Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1
2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger utan tvekan utanför hälsooch sjukvårdens ansvarsområde. Hälsofrämjande insatser för att stödja patienternas tilltro till sin egen förmåga samt sjukdomsförebyggande insatser i form av stöd att ändra ogynnsamma levnadsvanor är särskilt viktiga för individer med svaga socioekonomiska resurser. Det förutsätter att man utvecklar effektiva metoder och förbättrar kunskaperna om hur man ska kunna påverka levnadsvanorna även om det föreligger sociala eller språkliga hinder. Risken är annars att de som har goda resurser är de som gagnas mest. 2
Folkhälsan påverkas av alla politikområden Livsvillkor Strukturperspektiv Hälso- och sjukvården är en av flera arenor där folkhälsoarbete bedrivs! Levnadsvanor Individperspektiv Bearbetat original av Göran Dahlgren och Margret Whitehead, 1991 3
Hälsans bestämningsfaktorer! Berättelsen om Jason som inledde den årliga hälsorapporten från hälsoministeriet i Canada på 1990-talet. (översättning av FHI) Den lilla pojken Jason ligger på sjukhus. Varför är Jason på sjukhus? För att han har en svår infektion i sitt ben. Men varför har han en infektion i sitt ben? För att han har skurit sig i benet och såret blev infekterat. Varför har han skurit sig i benet? För att han lekte på den skräpiga gården utanför sitt hus och det fanns något vasst stål där, som han ramlade på. Men varför bor han i ett sådant område? För att hans föräldrar inte har råd att bo bättre. Varför har de inte råd att bo bättre? För att hans pappa är arbetslös och hans mamma är sjuk. Men varför är hans pappa arbetslös? För att han inte har så mycket utbildning och inte kan hitta något jobb. Men varför? 4
Vad säger lagen? Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763; 1,2,2c,3,8) Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd (Prioriteringsutredningen, 1996/97:60) 5
Nationella folkhälsomål 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 6
Hälso- och sjukvården Merparten inom Region Skåne, i egen regi eller hos privat utförare inom exempelvis Hälsovalet Kommunen ansvarar för: hemsjukvård, vård i särskilt boende, elevhälsovård. 7
God vård + Hälsoinriktad 8
Hälsofrämjande åtgärd enl. Socialstyrelsens termbank Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande 9
Samtalet centralt Centralt i en patientcentrerad konsultation är att i dialog med patienten utgå ifrån hans eller hennes egen upplevelse och att låta patienten med egna ord beskriva sina problem. 10
Åtgärd 2.3.4.1.6 Förbättra den interkulturella kompetensen och kunskaperna om sociala bestämningsfaktorers betydelse för levnadsvanorna inom hälso- och sjukvården. Grundutbildning Kompetensutveckling Forskning?? 11
The lower their socio-economic status, the more obstacles to health and wellbeing people face National strategy to reduce social inequalities in health, Norway
Ex. Nytt vårdprogram levnadsvanor Syfte: Utgöra ett stöd i det strukturerade arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvården i Skåne i linje med Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. En del av kunskapsstyrningen! 13
Vårdprogram Beskriver arbetet med levnadsvanor utifrån: Hur bedöma och identifiera ohälsosam levnadsvana Att arbeta med ett patientcentrerat förhållningssätt via samtalet Innehåll i rådgivningen Hur dokumentera Personalens kompetens Hjälpmedel i den kliniska vardagen 14
Framgångsfaktorer Arbeta systematiskt på alla nivåer Från patientmöte till styrning Interkulturell kompetens viktig för att utveckla metoder och bemötande Använd befintliga data följ upp och jämför. 15
Prioritet för framtiden - enligt Folkhälsopolitisk rapport 2010 1. Ge barn och unga en bra start i livet 2. Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla 3. Stärka delaktighet och inflytande 4. Utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor
Prioritet för framtiden - enligt Folkhälsopolitisk rapport 2010 1. Att ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen Region Skåne arbetar med: Individnivå: Prioritera MVC, BVC, familjecentraler samt epidemiologisk bevakning av barn och unga, ungdomsmottagningar, ensamkommande flyktingbarn, barn som far illa, psykisk ohälsa Strukturnivå: Stöd och samverkan med regionala aktörer samt kulturoch infrastruktursatsningar
Prioritet för framtiden - enligt Folkhälsopolitisk rapport 2010 2. Att skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång till arbete och sociala trygghetssystem Region Skåne arbetar med: Stöd till sociala innovationer Näringslivs- och infrastrukturutveckling Social investeringsfond
Prioritet för framtiden - enligt Folkhälsopolitisk rapport 2010 3. Att stärka delaktighet och inflytande framför allt för ungdomar och äldre Region skåne arbetar med: HSNs fokusområden; Äldres hälsa, barn och unga vuxnas psykiska hälsa, kommunsamverkan Folkhälsoundersökningar barn och ungdomar samt äldrefokus (65-80 år) Medborgardialoger Samverkan idéburna sektorn, t ex: - Senior Sports School - Nätverket för social ekonomi - Nätverket för patient- och anhörigföreningar inom psykisk ohälsa
Prioritet för framtiden - enligt Folkhälsopolitisk rapport 2010 4. Att utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor Region Skåne arbetar med: Kunskapsstyrning genom implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende levnadsvanor Ersättningsmodell för att stödja verksamheternas arbete med levnadsvanorna, tex FaR Nya modeller för rehabilitering genom kultur och natur Tandvården integrerar frågor om tobak och mat vid alla barnbesök E-hälsa, t ex klamydiatest på nätet Styrning av nationella bidrag till aktörer inom HIV/AIDS-området RCC:s delaktighet i det breda folkhälsoarbetet.
Att gå från ord till handling! Vad gör vi och hur gör vi? Implementering.? Spridning.? PS! Läs gärna Karl Löfgrens underlagsrapport Implementeringsforskning en kunskapsöversikt 21
Implementering? Från FHI rapporten Från nyhet till vardagsnytta av Guldbrandsson 2007 Är en sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod eller ett nytt program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet. (Fixen 2005) Aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en organisation. (Greenhalgh 2005) 22
Jämför med Spridning: Den process som sker när en ny idé, med hjälp av särskilda kanaler och över tid, kommuniceras bland medlemmar i ett socialt system
Om implementering Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år.
Avslutningsord! Give a man a fish and he eats for a day; teach a man to fish and he eats for a lifetime (Maimonides) Medicine, a least in our lifetime, has always been more interested in providing the fish than teaching the art of fishing. (Dirk Scheerhorn)
Health Promotion should be based on evidence rather than ideology (Gro Harlem Brundtland, WHO, 2000)
Hälso- och sjukvårdens roll Hälsofrämjande insatser på individnivå handlar om att stärka människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälso- och sjukvården kan konkret bidra genom att stödja individen att göra hälsosamma val, minska risktagande beteenden och ohälsosamma levnadsvanor genom att informera om frisk- och skyddsfaktorer. 27
Presenterad 20 juni 2012 Det är lätt att glömma bort att ett lyckat förebyggande arbete riskerar att osynliggöra själva problemet vilket kan leda till mindre förståelse för vikten av förebyggande arbete.