Granskning av arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn

Kommunens revisorer 2019-06-05 Till Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige för kännedom Granskning av arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn Ernst & Young AB (EY) har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning med syfte att bedöma om socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden har en ändamålsenlig styrning och uppföljning av arbetet med orosanmälningar samt uppföljning av placerade barn. Den sammanfattande bedömningen är att socialnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig hantering av orosanmälningar samt uppföljningar av placerade barn. Däremot poängteras att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behöver stärka sin samverkan i arbetet med orosanmälningarna. Vidare görs bedömningen att barn- och utbildningsnämnden bör systematisera skolornas arbete med orosanmälningar och säkerställa en enhetlig hantering som uppfyller gällande lagstiftning. Vi ställer oss bakom granskningens slutsatser och rekommendationer och överlämnar härmed granskningen. Vi önskar svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder ni planerar att vidta senast 15:e september 2019. För Västerviks kommuns revisorer Britt-Louise Åberg Källmark Ordförande Bilaga: Granskningsrapport Granskning av arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn Västerviks kommun, 593 80 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00 E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se

Granskningsrapport 2019 Genomförd på uppdrag av revisorerna Juni 2019 Västerviks kommun Granskning av arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn

Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Genomförande... 4 2.4. Revisionskriterier... 4 3. Granskningsresultat... 5 3.1. Organisation och ansvarsfördelning... 5 3.2. Rutiner, riktlinjer och övriga styrdokument... 7 3.3. Rutiner och systematik avseende information till skola och förskola... 8 3.4. Uppföljning av placerade barn...11 3.5. Återrapportering till nämnd...12 4. Stickprovsundersökning...12 4.1. Hantering av anmälan...13 4.2. Skyddsbedömning...13 4.3. Beslut att inte inleda utredning...14 4.4. Bedömning stickprovsundersökning/aktgranskning...14 5. Sammanfattande bedömning...16 Bilaga 1 Intervju- och dokumentförteckning...19 Bilaga 2 - Resultat av stickprovsundersökning avseende förhandsbedömningar...20 1

1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Västerviks kommun granskat arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn. Granskningens syfte är att bedöma om socialnämnden och barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning av arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn är ändamålsenlig. Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig hantering av orosanmälningar samt uppföljningar av placerade barn. Vi bedömer dock att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behöver stärka sin samverkan i arbetet med orosanmälningarna. Barn- och utbildningsnämnden bör systematisera skolornas arbete med orosanmälningar och säkerställa en enhetlig hantering som uppfyller gällande lagstiftning. Utifrån granskningsresultatet ger vi socialnämnden/socialförvaltningen följande rekommendationer: Utveckla en tydligare samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen avseende anmälningsskyldigheten av orosanmälningar enligt SoL. Säkerställ att hela socialnämnden får en återrapportering av arbetet med uppföljning av placerade barn. Utveckla uppföljningen/återrapportering till nämnden gällande hanteringen av orosanmälningar enligt SoL. Utifrån uppföljningen kan socialnämnden planera och vidta åtgärder inom ramen för det förebyggande arbetet, erbjuda stödinsatser m.m. Utifrån granskningsresultatet ger vi barn- och utbildningsnämnden/ barn- och utbildningsförvaltningen följande rekommendationer: Utveckla en tydligare samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen avseende anmälningsskyldigheten av orosanmälningar enligt SoL. Säkerställ att samtliga medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen har tillräcklig kunskap kring anmälningsskyldigheten i enlighet med SoL. Fastställ förvaltningsövergripande riktlinjer avseende anmälningsskyldigheten enligt SoL. Riktlinjerna kan med fördel innehålla mallar för hur en anmälan ska se ut för att säkerställa att den innehåller samtliga uppgifter som krävs enligt SoL. För att erhålla ett likformigt arbetssätt och en enhetlig tolkning av vad som ska föranleda en orosanmälan kan ett stödmaterial som innehåller exempel på situationer och orsaker som ska föranleda en orosanmälan med fördel tas fram. Säkerställ att barn- och utbildningsnämnden får en uppföljning/återrapportering avseende de orosanmälningar som kommer från skolan. Utifrån uppföljningen kan utvecklingsområden, behov av stödinsatser, mer utbildning om gällande lagstiftning m.m. identifieras. 2

2. Inledning 2.1. Bakgrund Socialnämndens åtaganden på barnavårdssidan har ett omfattande spektrum; från skyldigheter vad gäller uppsökande verksamhet och information, till hantering av anmälningar och ansökningar, vidare till utredning och beslut, och slutligen till uppföljning av insatser. På senare tid, och på förekommen anledning, har man nationellt riktat ett särskilt fokus mot två känsliga och angelägna led i denna process: det gäller hanteringen av s.k. orosanmälningar samt uppföljning av placerade barn. För att socialnämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter att förebygga, erbjuda stödinsatser eller vidta åtgärder till barns skydd behöver nämnden få kännedom om barn som far illa eller misstänks fara illa. I socialtjänstlagen regleras skyldigheten att anmäla till socialnämnden vid kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. I socialnämndens hantering av anmälningar blir frågor om rättssäkerhet och individens integritet särskilt viktiga. Samtidigt är bland annat frågan om barnets eventuella behov av skydd angelägen. Hanteringen är därför föremål för en omfattande styrning i form av lag, förordning och rekommendationer gällande handläggningen och dokumentationen. I detta avseende har bland annat inspektionen för vård och omsorg (IVO) konstaterat brister i hanteringen i landets kommuner. Angelägna punkter har bland annat varit bedömningarna om barnet är i behov av omedelbart skydd, samt motiveringarna i de fall beslut fattas om att inte inleda utredning. Barn placerade utanför hemmet har i många avseenden befunnits ha sämre villkor och förutsättningar än andra barn, vilket föranlett skärpningar i lag, föreskrifter och rekommendationer från nationellt håll. Genom detta har socialnämndens uppföljningsansvar blivit en angelägen fråga när det gäller den sociala barnavården. Detta har skett parallellt med att socialnämndens generella ansvar inom området för kvalitetssäkring och förbättring har skärpts och tydliggjorts. Kommunrevisionen i Västervik har i samband med sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn som ett riskområde inför 2019. 2.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om nämndernas styrning och uppföljning av arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn är ändamålsenlig. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Är organisation och ansvar avseende hantering av orosanmälningar respektive uppföljningar av placerade barn väl definierade och dokumenterade? I vilken mån finns rutiner och systematik avseende information till skola och förskola gällande anmälningsskyldigheten och rutiner för anmälningar av barn som far illa? 3

Finns det ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Uppfyller socialnämndens hantering av orosanmälningar kraven i socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter när det gäller handläggning och dokumentation? I vilken mån ligger uppföljningen av placerade barn till grund för förbättringsarbete av kvaliteten i den sociala barnavården? Är återrapporteringen till nämnden av hanteringen av orosanmälningar respektive uppföljning av placerade barn tillräcklig? 2.3. Genomförande och avgränsning Granskningen grundas på intervjuer och dokumentstudier, se intervju- och dokumentförteckning. Utöver detta har en aktgranskning genomförts med fokus på den initiala hanteringen av orosanmälningar, det vill säga processen fram till beslut om att inleda utredning eller ej. Granskningen avser socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. 2.4. Revisionskriterier I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Skollag 2010:800 29 kap. 13 reglerar skolhuvudmännens ansvar när det gäller samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa. Paragrafen innehåller också en hänvisning till socialtjänstlagens bestämmelser om anmälningsskyldighet. Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) I 7 c framgår att när vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Det står också att socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. 14 kap. 1 innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet i samband med att det finns kännedom eller misstanke om att barn far illa. Enligt socialtjänstlagen finns det ett antal myndigheter och yrkesverksamma som är skyldiga att genast anmäla misstankar om att barn far illa. Dessa utgörs exempelvis av personal i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skola, socialtjänsten och kriminalvården. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) Dessa föreskrifter och allmänna råd innehåller bland annat bestämmelser om dokumentationen av inkomna anmälningar, skyddsbedömning och förhandsbedömningar. Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga (SOSFS 2014:6) 4

Innehåller rekommendationer när det gäller handläggning av ärenden inom barn- och ungdomsvården. 3. Granskningsresultat 3.1. Organisation och ansvarsfördelning Inom individ- och familjeomsorgen finns det en myndighetsenhet. Myndighetsenheten ansvarar för all myndighetsutövning inom socialförvaltningens område, undantaget äldreomsorg och omsorg för funktionsnedsatta. I detta ingår bland annat hantering av orosanmälningar och uppföljning av placerade barn. Myndighetsenheten är organiserad enligt följande struktur: Mottagningsgrupp 1:e soc. sekreterare och 4 socialsekreterare (cirka 4 heltidstjänster) Utredningsgrupp barn och unga 1:e soc. sekreterare och 10 socialsekreterare (cirka 8 heltidstjänster) Individ-och familjeomsorg Myndighetsenheten Barn- och ungdomsgrupp 1:e soc. sekreterare och 9 socialsekreterare (cirka 8 heltidstjänster) Vuxengrupp 1:e soc. sekreterare och 2 socialsekreterare Social beredskap Fyra av ovanstående socialsekretere (roterande bemanning) Det finns en dokumenterad beskrivning över individ- och familjeomsorgens organisationsstruktur. Beskrivningen innehåller information om de respektive gruppernas uppdrag, målgrupp och lagrum. Enligt beskrivningen har mottagningsgruppen i uppdrag att handlägga anmälningar vid misstanke om att barn far illa (orosanmälningar), ansvara för enhetens akuttelefon samt konsultationer och rådgivning för anmälare och hjälpsökanden. I beskrivningen framgår vidare att barn- och ungdomsgruppen bl.a. ansvarar för arbetet med att genomföra uppföljningar av placerade barn. Hantering av orosanmälningar Mottagningsgruppens organisation och ansvar finns närmare beskrivet i rutinen Mottagningshantering - barn och unga 0-18 år. I rutinen framgår gruppens arbetsuppgifter och hur handläggning av ärenden ska genomföras. Exempelvis anges det när det är obligatoriskt att inleda utredning, vilka tidsgränser som finns och hur en anmälan via post, fax eller e-post ska hanteras. 5

Vid intervju beskrivs organisationen avseende hantering av orosanmälningar som tydlig. Medarbetare inom barn- och ungdomsgruppen och utredningsgruppen för barn- och unga uppger att det är tydligt att mottagningsgruppen ansvarar för att hantera orosanmälningar. Arbetssättet för mottagningsgruppens hantering av orosanmälningar beskrivs enligt följande; Samtliga socialsekreterare och 1:e socialsekreteraren samlas varje morgon och fördelar inkomna orosanmälningar. 1:e socialsekreterare och socialsekreterare går därefter igenom hur skyddsbedömningen ska göras. Skyddsbedömningen utgörs av en bedömning om barnet eller den unge har ett behov av omedelbart skydd. Skyddsbedömningen ska göras samma dag som anmälan kommer in eller senast dagen efter om anmälan kommit in sent den dagen 1. Efter skyddsbedömningen ska en bedömning göras huruvida det ska inledas en utredning eller ej, en så kallad förhandsbedömning. Beslut om att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att orosanmälan har inkommit 2. Det finns en strävan om att i så hög utsträckning som möjligt arbeta två och två i förhandsbedömningarna. I de fall orosanmälan inkommer muntligen (exempelvis via telefon) finns det en checklista för att säkerställa att det inhämtas tillräcklig information från uppgiftslämnaren/anmälaren. Vid intervju uppges att checklistan även används som stöd då en medarbetare som inte arbetar på mottagningsgruppen tar emot en orosanmälan. Detta kan exempelvis uppstå när en anmälan inkommer via akuttelefonen där bevakningsansvaret roterar mellan medarbetare inom myndighetsenheten. Uppföljning av placerade barn och unga Enligt 6 kap. 8 SoL ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Lika så ska ett övervägande göras minst en gång var sjätte månad i de fall ett barn vårdas enligt Lagen om vård av unga (1990:52). Inom myndighetsenheten ansvarar barn- och ungdomsgruppen för placeringar av barn- och unga. Det finns en dokumenterad rutin benämnd Placering av barn och unga. I den framgår att socialsekreterare är ansvariga för övervägandena samt att socialnämndens utskott är delegat och beslutar om övervägandena. I rutinen framgår fortsättningsvis att underlaget för övervägandena utgörs av de uppgifter som socialsekreteraren har samlat in under uppföljningen samt att formulär enligt BBIC skall användas 3. För respektive placering finns det en bevakning i verksamhetssystemet för journalföring, uppföljning och administration som signalerar när det har gått fem månader och det således är en månad kvar innan övervägandet ska göras. I myndighetsenhetens rutin Checklista uppföljning placerade barn och unga framgår hur uppföljningen av placerade barn och unga ska genomföras. Checklistan är indelad i sex rubriker med kontrollmoment till respektive rubrik. Rubrikerna utgörs av kontroll av grunduppgifter, hälsa, lärande, övriga behovsområden, kontakter i samband med uppföljning och övrigt. 1 Prop. 2012/13:10 s. 60 2 Socialtjänstlagen (2001:453) 11 kap 1 3 BBIC är en förkortning för Barns behov i centrum som är ett arbetssätt för socialtjänstens barn- och ungdomsvård och som syftar till att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga. Arbetssättet innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. 6

3.1.1. Bedömning Mot bakgrund av ovan nämnda beskrivning av organisation och arbetssätt görs bedömningen att det finns ett dokumenterat arbetssätt för hantering av orosanmälningar och uppföljning av placerade barn. Genomförda intervjuer bekräftar att arbetssättet är känt och upplevs vara tydligt inom myndighetsenhetens organisation. De ovan nämnda styrdokumenten bidrar enligt vår mening även till att ansvarsfördelningen i dessa frågor är väl definierade och dokumenterade. 3.2. Rutiner, riktlinjer och övriga styrdokument I följande avsnitt framgår en redogörelse över relevanta rutiner, riktlinjer och styrdokument gällande socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens arbete med orosanmälningar samt uppföljning av placerade barn. Socialnämnden Myndighetsenheten arbetar utifrån ett flertal dokumenterade styrdokument. Samtliga dokument finns tillgängliga på kommunens intranät. Ett urval av styrdokumenten redovisas i nedanstående tabell. Dokument Mall anmälan barn Checklista mottagning Checklista uppföljning placerade barn och unga Rutin för handläggning vid misstanke om brott Rutin och vägledning för mottagningshantering för barn och unga 0-18 år Rutin för skyddad identitet Mall för övervägande Innehåll Innehåller information om vilka frågor som ska ställas när det inkommer orosanmälningar per telefon. Exempelvis vilka kontaktuppgifter som behövs samt vilka frågor som ska ställas till anmälaren/uppgiftslämnaren. Används av mottagningsenheten i samband med att en orosanmälan inkommer. Innehåller bl.a. om vårdnadshavare har informerats samt om barnsamtal har genomförts. Innehåller information om vilka kontroller som ska göras av grunduppgifter, hälsa, lärande och övriga behovsområden. Därtill framgår vilka kontakter som ska tas i samband med uppföljningen samt tre övriga kontrollpunkter. Innehåller information om hur uppgifter om misstänkt brott mot barn ska hanteras. Det framgår bl.a. att en utredning ska inledas vid misstanke om brott mot underåriga, hur en polisanmälan ska göras samt information om familjevåldsgruppen. I rutinen framgår bl.a. mottagningsenhetens arbetsuppgifter samt hur inkomna orosanmälningar ska hanteras. Innehåller information om hur ärenden med skyddade uppgifter ska hanteras. Exempelvis hur sådana ärenden ska läggas in i Treserva samt hur handläggningen och beslut ska genomföras 4. Mall för övervägande av vård enligt 6 kap. 8 SoL. Enligt mallen ska övervägandet innehålla information om bl.a. barnets nuvarande situation och inställning till vården, vårdnadshavarnas inställning till vården och redogörelse från familjehem. 4 Treserva är myndighetsenhetens verksamhetssystem för journalföring, uppföljning och administration. 7

Barn- och utbildningsnämnden Det finns inga förvaltningsövergripande rutiner eller mallar som beskriver hur personal på kommunens skolor ska hantera misstankar om att barn far illa. Detta bekräftas även vid den genomförda akt-granskningen som visar att anmälningarnas utformande varierar beroende på vilken skola som har skickat in anmälan. Vid intervju med barn- och utbildningsförvaltningen uppges att det varierar mellan olika skolor hur pass utvecklade rutinerna är för hantering av orosanmälningar. Enligt uppgift från förvaltningsledningen inom barn- och utbildningsförvaltningen är respektive rektor och förskolechef ytterst ansvariga för att säkerställa att alla medarbetare har kännedom om anmälningsskyldigheten i enlighet med SoL. I detta ansvar ingår att informera om anmälningsskyldigheten vid introduktionen av nya medarbetare. Det finns ingen närmare beskrivning över vad denna information ska innehålla, vilket innebär att informationen kan variera mellan kommunens skolor. 3.2.1. Bedömning Socialnämnden har ett antal dokumenterade checklistor, mallar och rutiner avseende arbetet med orosanmälningar och uppföljning av placerade barn. Vår bedömning är att detta skapar bra förutsättningar för ett systematiserat och enhetligt arbetssätt enligt gällande lagstiftning samt minskar risken för personberoende. Granskningen visar att barn- och utbildningsnämnden inte har några förvaltningsövergripande rutiner eller mallar som stöd för hur misstankar om att barn far illa ska hanteras. Bedömning görs att kommungemensamma rutiner/mallar skulle bidra till ett mer systematiskt och likformigt arbete kring anmälningsskyldigheten enligt SoL. Vår bedömning är även att det är viktigt att säkerställa att samtliga rektorer/förskolechefer informerar om anmälningsskyldigheten på ett enhetligt sätt för att samtliga medarbetare som har anmälningsskyldighet ska ha god kännedom om vad som räknas som skäl för att göra en orosanmälan. Inom ramen för denna granskning har det inte gjorts någon kartläggning över huruvida kommunens skolor har egna framtagna rutiner. Vi kan således inte uttala oss om huruvida det finns lokalt framtagna rutiner på kommunens skolor. 3.3. Rutiner och systematik avseende information till skola och förskola I följande avsnitt framgår en beskrivning över samverkan mellan socialförvaltningen och kommunens skolor när det gäller orosanmälningar samt hur skolor får information om deras anmälningsskyldighet. Rutiner gällande samverkan med skola och förskola Enligt rutinen Mottagningshantering - barn och unga 0-18 år ska mottagningsgruppen ansvara för att informera anmälningsskyldiga om socialförvaltningens arbete med myndighetsutövning kring barn och ungdomar. Vidare framgår det av rutinen att mottagningsgruppen ska erbjuda konsultation till allmänheten och anmälningsskyldiga genom telefon eller fysiska möten. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är det elevhälsochefen som har uppdrag att utveckla samverkan med socialförvaltningen. 8

Vid intervju med elevhälsochefen uttrycks att samverkan mellan kommunens skolor och mottagningsgruppen fungerar väl. Som exempel ges att personal på skolor kan ringa mottagningsgruppen för att få hjälp om det finns en osäkerhet i om en anmälan ska upprättas. Elevhälsochefen upplever att mottagningsgruppen finns tillgänglig när medarbetare på skolor efterfrågar hjälp. Det finns inga dokumenterade rutiner för hur samverkan gällande orosanmälningar ska ske mellan socialförvaltningen och kommunens skolor. Som beskrivs ovan finns det inget fastställt gemensamt tillvägagångssätt för hur skolor ska göra orosanmälningar till socialförvaltningen. Vid intervjuer med socialförvaltningen framkommer det att det pågår ett arbete med att etablera en E-tjänst där orosanmälningar ska kunna upprättas. Med hjälp av E-tjänsten ska anställda inom skolor kunna göra orosanmälningar via ett standardiserat formulär. Tjänsten ska fungera likt ett verktyg för utomstående att kunna göra enkla och säkra anmälningar. Uppföljning av orosanmälningar I myndighetsenhetens årsbokslut för 2018 framgår att det totala antalet inkomna orosanmälningar under 2018 uppgick till 954 stycken. Enligt årsbokslutet var de tre vanligaste anmälningsorsakerna under 2018 följande: - oro för ett barn utifrån förälders missbruk av alkohol och/eller narkotika - bristande omsorg/vanvård och - relationsproblem i familjen. Det framkommer i årsbokslutet 2018 att flest orosanmälningar kom från polismyndigheten, socialförvaltningen och sjukvården. Det görs ingen uppföljning, analys eller sammanställning av de orosanmälningar som inkommer specifikt från kommunens skolor. Mottagningsgruppen kan se tendenser gällande att vissa skolor gör fler respektive färre anmälningar. Enhetschefen för myndighetsenheten gör löpande sammanställningar över antalet inkomna orosanmälningar för att följa ärendemängden. Sammanställningen innehåller information om antalet inkomma anmälningar per månad, totalt antal unika personer som berörts av anmälningarna, orsaker till anmälan samt vem som har skickat in anmälan (exempelvis polis, närstående eller skola). Sammanställningen innehåller information från de tre senaste åren. Informationsinsatser Respektive grupp inom myndighetsenheten sammanställer årligen en kvalitetsrapport för gruppens verksamhet. I 2018 års kvalitetsrapport kan utläsas att mottagningsgruppen genomförde sex stycken informationsinsatser på skolor under 2018. Informationsinsatser kan exempelvis utgöras av att mottagningsgruppen föreläser på skolornas APT-möten eller att socialförvaltningen närvarar under möten med rektorsgrupper. Vid intervjuerna framkommer att mottagningsgruppen har en ambition att stärka samverkan med skolor. I nuläget gör mottagningsgruppen informationsinsatser på skolor mest på förfrågan från rektorerna. Mottagningsgruppen uppges ha haft en hög arbetsbelastning under en längre tid vilket inneburit att det uppsökande och förbyggande arbetet har fått prioriteras ned. Enligt 2018 års kvalitetsrapport ska mottagningsenheten kartlägga vilka skolor som de 9

har besökt eller planerar att besöka i informativt syfte avseende anmälningsplikten. Med utgångspunkt från listan kommer därefter mottagningsgruppen att aktivt ta kontakt med skolor för att säkerställa att så många skolor som möjligt får ta del av informationsinsatser. Vid intervju med representant från barn- och utbildningsförvaltningen uppges att det finns en medvetenhet hos personal på skolor om att de har en anmälningsskyldighet. Däremot beskrivs det variera hur pass stor kännedom personalen har om hur anmälan ska upprättas. Under intervjuerna framkommer att familjeenhetens förebyggandegrupp 5 vid behov deltar på möten med skolornas elevhälsoteam. Syftet med dessa möten är enligt uppgift att stärka samverkan, arbeta förebyggande och hälsofrämjande på en övergripande nivå. Då det är förebyggandegruppen, och inte mottagningsgruppen som deltar vid dessa träffar, så behandlas inte specifikt hantering av orosanmälningar. Träffarna riktar sig främst åt att samordna planering, diskutera elevärenden och skapa dialog mellan skolor och socialförvaltningen. Enligt intervjuade socialsekreterare finns det ett nära samarbete mellan familjeenheten och myndighetsenheten. I de fall som information om individärenden bedöms vara relevanta vidarebefordras dessa till myndighetsenheten. Anmälningsträffar I mottagningsgruppens kvalitetsrapport för 2018 framkommer det att det genomfördes 42 stycken anmälningsmöten på kommunens skolor. Anmälningsträffar kan beskrivas som ett möte där socialförvaltningen, personal från skolan och vårdnadshavarna deltar och tillsammans diskuterar den oro som har framkommit. Vid dessa träffar görs en orosanmälan. Vid intervjuer med representanter från såväl socialförvaltningen som barn- och utbildningsförvaltningen uppges att anmälningsmötena är givande och produktiva då de involverar både vårdnadshavare, skolpersonal och socialförvaltningen. Anmälningsmöten uppges även leda till en bättre dialog med vårdnadshavarna vilket skapar bättre förutsättningar för att arbeta utifrån barnets bästa. Återkoppling i samband med anmälan Enligt lokala rutinen checklista mottagning ska anmälaren bli informerad om möjligheten till återkoppling. Mottagningsgruppen har en brevmall för återkoppling i samband med anmälan. I mallen framgår det vilket datum socialförvaltningen har mottagit anmälan och att anmälaren är välkommen att kontakta undertecknad socialsekreterare om de önskar återkoppling om utredning har inletts eller ej. Brevet ska enligt uppgift enbart skickas ut när anmälan har gjorts av en person med anmälningsskyldighet. Merparten av anmälningarna kommer från personer med anmälningsskyldighet (dvs. skola, förskola, elevhälsa, sjukvård, BUP, BVC, socialtjänst (egen och annan kommun) m.fl.), vilket innebär att de får bekräftelse via brev. Polisen är också en kategori som göra många anmälningar. I dessa fall tillhör inte anmälningen en enskild tjänsteman och då uppges det vara svårt att veta vem de ska skicka bekräftelsen till och därför görs inte detta. I de fall som en anmälan inkommer från en privatperson uppges det ibland vara svårt att skicka en bekräftelse då det inte alltid framgår kontaktuppgifter i anmälan. Inkommer en privatperson med en anmälan per telefon sker bekräftelse genom en uppläsning/avstämning av att anmälan är korrekt uppfattad. Om en anmälan kommer in via mail besvaras alltid mailet med att anmälan har tagits emot, oavsett om personen har anmälningsskyldighet eller inte. 5 Familjeenheten är en enhet på samma organisatoriska nivå som Myndighetsenheten (se figur i avsnitt 3.1), dvs. det är en enhet inom Individ- och familjeomsorgen. Inom Familjeenheten finns ett antal grupper, där förebyggandegruppen är en grupp. 10

Vid intervju med elevhälsochef framkommer att hon har fått indikation om att anmälare inte alltid har fått någon återkoppling om att anmälan har kommit fram till mottagningsgruppen. 3.3.1. Bedömning Granskningen visar att socialnämnden genomför vissa informationsinsatser genom att exempelvis närvara vid skolors APT samt rektorsträffar. Det är positivt att det finns en ambition att systematisera detta arbete ytterligare genom att kartlägga vilka skolor som inte har informerats om hanteringen av orosanmälningar. Det är viktigt att säkerställa att samtliga kommunens skolor får samma information. Vår bedömning är att barn- och utbildningsnämnden/barn- och utbildningsförvaltningen saknar övergripande rutiner/mallar för hur orosanmälningar enligt SoL ska hanteras. Det utförs inget systematiskt arbete som säkerställer att samtliga medarbetare inom kommunens skolor informeras på ett enhetligt sätt gällande deras anmälningsskyldighet. Det är upp till varje rektor/förskolechef att informera sina medarbetare. Det finns inget stödmaterial framtaget som rektorer/förskolechefer kan använda. Vår bedömning är avsaknaden av förvaltningsövergripande riktlinjer och rutiner för hur misstankar om att barn far illa ska hanteras kan medföra att anmälningarna är otillräckliga och kommer in försent vilket kan innebära att utredning och insatser därmed inte inleds i tid. Vidare görs bedömningen att det inte sker en tillräcklig uppföljning och kartläggning av orosanmälningarna som inkommer från kommunens skolor. Det finns enligt vår mening fördelar med att kartlägga anmälningsfrekvensen vid de olika skolorna samt orsakerna till anmälan. En ökning av antalet anmälningar kan ge indikationer på att det förebyggande arbetet behöver utökas och en minskning av antalet anmälningar kan vara en indikation på att informations- och utbildningsinsatser behöver utökas. Vid intervjuerna uttrycks att vissa skolor ytterst sällan inkommer med anmälningar vilket potentiellt skulle kunna innebära att samtliga medarbetare inte fullt ut har informerats om hur orosanmälningar ska upprättas samt vad som kan bedömas vara skäl för en anmälan. 3.4. Uppföljning av placerade barn Barn- och ungdomsgruppen (se organisationsbeskrivningen i avsnitt 3.1) arbetar löpande med egenkontroller. Kontrollerna finns beskrivna i ett årshjul där det framgår vad som ska kontrolleras respektive månad samt vem som ska utföra kontrollen. En av kontrollerna utgörs av att samtliga utredare/handläggare ska kontrollera dokumentationen som görs vid uppföljning av placerade barn. I detta ingår att granska om följande punkter framgår i dokumentationen: Socialsekreteraren har kontakt med barnets skola/förskola. Barnet har varit hos tandläkare och det finns det information om barnets hälsa. Varför man väljer/inte väljer att göra vårdnadsöverflytt. Finns plan för hemgång, vad som behöver vara förändrat för hemflytt? Har föräldrarnas betalningsansvar informerats om och beaktats? Är barnet folkbokfört i familjehemmet? Har barnet fått information om var man vänder sig vid oro och/eller missnöje med vården? Egenkontrollen omfattar samtliga placeringar och resultatet ska redovisas till 1:e socialsekreteraren i barn- och ungdomsgruppen. Vid intervjuerna uttrycks att tidigare års 11

resultat av utförda egenkontroller visade på ett behov av att tydliggöra och systematisera uppföljningarna av placerade barn. Mot bakgrund av resultatet av egenkontrollen fastställdes checklista uppföljning placerade barn och unga. Vid intervjuerna framhålls att checklistan är väl förankrad hos barn- och utredningsgruppens medarbetare då den har arbetats fram gemensamt till följd av behovet som identifierades vid egenkontrollerna. 3.4.1. Bedömning Vi bedömer att det finns ett systematiserat och tydligt arbetssätt med uppföljning av placerade barn. Bedömningen görs mot bakgrund av att uppföljningen utgör ett av de områdena som kontrolleras årligen inom ramen för egenkontrollerna. Den ovan nämnda checklista uppföljning placerade barn och unga skapar enligt vår mening goda förutsättningar för en ändamålsenlig uppföljning. Vi ser även positivt på att resultatet från genomförda egenkontroller har resulterat i förbättringsåtgärder, i detta fall checklistan för uppföljningen. 3.5. Återrapportering till nämnd Det sker inte någon löpande återrapportering till socialnämnden gällande antalet inkomna orosanmälningar. Motsvarande gäller för barn- och utbildningsnämnden, där det inte finns några rutiner för att rapportera till nämnden avseende de orosanmälningar som har lämnats från kommunens skolor. Socialnämnden får en gång årligen information om antalet orosanmälningar via myndighetsnämndens årsbokslut. I årsbokslutet framgår utöver antalet anmälningar, även vilka som är de vanligaste anmälningsorsakerna. Vid intervju uttrycks en ambition om att mottagningsgruppens kvalitetsrapporter ska ingå i 2019 års verksamhetsberättelse och därmed även redovisas för nämnden 6. Socialnämnden får månadsvis statistik över antalet placerade barn och unga. Därutöver får socialnämndens utskott ta del av information om uppföljningen av placerade barn då de inom ramen för 6 kap. 8 SoL minst en gång var sjätte månad ska fatta beslut om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Motsvarande gäller för barn och unga som vårdas inom ramen för Lagen om vård av unga (1990:52). Dessa beslut tas enbart av socialnämndens utskott och behandlas således inte av nämnden i sin helhet. 3.5.1. Bedömning Vi bedömer att återrapporteringen av arbetet med orosanmälningar till såväl socialnämnden som barn- och utbildningsnämnden kan stärkas och utvecklas. Myndighetsenhetens årsbokslut innehåller uppgifter kring totala antalet inkomna orosanmälningar under aktuellt år, de tre vanligaste anmälningsorsakerna samt varifrån flest orosanmälningar kommer ifrån. Denna uppföljning kan utvecklas och innehålla exempelvis jämförelsetal för de senaste 5 åren, en analys kring ökning/minskning av anmälningar mellan olika uppgiftslämnare/anmälare, vilka informationsinsatser och andra förebyggande åtgärder som vidtagits under året m.m. Socialnämnden kan med fördel även få ta del av mottagningsenhetens kvalitetsrapport och resultatet av egenkontrollerna samt vilka åtgärder som vidtagits. 6 Se avsnitt 3.3 Uppföljning av orosanmälningar för en närmare beskrivning av årsbokslutets- och kvalitetsrapportens innehåll. 12

Barn- och utbildningsnämnden bör få en årlig återrapportering/uppföljning av hur barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att uppfylla kravet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL. Uppföljningen kan med fördel innehålla uppgifter kring antalet orosanmälningar som gjorts från kommunens skolor under året, hur antalet anmälningar förändras över tiden, statistik per skola, vilken samverkan som sker med socialförvaltningen m.m. Hela socialnämnden bör få en årlig återrapportering kring uppföljning av placerade barn och unga för att säkerställa följsamhet och efterlevnad till gällande lagstiftning. 4. Stickprovsundersökning Inom ramen för granskningen har det genomförts en stickprovsundersökning av förhandsbedömningar. Syftet har varit att undersöka efterlevnaden av socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter när det gäller handläggning och dokumentation i ett antal aspekter. Urvalet har varit av slumpkaraktär och rymmer femton förhandsbedömningar från mottagningsenheten med beslut att inte inleda utredning och fem ärenden där utredning påbörjats. Samtliga granskade förhandsbedömningar är gjorda under 2019. Resultatet av undersökningen framgår i sin helhet i bilaga 2. 4.1. Hantering av anmälan Enligt (SOSFS 2014:5, 5 kap 1 ) ska dokumentation av en anmälan innehålla uppgifter om: vad saken gäller, vem eller vilka som uppgifterna avser, vem som har lämnat uppgifterna såvida de inte har lämnats anonymt, när och hur uppgifterna har lämnats till nämnden, och namn och befattning eller titel på den som har tagit emot uppgifterna. Kraven på hantering av anmälningar uppfylls i samtliga undersökta stickprov. I Socialnämndens föreskrifter av handläggning av ärenden som gäller barn och unga framgår det att: Om anmälan gäller ett barn, bör socialnämnden informera anmälaren om möjligheten till återkoppling om huruvida en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår 7. Stickprovsgranskningen visar att detta inte har skett i 9 av 20 anmälningar. Tre av dessa utgörs av anmälningar från Polismyndigheten. Vid intervjuerna uppges att det finns en överenskommelse mellan polisen och socialförvaltningen om att polisen inte efterfrågar information om möjligheter till återkoppling. Ytterligare tre fall avser anmälningar som har upprättats av socialsekreterare inom mottagningsgruppen vilket innebär att de per automatik har kännedom om möjligheterna till återkoppling. De resterande tre anmälningarna har inkommit från andra förvaltningar samt Region Kalmar län. 4.2. Skyddsbedömning När en anmälan som rör barn eller unga kommer in ska en omedelbar skyddsbedömning göras samma dag. 8 Detta ska dokumenteras och innehålla uppgifter om: 7 SOSFS 2014:6 8 Eller senast dagen efter om anmälan kommer in sent på dagen. 13

vilken bedömning som har gjorts av barnets eller den unges behov av omedelbart skydd, vilka faktiska omständigheter och händelser av betydelse som ligger till grund för nämndens bedömning, när bedömningen har gjorts, samt namn och befattning eller titel på den som har gjort bedömningen. Kraven på skyddsbedömningen uppfylls i samtliga undersökta stickprov. Det noteras dock att en av skyddsbedömningarna är daterad dagen innan angivet mottagningsdatum. På vår förfrågan uppger mottagningsenheten att mottagningsdatumet var felaktigt angivet. Den ursprungliga orosanmälan är daterad samma datum som genomförd skyddsbedömning. 4.3. Beslut att inte inleda utredning Om nämnden efter en förhandsbedömning beslutat att inte inleda en utredning enligt SoL, ska detta dokumenteras med uppgifter om: att en utredning inte inleds, skälen för nämndens beslut, beslutsdatum, och namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet. Kraven på beslut att inte inleda utredning uppfylls i samtliga undersökta stickprov. Om förhandsbedömningen gäller ett barn, och barnet inte själv har kommit till tals, ska anledningen till detta dokumenteras (SOSFS 2014:5, 5 kap 2 ). I tre av akterna saknas information om varför barnet inte har kommit till tals. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att anmälan har inkommit (SoL 11 kap 1a ). I tre fall gjordes förhandsbedömningen inte inom 14 dagar. För samtliga tre fall görs en motivering till varför beslutet togs efter 14 dagar. Svårigheter att få kontakt med vårdnadshavare samt att vårdnadshavare avbokade möte ges som motivering. I akterna framgår det att socialsekreterare, från det att anmälan inkom, vid ett flertal tillfällen har försökt att få kontakt med vårdnadshavarna. 4.4. Bedömning stickprovsundersökning/aktgranskning Vår bedömning är att nämndens hantering av orosanmälningar sker på ett ändamålsenligt sätt. Sammanlagt granskades 20 stycken orosanmälningar grundligt i stickprovsundersökningen. 15 stycken av anmälningarna ledde inte till utredning, resterande fem var av karaktären att inleda utredning enligt (SoL 11 kap 1a ). Stickprovsundersökningen visar på att hanteringen i stor utsträckning sker i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. De felaktigheter/avvikelser som uppmärksammats avser information om möjligheter till återkoppling samt motivering i de fall som barnet inte har kommit till tals. 14

15

5. Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden i allt väsentligt har en ändamålsenlig hantering av orosanmälningar samt uppföljningar av placerade barn. Vi bedömer dock att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden behöver stärka sin samverkan i arbetet med orosanmälningarna. Barn- och utbildningsnämnden bör systematisera skolornas arbete med orosanmälningar och säkerställa en enhetlig hantering som uppfyller gällande lagstiftning. Revisionsfråga Är organisation och ansvar avseende hantering av orosanmälningar respektive uppföljningar av placerade barn väl definierade och dokumenterade? I vilken mån finns rutiner och systematik avseende information till skola och förskola gällande anmälningsskyldigheten och rutiner för anmälningar av barn som far illa? Finns det ändamålsenliga riktlinjer och strukturer för samverkan? Uppfyller socialnämndens hantering av orosanmälningar kraven i socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter när det gäller handläggning och dokumentation? Svar Ja. Det saknas dokumenterade rutiner för hur medarbetare på skolor ska få information om deras anmälningsskyldighet samt hur de ska upprätta orosanmälningar. Det finns ambitioner inom socialförvaltningen att systematisera arbetet med informationsinsatser till skolorna. Nej. Det saknas riktlinjer för samverkan mellan mottagningsgruppen och skolor gällande arbetet med orosanmälningar. Likaså saknas det forum där representanter från mottagningsgruppen samt utbildningsförvaltningen kan diskutera och följa upp arbetet med orosanmälningar. Familjeenhetens förebyggandegrupp närvarar vid ett antal elevhälsoteamsmöten. Dessa möten omfattar dock inte specifikt hur skolorna ska hantera och arbeta med orosanmälningar. Ja. I vilken mån ligger uppföljningen av placerade barn till grund för förbättringsarbete av kvaliteten i den sociala barnavården? Är återrapporteringen till nämnden av hanteringen av orosanmälningar respektive uppföljning av placerade barn tillräcklig? Vi ser att det finns såväl framtagna mallar för hur uppföljningen ska gå till, som ett systematiserat arbete med egenkontroller för hur uppföljningarna genomförs. Det är positivt att resultatet från dessa egenkontroller i sin tur har legat till grund för framtagande av mallar för att stärka systematiken i arbetet. Delvis. Det är positivt att socialnämnden får en månatlig rapportering över antalet placerade barn. 16

Vi bedömer dock att rapporteringen avseende uppföljningar av placerade barn kan stärkas. Det är därför positivt att det finns ambitioner att kvalitetsrapporten, som innehåller resultatet av de kontroller som har gjorts av uppföljningarna, ska ingå i 2019 års verksamhetsberättelse. Återrapporteringen av orosanmälningar bedöms inte vara tillräcklig i varken barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden. De sammanställningar som görs av enhetschefen för myndighetsenheten skulle därför med fördel kunna rapporteras till socialnämnden. Det finns enligt vår mening fördelar med att kartlägga anmälningsfrekvensen vid de olika skolorna för att på så sätt skapa en övergripande bild över anmälningsfrekvensen vid de respektive skolorna. Utifrån granskningsresultatet ger vi socialnämnden/socialförvaltningen följande rekommendationer: Utveckla en tydligare samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen avseende anmälningsskyldigheten av orosanmälningar enligt SoL. Säkerställ att hela socialnämnden får en återrapportering av arbetet med uppföljning av placerade barn. Utveckla uppföljningen/återrapportering till nämnden gällande hanteringen av orosanmälningar enligt SoL. Utifrån uppföljningen kan socialnämnden planera och vidta åtgärder inom ramen för det förebyggande arbetet, erbjuda stödinsatser m.m. Utifrån granskningsresultatet ger vi barn- och utbildningsnämnden/ barn- och utbildningsförvaltningen följande rekommendationer: Utveckla en tydligare samverkan mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen avseende anmälningsskyldigheten av orosanmälningar enligt SoL. Säkerställ att samtliga medarbetare inom barn- och utbildningsförvaltningen har tillräcklig kunskap kring anmälningsskyldigheten i enlighet med SoL. Fastställ förvaltningsövergripande riktlinjer avseende anmälningsskyldigheten enligt SoL. Riktlinjerna kan med fördel innehålla mallar för hur en anmälan ska se ut för att säkerställa att den innehåller samtliga uppgifter som krävs enligt SoL. För att erhålla ett likformigt arbetssätt och en enhetlig tolkning av vad som ska föranleda en orosanmälan kan ett stödmaterial som innehåller exempel på situationer och orsaker som ska föranleda en orosanmälan med fördel tas fram. Säkerställ att barn- och utbildningsnämnden får en uppföljning/återrapportering avseende de orosanmälningar som kommer från skolan. Utifrån uppföljningen kan utvecklingsområden, behov av stödinsatser, mer utbildning om gällande lagstiftning m.m. identifieras. 17

Västervik den 5 juni 2019 Anna Färdig Verksamhetsrevisor Gustav Malm Mark Verksamhetsrevisor Ulrika Strånge Certifierad kommunal revisor 18

Bilaga 1 Intervju- och dokumentförteckning Intervjuade funktioner: Chef för individ- och familjeomsorgen Enhetschef myndighetsenheten 1:e socialsekreterare för mottagningsgruppen 1:e socialsekreterare för utredningsgruppen 1:e socialsekreterare för barn- och ungdomsgruppen Elevhälsochef, barn- och utbildningsförvaltningen Grundskolechef, barn och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningschef, barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetschef förskola, barn och utbildningsförvaltningen Dokument: Checklista mottagning. Myndighetsenheten, senast reviderad 2018-04-12 Checklista uppföljning placerade barn och unga. Myndighetsenheten Dokumenterad beskrivning över Individ- och familjeomsorgens organisationsstruktur Handläggning vid misstanke om brott mot barn. Myndighetsenheten, senast reviderad 2018-09-10 Lokal kvalitetsberättelse för mottagningsgruppen 2018. Myndighetsenheten Mall anmälan barn. Myndighetsenheten Mall för övervägande. Myndighetsenheten Mottagningshantering Barn och unga 0-18 år. Myndighetsenheten, senast reviderad 2018-11-30 Mottagningshantering- barn och unga 0-18 år. Myndighetsenheten, senast reviderad 2018-11-30 Placering av barn och unga. Myndighetsenheten, senast reviderad 2019-03-04 Rutin skyddad identitet. Myndighetsnämnden, senast reviderad 2018-05-07 Årsbokslut myndighetsenheten 2018 19

Bilaga 2 - Resultat av stickprovsundersökning avseende förhandsbedömningar I följande tabell framgår en redovisning över resultatet från de 20 granskade förhandsbedömningarna. Ja Nej Ej aktuellt Kommentar Det anges vad saken gäller (SOSFS 2014:5, 5 kap 1 ) Det anges vem/vilka anmälan avser (SOSFS 2014:5, 5 kap 1 ) Uppgiftslämnare framkommer (SOSFS 2014:5, 5 kap 1 ) Det anges när och hur uppgifterna lämnats (SOSFS 2014:5, 5 kap 1 ) 20 20 20 20 Det anges namn + befattning/titel på den som tagit emot anmälan 20 (SOSFS 2014:5, 5 kap 1 ) Muntliga uppgifter har kontrollerats med anmälare/ anonym anmälare per telefon har anmodats att återkomma 2 18* * Anmälan inkom skriftligen (SOSFS 2014:5, 5 kap 1, SOSFS 2014:6) Informerat anmälare om att anmälan tagits emot (SOSFS 2014:6) 14 *6 *Tre anmälningar kom från polismyndigheten. Polismyndigheten har kommit överens med socialförvaltningen om att polisen inte behöver bekräftelse på att anmälan har tagits emot. Ytterligare tre anmälningar upprättades internt inom mottagningsgruppen varpå de per automatik blev informerade om att anmälan hade tagits emot. 20

Forts. Ja Nej Ej aktuellt Kommentar Anmälaren har informerats om möjligheterna att få återkoppling (SOSFS 2014:6) 11 *9 *Tre anmälningar kom från polismyndigheten. Polismyndigheten har kommit överens med socialförvaltningen om att polisen inte behöver informeras om möjligheterna till återkoppling. Ytterligare tre anmälningar upprättades intern inom mottagningsgruppen varpå de informerades per automatik. Resterande tre anmälningar inkom från andra förvaltningar samt sjukvården. Skyddsbedömning: Det framgår vilken bedömning som gjorts av behovet av omedelbart skydd 20 (SOSFS 2014:5, 5 kap 4 ) Skyddsbedömning: Det anges vilka faktiska händelser och omständigheter som ligger till grund för bedömningen 20 (SOSFS 2014:5, 5 kap 4 ) Skyddsbedömning: Det anges när bedömningen är gjord (SOSFS 2014:5, 5 kap 4 ) 20* *På en av anmälningarna var skyddsbedömningen daterad dagen innan angivet mottagningsdatum. Detta uppgavs bero på att mottagningsdatum var felaktigt angivet. Skyddsbedömning: Namn + befattning/titel på den som gjort bedömning 20 (SOSFS 2014:5, 5 kap 4 ) Det anges att utredning inte inleds 15 5* *Utredning inleddes (SOSFS 2014:5, 5 kap 2 ) Skäl för beslut att inte inleda utredning anges 15 5* *Utredning inleddes (SOSFS 2014:5, 5 kap 2 ) 21

Forts. Ja Nej Ej aktuellt Kommentar Skäl för beslut att inte inleda utredning är formulerade med utgångspunkt i det enskilda ärendets karaktär (dvs ej standardformulering) (SOSFS 2014:5, 5 kap 2 ) Beslutsdatum anges (SOSFS 2014:5, 5 kap 2 ) 15 5* *Utredning inleddes 20 Namn + befattning/titel på den som fattat beslutet 20 (SOSFS 2014:5, 5 kap 2 ) Anledning till att barnet själv inte kommit till tals 17 3 (SOSFS 2014:5, 5 kap 2 ) Förhandsbedömning gjord inom 14 dagar 17 3 (SoL 11 kap 1a ) Det anges skäl för längre tid än 14 dagar (SoL 11 kap 1a ) Uppgifter har hämtats in från utomstående, hembesök etc 9 (Prop. 1979/80:1 s. 400, Prop 2012/13:10 s. 58, SoS 2015 Handläggning och dokumentation s 372ff m m) 3* 17 20 *Det anges skäl till varför bedömningen inte gjordes inom 14 dagar. Dessa utgörs av att ett möte avbokades av vårdnadshavare samt att socialsekreterarna hade svårt att få kontakt med vårdnadshavare. 9 Av JO beslut framgår att om uppgifter hämtas in från utomstående personer anses en utredning ha inletts.83 Även ett hembesök eller annan individuellt inriktad uppsökande åtgärd bör ses som en inledd utredning. JO:s ämbetsberättelser 1995/96 s. 312 och 1999/2000 s. 238 samt JO:s beslut den 3 oktober 2011, dnr 1909-2010. Socialnämnden kan dock kontakta barnet och vårdnadshavarna som anmälan rör, informera om innehållet i anmälan och ge dem möjlighet att bemöta uppgifterna. 22