Redovisning av regeringsuppdraget: Att stärka verksamheten med att främja och utveckla dans med flickor och pojkar

Redovisning av regeringsuppdraget: Att stärka verksamheten med att främja och utveckla dans med flickor och pojkar

Dans i skolan - en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan. Delrapport 1 Utgiven av NCFF/Örebro universitet 2008 Text sammanställd av: Regina Alexandersson, NCFF Ansvarig utgivare: Charli Eriksson, NCFF Produktion: Camilla Bergholm, NCFF Foto: Johan Thyni Tryck: Repro Örebro universitet 2008 ISBN: 978-91-7668-603-4 ISSN: 1654-9570

Förord...2 Inledning...3 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan...4 NCFF:s del i programmet...4 Syfte...4 Personal / Arbetsgrupp...5 Arbetsmöten...6 Kartläggning...6 Regionala kartläggningar...6 Gemensam översiktsrapport...7 Lärande exempel...7 Handslaget...8 Material och publikationer...8 Utbildningar & fortbildningar...8 Danspedagoger...9 Kommunstudie...9 Riksrepresentativ skolundersökning...9 Synliggöra dans i skolan...10 Utmaningen Dans i skolan...10 Dans i skolan Aktiviteter...11 Konferenser...11 Mötesplatser...13 Dans i skola aktiviteter genomförda av Statens kulturråd...14 Aktiviteter av NCFF där dans ingått...15 Skolbesök/Studiebesök...16 Hemsidor...16 Bild- och videoexempel...17 Trycksaker/Publikationer...17 Pressklipp...18 NCFF:s ekonomiska redovisning...21 Bifogade bilagor...22

Förord Inom ramen för den nationella satsningen för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom skrev Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF), Statens Kulturråd och Elevorganisationen i Sverige 2005 en överenskommelse om gemensamt utvecklingsprogram för Dans i skolan. Målsättningen för programmet Dans i skolan är att främja fysisk aktivitet i skolan genom att alla barn får tillgång till dans som kunskapsområde och att genom dansen främja delaktighet, hälsa och lärande. Bakgrunden var den gemensamma möjlighet som de tre politikområdena kultur, folkhälsa och utbildning ger. Barn och ungdomar kan få möjlighet att utveckla dans i skolan med utgångspunkt i från sin egen förmåga, kreativitet och eget skapande. Dans finns med i läroplanen för skolämnet idrott och hälsa, men utvärderingarna av ämnet 2002 och 2003 hade visat att behov av att vidareutveckla dansen i skolan. Statens kulturråd har sedan länge verkat för dansen i den svenska skolan med Cecilia Björklund Dahlgren som drivande kraft. Intresset för dans i skolan har ökat. År 1986 fanns dans på skolschemat i åtta av landets kommuner. När programmet Dans i skolan startade fanns dans inom grundskolan i ett åttiotal kommuner och som estetiska program i ett femtital kommuner. I inledningsskedet var Birgitta Lahti-Nordström, då verksam vid Myndigheten för skolutveckling, mycket aktiv. Vid NCFF, som i maj 2006 fick ett utökat uppdrag och namn Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, var Charli Eriksson och Johan Tranquist aktiva uppbyggnaden av verksamheten, dess finansiering och genomförande. En god samverkan mellan generaldirektörerna för Myndigheten för skolutveckling och Statens kulturråd och ordföranden för NCFF gav verksamheten en god start. Medel till programmet har beviljats av Statens kulturråd (Access-medel för anställning av akademiker) och Utbildningsdepartementet för insatser att kartlägga och synliggöra dansen i den svenska skolan. Medlen har förvaltats av NCFF vid Örebro universitet. Denna rapport redovisar översiktligt NCFF:s insatserna inom ramen för programmet. Arbetet med kartläggningen redovisas i denna rapport översiktligt samt i bifogad delrapport 1 (bilaga 12) Resultaten från de olika kompletterande studierna redovisas i särskilda rapporter, som kommer att publiceras under 2008. Programmet Dans i skolan har bidragit till ett fördjupat samarbete med en rad andra myndigheter, universitet/högskolor, kommuner, län/regioner och ideella organisationer. Genom kulturrådets medverkan har goda kontakter utvecklats med de regionala danskonsulenterna. Deras insatser för att främja dans i skolan och den kunskap de har om pågående verksamheter har bidragit till de lokala kartläggningarna. De regionala danskonsulenterna har medverkat i konferenser och möten som genomförts för att synliggöra och främja dans i skolan. Vi vill tacka alla de personer som på olika sätt bidragit till utvecklingen av dansen i skolan och programmet dans i skolan. Det är många som på olika sätt gjort det möjligt att genomföra kartläggningen och ge stöd till utvecklingen genom att på olika sätt synliggöra dansen i skolan. Föreståndare NCFF Charli Eriksson Kanslichef Johan Tranquist 2

Inledning Dans är en kunskapsform som bör ges mer utrymme inom ramen för ämnet idrott och hälsa men är också en aktivitet som kan stimuleras och uppmuntras i olika sammanhang inom ramen för hela skoldagen. Rörelse och dans är ett sätt att skaffa sig allsidig motorisk och fysisk träning men dans är också ett sätt att möta varandra, få ta på varandra och hålla om varandra, ett sätt att träna sociala relationer och samarbete. Genom dansen utvecklas barn och ungdomars kroppsuppfattning, koncentrationsförmåga och rytmkänsla som i sin tur främjar lärandet på många olika sätt och för många ungdomar är dans också en uttrycksform för den personliga utvecklingen. Dans är en form av uttryck och kommunikation med ett språk som alla förstår och som ger många barn och ungdomar möjligheten att uttrycka sig på ett annat sätt än genom det talade och skrivna språket. På ett naturligt sätt kan dans ämnesintegreras genom olika teman i andra ämnen och som eget kunskapsområde ger dans ett mervärde i all annan undervisning. Dans kan förekomma i många olika former men gemensamt för alla dessa former är att dans lär man sig genom att dansa. Foto: Johan Thyni 3

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan. NCFF:s del i programmet. Dans i skolan är ett nationellt utvecklingsprogram där Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), Statens kulturråd och Myndigheten för skolutveckling samarbetar för att främja dansen i skolan. Respektive myndighet har med utgångspunkt i sitt ordinarie uppdrag arbetat med egna och gemensamma insatser inom ramen för programmet. Målet är att främja fysisk aktivitet genom att alla barn får tillgång till dans som kunskapsområde och att genom dansen främja lärande. NCFF har främst lagt fokus på att kartlägga och synliggöra dans i skolan medan Statens kulturråd arbetat mer intensivt med opinionsbildning och kunskapsutveckling. NCFF:s insatser för att främja dansen i skolan fortsätter nu inom ramen för vårt uppdrag att främja god hälsa hos barn och ungdom. NCFF kommer även framdeles att arbeta för gott samarbete med myndigheter och organisationer inom området. Programmet Dans i skolan har haft som mål att inspirera och stödja skolor och lärarutbildningar, så att alla barn och ungdomar får möjligheter att dansa i skolan. Intresset för och möjligheterna till dans har ökat bland annat genom den nya skrivningen i läroplanerna där det står att alla elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet utöver ämnet idrott och hälsa [2]. En viktig del av programmet är den kompetensutveckling som lärare erbjuds. Efterfrågan på danslärare är mycket stor i hela landet. Flera lärarutbildningar har introducerat dans och nu finns också Sveriges första danslärarutbildning. Behovet av kompetensutveckling i dans för idrottslärare, klasslärare, fritidspedagoger och annan skolpersonal är också stort. Det har varit viktigt att lyfta fram de kommuner, skolor och högskolor, som idag har dans på schemat för att synliggöra den dolda kunskap som finns i mötet mellan barn, ungdomar, lärare och danslärare. Programmet Dans i skolan har arrangerat seminarier, konferenser, kurser och andra aktiviteter för att inspirera till kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Under 2006 och 2007 genomförde Kulturrådet på regeringens uppdrag en stor satsning på sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Projektet, som fått namnet Access, har som syfte att stärka arbetet med att vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier inom hela kulturfältet. Accessprojektet innebär att institutioner och organisationer får ekonomisk hjälp att anställa personer för att kunna arbeta med detta. Anställda inom det nationella utvecklingsprogrammet dans i skolan har finansierats med Accessmedel. Ett anslag från Utbildningsdepartementet för omkostnader för kartläggning och synliggörande av dans i skolan har haft stor betydelse för verksamheten. Syfte Syfte med denna rapport är att i huvudsak redovisa NCFF:s insatser inom ramen för programmet Dans i skolan. Kulturrådet redovisar på annat sätt sina särskilda insatser i programmet. 4

Personal / Arbetsgrupp Nio personer har under perioden 2006-05-03 2008-03-31 projektanställts i varierande utsträckning inom ramen för accessprojektet (Tabell 1). Gruppen har varit anställd av olika huvudmän men NCFF har i huvudsak varit arbetsledare för gruppen. Programmets genomförande har möjliggjorts tack vare personella resurser vid Statens Kulturråd, utvecklingsledaren för programmet Dans i skolan Cecilia Björklund Dahlgren och Lena von Scheven Messeter, och vid NCFF, kanslichef Johan Tranquist, föreståndare, professor Charli Eriksson. Britt Ramsten, Johan Thyni, Eliza Carlsson, Marie Nyberg, Regina Alexandersson Tabell 1: Anställda inom programmet Dans i skolan med Accessmedel Titel Namn Tjänst Anställning Projektassistent Dans i skolan Regina Alexandersson 100% 2006 05 03 - NCFF, Örebro Projektassistent Dans i skolan Maria Gruvholm 50% 2007 03 01-2007 06 31 Dans i Värmland Projektassistent Dans i skolan Linda Hyensjö 50% 2007 08 21 - Dans i Värmland Projektassistent Dans i skolan Eliza Carlsson 100 % 2006 05 01-2007 12 31 Danshögskolan, Stockholm Projektassistent Dans i skolan Hillevi Karlsson 100 % 2006 11 01 - NCFF, Örebro Projektassistent Dans i skolan Marie Nyberg 100 % 2006 08 15 - Gymnastik och idrottshögskolan, Stockholm Projektassistent Dans i skolan Britt Ramsten 100 % 2006 09 01-2007 08 17 Center för Skolutveckling, Göteborg Projektassistent Dans i skolan Johan Thyni 100 % 2006 06 01-2008 06 30 Dans i nord, Piteå Projektassistent Dans i skolan Maria Vågemo 100 % 2006 07 01-2007 01 31 Myndigheten för skolutveckling, Karlstad Projektassistent Dans i skolan Catarina Palmér 50 % 2007-05-15 - NCFF, Örebro universitet 5

Arbetsmöten Verksamheten började med introduktionsdagar under våren 2006. Genom att personerna placerades på olika platser skapades förutsättningar för lokal förankring men samtidigt blev det ett stort behov av gemensamma träffar och arbetsdagar. Arbetet har omfattat följande gemensamma arbetsmöten. 2006 2007 Myndigheten för skolutveckling 0218 Örebro universitet 0117-0118 Göteborg Kulturrådet Stockholm 0417 Orebro universitet 0307 Örebro universitet Introduktionsdagar 0629-0630 Stockholm, Samråd kring intervjustudien 0330 Myndigheten för skolutveckling 0818-0819 Örebro universitet 0509-0510 Göteborg Kulturrådet, Stockholmsgruppen 0825 Myndigheten för skolutveckling, 0617 Karlstad Kulturrådet, Stockholmsgruppen 0906 Kulturrådet, Stockholm 0904-0505 Kulturrådet, Möte med styrgruppen 0927 Örebro universitet 1108 Örebro universitet 1004-1005 GIH, Stockholm 1211 Kulturrådet, Stockholm 1107 Halmstad 1113 GIH, Stockholm 1201-1208 Kartläggning Genom programmet har en omfattande kartläggning kunnat genomföras. Arbetet startade efter att sökta medel beviljats och personer rekryteras till verksamheten. Det framstod redan inledningsvis att de mesta av verksamheten med dans i skolan inte hade dokumenterats. Bara ett fåtal rapporter fanns och de mesta återstod att dokumentera och utforska. Via databaser i bibliotek och genom kontakter med aktiva inom området styrktes vår slutsats. Detta gjorde att en omfattande verksamhet planerades. Det finns ett behov att använda både kvalitativ och kvantitativ ansats i arbetet. Regionala kartläggningar Här var de regionalt placerade resurspersonerna som fick anställning med Access-medel en förutsättning för de åtta regionala kartläggningar som genomfördes. Dans i skolan-kartläggningarna har genomförts med syfte att ge en beskrivning av hur grund- och gymnasieskolorna i de kartlagda regionerna arbetar med kunskapsområdet dans. Kartläggningen belyser hur skolor organiserat dansverksamheten såväl inom som utanför ämnet idrott och hälsa. Även dansens förekomst, form och syfte har dokumenterats. Totalt har åtta områden runt om i Sverige kartlagts och 1327 skolor kontaktats i undersökningsfasen. Utöver det har även skolor inom Göteborg stads 21 stadsdelar översiktligt belysts. Kontakten har skett via mail, telefon och i huvudsak har rektor, idrottslärare och klasslärare varit de som representerat skolan. Den inhämtade informationen har sammanställts i regionala rapporter. Syftet med dessa rapporter är att sammanfatta och ge en överskådlig bild av kartläggningen. Rapporterna syftar också till att lyfta fram intressanta lärande exempel från skolor som arbetar med dans samt finna viktiga faktorer för genomförande och utveckling av dans i skolan - verksamhet. De regionala rapporterna omfattar följande områden: 6

Dalsland (Britt Ramsten) 5 kommuner, 32 grundskolor och 4 gymnasieskolor Göteborgs stad (Britt Ramsten) 21 stadsdelar, en allmän översikt över dansverksamheten i skolor som ligger inom dessa 21 stadsdelar Hallands län (Britt Ramsten) 6 kommuner, 144 grundskolor och 20 gymnasieskolor Stockholm län delar (Eliza Carlsson, Marie Nyberg) 20 kommuner, 366 skolor och stadsdelar översiktligt Norrbottens län (Johan Thyni) 14 kommuner, 180 grundskolor Värmlands län 16 kommuner, 200 grundskolor och gymnasium Västerbotten län (Johan Thyni) 15 kommuner, 161 grundskolor Örebro län (Hillevi Karlsson, Regina Alexandersson) 12 kommuner, 160 grundskolor, 26 obligatoriska särskolor, 26 gymnasium, 8 gymnasiesärskolor Dessa regionala rapporter finns bara en pappersform för att möjliggöra information om kontaktpersoner mm, som inte kan lägga ut på nätet utan en omfattande arbete med kontroll av alla uppgifter. Dessa rapporter ger en detaljerad bild av verksamheten i de ingående geografiska områdena. Gemensam översiktsrapport Tillgänglig på nätet kommer den gemensamma sammanställningen av de regionala rapporterna. Den visar att majoriteten av skolorna inkluderar dans inom ämnet idrott och hälsa. Skolor som inte dansar på idrottslektionerna har i många fall valt att satsa mer koncentrerat på dansen i form av temadagar, temaveckor, julshower, musikaler och så vidare. En del skolor tar även hjälp av kunniga föräldrar, lärare, lokala dansgrupper eller dramapedagoger. Dansundervisningen leds dock i de flesta fall av idrottsläraren, faktorer som bristande danskompetens hos idrottslärarna och lokalbrist ses av en del skolor som en försvårande faktor för dansundervisningen. Många av skolorna har ett konkret mål med dansundervisningen i form av en årlig bal, dansuppvisning eller musikal, därför är det sällskapsdanserna som är mest förekommande. Till jul är det vanligt med traditionella juldanser, andra danser som är vanliga är hip-hop, bugg, foxtrot, vals, polka, jenka och salsa. Aerobics ses som en bra motionsform eller uppvärmning inför idrottsundervisningen för de äldre eleverna. För de yngre barnen är det vanligare att röra sig till musik genom ringdanser och rytmikövningar. Många skolor gör detta med syfte att dels främja kroppsuppfattning och motorik, men även som en del i bokstavsinlärning genom så kallad skrivdans där barnen lär sig bokstäver genom att forma dem med kroppen. Andra skolor i kartläggningen framhåller dansens roll i arbetet med värdegrundsfrågor och socialt samspel, men även som en naturlig del vid redovisningar inom andra kunskapsområden. Lärande exempel Utifrån kartläggningen och andra kontakter har det framkommit exempel på skolor som arbetar med dans i skolan på ett bra och intressant sätt. Ett flertal av dessa skolor har dokumenterats 7

grundligare med mer heltäckande intervjuer och studiebesök. Materialet kommer successivt ut på hemsidorna (www.oru.se/ncff och www.dansiskolan.se) för andra skolor att ta del av. De skolor som har dokumenterats grundligare är: Bild och Form, Göteborg (Britt Ramsten ) Hjulstaskolorna: Hjulstaskolan och Hyllingeskolan (Marie Nyberg) Hässelbygårdsskolan, Stockholm (Marie Nyberg) Junosuando centralskola, Junosuando (Johan Thyni) Kullenskolan, Öjebyn (Johan Thyni) Kulturskolan, Sigtuna kommun (Eliza Carlsson) Kulturskolan, Värmdö kommun (Eliza Carlsson) Mobila dansverkstaden Dans i Värmland (Mariann Eriksson) Södra Latins gymnasium, Stockholm (Eliza Carlsson) Täby Friskola, Täby (Marie Nyberg) Ålberga skola, Jönåker (Regina Alexandersson) Handslaget Kullenskolan Öjebyn Foto: Johan Thyni Den förra regeringen gjorde ett handslag med idrottsrörelsen och gav därigenom medel för samverkan mellan idrottsorganisationer och skolan. I vår kartläggning har projekt med dans identifierats. Insats av danssportförbundet och gymnastikförbundet sammanställs i en särskild rapport. Material och publikationer Genom olika databaser via universitetsbiblioteket i Örebro har material om dans i skolan samlats in. Detta kompletteras av kontakter med högskolor och universitet för att få del av olika uppsatser som skrivs inom ramen för olika utbildningar. En litteraturlista har sammanställts med material såsom rapporter, pedagogiska verktyg, musik, film med mera och detta material läggs efter hand ut på NCFF s hemsida. Utbildningar & fortbildningar En sammanställning av aktuella utbildningar och fortbildningar har skett, informationen uppdateras och finns tillgänglig via hemsidorna. 8

Danspedagoger En intervjuundersökning har genomfört med åtta danspedagoger. Syftet var bland annat att ta reda på danspedagogernas erfarenhet, mål med undervisningen, vilken utbildning de har, vilket arbetssituation de befinner sig i och vad som krävs av dem i deras arbete. En kvalitativ analys av materialet pågår. En enkät kommer att utvecklas på basen av intervjuerna för att få en bredare belysning av danspedagogers verksamhet inom skolan. Kommunstudie Statistik över personal som arbetat inom Sveriges kommuner har sammanställts för åren 1985, 1990, 1995, 2000 och 2005. Under hösten har en serie frågeundersökningar utvecklats. En särskild enkät kommer att skickas till den skolansvarige i Sveriges kommuner. En jämförelse kommer att göras med den enkät som Kulturrådet genomförde 1986. Samverkan sker med Sveriges kommuner och landsting i denna del av kommunstudien, vars fältfas kommer att genomföras i början av 2008. Riksrepresentativ skolundersökning Med hjälp av SCB har ett riksrepresentativt urval av grundskolor och gymnasier tagits fram. Det omfattar alla huvudmän. En enkät riktas till skolledare och en mer omfattande enkät riktas till lärare inom idrott och hälsa. Alla inom programmet Dans i skolan har aktivt medverkat i utformningen av dessa enkäter. Ett omfattande material med enkäter besvarade av skolledare och lärare i idrott och hälsa har insamlats (Tabell 2). Skolledare Lärare i idrott och hälsa Grundskola n= 270 Gymnasium n=95 Grundskola n=175 Gymnasium N=72 Tabell 2. Deltagare i enkätundersökningen om Dans i skolan Enkäten till skolledarna var relativ kort med frågor om skolan och dess verksamhet, daglig fysisk aktivitet, dans i skolan och kännedom om NCFF. För att få en mer detaljerad dokumentation av arbetet med dans i skolan inom skolämnet idrott och hälsa riktades en särskild enkät till lärarna inom idrott och hälsa, som har dans inskrivet i kursplanerna. För att möjliggöra jämförelser över tid bygger delar av enkäterna på tidigare studier genomförda av skolämnet idrott och hälsa av forskare vid Örebro universitet (Charli Eriksson) och GIH i Stockholm (Marie Nyberg). Undersökningens 9

fältfas började i månadsskiftet januari-februari 2007. Dataregistreringen genomfördes under sommaren och arbetet med analys och rapportering började under hösten 2007. Synliggöra dans i skolan Den andra delen av programmet Dans i skolan i Sverige handlar om att synliggöra den verksamhet som pågår och därigenom stimulera till erfarenhetsutbyte och nya initiativ. Inom de regionala kartläggningarna pågick spaning efter lärande exempel. För att öka takten i detta genomfördes en utmaning till grundskolor och gymnasier i Sverige. En rad aktiviteter genomfördes. Hemsidor utvecklades. Publikationer granskades och material producerades. Videodokumentation genomfördes vid vissa skolor. Pressklipp samlades för att därigenom får fram ytterligare kunskap och för att följa vilka avtryck verksamheten inom Dans i skola-programmet gjorde. Utmaningen Dans i skolan Hösten 2006 gick det ut en utmaning till alla Sveriges grundskolor och gymnasium. Utmaningen löd: Alla grundskolor och gymnasieskolor utmanas! Hur arbetar er skola med dans, som fysisk aktivitet, konstform eller med dansen i övrigt lärande? Skriv och berätta hur just er skola arbetar med dans, ni kan bli en av sex skolor som belönas med ett stimulansbidrag på 10 000 kronor. Resultatet av utmaningen blev 81 berättelser från skolor runt om i landet. Juryn med representanter från Statens Kulturråd, NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Lärarförbundet, Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm och de regionala danskonsulenterna beslutade att följande skolor skulle tilldelas var sitt stimulansbidrag på 10 000 kr (Pressmeddelande 2007-03-26) Andersbergsskolan F-5, Halmstad Studiebesök: 26/4 Britt Ramsten Hällbyskolan F-6, Västerås Studiebesök: 31/5 Regina Alexandersson Kullenskolan F-4, Öjebyn Studiebesök: 9/5 Johan Thyni Täby friskola F-9, Täby Mötesplats: 13/11 Marie Nyberg Vasa lärcentrum gymnasium, Göteborg Studiebesök:14/6 Britt Ramsten Ålberga skola F-6, Jönåker Studiebesök: 16/5 ReginaAlexandersson Juryn hade några kriterier att beakta i sitt arbete, avsikten med kriterierna var att få en god spridning på vinnarna. En spridning rent geografiskt, men också att både landsbygd och stad skulle finnas representerat och att det skulle vara dans både inom ämnet idrott och hälsa och dans som kultur och scenkonst. 10

Andersbergsskolan Halmstad Vinnarna har uppmärksammats och lyfts fram på olika sätt. Mötesplatser har till exempel arrangerats på Andersbergsskolan, Hällbyskolan och Täby Friskola. Några av skolorna medverkat vid konferenser som programmet Dans i skolan arrangerat, Ålberga skola beskrev sitt arbete under Sommarakademin Dans i skolan, som genomfördes i Karlstad. Alla skolor har fått ett besök från programmet Dans i skolan och har på så sätt uppmärksammats på hemmaplan med diplom och symbolisk check. Några av skolorna har dessutom omnämnts i media (se under rubriken Pressklipp). Dans i skolan Aktiviteter Konferenser Nationella och regionala konferenser och akademier har anordnats av Dans i skolan, i stor utsträckning tillsammans med lokala aktörer. Arrangemang som har syftat till kompetensutveckling genom möten mellan danskonstnärer, skolledare, lärare, förskolelärare, fritidspedagoger med flera. Konferenstema 2006 Dans i skolan kan idrotten vara med i det Stockholm 0111 Dans i skolan Piteå 0208-0209 Sommarakademi Örebro universitet 0612-0614 Dans i skolan för alla! (regional) Skellefteå 1110 I samarbete med Kommunala musikskolan i Skellefteå, Dans i Västerbotten samt Skellefteå kommun. Dans i skolan för alla! I samarbete med Region Halland, danskonsulenterna i Halland Halmstad 1114 2007 Regional konferens fokus dans och mat Jönköping 0308 Dans i skolan för alla! En verklighet i Värmdö kommun (regional) Värmdö 0503 I samverkan med Värmdö musikskola, Värmdö kommun och Ösbyskolan i Gustavsberg. Regional konferens Simrishamn 0509 Stora Daldansen Mora 0510-0520 Dans i skolan fest Chartes, Frankrike 0526-0527 Sommarakademin Dans i skolan Karlstad 0618-0620 I samarbete med Karlstad universitet och Dans i Värmland Dans i skolan Biennal Stockholm 1005-1007 11

En beskrivning ges nedan av några av konferenserna under 2007. Simrishamn 9 maj Maria Ogestad och Sylvia Carlsdotter var arrangörer till denna dag med härliga dansande barn tillsammans med sina danslärare och hälsofrämjare från kommunförbundet. Hela dagen genomfördes i en kulturell atmosfär med underbara musiker och musiklärare som spred glädje. Lärare, skolledare och beslutsfattare var också roade och inspirerade. Hela Skåne längtar nu efter dans i skolorna, var en av kommentarerna. Sommarakademin Dans i skolan Karlstad 18-20 juni NCFF tillsammans med Kulturrådet, Dans i Värmland, Karlstad kommun och Karlstads universitet stod som arrangörer för den första Sommarakademi Dans i skolan som fick namnet Dans på schemat för alla! Under tre dagar blandades teori och praktik med syfte att ge konkreta tips och idéer samt att skapa förutsättningar för att tala för dansen. Några exempel på workshops var Cecilia Björklund Dahlgren från Kulturrådet, som på ett lekfullt sätt presenterade möjligheten att med dansens hjälp skapa förutsättningar för kroppsmedvetenhet, glädje, självkänsla, delaktighet och lärande hos barnen i de lägre skolåren. Marie Nyberg och Caroline Hägglöf från GIH i Stockholm gav under tre tillfällen deltagarna praktiska tips på hur man kan utveckla dansen inom ämnet idrott och hälsa. De visade på enkla stegkombinationer som kan varieras i det oändliga, deras olika teman var Rock n Roll, Enkel och lekfull dans! och Streetdance. Lär med hela kroppen dans i historieämnet var temat på en workshop som hölls av Eva Perbrand Magnusson, danspedagog från Sörmland. Övriga workshopsledare var Hugo Tham, danspedagog från Halmstad, Cecilia Bjertoft, adjunkt från Karlstads Universitet samt Linda Hyensjö, danslärare och Aleksandra Rudnicka, danskonstnär från Dans i Värmland. Bland föreläsarna återfanns Petra Ericsson från Värmlands Idrottsförbund som gav oss förutsättningarna för att kunna samarbeta med idrottsrörelsen när det gäller dansen i skolan. En panel bestående av Dans i Värmland, Täby Friskola, Ålberga skolan med flera gav idéer om hur det går att skapa förutsättningar för dans i skolan. Representanter från Karlstads universitet, GIH i Stockholm och Danslärarutbildningen i Piteå berättade om hur utbudet och möjligheterna ser ut på respektive utbildningssäte när det gäller utbildning och fortbildning inom dansens område. Avslutningsvis gavs deltagarna också möjlighet att regionvis, utifrån sina egna förutsättningar, diskutera vad som är möjligt att göra på deras skola för att skapa förutsättningar, stärka och på ett bra sätt få in dansen innanför skolans väggar. Några saker som kom fram under sammanfattningen 12

från dessa grupper var värdet av att skapa lokala och nationella nätverk, öka medvetenheten om vad dans kan göra i skolan och marknadsföra dansen mer än vad som görs idag. Det framhölls också hur viktigt det är att barnen får möta professionell dans i skolan. Bland föreläsarna återfanns också Charli Eriksson från NCFF och Örebro universitet, Ulla-Britt Önnerlöv från Myndigheten för skolutveckling samt invigningstalare Anders Arnqvist från Karlstads universitet. Dans i skola biennalen 5-7 oktober Sveriges första Dans i skolan-biennal ägde rum den 5-7 oktober på Kungliga Operan, Dansmuseet och Kungliga Svenska Balettskolan. Biennalen var en manifestation för barnen, dansen och yttrandefriheten, ett historiskt möte mellan bredd och elit. Skolklasser och danskonstnärer från Frankrike, Litauen och Sverige möttes för att tillsammans med beslutsfattare, skolledare, och lärare lyfta fram dansens självklara plats på skolschemat. Mötesplatser Syftet med de mötesplatserna som programmet Dans i skolan har arrangerat eller medverkat i har varit att lyfta fram de goda exempel som finns samt att inspirera nya skolor att komma igång med dans. Mötesplatserna har även fokuserat på att deltagarna ska få utrymme till erfarenhetsutbyte. 2006 Ronnaskolan, Södertälje 2006 04 27 Lugnadalsskolan, Säffle 2006 10 11 2007 Sigtuna kulturskola/s:ta Gertruds skola, Sigtuna 2007 04 17 Nora Kulturskola, Nora, 2007 04 26 Andersbergsskolan, Halmstad 2007 09 13 Arboga kommun, 2007 10 25 Hällbyskolan, Västerås 2007 11 08 Täby Friskola, Täby 2007 11 13 Uppsala kommun, 2007 11 14 För att ge en bild av hur dessa mötesplatser genomfördes ges en kort beskrivning av några av dem som genomfördes under 2007. Nora 26 april Under dagen träffades dansintresserade från Nora kommun och kringliggande kommuner för att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter när det gäller dans i skolan. Nora kommun presenterade sitt arbete med kulturpedagoger. Kulturpedagogernas uppdrag går ut på att stödja grundskolans pedagoger i arbetet med att få eleverna att uppnå läroplanens mål. Detta genom att stärka de estetiska uttrycksformerna och skapa ökad lust till lärande. Kulturpedagogerna arbetar utifrån önskemål från de olika skolorna i kommunen och planerar, genomför och utvärderar arbetet tillsammans med ordinarie personal på skolan. Deltagarna fick i en första workshop dansa tillsammans med EDU-dance från Sydafrika. EDUdance har lång erfarenhet av att jobba med dans i skolan och barn i utsatta områden och gör det arbetet med mycket små resurser. EDU-dance är en modell för att arbeta med dans i skolan, utvecklad av Sylvia Glasser i Moving into Dance-Mophatong, Johannesburg. Dansen integreras i ämnesundervisning som hjälpmedel för att illustrera exempelvis elektricitet, blodomloppet och miljöförstöring. Detta sker i nära kontakt med barnens ämnesområden i skolarbetet och deras egen 13

kultur och sociala miljö. Syftet är att lära med många sinnen. Danspedagog Agnes Steiner gav, i dagens andra workshop, ett smakprov på hur idrottslärare kan arbeta med dans på ett annorlunda sätt under en helt vanlig lektion och utan alltför stora egna kunskaper när det gäller dans i skolan. Andersbergsskolan, Halmstad 13 september Andersbergsskolan är en F-5 skola som var en a v de skolor som erhöll stimulansbidrag i utmaningen-dans i skolan (läs mer om det under rubriken Utmaningen). Skolan har hälsofrämjande profil med dans som viktigt inslag. Det är framför allt par- och sällskapsdanser som de dansar och de ser dansen som träning i social kompetens och som en källa till glädje. Drivande sedan 20 år tillbaka är skolans entusiastiska idrottslärare. Inspirationsdagen samlade 35 lärare och pedagoger från Halmstadtrakten. Skolans egen dansverksamhet presenterades på exempellektion tillsammans med elever och i en workshop. Halmstad kulturskola presenterade sin verksamhet, danspedagogen Hugo Tham hade en workshop och danskonsulenten i Halmstad ledde diskussion om hur man ska komma vidare med dans i deltagarnas egna skolor. Arboga 25 oktober Ett 30-tal lärare från förskolan upp till skolår 9 träffades i lokaler tillhörande Nikolai Musikskola. Dagen inleddes med qigong tillsammans med kommunens folkhälsopedagog Åsa Fjellström. Där efter berättade Hillevi Karlsson kort om NCFFs/Dans i skolans uppdrag och hur NCFF/Dans i skolan kan ses som en resurs för lärare och pedagoger i skolan. Håkan Harryson, enhetschef, för Nikolai Musikskola gav en inblick i musikskolans verksamhet. Musikskolan bidrog också med nästa punkt på programmet, praktisk dans med danspedagog Carin Ljungqvist. Ytterliggare ett praktiskt inslag under dagen var Caroline Hägglöf, från Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm, som dansade Streetdance på ett lättare sätt. Dagen avslutades med diskussioner om möjligheter och eventuella svårigheter som kan finnas med dans i skolan. Deltagarna delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Västerås 8 november Hällbyskolans miljömusikal Hotet fanns med på dagens program och det lockade nog både en och annan deltagare till mötesplatsen i Västerås. Dagen inleddes med att Armand Gutheim, danskonsulent i Västerås, Ulla-Karin Mårdh, rektor på Hällbyskolan, och Regina Alexandersson, NCFF/Dans i skolan informerade kort om respektive verksamhet. En av dagens höjdpunkter, enligt utvärderingen, var miljömusikalen "Hotet" som år 5 genomförde på ett mycket proffsigt sätt. Efter föreställningen svarade några av barnen på deltagarnas frågor om hur det egentligen är att sätta upp en musikal. Deltagarna delades upp i två grupper. Ena gruppen fick dansinspiration tillsammans med Sandra Vestholm (danspedagog från IDA-projektet) och ett gäng elever. Den andra gruppen fick en närmare redogörelse för hur Hällbyskolan jobbar med musikal och scenframträdande. Sex pedagoger från skolan berättade om olika erfarenheter från olika åldrar som de arbetar med. Sen bytte grupperna plats. Sandra berättade där efter, tillsammans med två kollegor från IDA, kort om IDA-projektet. Här fick deltagarna även göra ett litet praktiskt grupparbete. Dagen avslutades med att deltagarna, bordsvis, fick diskutera kring dagen, sin egen skola, framtiden och frågor till medverkande. I Hällbyskolans kulturrum finns numera en scen som de byggt finansierat med de pengar som de vann i Dans i skolan Utmaningen (läs mer om det under rubriken Utmaningen). Dans i skola aktiviteter genomförda av Statens kulturråd Några exempel på ytterligare insatser som genomförts av Cecilia Björklund Dahlgren och som visar på bredden i arbetet. Kulturrådets insatser kring opinionsbildning och kunskapsutveckling redovisas separat av Kulturrådet. 14

2006 Dans i skolan fest Chartes, 0526-0527 Frankrike Idédag med danskonsulenterna på Danshögskolan Stockholm 1005 Nationella kulturkonsulentdagen Stockholm 1117 Manifestation på Nordiska museet för dans i skolan Stockholm 1208 2007 Våra barns kost och hälsa mingelseminarium Stockholm 0123 Dansfestivalen Salto Hässleholm 0205 Seminarium kring Isadora forskning om dans Oslo 0207 Idrottslärarstämma Umeå 0316-0317 Seminarium Barns dans och lärande, Piteå 0321-0322 Danskonsulentmöte på Kulturrådet Stockholm 0418 Danslärarkonferens Stockholm 0419 Dans i skolan firade Linnés 300 års dag i Rosendals trädgårdar Stockholm 0523 Göteborgs skolbarn dansar stafettdans till Linnés minne Göteborg 0523 Internationella Dans i skolan festival Chartres 0526-0527 Frankrike Danslärarkonferens på Danshögskolan Stockholm 0815-0817 Internationella dansfestivalen ANUDANCE Karlstad 0906-0908 Bokmässan Göteborg 0927-0930 Dans i skolan Biennal Stockholm 1005-1007 Kultur i livet Nordisk konferens Lund 1003-1005 Fortbildningsdagar med dans i fokus Kristiansand 1029 Mötesplats Kultur i skolan, MSU med SMOK, KUR o Malmö högskola Västerås 1116 Mötesplats Kultur i skolan, MSU med SMOK, KUR o Malmö högskola Sandviken 1121 Mötesplats Kultur i skolan, MSU med SMOK, KUR o Malmö högskola Malmö 1210 Mötesplats Kultur i skolan, MSU med SMOK, KUR o Malmö högskola Luleå 1214 Aktiviteter av NCFF där dans ingått Nedan ges några exempel på sammanhang där dans ingått i olika föredrag och aktiviteter. 2006 Hur skall samhälle och skola stimulera till rörelseglädje bland barn Örebro 0201 och ungdom. Föredrag vid temavecka rörelse Universitet Dans i Sverige (CE) Föredrag vid konferens på Kulturrådet Stockholm 0418 Idrott och hälsa kunskaper, lärande och bedömning lärarfortbildning Örebro 0816 Equity and Iclusion, Challenges for Schools and Physical Education Örebro 0914 Föredrag vid SNAFA s (svenskt nätverk för anpassad aktivitets)konferens Att skapa hälsofrämjande lärmiljöer Säffle 1030 2007 Våra barns kost och hälsa mingelseminarium Stockholm 0123 Idrottslärarkonferens Jönköping 0308 Idrottslärarstämma Umeå 0316-0317 Öppen föreläsning, Örebro universitet, Fysisk aktivitet och lärande Örebro 0320 GIH-konvent Stockholm 1129 Ungdomars hälsa, aktivitet och skolprestation Trollhättan 1112 Ungdomsstyrelsen Stockholm 1203 NCFF en lägesbeskrivning Örebro universitet 1112 15

Skolbesök/Studiebesök Under åren har det också en rad skolbesök genomförts. Här redovisas några exempel. 2006 Kannebäckskolan, Göteborg Britt Ramsten 0120 St. Per Skola Eliza Carlsson 0515 Rannebergens centrumskola, Göteborg Britt Ramsten 1124 Freinetskolan Bild och form, Göteborg Britt Ramsten 1130 Rosengatans förskola, Göteborg Britt Ramsten 1205 Grevegårdensskola, Göteborg Britt Ramsten 1215 Hovåsskolan, Göteborg Britt Ramsten 1209 Vasa lärcentrum, Göteborg Britt Ramsten 1221 2007 Hagabackens skola, Lindesberg Hillevi Karlsson 0228 Stockholms Estetiska gymnasium Marie Nyberg 0424 Djurö skola Eliza Carlsson 0507 Visskolan Eliza Carlsson 0508 Hemenstaskolan, Stockholm Eliza Carlsson 0509 Hässelbygård Marie Nyberg 0508, 0529, 0910 Junosuando centralskola, Juanosuando Johan Thyni 0521 Täby friskola Marie Nyberg 0607, 1219 Hjulstaskolor Marie Nyberg 0921 Dejeskolan, Forshaga Maria Vågemo Hagabackens skola Lindesberg 28 februari Alla elever i år 2 i Lindesbergs kommun får dansundervisning av en danspedagog från Kulturskolan Garnalia. Under ett sådant undervisningstillfälle var NCFF/Dans i skolan på plats för att se närmare på den här verksamheten och skolan som besöktes var Hagabackens skola, en liten F-5-skola i norra delen av kommunen. Hemsidor Det nationella utvecklingsprogrammet har två hemsidor att referera till, dels www.dansiskolan.se som är en del av Kulturrådets hemsida och dels www.oru.se/ncff där dans i skolan har en egen sektion bredvid NCFFs övriga temaområden (Fysisk aktivitet, Maten i skolan och Utomhuspedagogik & friluftsliv). Hemsidorna har varit en del av Regina Alexandersson, Hillevi Karlsson (NCFF) och Lena von Scheven Messeters (KR) arbetsuppgifter. Övriga medarbetar inom programmet har bidraget med innehåll till sidorna. Båda sidorna har liknande struktur med fakta, kalendarium/aktiviteter, lärande skolexempel, utbildning/fortbildning, litteratur, länkar och kontaktinformation. Då Dans i skolan fick en egen sektion på NCFFs hemsida, 3 oktober 2006, var sidan innehållsmässigt mycket knapphändig. Innehållet har successivt fyllts på och sidan är idag en i hög grad levande sida som uppdateras regelbundet. Sen starten 3 oktober 2006 har ingångssidan för dans haft drygt 4600 sidvisningar (statistik inhämtad 2008-01-23). På NCFFs hemsida finns en databas med lärande exempel där du får en lättläst sammanfattning av skolornas verksamhet. 16

3/10-2006 - 23/1-2008 Sidvisningar Besök på sidan Ingångssida Avslutningssida Ensidesbesök Sidvisningstid Sidvisningstid/webbplats 4606 3293 606 562 264 28 s 47 s Bild- och videoexempel Arbetsgruppen har dokumenterat många av de aktiviteter som de medverkat i samt skolbesök och liknande genom att ta stillbilder. Några av de fotografierna finns på hemsidorna och i denna verksamhetsberättelse. Johan Thyni har med sin specifika bakgrund och kompetens som fotograf och filmare haft möjlighet att dokumentera dans i skolan-verksamhet genom film. Filmerna finns samlade på dvd:n De nya guldkornen. Nedan finner du korta beskrivningar av de filmer som producerats inom programmet. Bokstavsinlärning på Vita viddernas barnskola i Kiruna 30/10-2006 "Ett kort videoutdrag från en lektion där eleverna fick bekanta sig med bokstaven "T". Normalt hålls denna lektion utomhus, men på grund av dåligt filmväder fick gruppen genomföra lektionen inomhus. Förutom själva bokstavsutformningen (som syns på videon), ingår under en lektion flera moment, såsom exempelvis sagostund och mer traditionella bokstavs-skrivövningar." Inför föreställning om skolskogen på Gammelgårdens skola utanför Kalix 7/11-2006 "Ett kort videoutdrag från ett repetitionstillfälle där förinspelad musik användes. Annars inkluderade föreställningen levande musik, framförd av skolans elever. Föreställningen inkluderade även skolämnet bild (därav maskerna och vissa elevers klädsel, som syns i bakgrunden) och dramatiserade avsnitt (för vilka en dramapedagog från Kulturskolan var engagerad)." Lärande lekar från Malmens friskola i Malmberget 14/3-2007 "Videoexempel med tydligt förklarande speaker på hur rörelse kan användas i biologi- och kemiundervisningen. Exemplet som beskriver syrets väg genom kroppen kan göras mer spännande för eleverna, genom att läraren tar tid på hur snabbt eleverna tar sig igenom "hinderbanans" olika stationer vem är snabbast?" Breakdance och solo från Sameskolan i Tärnaby 19/3-2007 "Inspirerade från ett tidigare besök av professionella dansare, har några elever vid Sameskolan i Tärnaby tagit breakdance till sitt hjärta och ger i videon en riktig showoff på sin tolkning av vad breakdance kan vara. Detta är ett tydligt exempel på kopplingen mellan fysisk aktivitet och dans." Folkdans på Älvbrinkens skola i Vindeln 29/3-2007 "Till levande folkmusik fick eleverna i detta videoexempel möta och utöva dans i kulturell form. De klassiska danserna gick av stapeln i idrottshallen tack vare en engagerad musiklärare. I videoexemplet dansar eleverna folkdans för tredje gången under terminen." Trycksaker/Publikationer En infofolder med fakta om Dans i skolan finns att ladda hem på hemsidorna men den har också delats ut i pappersform vid till exempel mötesplatser, konferenser, mässor och liknande. NCFF ger regelbundet (ca 6ggr/år) ut ett elektroniskt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet har 3078 prenumeranter och innehållet i dessa nyhetsbrev kan i stort sammanfattas i nyheter, forskning, litteratur och pedagogiska verktyg. I varje nummer finns alla NCFF s fyra temaområden med och där är dans en del men det har också producerats två temanummer med fokus på bara dans i skolan. Alla 17

prenumeranter får dessa temanummer men de har också trycks upp i papperskopior som delats ut vid passande tillfällen. Dans i skolan för alla - infofolder 2006 Dans i skolan för alla - infofolder 2007 Temanummer Mars 2006 Temanummer Februari 2008 Pressklipp Kontakter med media har resulterat i flertalet artiklar och notiser där verksamheten inom programmet Dans i skolan blir framlyft vilket ses som en viktig del i synliggörandet av dans i skolan - verksamhet. 2005 Dans i skolan ska ge friskare elever 26 april Svenska dagbladet Danslektioner på schemat ger mer koncentrerade och friska elever som lär sig snabbare. Det säger initiativtagarna till utvecklingsprogrammet Dans i skolan som undertecknades i går. 2006 Mer dans i skolan Nr 3 2006 Våra barn en gratistidning om livet med barn För ett år sedan startade det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan. Alla barn i Sverige ska genom det få möjlighet att dansa i skolan. För danslektioner på schemat ger mer koncentrerade och friska elever som lär sig snabbare. Swing it, ministern - Baylan vill satsa mer på dans i skolan. 27 april Aftonbladet Let s dance tycker ministern. Ibrahim Baylan vill ge mer pengar till dans i skolan. Samtidigt kämpar han själv med dansstegen inför sitt bröllop. Ibrahim vill rädda skolan med dans 5 juli Metro Dans ett språk som alla förstår 14 november- Säffle-Tidningen På Lugnadalsskolan har barnen dans på schemat varje vecka och nyligen var en grupp lärare inbjudna till en mötesplats för att ta del av deras arbete med dans. Stormaktstiden som en dans Rörelse och lärdom förenades på Högskolan i Halmstad. 15 november Hallandsposten Dansworkshop i Q-huset på Högskolan i Halmstad. Deltagarna står i ring, får enkla instruktioner och kör igång. Till apkungens sång ur Djungelboken klappar de takten, dansar och gnuggar ryggarna mot varandra. 18

2007 Dans i skolan tar ett glädjeskutt NR 1 Danstidningen Ett bra avstamp för språket 2 januari Hallandsposten Det sägs ibland att en människa har 100 språk när hon föds, men tappar de flesta under uppväxten. Ett av de språken kan vara dansen, något som danspedagog Lisen Gustafsson gör mycket för att råda bot på. Dans som självklar del av skolarbetet Nr 1 2007 SE DANS På Vasa lärcentrum i Göteborg genomsyrar dans och annan estetisk verksamhet skoldagen. Skolans estetiska profil stärker elevernas självkänsla, tillit och samarbetsförmåga. I våras fick Vasa lärcentrum pris för sin dans i skolan-verksamhet. Ålberga skola liten men naggande god Nr 7/2007 idrott och hälsa Gudrun och Annika idrottslärare som hoppas på mer Dans i skolan Dans har alltid legat Gudrun Rantala varmt om hjärtat. Hon är en av alla tusentals dansälskande idrottslärare som glädjer sig åt att dansen, mycket tack vare det nationella centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) och kulturrådet, är på väg att få ett större utrymme i skolan. När man är i dansen är man i livet! I en av söndagens workshops vid Dans i skolanbiennalen var elever och lärare rörande eniga om den grundläggande skillnaden i dansundervisningen på det estetiska programmet på Martin Kockgymnasiet i Hedemora och på den franska skolan från Rennes som rumpmasarna haft och har utbyte med. Dansen i skolan kartläggs Storkyrkoskolan: Här har dansen egen tid på schemat 2-5 mars, nummer 4 Lärarnas tidning Dansen har ett eget språk. Ett språk som samtidigt engagerar kropp, själ, och intellekt. Ett språk som i sina bästa stunder griper tag i den oroligaste klass. Fakta/Dans i skolan Andersbergsskolan vann dansutmaningen 29 mars Hallandsposten Andersbergsskolan är en av sex skolor i landet som belönas med ett stimulansbidrag på 10 000 kronor av det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan. Elever om Dans i skolan 29 mars fotnoten Lärarförbundets tidning för musik-, dans- och dramalärare 19

Det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan utmanade Sveriges grundskolor och gymnasium att skriva och berätta om hur de arbetar med dans i skolan. Nu har vinnarna korats. Dansen ett roligt sätt att umgås 27 april Hallandsposten Tjusiga håruppsättningar och unga män i kostym. I går var det vårbal på Andersbergsskolan. Som grädde på moset fick man motta 10 000 kronor som skolan vunnit i en dansutmaning. Över 80 skolor skrev om dans 2 maj - Idrottsläraren Sex skolor har premierats för sitt arbete med dans. Kännetecknande för skolorna är elevinflytande och ämnesövergripande arbeten genom dansen. Dansglädje på Valfisken 10 maj Ystads Allehanda Alla barn bör få dansa i skolan. Det är utgångspunkten när skol- och kulturfolk från hela södra Sverige samlades i Simrishamn i går. Så går livet som en dans 6 augusti Dalarnas tidningar Dans på schemat får högsta betyg Andersbergsskolan prisad för undervisning föredöme för andra skolor. 14 september Hallandsposten Dans är socialt, bygger broar mellan kulturer och är dessutom bra motion. Andersbergsskolan har därför under lång tid lärt sina elever att dansa. Och nu vill andra skolor i landet arbeta som de gör. Tomt på dansgolvet 21 september Norrländska Socialdemokraten Skoldans var temat som skulle fylla Folkets hus i Gällivare på tisdagen men aktiviteterna uteblev på grund av bristande deltagarintresse. Piteåelever dansar in på Operan 27 september Norrbottens-Kuriren Med hjälp av proffsdansare från Frankrike får en grupp elever på Backeskolan i Piteå danslektioner som ska ta dem ända till Operan. Dans i skolan på kungliga Operan 4 oktober Dalarnas tidningar Idag börjar Dans i skolan-biennalen på kungliga Operan i Stockholm. På plats finns 15 danselever från Hedemora och franska Rennes för att visa hur olika danskulturer kan lära av varandra. Dansen är vårt första språk 8 oktober Dagens nyheter I Frankrike får eleverna dansa. I svenska skolan är dans mer sällsynt på schemat. DN:s Lotta Olsson rapporterar från mötet mellan länderna på biennalen Dans i skolan i Stockholm Fritt uttryck 9 oktober Hufvudstadsbladet Särskoleelever bjöd upp till dans 9 oktober Eskilstuna-Kuriren 20

Trötta och genomsvettiga men lyckliga var särskoleeleverna från Strängnäs efter sitt uppträdande under Dans i skolan-biennalen i helgen. De har överträffat sig själva den här gången. Det är helt fantastiskt, säger läraren Monica Bjurling. Det gick som en dans för eleverna 13 oktober Piteå-Tidningen För första gången har skolklasser dansat på Kungliga Operan i Stockholm. Eleverna från Backeskolan i Piteå tränades av en fransk koreograf för att delta i dansbiennalen. Dans i skolan-biennalen 5 november fotnoten Under kristallkronorna i guldfoajén lockade och poppade unga från parisisk förort och i publiken fanns danspedagoger, idrottslärare, skolledare, politiker och andra. Biennalen för dans i skolan bjöd på tre innehållsrika dagar. NCFF:s ekonomiska redovisning Insatser inom ramen Dans i skolan 2006-2007 Intäkter Anslag MSU (U206/3487/S) 800 000 Access kulturrådet KUR 2006/601 2 160 000 KUR 2006/9891 1 158 157 Intäkter av försäljning 87 000 Medel från NCFF:s ordinarie anslag 1 618 361 Summa intäkter 5 823 518 Kostnader Löner Access 3 310 157 Löner NCFF 1 000 000 Kostnader för personal övrigt 57 598 Kostnader övrig drift 472 670 Diverse interna kostnader 158 843 Lämnade bidrag till statliga myndigheter och kommuner 280 250 Universitetsgemensamma kostnader UGK 144 000 Kartläggning/dokumentation 400 000 Summa kostnader 5 823 518 21

Bifogade bilagor 1. Informationsfolder. Dans i skolan för alla! Programmet dans i skolan 2006 2. Informationsfolder. Dans i skolan för alla! Programmet dans i skolan 2007 3. Konferensprogram. Dans i skolan för alla! Programmet dans i skolan 2006 4. Temanummer. Dans i skolan. NCFF 2007 5. Inspirationsdag, Dans i skolan. Programmet dans i skolan 2007 6. Sommarakademin Dans på schemat för alla. Programmet dans i skolan 2007 7. Utvärdering sommarakademin Dans på schemat för alla. 2007 8. Dans i skolan-biennalen. Kulturrådet 2007 9. Dans i skolan - mötesplats. Hällbyskolan i Västerås. Programmet dans i skolan 2007 10. Utvärdering - mötesplats. Hällbyskolan i Västerås. 11. Pressmeddelandet Utmaningen Dans i skolan 12. Dans i skolan. En översikt av dansverksamheten i den svenska skolan, delrapport 1. 22

NCFF, Örebro universitet, 701 82 Örebro Telefon: 019-30 11 38, Hemsida: www.oru.se/ncff