Notiser Nr 1/2007 Årgång 34 Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro? Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 69 019-602 24 59 Fax: 019-12 04 04 E-post: Hemsida: www.orebroll.se/amm amm@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro?... 4 Notiser Graverande miljö för gravida Rapport om fosterskador och miljögifter... 6 Magsår efter skift med Helicobacter Helicobacter pylori + skiftgång ökar risken för magsår...6 Cancerrisk bland brandmän Ökad risk främst för eftersläckarna...6 Svetsare provocerade av rostfri rök Astmalik reaktin av svetsrök från rostfritt... 7 Klarar hon bassängvärmen? Gränsvärden för varm och fuktig miljö...7 Blyexponerade adoptivbarn Höga blyvärden kan förekomma hos spädbarn från Kina...8 Alkohol på jobbet Sprit i färg och för rengöring ger ej berusning...8 Prilliga promillen från alkomätare Vanliga alkoholmätare är ej specifika för etanol...9 Veteraner utan klagan En informationscentral för krigszonsveteraner minskade ohälsan...9 Rakryggade pek-pinnar Riktlinjer för att förebygga ländryggsbesvär...10 Påfrestande diagnostisk precision Högupplöst datortomografi upptäcker lungcancer men skapar problem... 10 Utbildningar SAM-utbildning 29 mars...11 En dag för arbetsmiljöingenjörer 8 maj...12 Ta makten över din stress: Nya rön 11 maj...13 Kontaktdagar i DUST-regionen i oktober... 11 Kemikalieinformation Vatten...14 2
Ledare Ett nytt år 2007, en ny klinik arbets- och miljömedicin, och en ny klinikchef undertecknad. Låt oss ta det från början. Lagom till att kliniken fyllde 40 år skapades 1 juli 2006 en gemensam specialistutbildning för läkare i företagshälsovård och yrkes- och miljömedicin. Därför har de flesta av landets kliniker nu bytt namn till arbets- och miljömedicin. För de två ST-läkare som under 2006 började sin specialistutbildning vid kliniken ingår därför också ett års arbete vid företagshälsovård under handledning, ett samarbete som vi tror blir mycket positivt för klinikens verksamhet och utveckling under kommande år. För 100 dagar sedan fick jag förtroendet att ta över som klinikchef. För 11300 dagar sedan lämnade jag Uppsala som nyutexaminerad läkare. Då jag kom till Örebro 1985 hade jag redan påbörjat min doktorsavhandling om samband mellan miljöfaktorer och den neurologiska sjukdomen ALS. Kliniskt arbete på neurokliniken kombinerades med forskning knuten till yrkesmedicin. Under mitten av 1990-talet arbetade jag deltid på kliniken inom ramen för 3-årsprojektet Centrum för Särskild Miljökänslighet. Då väcktes mitt intresse för stressmekanismer som en alternativ förklaringsmodell till olika psykosomatiska symtom. Allt detta ryms inom det arbets- och miljömedicinska arbetsfältet, som ständigt utvecklas beroende på nya exponeringar och faktorer som orsakar ohälsa. För mig känns det väldigt inspirerande att ha fått förtroendet att leda klinikens verksamhet och dess kompetenta medarbetare under den närmaste 4-årsperioden. Lars-Gunnar Gunnarsson Docent i neurologi Klinikchef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Överläkare: Carl-Göran Ohlson Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Yrkeshygieniker: Peter Berg Regionmiljösköterska Anne-Marie Porat Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsenheten Lungmottagningen Centralsjukhuset Centrallasarettet 651 85 KARLSTAD 721 89 VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Underläkare Nina Gritsko Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen 701 85 ÖREBRO Mälarsjukhuset 631 88 ESKILSTUNA Besök vår hemsida: www.orebroll.se/amm 3
Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro? Fara eller farhåga Ett våldsamt växande problem i arbetslivet 4 39% ökad risk att få hjärntumör på samma sida som man hållit mobiltelefon mot örat under mer än 10 år, var kvällstidningarnas budskap sista veckan i januari. Den aktuella studien rapporterade således en statistiskt signifikant ökad relativ risk på 1,39 för ett av tre använda exponeringsmått. Bortfallet bland både patienterna och referenter var 40-50% och resultat kan ha påverkats av minnesfel angående vilket öra man använde (recall bias). En orolig patient ringde eftersom han upplevde obehag och koncentrationsstörning när han pratade i mobil. Han upplystes då om studiens svagheter och om att flera andra studier inte gett stöd för samband. Han informerades också om att symptomen starkt talade mot sjukdomar i hjärnan. Ibland kontaktar oroliga patienter kliniken för trötthet och andra allmänna symptom och undrar om de kan bero på specifika faktorer i deras arbetsmiljö. En stark oro och en stressaktivering kan ofta förklara symptomen snarare än exponeringen. En exponeringsutredning utfaller ofta negativt och då står vi inför utmaningen att kommunicera detta så, att patienten väljer att ta till sig informationen. Hälsofrämjande tankar och beteenden kan då ersätta oros- och katastroftankar liksom undvikande. I en bok om motiverande samtal (1) ges en bra vägledning i hur vi kan hjälpa patienten till att starta en förändringsprocess. Centrala budskap är att visa respekt för patientens egna funderingar och oro och samtidigt också erbjuda alternativa förklaringsmodeller som patienten själv får välja att förhålla sig till. Både faror i arbetsmiljön och farhågor för miljöpåverkan kan orsaka betydande problem för patienten. För att lösa problematiken behövs ofta en tvärprofessionell handläggning av tekniker, beteendevetare och medicinare. Hot och våld inom arbetslivet har blivit allt vanligare inom arbetslivet. Nästan dubbelt så många kvinnor (17,3%) som män (9,5%) uppger att de utsatts för detta de senaste tolv månaderna (Arbetsmarknadsverkets Arbetsmiljöundersökning 2001). Enligt AFA:s arbetsskadestatistik inrapporterades 1.647 fall år 2005. I topp ligger kriminalvårdare (67%), poliser, tullbevakningspersonal (63%), socialt arbete, vård- och omsorgsarbete (30%) (AFA, 2006). Gör man enkätstudier och frågar om hot och våld, kan man mycket väl få avsevärt högre tal eftersom inte allt anmäls. Att vara med om ett hot eller en våldssituation innebär inte nödvändigtvis att man blir borta från arbetet så lång tid (om alls), men den psykiska påfrestningen är ofta stor. Konflikter kan också uppstå i samband med bemötande eller vård av patienter, klienter eller barn inom yrkesgrupper som inte har utbildning för detta. Nattöppna butiker och bensinstationer har också pekats ut som riskmiljöer. Arbetsmiljöverket, genomförde 1999 en tillsynskampanj riktad mot vård, omsorg och skola (AV, 2001). Med det ökade intresset för frågor som rör hot och våld inom arbetslivet, har det också skett en ökning av antalet rapporter, av utbildningsinsatser och av uppdaterade policydokument (2).
Tema Stress? Fara eller hot eller bara lite oro? Medveten närvaro - en läkande trend som vill få oss att stanna upp i nuet Mindfulness eller medveten närvaro definieras som nya sätt att uppfatta distinktioner. Det spelar ingen roll om det man uppmärksammar är viktigt eller trivialt, bara det är nytt för åskådaren. Att aktivt söka beskriva distinktioner i tillvaron håller oss förankrade i nuet. Det gör oss också mer uppmärksamma på sammanhang och perspektiv på våra handlingar än om vi lutar oss tillbaka på automatiska kategoriseringar och beskrivningar från våra tidigare upplevelser. Vårt beteende är till stor del automatiserat och vi tenderar att agera på våra automatiserade uppfattningar om vi är mindless omedvetet närvarande. Vill vi kunna påverka hur vi förhåller oss till och reagerar på vår omvärld bör vi träna på att vara medvetet närvarande (3). Mindfulnessträning är en nygammal metod. Den utgör ett stort inslag i den hälsoinriktade psykologin som betonar människans självläkande kraft. Mindfulness är i grunden en meditationsteknik som antas kunna minska flera olika kliniska problem, inklusive stress. Randomiserade kontrollerade studier har gjorts på fibromyalgi och andra kroniska smärttillstånd, olika cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar, psoriasis, MS, traumatisk hjärnskada och depression. I dessa studier har mindfulnessträning medfört signifikanta bättre resultat än kontrollbetingelsen. Vi undersöker nu om teorierna bakom medveten närvaro kan användes som stressreduktionsmetod och tillämpas på grupper och organisationer. Referenser: 1) Barth T, Näsholm C. Motiverande samtal - att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Studentlitteratur, 2006 2) http://www.arbetsmiljoverket.se/dokument/afs/afs1993_02.pdf http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/afatemplates/page.aspx?id=722&typetolist=1000 3) Detta säger Ellen J. Langer, psykologiska instutionen vid Harvard University, som forskat på mindfulness under 20 års tid. Lars-Gunnar Gunnarsson Lars-Erik Warg Cecilia Duberg 5
Notiser Graverande miljö för gravida Magsår efter skift med Helicobacter Cancerrisk bland brandmän En review belyste riskerna med olika industrikemikalier med avseende på fosterutveckling. Publikationen fick ett genomslag i massmedia, som betecknade den som ett av de allvarligaste miljölarmen i modern tid. 201 kemikalier listades upp som är kända för att påverka nervsystemet. Här finns neurotoxiska metaller, olika organiska lösningsmedel och bekämpningsmedel. De 6 stora är inte oväntat bly, metylkvicksilver, arsenik, olika lösningsmedel, pesticider och PCB. Ett barn av sex angavs ha en utvecklingsstörning som i de flesta fall gällde nervsystemet. Till detta kommer då subkliniska stadier av neurologisk påverkan. En expertkommitté har kommit fram till att 3% av utvecklingsstörningar är ett direkt resultat av miljöpåverkan och att ytterligare 25% beror på interaktioner mellan miljöfaktorer och genetiska faktorer. Den skrämmande slutsatsen bygger delvis på analogiresonemang, eftersom man antar att samma risker i princip gäller för samtliga ämnen som för de 6 stora. Slutsatsen gör dock ett spekulativt intryck. Referens: The Lancet, published on line nov 8, 2006. Skiftarbete och nattarbete har av tradition ansetts vara riskfaktorer för magkatarr och magsår. På 1980-talet blev det uppenbart att den viktigaste orsaken till magsår var en infektion med Helicobacter pylori. I en italiensk undersökning samlade primärvårdsläkare patienter med magproblem och bland dessa identifierades 247 dagarbetande och 101 skiftarbetare som samtliga hade en H pylori-infektion. De genomgick alla gastroskopi. Skiftarbetarna hade en högre förekomst av magsår (ulcus duodenalis, sår på tolvfingertarmen) än dagarbetarna, 29% mot 9%, en statistiskt signifikant skillnad. Denna studie tyder således på att skiftarbete kan öka risken för magsår när det föreligger en infektion med H pylori. Referens: Occup Environ Med 2006;63:773-5. Carl-Göran Ohlson I denna review och metaanalys studerades 32 publicerade undersökningar av brandmäns cancerrisk. Kriterierna för inklusion i metaanalysen var rigorösa och de statistiska metoderna minst sagt sofistikerade. Analysens huvudresultat är att brandmän hade en sannolikt ökad risk (probable risk enligt IARC s terminologi) för multipelt myelom med sammanvägd relativ risk 1,53, för non-hodgins lymfom relativ risk 1,51, prostatacancer 1,28 och för testikelcancer med sammanvägd relativ risk 2,02. En speciell poäng med denna review är att den pekar på risken med den indirekta exponeringen i periferin av en brand där andningsmask oftast inte används. Det är kanske inte rökdykarna själva som löper den största risken utan de som står bredvid och som deltar i mindre dramatiska övningar, t.ex. eftersläckning, som får de största exponeringarna. Referens: JOEM 2006;48:1189-1202 Carl-Göran Ohlson 6 Carl-Göran Ohlson
Notiser Svetsare provocerade av rostfri rök Svetsning i rostfritt men inte i låglegerat stål är associerat med en ökad risk för astma (1). Vid Arbetshälsoinstitutet (tidigare Institutet för arbetshygien) i Helsingfors utförs krävande arbetsmedicinska utredningar av enskilda patienter. Man har bl.a. identifierat 34 män med astma utlöst av svetsrök och slipdamm från rostfritt stål (2). Diagnosen ställdes efter provokation mot svetsrök i en specialbyggd exponeringskammare. Patienterna exponerades även för svetsrök från låglegerat stål, och alla dessa kontrolltester utföll negativa. Även samtliga pricktester mot metaller var negativa. Nära hälften av patienterna hade normal lungfunktion vid spirometri och 40% saknade tecken till bronkiell hyperreaktivitet (negativa histaminprovokationstest). Resultaten av den finska studien är mycket intressanta och tyder på att svetsrök från rostfritt stål har unika egenskaper. Finlands sätt att både centralisera och samtidigt regionalisera den arbetsmedicinska diagnostiken har visat sig mycket framgångsrikt. Sverige skulle onekligen behöva kompetenscentra på detta område. Referenser: 1. Arbete och Hälsa 2002:15(59-78) 2. Eur Respir J 2007;29:85-90 Anders Seldén Klarar hon bassängvärmen? Hur påfrestande är arbete vid varmvattensbassäng? Sjukgymnaster hjälper ofta patienter som i sin rehabilitering rörelsetränas i varma bassängbad. Lufttemperaturen kan vara 28-30 o C och den relativa luftfuktigheten torde väl vara 70-80%. Enligt AFS 1997:2 Arbete i stark värme ska man ta hänsyn till den relativa luftfuktigheten då tillåten tid för arbete i hög temperatur beräknas. Man måste mäta både torr och våt lufttemperatur. Den torra mäts som glob-temperatur (T G ) med torr termometerkula inne i en värmeabsorberande mörk boll med tunn vägg och diameter på 1,5 dm, men för praktiskt bruk inomhus räcker det med vanlig termometer. Den våta (T V ) mäts med en fuktad linneduk runt kulan och genom avdunstningen blir den uppmätta temperaturen lägre än den torra. Vid nära 100% relativ luftfuktighet visar dock båda termometrarna lika men vid t.ex. 40% visar den våta cirka 8 o C lägre. Ett mått som tar hänsyn till luftfuktigheten är WBGT som beräknas som [0,7 x T G + 0,3 x T V ]. Några exempel: Torr temperatur 29 o C ger vid relativ luftfuktighet - 80% en WBGT = 28 o C och - 40% en WBGT = 23 o C. Den högsta tillåtna WBGTtemperaturen för en hel arbetsdag är vid - låg arbetstyngd (cykla långsamt plan mark) 29 o C och vid - hög arbetstyngd 23 o C. Sjukgymnasten kan således utan problem arbeta vid 29 o C så länge arbetstyngden är låg och pauserna frekventa. Referens: AFS 1997:2 och Arbete & Hälsa 1990:25 Carl-Göran Ohlson 7
Notiser Blyexponerade adoptivbarn Blodblyhalten visade sig vara hög, 1,2 μmol/l, hos en ettårig flicka med försenad psykomotorisk utveckling (referensvärde för spädbarn <0,05 μmol/l). Flickan var adopterad från Kina. Ett kontrollprov en dryg månad senare visade oförändrad blynivå. Hög blybelastning hos adoptivbarn från framförallt Kina och Ryssland är ett välkänt fenomen bland adoptionscentra i USA (1). Den amerikanska barnläkarföreningen har rekommenderat kelatbehandling vid en blodblynivå på 45 μg/ dl (2,2 μmol/l) eller högre (2). Bland tillgängliga kelatbildare används numera vanligen ett derivat av bärnstenssyra, 2,3- dimercaptosuccinic acid (DMSA; Succimer), som lätt kan intas peroralt och polikliniskt även av barn. Det är dock fortfarande oklart om kelatterapi har någon långsiktigt gynnsam effekt på barnets psyko-motoriska utveckling, i varje fall vid måttligt förhöjda blodblynivåer på 1,0-2,1 μmol/l (3). Det är tveksamt om liknande observationer av hög blybelastning hos adoptivbarn tidigare gjorts i Sverige. Vårt laboratorium, som tar emot prover från hela Mellansverige, har inte konfronterats med önskemål om blyanalys på utländska adoptivbarn, och vi misstänker att blybelastningen i denna utsatta grupp inte undersöks särskilt ofta vid ankomsten till vårt land. Socialstyrelsen, som arbetar med en kunskapssammanställning angående utländska adoptioner, har uppmärksammats på den nu aktuella händelsen. Referenser: 1. Morbidity and Mortality Weekly Report 2000;49(5):97-100 2. Pediatrics 1998;101:1072-8 3. Pediatrics 2004;114:19-26 Anders Seldén Bernt Bergström Alkohol på jobbet Alkohol används t.ex. i spritbaserad färg eller vid rengöring av ytor. Etanol har nivågränsvärdet 1000 mg/m 3. Ett fysiskt lätt arbete under 8 timmar i gränsvärdet ger under arbetsdag inandad mängd av 6 á 10 gram alkohol. Om all inandad etanol skulle resorberas motsvarar detta ett oralt intag av drygt en burk lättöl eller ett halvt glas vin fördelat på 8 timmar (levern bryter ned 7 gram alkohol per timme vilket motsvarar ett halvt standardglas). Etanol är dock höggradigt vattenlösligt och löses därför redan i de övre luftvägarnas slemhinnor och mycket lite kommer ned till alveolerna. Inandad etanol ventileras således ut i nästa andetag. Att exponeras för etanol vid det hygieniska gränsvärdet är således med god marginal riskfritt med hänsyn till efterföljande bilkörning. Carl-Göran Ohlson 8
Notiser Prilliga promillen från alkomätare På en företagshälsovård uppmättes en hög promillehalt hos en anställd och efterföljande kontroll av blodhalten visade ingen etanol, dvs lägre än detektionsgränsen för metoden. Den anställde hade arbetat med ett lösningsmedel samma dag (iso-propanol?) och i provtagningsrummet brukade man tvätta händerna i tvättsprit. Vanliga alkomätare har testats genom Testfakta. Inte alla mätare klarade lägre promillehalter, t ex 0,2 promille. Flera var också känsliga för hur hårt man blåser. Dessa enkla alkomätare är inte specifika för etanol eftersom de baseras på halvledardetektor som reagerar på frånvaro av syre (kan till och med reagera på cigarettrök!) Polisens alkomätare (handhållna, vid vägkanten) baseras på bränslecellsteknik och är specifika för alkoholer men kan således reagera även på isopropanol, ett vanligt rengöringsmedel och finns även i spolarvätska. Polisen har dessutom en dyrare och etanolspecifik mätare baserad på IRdetektor. Vid svält eller störd fettmetabolism bildar kroppen acetonkroppar (2-propanon) som metaboliseras till 2- propanol, dvs isopropanol. En 58-årig man, helnykterist hela sitt liv, hade en tjänstebil med alkolås som larmade och indikerade 0,2 promille. Mannen genomgick en bantningskur enligt VLCD (very low calorie diet, dvs 800 kcal från huvudsakligen proteiner). Han hade alltså utandats endogent bildad isopropanol, vilket fick alkolåset att reagera. Referens: Rättsmedicinalverket i Linköping. Carl-Göran Ohlson Veteraner utan klagan Mediauppgifter om många fall av leukemi bland veteraner från internationella styrkor på Balkan väckte stor uppmärksamhet för 5-6 år sedan. Observationerna kopplades till exponering för utarmat uran (depleted uranium, DU), som använts i pansarbrytande projektiler. Även om fortsatta undersökningar övertygande visade att grund saknades för misstankarna mot DU, så fanns det i inledningsskedet av larmet ett akut informationsbehov. Den danska försvarsmakten hanterade DU-larmet bl.a. genom att snabbt inrätta en larmcentral, dit soldater, anhöriga och andra kunde vända sig och, förutom att erhålla råd, information och stöd, även själva kunde lämna information. Man erbjöd också sina Balkanveteraner besök hos fristående läkare. Sedermera genomfördes också en epidemiologisk studie av de 14 000 danska soldater, som tjänstgjort i konfliktområdena på Balkan till och med 2001. Studien (1) visade inga anmärkningsvärda resultat, särskilt inte för strålningskänsliga organ. Enligt författarna till den aktuella undersökningen (1) har man i Danmark, till skillnad från t.ex. USA och Storbritannien, inte haft några större problem med klagomål på dålig hälsa bland sina krigszonsveteraner. En snabb och väl fungerande riskkommunikation tror man har spelat en avgörande roll för detta gynnsamma utfall. Referens: 1. Eur J Cancer 2006;42:2355-8 Anders Seldén Lars-Erik Warg 9
Notiser Rakryggade pekpinnar Påfrestande diagnostisk precision I år publicerades The European guidelines for prevention in low back pain. Forskare från 14 länder har sammanställt kunskapsläget angående insatser för att förebygga ländryggsbesvär. Riktlinjerna är uppdelade i olika delar som riktar sig till allmänna befolkningen, personer i arbetslivet samt barn i skolålder. Bevisvärdet för rekommendationerna är uppdelade i olika nivåer från Nivå A till Nivå D, där Nivå A har det högsta bevisvärdet och Nivå D betyder att bevis saknas helt. Allmänna befolkningen: Vad gäller fysisk aktivitet eller träning anger riktlinjerna bevisvärdet Nivå A att fysisk aktivitet eller träning förebygger sjukfrånvaro. Samtidigt anges att det finns otillräcklig evidens för att rekommendera en viss typ av träning (Nivå B). Varken informationsinsatser, utbildning och ryggskola eller ländryggsstöd eller bälte runt midjan eller skoinlägg och ortoser i skor kan rekommenderas (Nivå A). Riktlinjerna anger också att det finns otillräckliga bevis för att rekommendera en viss typ av stol eller regelbunden manipulationsbehandling i förebyggande syfte för att förebygga ryggbesvär (Nivå D). Personer i arbetslivet: För personer i arbetslivet anger riktlinjerna att fysisk aktivitet eller träning förebygger ryggbesvär och förebygger nya episoder av ryggbesvär (Nivå A). För att förebygga nya sjukskrivningsperioder är dock bevisläget svagare (Nivå C). Traditionell information om biomekanik, lyft- och bärteknik och råd angående hållning kan inte rekommenderas (Nivå A). Ländryggsstöd eller bälte runt midjan eller skoinlägg och ortoser i skor rekommenderas inte som insats för att förebygga ländryggsbesvär för personer i arbetslivet (Nivå A). Vad gäller mjuka skor, mjuka mattor på golvet eller så kallade anti-trötthetsmattor saknas bevis helt (Nivå D). Det finns otillräckliga bevis för att rekommendera belastningsergonomiska insatser för att minska förekomsten och intensiteten av ländryggsbesvär (Nivå C). För att snabbare få personer som är sjukskrivna för ont i ryggen tillbaka i arbete rekommenderar riktlinjerna att tillfälligt anpassa arbetet (Nivå B). Referens: Eur Spine J 2006;15(s. 2): S136- S168 Thomas Overmeer Försök till tidig upptäckt av lungcancer, s.k. screening, med hjälp av vanlig lungröntgen har inte varit framgångsrika (1). I Sverige genomfördes bl.a. under senare hälften av 1970-talet en nationell undersökning av asbestexponerade personer. Man fann då sex fall av lungcancer bland 24 000 män (0,25 promille), men några av fallen var kända redan före screeningen (2). Inte heller senare tiders radiologiska teknik med lågdos- CT (datortomografi) av bröstkorgen har hittills givit övertygande gynnsamma resultat vid lungcancerscreening (3). Högupplösande datortomografi (HRCT) av bröstkorgen ger ännu bättre förutsättningar för diagnostik av lung- och pleurasjukdomar. I en finsk efterundersökning av drygt 600 tidigare asbestexponerade personer (nästan enbart män) hittades fem fall av lungcancer vid HRCT (0,8 procent) 10
Notiser medan bara ett av dessa kunde återfinnas vid vanlig lungröntgen (4). Stråldosen vid datortomografi, särskilt HRCT, är väsentligt högre än vid lungröntgen. Undersökningsmetodens känslighet medför även ett behov av kompletterande undersökningar i flera fall, vilket ytterligare späder på strålbelastningen och medför andra påfrestningar för den enskilde och för sjukvården. I den finska studien genomfördes bl.a. fyra torakotomier (thoraxkirurgisk öppning av bröstkorgen) utan att man fann någon ytterligare lungcancer. En ny översiktsartikel drog därtill slutsatsen att lungcancerscreening med CT inte har någon säkert gynnsam effekt på dödligheten i sjukdomen (5). Tills vidare finns inga övertygande argument för att ändra den restriktiva hållningen till screening av arbetsmiljöassocierad lungcancer med radiologiska metoder. Referenser: 1. Chest 2003;123:72S-82S 2. Läkartidningen 1981;78:2911-2 3. J Occup Environ Med 2006;48:1328-33 4. Eur Respir J 2007;29:78-84 5. Thorax 2007;62:131-8 Nästa Instruktörsutbildning i SAM Hur man startar och driver Systematiskt Arbets-Miljöarbete (SAMarbete) är torsdag 29 mars 2007. Läs mer på klinikens hemsida www.orebroll.se/amm Kontaktdagar i DUST-regionen Boka in kontaktdagarna hösten 2007 Tisdag 2 oktober, kl 09.00-12.30, Västerås Tisdag 9 oktober, kl 09.00-12.30, Örebro Torsdag 11 oktober, kl 09.00-12.30, Karlstad Måndag 15 oktober, kl 09.00-12.30, Eskilstuna Aktuella föreläsningar som rör hjärna, muskler, luft och vatten. Inbjudan kommer!! Kontaktperson: Anne-Marie Porat, tfn 019-602 24 58 anne-marie-porat@orebroll.se Anders Seldén 11
Utbildningar Informationsdag för arbetsmiljöingenjörer Analyslaboratoriet vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro anordnar årligen informations- eller utbildningsdagar för arbetsmiljöingenjörer och skyddsingenjörer. Aktuellt i år är: - Arbetslivsinstitutet försvinner, vad händer? - Minskade resurser för Arbetsmiljöverket, konsekvenser? Vidare tar vi upp: - Provtagning och analys av oljedimma och skärvätska - Mätstrategier vid mätning av luftföroreningar vid termisk nedbrytning - Resultat från tester av pumpar och filter - Aktuellt från lab och instrumentpoolen Tisdag 8 maj 2007 Bohmanssonsalen Universitetssjukhuset Örebro Ytterligare information finns att läsa på klinikens hemsida: www.orebroll.se/amm 12
Utbildningar Notera 11/5 i almanackan Ta makten över din stress: Nya rön Tid: Fredag 11 maj 2007, kl 08.30-12.30 Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Målgrupper: Chefer, förtroendevalda, primärvård, företagshälsovård och övriga intresserade PROGRAM 08.30-09.00 Registrering och frukt 09.00-09.15 Välkommen och inledning 09.15-10.15 STRESS ångest- och nedstämdhet 10.15-10.45 Paus; kaffe och smörgås 10.45-11.45 BALANSerande faktorer; Sömn, fysisk aktivitet, beteenden, medveten närvaro och mediciner 11.45-11.50 Bensträck 11.50-12.15 MOTIVATION 12.15-12.30 Avrundning Du kan anmäla dig på vår hemsida: www.orebroll.se/stressforum Kontaktpersoner: Lars-Gunnar Gunnarsson, överläkare Arbets- och miljömedicinska kliniken e-post: lars-gunnar.gunnarsson@orebroll.se Cecilia Duberg, beteendevetare Arbets- och miljömedicinska kliniken e-post: cecilia.duberg@orebroll.se 13
Kemikalieinformation Vatten Vatten är ett farligt gift som omger hela Visby stift Falstaff Fakir Förekomst, egenskaper och användning Mer än 70 % av jordens yta täcks av haven som utgör 94% av allt vatten på jorden. Det sötvatten som är tillgängligt för människan att använda utgör endast en knapp procent av allt vatten (1). Rent vatten är en färg- och luktlös vätska vid rumstemperatur och har högst densitet vid + 4ºC. Vatten är även vårt vanligaste livsmedel vars hantering regleras av livsmedelskungörelsen. Vatten används i stor omfattning som lösningsmedel och har den relativt unika förmåga att kunna verka som både syra och bas. Det används även som värme- och kraftöverföringsmedium. Vattenkraftverken producerar ungefär hälften av elen i Sverige (ca 64 TWh) (2). Effekter på hälsa Kroppen består till ca 2/3 av vatten och vi behöver dagligen dricka vatten för att kompensera för det som försvinner genom utsöndring. Extremt intag av vatten på kort tid är skadligt och kan ge illamående, förvirring, kramper och koma på grund av rubbad elektrolytbalans i kroppen (3). I ett i me- dia nyligen uppmärksammat fall dog en kvinna av vattenförgiftning efter en tävling som gick ut på att dricka mycket vatten på kort tid (4). Upprepad kontakt med vatten på huden (våtarbete) kan ge upphov till irritativa kontakteksem (5) Referenser: 1. www.vattenportalen.se 2. Energimyndigheten www.stem.se 3. D J Farrell and L Bower J. Clin. Pathol., Oct 2003; 56: 803-804. 4. www.cnn.com 5. Handeksem och arbete faktablad från arbets och miljömedicin, centrum för folkhälsa 2001 Sara Axelsson Kvarts i luft ackrediterad metod Laboratoriets ackreditering har utökats med analysmetoden för kristallin kvarts i luft, företrädesvis i respirabelt damm, med röntgendiffraktometri (XRD). Vid årsskiftet kom beslutet från SWEDAC om denna utökning efter sedvanlig bedömning på plats. I underlaget ingår bl.a. deltagande i provningsjämförelse från IHPAT* med toppresultat som resulterat i högsta klassning, Proficiency Status P som i Proficient. Laboratoriet erbjuder även analys av kristobalit med XRD-teknik. Se även Notiser 2/2004 sid 9 och Notiser 1/2005 sid 12 *Industrial Hygiene Proficiency Analytical Testing Bernt Bergström 14
Personal Tfn: 019-602 24 69. Fax: 019-12 04 04. E-post: amm@orebroll.se Namn Befattning Telefon E-post Andersson Kjell Överläkare 019-602 24 71 kjell.andersson@orebroll.se Andersson Lena Kemist 019-602 35 92 lena.andersson4@orebroll.se Andersson Lennart Yrkeshygieniker 019-602 24 85 lennart.andersson@orebroll.se Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 helena.arvidsson@orebroll.se Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare 019-602 24 53 wenche.aslaksen@orebroll.se Axelsson Sara Kemist 019-602 24 61 sara.axelsson@orebroll.se B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör 019-602 24 65 sten.b-dankvardt@orebroll.se Berg Krister Avdelningschef 019-602 35 94 krister.berg@orebroll.se Berg Peter Yrkeshygieniker 019-602 24 89 peter.berg@orebroll.se Bergström Bernt Laboratorieingenjör 019-602 24 32 bernt.bergstrom@orebroll.se Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent 019-602 24 70 ing-liss.bryngelsson@orebroll.se Duberg Cecilia Beteendevetare 019-602 36 07 cecilia.duberg@orebroll.se Egelrud Liselott Analytisk kemist 019-602 24 88 liselott.egelrud@orebroll.se Fagerlund Inger Forskningsassistent 019-602 24 95 inger.fagerlund@orebroll.se Gritsko Nina Avdelningsläkare 019-602 24 81 nina.gritsko@orebroll.se Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef 019-602 24 08 lars-gunnar.gunnarsson@orebroll.se Hagström Katja Yrkeshygieniker 019-602 24 92 katja.hagstrom@orebroll.se Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker 019-602 24 75 britt-marie.isaksson@orebroll.se Johansson Jessica Biomedicinsk analytiker 019-602 24 86 jessica.johansson@orebroll.se Karlsson Leif Instrumenttekniker 019-602 24 80 leif.karlsson2@orebroll.se Keloushani Anahita Underläkare 019-602 24 67 anahita.keloushani@orebroll.se Klaesson Birgitta Klinikassistent 019-602 24 62 birgitta.klaesson@orebroll.se Loodh Sofia Enhetschef, 019-602 24 64 sofia.loodh@orebroll.se regionmiljösköterska Lundholm Cecilia Statistiker 019-602 24 97 cecilia.lundholm@orebroll.se Löfstedt Håkan Överläkare 019-602 24 76 hakan.lofstedt@orebroll.se Norberg Carin Kemiingenjör 019-602 35 91 carin.norberg@orebroll.se Nyström Anita Assistent 019-602 24 90 anita.nystrom@orebroll.se Nyström Marita Läkarsekreterare 019-602 24 69 marita.nystrom@orebroll.se Ohlson Carl-Göran Överläkare 019-602 24 68 carl-goran.ohlson@orebroll.se Overmeer Thomas Ergonom 019-602 24 79 thomas.overmeer@orebroll.se Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska 019-602 24 58 anne-marie.porat@orebroll.se Seldén Anders Överläkare 019-602 24 94 anders.selden@orebroll.se Stridh Göran Fil dr 019-602 35 88 goran.stridh@orebroll.se Söderqvist Christina Läkarsekreterare 019-602 24 59 christina.soderqvist@orebroll.se Warg Lars-Erik Docent i psykologi 019-602 24 83 lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef 019-602 24 93 hakan.westberg@orebroll.se Vihlborg Per Underläkare 019-602 24 82 per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker 019-602 24 87 lisbet.viklund@orebroll.se 15
341 321 Trycksak Bergslagens Grafiska AB, 0581-838 80 16