beslutad föreslagen låneram 33 000 33 000 33 000 33 000 Beräknad ränteutgift 326 562 656 663 Ränteantaganden för nyupplåning 2% 3% 3,5% 3,5% Finansiering av räntor och amorteringar 4:4 5 326 5 112 5 356 5 963 Ovanstående gäller under förutsättning att myndigheten fortsätter att leasa sin teknik och datautrustning, i annat fall kommer belastningen på låneramen att öka med ca 15 mkr. 17

Box 820. 101 36 Stockholm Tel 08-762 00 00. Fax 08-613 40 19 www.ekobrottsmyndigheten.se