UTREDNING Wedels / planområdet Vägga 2:17 mfl, Kungshamn. DAGVATTENUTREDNING, Wedels, Vägga 2:17 mfl. Handläggare Carola Dahlgren Telefon 010-505 44 01 E-postadress carola.dahlgren@afconsult.com Datum 2018-01-30 Projektnummer 746849 Beställare Erlandsson Bygg AB Box 9252 400 96 Göteborg. Sverige Ulf Sörkvist Tel 0525-799944 Epost ulf.sorkvist@erlandssonbygg.se ÅF-Infrastructure AB, Västerlånggatan 4, SE-451 31, Uddevalla, Sverige Telefon 071-10 505 00 00, huvudkontor i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103, VAT SE556185210301 Sida 0 (13)
ÅF INFRASTRUCTURE, UDDEVALLA Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Sammanfattning... 2 1.2 Områdesbeskrivning... 2 1.3 Underlag... 4 2 Va-anläggning... 5 2.1 Allmänt... 5 2.2 Brandvatten... 5 2.3 Dagvatten... 5 2.4 Förorening från tillkommande dagvatten... 8 2.5 Alternativ med utökat framtida avrinningsområde... 9 2.6 Magasin för tillkommande dagvatten, vid alternativet med det utökade framtida avrinningsområdet... 11 2.7 Förorening från tillkommande dagvatten, vid alternativet med det utökade framtida avrinningsområdet... 11 Bilagor: M1:1 Plan, befintligt avrinningsområde för dagvatten. A3-format. M1:2 Plan, utökat avrinningsområde för dagvatten. A3-format. M2:1 Plan, dagvattenhantering. A1-format. M2:2 Plan, dagvattenhantering för utökat avrinningsområde. A1-format. Sida 1 (13)
1 Inledning 1.1 Sammanfattning ÅF har på uppdrag av Erlandsson Bygg AB gjort en dagvattenutredning för området Vägga 2:17 mfl, även kallat Wedels Möbler. Området är beläget i centrala Kungshamn, i Sotenäs kommun. Utredningen innefattar en genomgång av befintliga och framtida dagvattenflöden, samt förslag på hantering av det framtida flödet. Aktuellt avrinningsområde har definierats, ytor samt flöden har räknats fram och förslag lämnas på dagvattenhantering. Dagvatten som faller på naturmark och gräsyta i området infiltreras delvis naturligt i marken samt går i öppna rinnvägar mot uppsamlande gallerbrunnar och in i dagvattenledningar för borttransport. Föroreningsämnen i det framtida dagvattenflödet, från Wedels, kommer inte att överstiga rekommenderade riktvärden. Områdets dagvatten kommer ledas bort via nya dagvattenledningar inom området, till en kommunal dagvattenledning ute i Hallindenvägen, för vidare transport via Springgatan och till slutrecipienten i havet, vid småbåtshamnen Fisketången, några hundra meter österut. 1.2 Områdesbeskrivning Aktuell fastighet tillhör detaljplanen för Vägga 2:17 mfl och avser byggnation av bostadshus. Planeringen gäller nyanläggning av 4 st flerbostadshus, med en total byggarea på 2020 m² och 4 våningar per hus samt 52 st nya p-ytor. Nya hus och p-ytor kommer att anläggas över befintlig tomtmark, där tidigare bedrivits affärsverksamhet, bla i form av möbelvaruhuset Wedels. Eftersom planeringen är i ett tidigt skede och någon fastställd illustrationskarta ej finns, så har områdets framtida ytor beräknats utifrån senast föreslagna planskiss upprättad av Vilborg Arkitekter, se ritning M2:1 och M2:2. Planområdet består i dagsläget till största delen av befintlig bebyggelse, gräsytor, en grusparkering och delvis berg. Befintliga marknivåer varierar mellan ca +12,2 i norr ca +10,6 i söder. Ytan är ca 3900 m². Avrinningsområdet (för det deltagande dagvattnet) består till största delen av befintliga hårdgjorda ytor i form av tak och en grusyta samt berg i dagen och gräsytor. Befintliga nivåer inom avrinningsområdet varierar från ca +15 i norr och till ca +10,6 i söder. Hela området avvattnas i sydlig riktning, mot befintliga intagsbrunnar i söder. Avrinningsområdets totala avrinningsyta är ca 4930 m², se bild sida 3 samt ritning M1. Befintligt avrinningsområde är större än själva planområdet, beroende på berget i norr som har sina högsta punkter några meter över planområdets högsta marknivå och därmed går vissa befintliga rinningsvägar söderut, ned över Wedels område. Sida 2 (13)
Bilden ovan visar aktuellt avrinningsområde för Wedels. Bilden ovan visar Wedels planområde och väg mot recipienten i småbåtshamnen Fisketången. Sida 3 (13)
Bilden ovan är ett utsnitt från SGU s jordartskarta. Uppgifter om markbeskaffenhet är hämtade från SGU Sveriges Geologiska Undersökning s öppna kartdatabas. De röda fälten i bilden betyder berg och visar att hela planområdet Vägga 2:17 mfl vilar på en berggrund. 1.3 Underlag Utredningen baseras på aktuell grundkarta, uppgifter från Erlandsson Bygg AB, planskiss av Vilborg Arkitekter samt information från SGU s kartdatabas. Utifrån syn på plats har möjlig transport av dagvatten samt befintliga rinningsvägar identifierats. För beräkning och värdering av dagvattnets föroreningsämnen har StormTac s uppgifter och beräkningsmetoder använts. Riktvärden som använts för slutrecipienten i Fisketångens havsvik är Stormwater 2M, Riktvärdesgruppen, Stockholm (2009). Se vidare beskrivning i stycke 2.7 Sida 4 (13)
2 Va-anläggning 2.1 Allmänt Dagvattnets väg mot mottagande recipient, havsviken vid småbåtshamnen, går österut via befintliga kommunala dagvattenledningar, först en 400 btg längs Parkgatan och sedan en 600 btg längs Springgatan. De befintliga ledningarna går fullt vid skyfall i dagsläget. Vattnet vid småbåtshamnen är en del av ett Natura 2000-område och därmed av riksintresse enligt miljöbalken. Aktuellt planområde ingår inte i Natura 2000-området men ligger inom tillrinningsområdet till havsviken. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om en viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i vattenförekomster, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Vattnet vid Fisketången omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormerna för vatten bedöms inte försämras till följd av att planförslaget genomförs. 2.2 Brandvatten Det finns två befintliga brandposter placerade alldeles i anslutning till planområdet. En i Hallindenvägen, på områdets sydöstra sida och en i Parkgatan, på områdets västra sida. Enligt förfrågan till Räddningstjänsten så är den befintliga tillgången till släckvatten tillräckligt för att omfatta nybyggnation inom Wedels område. 2.3 Dagvatten Befintliga förhållanden Det totala avrinningsområdet är ca 0,5 ha och består av berg, takyta, grusyta samt delvis gräsyta. Marken under planområdet består uteslutande av berggrund. Planområdets dagvatten avbördas via intag till gallerbrunnar och via kommunala dagvattenledningar ned mot småbåtshamnen Fisketången, öster om planområdet. Flödet från Wedels är efter 10 minuters regnande i dagsläget ca 76 l/s vid ett sk 10- års regn och ca 102 l/s vid ett sk 20-års regn. Se bilder på sida 3 och foton nedan på sida 6. Sida 5 (13)
Berget ovanför/norr om Wedels område. Wedels områdets lägsta punkt och sydöstra hörn, grusparkeringen vid korsningen Parkgatan/Hallindenvägen/Springgatan. Dagvattnet leds härifrån vidare österut, via befintlig dagvattenledning i gatan och slutligen ut till recipienten, dvs havsviken vid Fisketångens småbåtshamn. Sida 6 (13)
Nybyggnation Den planerade bebyggelsen utgörs av 4 st nya flerbostadshus, bestående av 48 st lägenheter och med en total BTA på 4040 m² samt tillhörande gatuinfarter och p-ytor på sammanlagt ca 1695 m² asfalterad yta. Ny total takyta blir ca 1090 m², med komplementbyggnader som förråd/miljöhus o.dyl. inräknade. Dagvatten från planområdets nya takytor avleds via nya dagvattenserviser ned mot kommunal anslutningspunkt i öster, likaså leds dagvatten från lokalgata och p-ytor mot uppsamlande gallerbrunnar, för vidare ledningstransport mot kommunalt va-nät i öster. Områdets nya gatuhöjder planeras så avvattning sker mot de nya intagsbrunnarna i lokalgata och p-yta. Avbördning av dagvatten som faller på naturmarksytan inom området infiltreras delvis naturligt i marken och delvis fångas upp i de nya gallerbrunnarna, i övrigt flödar det i öppna rinningsvägar mot befintliga intagsbrunnar utmed Parkgatan och Hallindenvägen. Beräkning av ytor och flöden Ytor och dagvattenflöden är framräknade för deltagande avrinningsområde, se ritning M1:1. Regnintensitet redovisas både för återkomsttid med det sk 10-års regnet och det sk 20-års regnet. Klimatfaktor 1,25 har använts för framtida förändringar i nederbörd. Dagvattenberäkningen är utförd med den sk Rationella metoden och följer Svenskt Vattens publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Rationella metodens beräkningsgång innebär förenklat: regnintensitet x ytans avrinningskoefficient x total area. Regnintensitet för aktuellt område är vid 10-års regn 228,00 l/s och vid 20-års regn 288,66 l/s. Avrinningskoefficienter som använts för hårdgjorda ytor är följande: 0,8 för berg, 0,8 för asfalt, 0,9 för tak, 0,2 för grus. För gräsyta har avrinningskoefficient 0,1 använts. På följande sidor redovisas de flöden som når avrinningsområdets lägsta del, i planområdets sydöstra yta. Flöden efter 10 min med 10-års regn: Sida 7 (13)
Flöden efter 10 min med 20-års regn: Skillnaden i nuläge och framtida flöde, efter 10 min med ett sk 20-års regn, är en minskning med ca 11 l/s, dvs ca -13 l/s med hänsyn till klimatfaktor 1,25. 2.4 Förorening från tillkommande dagvatten Flödet minskas vid en nybyggnation inom Wedels, framförallt för att grönytorna och den naturliga infiltrationen ökar. I och med det minskade flödet så minskar även föroreningsmängden från det dagvattnet som lämnar planområdet. Sida 8 (13)
2.5 Alternativ med utökat framtida avrinningsområde Beräkning av ytor och flöden, vid alternativet med det utökade framtida avrinningsområdet Det har även räknats på ett alternativt framtida avrinningsområde, där en större yta har tagits med. Se bild nedan. Den tillkommande ytan gäller det nuvarande bergsområdet norr om Vägga 2:17. Det är dagvatten som naturligt, i dagsläget, inte rinner söderut. Markhöjder för det utökade området planeras så marken lutar åt söder. Eftersom flödet i ett sådant scenario blir så pass högt så föreslås ett fördröjningsmagasin inom Wedels södra del, innan utflödet släpps vidare till kommunal ledning i Parkgatan. Dagvattnet från de utökade området fångas upp via intagsbrunnar och leds till magasinet. Magasinets syfte är att fördröja den ökade volymen och tillrinningen. Bilden ovan visar det alternativa utökade avrinningsområdet. Sida 9 (13)
Flöden efter 10 min med 10-års regn: Flöden efter 10 min med 20-års regn: Skillnaden i nuläge och framtida flöde, efter 10 min med ett sk 20-års regn, är en ökning med ca 180 l/s, dvs ca 225 l/s med hänsyn till klimatfaktor 1,25. Sida 10 (13)
2.6 Magasin för tillkommande dagvatten, vid alternativet med det utökade framtida avrinningsområdet Hålrumsmagasin/sprängstensmagasin Volymen på fördröjningsmagasinet är beroende på storleken på det strypta utflödet samt beräknad tillrinning. Det strypta utflödet ska motsvara den befintliga dagvattenavrinningen vid en specifik regnintensitet, i detta fall regnintensiteten vid ett 20-års regn med en varaktighet på 10 minuter. Detta innebär då att dagvattenflödet nedströms fördröjningsmagasinet, dvs utflödet från planområdet, blir opåverkat efter utbyggnad av bostadsområdet, vid ett regn med en regnintensitet lika med eller lägre än vid ett 20-års regn och med en varaktighet på 10 minuter. Magasinet föreslås utföras som ett sk hålrumsmagasin. Ett sådant magasin är fyllt med sprängsten och tillåter en effektiv volym på ca 30 % fritt vatten. Beräkning av flöde från områdets hårdgjorda ytor, mot magasinet, ger ett volymbehov på ca 42 m 3 fritt vatten. Magasinet har en viss renande effekt, vilken erhålls via sedimentering på sprängstensmaterialet den fylls med. Anläggning kan förslagsvis ske med 1 m djup, men omkrets och djup anpassas till terräng, överkörbarhet med fordon och intilliggande ledningar. Krossmaterial till magasinet kan tex erhållas via eventuell sprängning för den nya byggnationen inom området. En dammduk placeras på en väl avjämnad och upprusad yta med geotextil som skydd så att vatten bibehålls inom det anordnade dagvattensystemet. Hålrummet utförs med lämpliga sprängstensfraktioner (eller alternativt med plastkassetter) för framräknad magasinsvolym. Spolbrunn placeras före införsel av dagvatten till magasinet. Spolbrunnen ska förutom att vara en samlande brunn för dagvattenledningar även utföras med ett väl tilltaget sandfång, för rengöring och tömning av medföljande större partiklar. Härmed förlängs magasinets reningsvolym effektivt och med många år. Som en slutlig åtgärd i underhållsplanen skall magasinet placeras så att de kan schaktas ur och nyanläggas. Även själva spolbrunnen placeras åtkomlig för underhåll. Härmed uppnås hållbar lösning för dagvattenfördröjning och rening. Kassetter Alternativt kan dagvattenkassetter av plast användas. Detta alternativ kräver inte lika stort utrymme men blir avsevärt dyrare, i både inköp och anläggning, än ett hålrumsmagasin. 2.7 Förorening från tillkommande dagvatten, vid alternativet med det utökade framtida avrinningsområdet De föroreningar man erhåller efter nybyggnation (från de nya hårdgjorda ytorna, såsom tak och gata) avskiljs dagvattnet dels genom avsättning på magasinets fyllnadsmaterial, sprängstensfyllning och grusmaterial samt dels genom sedimentering, avsjunkning till botten på magasinet. Magasinet har således en flödesutjämnande och viss renande funktion inom ett s.k. 20 års regn. Efter magasinsfördröjning släpps dagvattnet ut till befintlig dagvattenledning i Parkgatan, för vidare transport österut och till slutdestinationen i recipienten vid småbåtshamnen. Sida 11 (13)
Tabell nedan redovisar föroreningsmängder i dagvattenflödet, från det utökade avrinningsområdet, före och efter nybyggnation, men innan passage via fördröjningsmagasinet. Förklaring till ovanstående tabeller: P=Fosfor, N=Kväve, Pb=Bly, Cu=Koppar, Zn=Zink, Cd=Kadmium, Cr=krom, Ni=Nickel, Hg=Kvicksilver, SS=Suspenderade/Lösa Partiklar (SS är ett begrepp för suspenderade ämnen, dvs små rörliga partiklar som fibrer, jord odyl) Flera av föroreningsämnena ökar efter nybyggnation, såsom Kväve, Bly, Koppar, Krom, Kvicksilver och olja. Detta beror dels på förändrad markanvändning i och med att naturmark och berg ändras till asfaltytor men det beror också till stor del på att avrinningsområdets yta utökas och följaktligen mängden föroreningsämnen i medföljande dagvattenflöde. Majoriteten av föroreningsämnena, förutom suspenderade ämnen och olja, hamnar dock under riktvärdesgränsen, enligt Storm Tacs riktvärden, Riktvärdesgrupp 2M. För mottagande recipienter som mindre sjöar, vattendrag och havsvikar kallas riktvärdesnivån för M och för hav är riktvärdesnivån benämnd S. Riktvärdena för utsläpp till recipient M är striktare än dem för utsläpp till S. Det beror på antagandet att tex mindre sjöar har en begränsad vattenomsättning och mindre möjlighet till utspädning av föroreningar. Angivelsen 2 gäller för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient. Även denna nivå är indelad i två delar på samma sätt som recipientvärdena. Dessa riktvärden är lämpliga att använda t.ex. vid kommunens planläggning, ny exploateringar eller förtätningar där fler fastigheter bör ha en gemensam lösning. Samtliga ämnen från området renas ytterligare under passagen via magasinet. Reningen där sker främst genom sedimentering och nedsjunkning på stenarna och botten i hålrumsmagasinet, medans vattnet stannar upp och magasineras, innan utsläpp via det strypta utflödet. Sida 12 (13)
Tabell nedan redovisar reningsgrad för föreslaget fördröjningsmagasin. Reningsprocent i tabellen, för ett makadamfyllt magasin, är exempel närmast vår lösning med hålrumsmagasin. Magasinet tar emot dagvattnet från områdets hårdgjorda ytor. Följande tabell redovisar föroreningsmängderna i dagvattenflödet, från det utökade avrinningsområdet, efter nybyggnation och efter passage via fördröjningsmagasinet. Inga värden överstiger de rekommenderade riktvärdena, när dagvattnet lämnar planområdet Vägga 2:17 mfl och släpps till kommunens va-nät. Sida 13 (13)