Bilaga till Årsredovisning 211 Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 1
Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och utgångspunkter Karlshamns kommun framhåller att hållbar utveckling är en överordnad strategi för framtidens Karlshamn. Den politiska ambitionen om detta är också inskriven i program och styrdokument. Hållbara Karlshamn är en angelägenhet för alla som bor och verkar i kommunen. I kommunens hållbarhetsprogram initieras ett arbete med att ta fram lämpliga indikatorer med tillhörande trender som kan utgöra underlag för arbetet med hållbar utveckling i Karlshamns kommun. Kommunstyrelsen har detta åtagande på sin lott. Nedanstående förslag till HUT-indikatorer och trender ger inga definitiva svar om utvecklingen är hållbar eller inte utan har till syfte att stimulera till eftertanke och diskussion i komplexa utvecklingsfrågor. Indikatorerna/trenderna belyser riktning och trender avseende hållbar utveckling i det geografiska Karlshamns kommun och utgår från offentlig statistik från SCB med flera. Tidsserierna varierar med hänsyn till vilka uppgifter som finns tillgängliga. Kommunkonsernens bidrag Aktörernas bidrag Ambitionen är att kommunkoncernen och förhoppningsvis också andra aktörer i kommunen ska arbeta med de gemensamma indikatorerna. Kommunkoncernen avser, för egen del, att i nästa steg bryta ner indikatorerna så att man visar på den egna organisationens (nämndens, styrelsens, bolagets, förvaltningens) bidrag. Indikatorerna har sorterats utifrån kopplingen till socialt hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Vissa indikatorer kan passa in i två och kanske alla tre perspektiven. Detta har i sig ingen avgörande betydelse eftersom det är helheten och sambanden mellan indikatorerna som speglar den hållbara samhällsutvecklingen. Redovisning Formen för redovisning av kommunens arbete med hållbar utveckling arbetades fram i samverkan mellan Per-Ola Mattsson, politisk samordnare, Hans Hyllstedt, förvaltningschef, verksamhetscontroller Lena Lund och förvaltningssamordnare Bernt Ibertsson. Samråd genomfördes med gruppledarna för de politiska partierna samt med koncernledningsgruppen. Kommunstyrelsen fastställde indikatorerna 21-2-16. 2
Förhoppningen är att redovisningen ska stimulera diskussionen om hur utvecklingen kan vändas, bibehållas eller förstärkas i hållbar riktning samtidigt som möjlighet ges att sätta in Karlshamns utveckling i ett omvärldsperspektiv. Jämförelser görs med den egna regionen och riket. 16 indikatorer med tillhörande trender har nu uppdaterats och presenteras nu för tredje året i ett försök att ge information om hur hållbar utvecklingen i kommunen är. De 16 hållbarhetsindikatorerna/trenderna redovisas enligt nedan och beskrivs med trendbild med tillhörande beskrivning av indikatorn. De beslutade indikatorerna/trenderna är: Socialt hållbar utveckling Ohälsotal Ekonomiskt bistånd, bidragsmottagare Ekonomiskt bistånd, kostnader Andel behöriga till gymnasieskolan Anmälda brott Ekologiskt hållbar utveckling Energianvändning totalt Energianvändning per invånare och sektor Andel miljöbilar i beståndet respektive nyregistrerade Körsträcka per invånare Skyddad natur Insamlat hushållsavfall per person Ekonomiskt hållbar utveckling Befolkningsförändringar Skillnad i medianinkomst män - kvinnor Nystartade företag Arbetslöshet Försörjningsbörda Indikatorer och trender avseende socialt hållbar utveckling 7 dagar 6 5 4 3 2 1 Ohälsotalet 16-64 år, män och kvinnor kvinnor 2-64 år Karlshamn män 2-64 år Karlshamn kvinnor 2-64 år Sverige män 2-64 år Sverige 2212 2312 2412 2512 2612 2712 2812 2912 2112 Beskrivning: Ohälsotalet har stadigt sjunkit mellan åren 23 och 21 för både män och kvinnor i såväl Karlshamn som i landet. Ohälsotalet är ett mått på från Försäkringskassan utbetalda dagar från socialförsäkringen. Måttet redovisas som ett ohälsotal för en rullande tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till heltidsdagar. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukskrivning står för den mindre. Från och med 211 uppdateras ej dessa uppgifter på kommunnivå. Försäkringskassan har beslutat att den tidigare månatliga uppföljningen av ohälsotalet ersätts med en redovisning av ett nytt sjukpenningtal. För att följa utvecklingen när det gäller stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom lanseras måttet nybeviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning per 1 registrerade försäkrade. De nya måtten reagerar snabbare på förändringar och speglar bättre utvecklingen inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan testar för närvarande ett nytt sätt att sammanställa statistik. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Ekonomiskt bistånd - andel bidragsmottagare 18+ år 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: Socialstyrelsens årsrapport om ekonomiskt bistånd (juni 211) Beskrivning: Antalet bidragsmottagare ökade mellan 29 och 21 med 41 personer i Karlshamn. Andelen bidragsmottagare ökade från 2,5 till 2,6 procent. Motsvarande siffror för Blekinge är 3,1 respektive 3,2 och för riket 3,8 respektive 3,9 procent. Karlshamn Blekinge Riket Om man ser till storleken på utbetalningar ökade dessa i riket med 2 procent det fjärde kvartalet 211 jämfört med det fjärde kvartalet 21. Hänsyn har då tagits till procentuella förändringar i fasta priser. Ökningen för helår 21 211 är på motsvarande sätt också 2 procent. För hela året (kvartal 1-4) ökade utbetalningarna med 38 kronor per invånare i riket, 139 kronor i Blekinge och i Karlshamn med 62 kronor i löpande priser. Källa: Försäkringskassan 3
12 1 8 6 4 2 Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4, kr/invånare 127 165 87 764 794 949 93 517 512 569 72 764 497 526 588 383 361 378 26 27 28 29 21 211 Riket Blekinge Karlshamn Beskrivning: Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har de senaste åren sjunkit såväl i Karlshamn som i riket. Från och med 211 gäller olika behörighetsregler till olika program inom gymnasieskolan. Fyra olika behörighetsnivåer finns nu. Ovan redovisas en jämförelse för andelen behöriga till ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram. Anmälda brott per 1 invånare 16 Källa: Socialstyrelsen 14 12 1 14% Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 8 6 4 12% 1% 8% 6% 2 Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 prel 211 4% 2% % 22 23 24 25 26 27 28 29 Karlshamn Blekinge Riket Källa: Barnfattigdomsindex, SCB, Folkhälsoinstitutet, Rädda Barnen Beskrivning: Andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Mer finns att läsa i Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige 21. Redovisning finns för enskilda kommuner och för bland annat ensamstående föräldrar och familjer med utländsk bakgrund. Källa: Brottsförebyggande rådet Beskrivning: Det totala antalet anmälda brott fortsatte att minska även under 211 i Karlshamn. Minskningen är nära 9 procent medan såväl Blekinge som riket ökade. De anmälda våldsbrotten ökade dock något både i Karlshamn, Blekinge och landet som helhet. Indikatorer och trender avseende ekologiskt hållbar utveckling 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: SCB Energianvändning totalt, kwh/invånare 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Karlshamn Blekinge Riket 9% 88% 86% 84% 82% 8% 78% 76% 74% Andel elever behöriga till gymnasieskolans ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram 211 Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Sverige Beskrivning: Energianvändningen totalt i Karlshamns kommun minskade med nära 1 procent mellan 27 och 28. Minskningen i Blekinge och riket var 8 respektive 2 procent. Källa: Skolverket 4
Energianvändning Karlshamn, kwh/invånare och sektor Körsträcka, mil per invånare 18 16 14 12 1 8 6 4 2 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 74 72 7 68 66 64 62 6 1999 2 25 28 29 21 Slutanv Jordbruk, skogsbruk, fiske Slutanv Industri, byggverksamhet Slutanv Offentlig verksamhet Slutanv Transporter Slutanv Övriga tjänster Slutanv Hushåll Källa: SCB (Statens energimyndighet) Karlshamn Blekinge Riket Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/körsträckor och bränsleförbrukning Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal näringslivsutveckling och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och medelstora företag. Det är framförallt energianvändningen i industrin som minskat mellan 27 och 28 med 14 procent. Minskningen för hushåll är 5 procent medan transportsektorn i stort är oförändrad. Andel miljöbilar i beståndet resp nyregistrerade 3% 25% 2% 15% 1% 5% % bestånd nyreg bestånd nyreg bestånd nyreg Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket 24 25 26 27 28 29 21 Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/körsträckor och bränsleförbrukning Beskrivning: Beståndet av miljöbilar ökade 21 såväl i Karlshamn som i Blekinge och riket, medan antalet nyregistreringar minskade. I Sverige är nu andelen miljöbilar 5,2 procent och i Karlshamn 4,1 procent. Beskrivning: Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Indikatorn kan hjälpa till att belysa en del av detta åtgärdsområde. Den visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil. I Sverige har 8 procent av hushållen tillgång till bil. Vart fjärde hushåll har mer än en bil. Utvecklingen har tidigare gått åt fel håll, transportbehovet och resandet med bil har ökat. Under 29 minskade körsträckorna. Under 21 har denna utveckling fortsatt om än i betydligt lägre omfattning. Om trenden har brutits eller nedgången är tillfällig beroende på konjunkturen återstår att se. 3 25 2 15 1 5 Skyddad natur-landareal (ha) i Karlshamns kommun nationalpark naturreservat naturvårdsområde djur- och växtskyddsområde 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Källa: SCB, Naturvårdsverket Beskrivning: Vid utgången av 21 fanns 3 616 naturreservat i Sverige, 264 fler än året innan. Reservatens sammanlagda yta är 4,3 miljoner hektar, vilket motsvarar 8,1 procent av landets yta. Av den sammanlagda skyddade totalarealen i Sverige utgör naturreservaten drygt 82 procent. Nationalparkernas area står för 14 procent. 5
Naturreservat är den vanligaste skyddsformen. Beslut om inrättande av naturreservat får tas av länsstyrelse eller kommun. De allra flesta reservatsbesluten har tagits av länsstyrelse men andelen kommunala beslut har ökat de senaste åren. Insamlat hushållsavfall, kg per person 6 5 Trots den höga utvandringen och en minskad invandring är Sverige fortfarande ett invandringsland, det vill säga vi har en större invandring än utvandring. Sedan toppåret 29 har invandringen minskat och omfattade under 211 totalt 96 467 personer. Liksom tidigare år var det fler män än kvinnor som invandrade och den genomsnittliga åldern på invandrarna var 28 år både för kvinnor och män. 4 3 2 1 27 28 29 21 211 Median, riket Karlshamn I Karlshamns kommun ökade befolkningen med 42 personer under 211, en ökning med,1 procent. Antalet födda i Karlshamn under 211 var det högsta sedan 1995 323 barn. Antalet döda var 369 personer vilket innebär ett födelseunderskott med 46 personer. Källa: Avfall Sverige (VMAB) Beskrivning: Mängden insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet), kg per person är mindre i Karlshamns kommun än i riket. Under senare tid har mängden matavfall + restavfall minskat medan mängden återvinningsmaterial ökar. Indikatorer och trender avseende ekonomiskt hållbar utveckling Flyttningsnettot i Karlshamn var positivt, 86 personer, framförallt beroende på inflyttningar från utlandet. Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor, tkr 8 7 6 5 4 3 2 1 Karlshamn Blekinge Riket 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 Befolkningsförändringar: flyttnetto resp födelsenetto 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Flyttnetto Födelsenetto 23 24 26 27 28 29 Källa: SCB, Kommunfakta Beskrivning: Skillnaden i medianinkomst har under 28 och 29 minskat mellan män och kvinnor. Är detta ett bestående trendbrott? Skillnaden mellan män och kvinnor är 67 kronor per år i Karlshamn jämfört med 57 kr per år i riket. Källa: SCB Beskrivning: Sveriges folkmängd var vid 211 års slut 9 482 855 personer, vilket är en ökning med,7 procent. Efter 2-talets årliga ökning av antalet födda har nu kurvan åter vänt nedåt. Till skillnad från antalet födda skiljer sig inte antalet döda mycket mellan åren på nationell nivå. Utvandringen på 51 179 personer översteg den stora Amerikautvandringens toppår 1887. Den höga utvandringen ska dock sättas i relation till dagens folkmängd och våra ökade möjligheter att röra på oss. Under 1887 var utvandringen en procent av folkmängden medan den idag når en halv procent. Nystartade företag per 1 invånare 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Karlshamn Olofström Karlskrona Ronneby Sölvesborg 27 28 29 21 Källa: SCB: statistikportalen.tillvaxtanalys.se 6
Beskrivning: Antalet nystartade företag per 1 invånare var inom Blekinge högst i Sölvesborg under 21. Generellt för Sverige har nyföretagandet ökat under senare tid. Program för hållbar utveckling Kommunfullmäktiges beslut, 16 27-1-1, angående politiskt program för hållbar utveckling. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Arbetslöshet i Karlshamns kommun jämfört med riket 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Karlshamn, arbetslösa Riket, arbetslösa Karlshamn, program Riket, program Källa: Arbetsförmedlingen Beskrivning: Arbetslösheten i Karlshamn minskade under 211 medan antalet sysselsatta i program ökade. Totalt sett var det en minskning från 8,2 till 7,9 procent. I riket som helhet minskade såväl antalet arbetslösa som antalet personer i program, totalt från 6,9 till 6,2 procent. 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, 198 1982 Försörjningsbördans utveckling 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Försörjnings-börda i Karlshamns kommun Försörjnings-börda i Karlshamns kommun, -19 år 26 28 21 212 214 216 218 22 Försörjnings-börda i riket Försörjnings-börda i Karlshamns kommun, 65- år Källa: Befolkningsprognos för Karlshamns kommun 212-221 Beskrivning: Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan cirka,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (-19år) och den från äldre (65+). Kommunfullmäktiges beslut angående handlingsprogram för hållbar utveckling. Arbetet enligt hållbarhetsprogrammet är i full gång. Kommunstyrelsen har för egen del upprättat en tydlig genomförandebeskrivning för den egna operativa verksamheten. Kommunstyrelsens åtagande och roll Ordförandegruppen och koncernledningsgruppen svarar för att den tvärsektoriella samsynen om HUT, lyfts fram Ks ska verka för att VMAB utvecklar produktion av biogas Ks ska verka för fler mötesplatser på kustbanan Ks ska verka för miljövänligt bränsle i länstrafikens bussar Ks ska verka för ökad tillgänglighet till länstrafik Ks och Sn ska gemensamt ta fram en checklista för hållbar upphandling Omvärldsbevakning är viktig även för HUT. Ks politiske samordnare för HUT svarar för upplägg av 29 års Hållbarhetsforum HUT-programmet ska tillämpas i kommunens styrsystem Utreda och eventuellt lämna förslag till ett kommunalt HUT-bidrag Utreda och lämna förslag till indikatorer för HUT som ska ingå i kommunens årliga redovisning Ta fram information till nämnder och styrelser om att de ska redovisa sina HUT- åtaganden i samband med kommunens årliga redovisning HUT är en del av kommunens styrsystem. Där ingår även HUT-verktyget. Verktyget ska testas Investeringar i effektiv energianvändning med kort pay-off är prioriterade. Information om detta ska ges till verksamheterna Utredning om centraliserad fakturahantering Översyn av nu gällande reglemente för ekonomi- och verksamhetsstyrning Hållbar och miljödriven tillväxt ska beaktas vid översyn av det näringspolitiska programmet 7
Markförläggning av kablar ska bevakas i exploateringsärenden Hållbara och energisnåla lösningar vid fastigheter ska bevakas i exploateringsärenden Pågående arbete med Sydostlänken ska drivas vidare Möjligheter till samordnad och miljöanpassad skärgårdstrafik ska beaktas Hållbar utveckling ska finnas på egen plats på kommunens hemsida Frågan om miljöfordon ska beaktas i kommunens upphandling Översyn av kommunens resereglemente med ett hållbarhetsperspektiv Ksau:s hantering av ärenden och dess koppling till HUT behöver tydliggöras Arbeta fram energiplan i samverkan med energiföretag med visionen Karlshamn energicentrum Ett underlag för bedömning av växthusgaser ska tas fram Arbeta fram en gemensam policy för det operativa miljöarbetet i kommunkoncernen Öka dialogen och samarbetet med länsstyrelsen och miljöförbundet Renodla och prioritera vilka hållbarhetsnätverk som kommunen ska vara delaktig i Kommunens operativa medverkan i framtida Biosfärarbete Kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för genomförande av programmet för Hållbar Utveckling. Hållbarhetsforum har arrangerats i samarbete med lokala intressenter. Kommunstyrelsen åtagande med tillhörande genomförandebeskrivning, har fastställts. Stor del av åtagandena har genomförts eller pågår. Målen bedöms därför som delvis uppfyllda. Nämnden för barn, ungdom och skola, Gymnasienämnden, Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Kulturnämnden Med undantag av kulturnämnden är samtliga nämnders ansvarsområden styrda av ett regelverk, skollag, skolförordning och läroplaner, som tydliggör förskolans och skolans uppdrag vad beträffar arbetet med hållbar utveckling. Det i oktober 27 av kommunfullmäktige antagna programmet, Politiskt handlingsprogram för hållbar utveckling i Karlshamns kommun 27-21, initierar ett långsiktigt arbete, som omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Nämndernas åtaganden i det politiska handlingsprogrammet har lyfts in i befintligt måldokument för hållbar utveckling. Inom utbildningsförvaltningen har hållbarhetsarbetet ett speciellt fokus på barn- och ungdomar. Målsättningen är att alla ska förvärva förmågor så att de kan ta medvetna, hållbara beslut nu och i framtiden beslut i frågor som rör värde, moral, mänsklighet, rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt och vår relation till naturen. Kommunfullmäktige beslutade 2-11-6 att samtliga skolor i Karlshamns kommun skall ha målsättningen att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Skolverket har arbetat fram en reviderad upplaga av Miljöskola, varvid man valt att vidga begreppet miljö till hållbar utveckling. Arbetet med Skola för hållbar utveckling bygger på skrivningarna i Agenda 21, skollagen och läroplanerna. 9 % av kommunens förskolor och skolor är (dec 211) certifierade, vilket sätter Karlshamns kommun på första plats i Sverige. Omsorgsnämnden och Socialnämnden Omsorgsförvaltningen arbetar aktivt inom en rad områden. Från strävan att vara mer miljövänliga genom ökad källsortering, mindre pappersförbrukning, minskad bilanvändning, utbildning i eco-driving till mer övergripande frågor om långsiktig hållbar utveckling exempelvis genom utveckling av verksamheten genom resursfördelning och brukarorientering. Utbildningssatsningen genom samtal om hållbarhet fortlöper där all personal skall delta. Tekniska nämnden Fastighetsservice Fastighetsservice arbetar med de åtagande som nämnden har ansvar för inom programmet och som avser byggnader. Det gäller till exempel konvertering av anläggningar med olja eller el till förnyelsebar energi samt energibesiktningar som leder till åtgärder för att minska energianvändningen. 8
Åryds gymnastiksal är konverterad från olja till bergvärme. Svängsta idrottsplats har en byggnad som är konverterad från olja till bergvärmepump. Svängsta idrottsplats har en byggnad där ny ventilation med värmeåtervinning installerats. Möllegården har fått ny ventilation med värmeåtervinning. Projektering har gjorts för installation av fjärrvärme till Bellevueparken. Så här långt har resultatet förutom fördjupad kunskap om innebörden och vikten av hållbar utveckling, blivit en ökad kommunkunskap för deltagarna eftersom samtalsgrupperna består av deltagare från olika delar av kommunens verksamhet. Samtalsformen som arbetsverktyg har visat sig vara intressant då den ökar delaktigheten och därmed är positiv ur ett demokratiperspektiv. Fritidsnämnden Material från verksamheterna tas tillvara och återanvänds i verksamheterna. Flödet i samtalsprocessen illustreras, se bild sid 1-11. Samtal om hållbar utveckling Kommunstyrelsen har beslutat att samtliga anställda och förtroendevalda inom Karlshamns kommun samt dess bolag ska delta i samtal om hållbar utveckling. I kommundirektörens skrivelse 21-8-2 preciseras satsningen som ska genomföras av vuxenutbildningen under 211-212. Samtal om hållbar utveckling delfinansieras genom ESF- projektet, Kompetensförsörjning kommunanställda. Vid två tillfällen a 2,5 timme per deltagare genomförs gruppvisa samtal under ledning av utbildade samtalsledare. Utgångspunkten för samtalen är arbetsdukar med frågeställningar som grupperna ska samtala om. Bland annat diskuterar deltagarna kring 12 av de 16 indikatorer som Kommunstyrelsen 21-2-16 beslutade att följa upp. Indikatorerna speglar trenden inom tre olika områden, Socialt hållbar utveckling, Ekologiskt hållbar utveckling och Ekonomiskt hållbar utveckling. Syftet med samtalen är att skapa insikt, engagemang och delaktighet i arbetet med att skapa en hållbar kommun. Deltagarna uppmanas därför att utifrån indikatorerna, som speglar trenderna inom de tre områdena, komma med förslag på åtgärder för att förstärka en gynnsam trend eller vända en negativ trend. Förslagen sammanställs till en idékatalog som skall återkopplas till respektive förvaltning och kommunledningen för att skapa en mer hållbar kommun. Vid årsskiftet 211-212 hade det kommit in drygt 15 förslag. Sedan den första samtalsgruppen ägde rum i mitten av november 21 fram till årsskiftet 211-212 har ca 15 anställda deltagit i samtal om hållbar utveckling. Samtal om hållbar utveckling utvärderas förutom av forskare vid BTH även av för ESF-projektet utsedd utvärderare. 9
1
11
karlshamn.se