Kommunens arbete med hållbar utveckling

Transkript

1 Kommunens arbete med hållbar utveckling Karlshamns kommun Bilaga till Årsredovisning 291

2 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och utgångspunkter Karlshamns kommun framhåller att hållbar utveckling är en överordnad strategi för framtidens Karlshamn. Den politiska ambitionen om detta är också inskriven i program och styrdokument. Hållbara Karlshamn är en angelägenhet för alla som bor och verkar i kommunen. I kommunens hållbarhetsprogram initieras ett arbete med att ta fram lämpliga indikatorer med tillhörande trender som kan utgöra underlag för arbetet med hållbar utveckling i Karlshamns kommun. Kommunstyrelsen har detta åtagande på sin lott. Nedanstående förslag till HUT-indikatorer och trender ger inga definitiva svar om utvecklingen är hållbar eller inte utan har till syfte att stimulera till eftertanke och diskussion i komplexa utvecklingsfrågor. Indikatorerna/trenderna belyser riktning och trender avseende hållbar utveckling i det geografiska Karlshamns kommun och utgår från offentlig statistik från SCB m fl. Tidsserierna varierar med hänsyn till vilka uppgifter som finns tillgängliga. Ambitionen är att kommunkoncernen och förhoppningsvis också andra aktörer i kommunen ska arbeta med de gemensamma indikatorerna. Kommunkoncernen avser, för egen del, att i nästa steg bryta ner indikatorerna så att man visar på den egna organisationens (nämndens, styrelsens, bolagets, förvaltningens) bidrag. Indikatorerna har sorterats utifrån kopplingen till socialt hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Vissa indikatorer kan passa in i två och kanske alla tre perspektiven. Detta har i sig ingen avgörande betydelse eftersom det är helheten och sambanden mellan indikatorerna som speglar den hållbara samhällsutvecklingen. 2

3 Redovisning Denna redovisning har arbetats fram i samverkan mellan Per-Ola Mattsson, politisk samordnare, Hans Hyllstedt, förvaltningschef, Lena Lund, verksamhetscontroller och Bernt Ibertsson, förvaltningssamordnare. Samråd har genomförts med gruppledarna för de politiska partierna samt med koncernledningsgruppen. Kommunstyrelsen fastställde denna redovisning Indikatorer och trender avseende socialt hållbar utveckling dagar Ohälsotalet 2-64 år, män och kvinnor kvinnor 2-64 år män 2-64 år kvinnor 2-64 år män 2-64 år Karlshamn Karlshamn Sverige Sverige Förhoppningen är att redovisningen ska stimulera diskussionen om hur utvecklingen kan vändas, bibehållas eller förstärkas i hållbar riktning samtidigt som möjlighet ges att sätta in Karlshamns utveckling i ett omvärldsperspektiv. Jämförelser görs med den egna regionen och riket. Källa: Försäkringskassan Beskrivning: Ohälsotalet fortsätter att sjunka snabbt. I september 29 uppgick ohälsotalet till 33,6 dagar vilket är en minskning med 6,1 % sedan december 28. I Karlshamn var minskningen 6,4 %. 16 indikatorer med tillhörande trender föreslås nu i ett första försök att ge information om hur hållbar utvecklingen i kommunen är. De 16 hållbarhetsindikatorerna/ trenderna redovisas enligt nedan och beskrivs med trendbild med tillhörande beskrivning av indikatorn. De beslutade indikatorerna/trenderna är: Socialt hållbar utveckling Ohälsotal Ekonomiskt bistånd Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel behöriga till gymnasieskolan Anmälda brott Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en tolvmånadersperiod. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka 6 dagars sjukfrånvaro. Antalet personer som fått utbetalning på grund av sjukskrivning minskade i riket med 18,8 % från september 28 till september 29. I åldrar upp tom 25 år är andelen kvinnor i Karlshamn med objektivt god allmän hälsa lägre än i riket (63% mot 73% för riket). Männen ligger på samma nivå som riket. (Ur Hälsa på lika villkor 28.) Ekologiskt hållbar utveckling Energianvändning totalt Energianvändning per invånare och sektor Andel miljöbilar i beståndet respektive nyregistrerade Körsträcka per invånare Skyddad natur Insamlat hushållsavfall per person 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Ekonomiskt bistånd - andel bidragsmottagare 18+ år Ekonomiskt hållbar utveckling Befolkningsförändringar Skillnad i medianinkomst män kvinnor Nystartade företag Arbetslöshet Försörjningsbörda Källa: Socialstyrelsen, SCB Beskrivning: Under de två första kvartalen år 29 ökade det ekonomiska biståndet i Sverige med 15 procent jämfört med samma period år 28. Även i Karlshamn var ökningen 15 procent. För flyktingar är ökningen i riket 3 procent medan Karlshamn redovisar en minskning med 11 procent. 3

4 Andel (%) barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Anmälda brott per 1 invånare Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott Källa: Barnfattigdomsindex, SCB, Folkhälsoinstitutet Beskrivning: Andel barn 17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Källa: Brottsförebyggande rådet Beskrivning: Under första halvåret 29 anmäldes i riket lika många brott som motsvarande period 28. Ökningen av brott inom vissa brottstyper vägs upp av minskningar inom andra. Klotter mot kollektivtrafik och bedrägerier ökar medan bilbrotten minskar. Statistik för 29 finns ännu ej för regioner. Indikatorer och trender avseende ekologiskt hållbar utveckling 18 Energianvändning totalt, kwh/inv 1% 98% 96% 94% 92% 9% 88% 86% 84% 82% 8% Andel elever behöriga till gymnasieskolan Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Sverige Källa: Skolverket, SCB Beskrivning: Andelen behöriga i riket till gymnasieskolans nationella program är oförändrad, dvs 88 procent. Den preliminära statistiken för läsåret 28/29 visar att fler än var tionde elev som gick ut årskurs 9 våren 29 inte har godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. I Karlshamn har andelen behöriga de senaste åren legat en till två procentenheter lägre. Källa: SCB Beskrivning: Energianvändningen totalt i Karlshamns kommun minskade med 2,2 procent mellan år 26 och 27. Minskningen i Blekinge och riket var 1,6 respektive 3,3 procentenheter. 4

5 Energianvändning Karlshamn, kwh/invånare och sektor 8 75 Körsträcka per invånare Slutanv Jordbruk, skogsbruk, fiske Slutanv Industri, byggverksamhet Slutanv Offentlig verksamhet Slutanv Transporter Slutanv Övriga tjänster Slutanv Hushåll Källa: SCB (Statens energimyndighet) Källa: SCB (SKL), SIKA; Miljömålsportalen Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal näringslivsutveckling och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och medelstora företag. 3% 25% 2% 15% 1% Andel miljöbilar i beståndet resp nyregistrerade Beskrivning: Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Indikatorn kan hjälpa till att belysa en del av detta åtgärdsområde. Den visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil. I Sverige har 8 procent av hushållen tillgång till bil. Vart fjärde hushåll har mer än en bil. Utvecklingen går för närvarande åt fel håll, transportbehovet och resandet med bil ökar istället för att minska. 5% % bestånd nyreg bestånd nyreg bestånd nyreg Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket Källa: SCB (SKL), SIKA Beskrivning: Nyregistrering av bensindrivna bilar minskade med 38 procent i riket under 28. Även antalet nyregistrerade dieseldrivna personbilar minskade, men med 14 procent medan antalet nyregistrerade personbilar med dubbla bränslen, bensin samt etanol, bio- eller naturgas ökade med 59 procent under 28. Vid årsskiftet 28/29 hade antalet bensindrivna personbilar i trafik minskat med 3 procent jämfört med ett år tidigare. När det gäller dieseldrivna personbilar ökade de med 18 procent. Skyddad natur-landareal (ha) i Karlshamns kommun nationalpark naturreservat naturvårdsområde djur- och växtskyddsområde Källa: SCB, Naturvårdsverket Beskrivning: I 23 av Sveriges kommuner är mer än en procent av totalarealen skyddad i någon form (nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde eller djur- och växtskyddsområde). I 24 kommuner är mer än 15 procent av totalarealen skyddad. Naturreservaten utgör 9 procent av Sveriges landareal. 5

6 12 1 Insamlat hushållsavfall, kg per person Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor, tkr Karlshamn 27 Karlshamn 28 Median, riket Medelvärde, riket Min, riket Max, riket Källa: Avfall Sverige Beskrivning: Mängden insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet), kg per person är mindre i Karlshamns kommun än i riket. Mängden hushållsavfall har i Karlshamns kommun minskat med 5 procent mellan 27 och 28. Indikatorer och trender avseende ekonomiskt hållbar utveckling Källa: SCB Befolkningsförändringar: flyttnetto resp födelsenetto Flyttnetto Födelseunderskott Beskrivning: Sveriges folkmängd ökar, vilket främst beror på invandring, men även på att det föds fler än det dör. Det senare gäller dock ej i Karlshamn, där vi konstant har ett födelseunderskott beroende på relativt få personer i fertil ålder och relativt sett fler äldre än i Sverige. Källa: SCB, Kommunfakta Beskrivning: Skillnaden i medianinkomst mellan män och kvinnor fortsätter att öka såväl i Karlshamn som i Blekinge och i Sverige. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst i Karlshamn. Ökningen mellan 26 och 27 var i Karlshamn 12 procent, i Blekinge 5 procent och i Sverige 9 procent Nystartade företag per 1 invånare Karlshamn Blekinge län Kronobergs län Jönköpings län Källa: Svenskt Näringsliv Beskrivning: Antalet nya företag var både i Karlshamn och i Blekinge som helhet 7 stycken per 1 invånare under 28. I Jönköpings län var motsvarande siffra 7,1 och i Kronobergs län 9,1. 6

7 Arbetslöshet i Karlshamns kommun jämfört med riket, år 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Karlshamn, arbetslösa Riket, arbetslösa Karlshamn, program Riket, program Källa: Arbetsförmedlingen Beskrivning: Det finns vissa tecken på att försämringen på arbetsmarknaden inte fortsätter i samma takt som tidigare. Antalet varsel i landet har minskat något mellan september 28 och 29 och nedgången i antalet lediga platser har planat ut. Arbetslösheten i Karlshamn har ökat med 1,9 procentenhet till 4,9 procent mellan september 28 och september 29, medan motsvarande siffror för riket är 1,7 procentenhet respektive 4,3 procent. Andelen personer i program är i Karlshamn 1,4 procent och i riket 1, procent. För ungdomar år har arbetslösheten stigit med 1, procentenhet i Karlshamn (till 8,3 %) och med 2,4 (till 6,7 %) i riket under perioden. Ungdomar i program med aktivitetsstöd är nu 6,8 procent i Karlshamn och 4,6 procent i riket.,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Försörjningsbördans utveckling Försörjnings-börda i Karlshamns kommun Försörjnings-börda i Karlshamns kommun, -19 år Försörjnings-börda i riket Försörjnings-börda i Karlshamns kommun, 65- år Källa: Befolkningsprognos för Karlshamn Beskrivning: Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan cirka,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar ( 19 år) och den från äldre (65+). 7

8