UTREDNING, DAGVATTEN SLÄTTEN 1:34, LYSEKIL.

Transkript

1 UTREDNING Slätten 1:34 UTREDNING, DAGVATTEN SLÄTTEN 1:34, LYSEKIL. Handläggare Martin Otter Telefon E-postadress Datum Projektnummer Beställare Bäck & Ström Fastighetsaktiebolag Nyponvägen Lysekil Sverige Andreas Bäckström Tel ÅF-Infrastructure AB, Västerlånggatan 4, SE , Uddevalla, Sverige Telefon , huvudkontor i Stockholm, Org.nr , VAT SE Sida 0 (10)

2 ÅF INFRASTRUCTURE, UDDEVALLA Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Områdesbeskrivning Underlag Va-anläggning Allmänt Dagvatten Magasin för tillkommande dagvatten Förorening från tillkommande dagvatten... 9 Sida 1 (10)

3 1 Inledning 1.1 Sammanfattning ÅF har på uppdrag av Bäck & Ström Fastighetsaktiebolag gjort en va-utredning för planområdet Slätten 1:34 beläget i de centrala delarna av Lysekil. Utredningen innefattar en genomgång av befintliga och framtida dagvattenflöden, beräkning av föroreningsmängder och halter samt förslag på fördröjningsmagasin. Dagvattenflöden har räknats fram och förslag lämnas på anläggning av ett hålrumsmagasin. Magasinets syfte är uppsamling och fördröjning av de tillkommande volymerna samt viss rening. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration i mark är inte tillräckligt pga till stora delar hårdgjorda ytor. Att förorenade massor tidigare påträffats i området bidrar till bedömningen att infiltration på platsen inte är att rekommendera, även om området sanerats. Dagvatten som faller på naturmark i området infiltreras naturligt i marken samt går delvis i öppna rinnvägar mot intagsbrunnar till ledningsnätet. Föroreningsämnen i dagvatten, inom Slätten 1:34, överstiger för flera parametrar valda riktvärden redan före planens genomförande. Planförslaget leder till minskade flöden och överlag lägre halter av föroreningar till recipient och är därför förenligt med miljökvalitetsnormerna och minskar belastningen på recipienten. Om föreslagen lösning byggs överstiger endast halter av kväve och kadmium gränsvärden. Belastningen på recipienten minskar dock markant mot situationen idag. Områdets anslutning av vatten, dagvatten och spillvattenavlopp, till det kommunala VA-verksamhetsområdet i Lysekil, ska ske i planområdets norra delar, väster om infartsvägen. 1.2 Områdesbeskrivning En ny detaljplan håller på att tas fram för Slätten 1:34. Den gällande detaljplanen för området tillåter småindustri, kontor och hantverk. En önskan finns att ändra detaljplanen till bostadsändamål. Planområdet ligger centralt i Lysekil. I söder avgränsas planområdet av Landsvägsgatan, i väster av Järnvägsgatan och i norr av Skeppargatan. I öster utgörs plangränsen av fastighetsgränsen mot Slätten 1:35. Planområdet är cirka m² (0,2 ha) stort och omfattar hela fastigheten Slätten 1:34. På fastigheten finns idag två byggnader, ett f.d mejeri och en verkstadshall med två mindre lager. Verkstadshallen har tidigare fungerat som bilverkstad med tillhörande bensinstation. Fastighetens obebyggda delar används som parkering. Markytan består främst av asfalt och sluttar svagt åt söder. Tanken är att den nya detaljplanen ska tillåta att befintliga hus ändras till bostadshus eller rivs och byggs upp till samma volymer som idag. Även kontor och handel skall tillåtas i bottenvåningen. Ett nytt bostadshus får uppföras på befintlig parkeringsyta. Sida 2 (10)

4 Figur 1. Planområdet markerat med röd ring Figur 2. Planillustration av den tänkta byggnationen Sida 3 (10)

5 1.3 Underlag Utredningen baseras på den hittills upprättade planillustrationen, grundkartan över aktuella delar för planområdet, Lysekils kommuns VA-policy samt uppgifter angående befintligt vatten, dagvatten och spillvattenavlopp i närområdet. För beräkning och värdering av dagvattnets föroreningsämnen har Storm Tacs uppgifter och beräkningsmetoder använts samt riktvärden från Göteborgs stad. Det finns inte några nationella riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till dagvatten och recipient. Göteborgs stads riktvärden har valts då de är lågt satta och avsedda just för mycket känsliga recipienter. Vid besök på plats har anslutningsplats för vatten, dagvatten och avlopp samt rinningsvägar för dagvatten identifierats. 2 Va-anläggning 2.1 Allmänt Befintliga vatten-, avlopps- samt dagvattenledningar finns i anslutning till planområdet och ingår i Lysekils kommunala VA-verksamhetsområde. Anvisad kommunal anslutning från LEVA AB av vatten, dagvatten och avlopp är en planerad avsättning norr om planområdet vid Skeppargatan/Järnvägsgatan Gullmarsfjordens vattenområde är delvis ett Natura 2000-område och därmed av riksintresse enligt miljöbalken. Planområdet ingår inte i Natura 2000-området men ligger inom avrinningsområdet till fjorden. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark,vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft, olika parametrar i vattenförekomster, kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Gullmarsfjorden omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormerna för vatten får inte försämras till följd av att planförslaget genomförs. 2.2 Dagvatten Befintliga förhållanden Området består i dag av ett f.d. mejeri och en f.d. verkstadshall innehållande två mindre lager. Fastighetens obebyggda del används som parkering för intilliggande ICA-butik. Parkeringsytan är något ojämn med flera mindre lokala lågpunkter där vatten ansamlas vid nederbörd. Sida 4 (10)

6 Figur 3 Planområdet mot norr med vattenansamlingar Vid platsbesöket noterades att det finns åtminstone tre dagvattenbrunnar i parkeringsytan. Figur 4 Befintlig gallerbrunn för dagvatten Sida 5 (10)

7 Nuvarande användning uppgår till nedanstående ytor. Tabell 1 Befintliga ytor m 2 Natur/berg 0 Gata 1448 Tak 522 Nybyggnation Den planerade utbyggnaden medför nya ytor vilka redovisas i tabell nedan. Tabell 2 Nya ytor m 2 Natur/berg 613 Gata 489 Tak 868 Dagvatten från planområdets nya takytor avleds via ny dagvattenledning ned mot ett fördröjningsmagasin. Likaså leds dagvatten från körytorna inom fastigheten och p-ytor till magasinet, genom att områdets markhöjder planeras så avvattning sker mot nya intagsbrunnarna i parkeringsytan. Magasinets syfte är att fördröja volymen och tillrinningen, som en byggnation med mer hårdgjorda ytor i området ger. Efter fördröjning och viss rening ansluts dagvattnet till kommunal dagvattenavsättning, i Järnvägsgatan. Beräkning av flöden Dagvattenberäkningen är utförd med den sk Rationella metoden och följer Svenskt Vattens publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Regnintensitet är beräknad och redovisas för både återkomsttid med det sk 10-års regnet och det sk 20-års regnet. Då området är så litet har 10-minutersregnet använts. Rationella metodens beräkningsgång innebär förenklat: regnintensitet x ytans avrinningskoefficient x total area. Nedan anges använda koefficienter för respektive ytor samt beräknad regnintensitet samt förväntade flöden för 10- och 20-års regn. Klimatfaktor 1,25 har använts. Tabell 3 Regnintensitet Koefficienter 10 år 20 år natur gata tak Flöden, i nuläge (befintliga ytor) Efter 10 min med 10-års regnet Sida 6 (10)

8 Area Avr.koeff Red.Area Flöde (ha) (liter/sekund) Natur/berg Gata Tak Klimatfaktor 1.25 Total 49.0 Flöden, efter byggnation (nya ytor) Efter 10 min med 10-års regnet Area Avr.koeff Red.Area Flöde (liter/sekund) (ha) Natur/berg Gata Tak Klimatfaktor 1.25 Total 34.1 För 10-årsregnet minskar flödet med 15l/s till följd av byggnationen med hänsyn tagen till klimatfaktor. Tabell 4 Flöden, i nuläge (befintliga ytor) Efter 10 min med 20-års regnet Area Avr.koeff Red.Area Flöde (ha) (liter/sekund) Natur/berg Gata Tak Klimatfaktor 1.25 Total 60.2 Flöden, efter byggnation (nya ytor) Efter 10 min med 20-års regnet Area Avr.koeff Red.Area Flöde (liter/sekund) (ha) Natur/berg Gata Tak Klimatfaktor 1.25 Total 41.9 För 20-årsregnet minskar flödet med 18,4l/s till följd av byggnationen med hänsyn tagen till klimatfaktor. Sida 7 (10)

9 Avbördning av dagvatten från takyta inom området, efter byggnation, sker via ny dagvattenledning ned mot magasinet, sedan vidare till den kommunala anslutningspunkten. Magasinet kan med fördel placeras under parkeringsytan strax innan anslutning till kommunens anvisade förbindelsepunkt alternativt fördelas på två mindre magasin placerade närmare planerad byggnation. Viktigt är att vattnet från p- ytan leds via magasinet varför ledningar och yta bör anpassas för att möjliggöra detta. Dagvatten från planområdets övriga hårdgjorda ytor (infart, parkering) inom området kommer att tas in via nya gallerbrunnar i ytan och ledas mot fördröjningsmagasinet. Dagvatten som faller på naturmarksytan inom området infiltreras delvis naturligt i marken och överskott fångas upp i nya gallerbrunnar i körytor och p-ytor inom fastigheten. 2.3 Magasin för tillkommande dagvatten Då byggnationen minskar flöden från området finns det en god möjlighet att förbättra situationen i ledningsnätet vid större nederbördsmängder. Ett fördröjningsmagasin som magasinerar och fördröjer större regn minskar även belastningen på befintlig dagvattenledning. Volymen på fördröjningsmagasinet är beroende på storleken på det strypta utflödet samt beräknad tillrinning. Det strypta utflödet ska motsvara den befintliga dagvattenavrinningen vid en specifik regnintensitet, i detta fall har regnintensiteten vid ett 5-års regn med en varaktighet på 10 minuter ansetts lämplig. Detta innebär att dagvattenflödet nedströms fördröjningsmagasinet, dvs utflödet mot kommunal ledning, blir opåverkat efter utbyggnad av bostadsområdet, vid ett regn med en regnintensitet lika med eller lägre än vid ett 20-års regn och med en varaktighet på 10 minuter. Magasinet föreslås utföras som ett sk hålrumsmagasin. Ett sådant magasin är fyllt med sprängsten och tillåter en effektiv volym på ca 30 % fritt vatten. Alternativt kan dagvattenkassetter av plast användas. Detta alternativ kräver inte lika stort utrymme men blir avsevärt dyrare, i både inköp och anläggning, än ett hålrumsmagasin. Magasinet har även en viss renande effekt, vilken erhålls via sedimentering på sprängstensmaterialet den fylls med. Se kapitlet om föroreningsmängder. Anläggning kan förslagsvis ske med 1 m djup, men omkrets och djup anpassas till terräng, överkörbarhet med fordon och intilliggande ledningar. En dammduk placeras på en väl avjämnad och upprusad yta med geotextil som skydd så att vatten bibehålls inom det anordnade dagvattensystemet. Hålrummet utförs med lämpliga sprängstensfraktioner (eller alternativt med plastkassetter) för framräknad magasinsvolym. Spolbrunn placeras före införsel av dagvatten till magasinet. Spolbrunnen ska förutom att vara en samlande brunn för dagvattenledningar även utföras med ett väl tilltaget sandfång, för rengöring och tömning av medföljande större partiklar. Härmed förlängs magasinets reningsvolym effektivt och med många år. Som en slutlig åtgärd i underhållsplanen skall magasinet placeras så att det kan schaktas ur och nyanläggas. Även själva spolbrunnen placeras åtkomlig för underhåll. Härmed uppnås hållbar lösning för dagvattenfördröjning och rening. Beräkning av flöden mot områdets magasin ger ett effektivt volymbehov på ca 11,5 m 3 vilket med 30 % effektiv volym motsvarar 38 m 3. Sida 8 (10)

10 2.4 Förorening från tillkommande dagvatten De föroreningar man erhåller efter byggnation avskiljs dagvattnet dels genom avsättning på magasinets fyllnadsmaterial, sprängstensfyllning och grusmaterial samt dels genom sedimentering, avsjunkning till botten på magasinet. Det dagvatten som inte kan tas omhand via magasinet går på mark i öppna rinnvägar mot intagsbrunnar till ledningsnätet samt delvis infiltrering i mark. Magasinet har således en flödesutjämnande och något renande funktion inom ett s.k. 20 års regn. Efter magasinsfördröjning ansluts dagvattnet till ny dagvattenledning inom planområdet, för vidare transport mot kommunens befintliga nät. Tabeller nedan redovisar föroreningsmängder i dagvattenflödet, före och efter en byggnation, innan passage via magasin. Rödmarkerade halter överstiger valt riktvärde. Förklaring till nedanstående tabeller: P=Fosfor, N=Kväve, Pb=Bly, Cu=Koppar, Zn=Zink, Cd=Kadmium, Cr=krom, Ni=Nickel, Hg=Kvicksilver, SS=Suspenderade/Lösa Partiklar (SS är ett begrepp för suspenderade ämnen, dvs små rörliga partiklar som fibrer, jord odyl). Tabell 5 Beräknade föroreningsämnen i dagvatten, före byggnation inom planområdet Nutrient Nutrient Metal Metal Metal Metal Metal Metal Metal Particles Oil ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Tabell 6 Beräknade föroreningsämnen i dagvatten, efter byggnation inom planområdet Nutrient Nutrient Metal Metal Metal Metal Metal Metal Metal Particles Oil ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Tabell 7 Riktvärden för dagvatten. Enligt Göteborgs stad ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Både före och efter byggnation, före magasin, ligger 6 av ämnenas halter över riktvärden, enligt Göteborgs stad. Noterbart är att kvävehalterna ökar till över Sida 9 (10)

11 riktvärde medan krom minskar och hamnar under riktvärde. Kadmium hamnar strax över riktvärde. Se tabell 8 nedan. Tabell 8, förändring av halter efter byggnation, före magasin ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Tabell 9 visar att byggnationen ökar mängden kväve och fosfor som släpps ut från området. Övriga ämnen minskar mot tidigare. Tabell 9, förändring av halter till recipient, före magasin ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l För att nå bättre värden på vattnet som släpps ut föreslås ett hålrumsmagasin anläggas. Reningsprocent i nedanstående tabell, för makadamfyllt magasin, är exempel närmast vår lösning med hålrumsmagasin. Tabell 10 Reningsgrad makadamfyllt magasin Efter magasinet är endast halterna av kväve och kadmium överstigande riktvärden. Tabell 11 ug/l kg/år Vidare kan man se att samtliga föroreningsmängder har minskat eller är oförändrat efter passage av magasin. Tabell 11, förändring av föroreningsmängder efter planens genomförande kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Då föroreningsmängderna minskar totalt sett efter byggnation, liksom dagvattenflöden, så bidrar det planerade bygget till att minska föroreningsbelastningen på recipienten. Fosforhalten är fortfarande något över riktvärdet, liksom kadmium, men riktvärdet är högt satt och då förhållanden i recipienten ändå förbättras är halten ändå acceptabel. Sida 10 (10)