ÅRSREDOVISNING 2018 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Foto: Catharina Venge
2 Sammanfattning Sedan årets början får gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vid varje sammanträde information om verksamhetens kvalitet genom utbildningsförvaltningens månadsrapport. Det stärker nämndens roll i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Gymnasiesärskolan ingår nu också i det systematiska kvalitetsarbetet på nämndnivå, förvaltningsnivå och skolnivå i enlighet med ett föreläggande från Skolinspektionen vid regelbunden tillsyn år 2017. Nämndens driftsram för 2018 uppgick till 439,6 mnkr. Det sammanlagda utfallet blev 447,9 mnkr och innebär en negativ avvikelse på 8,3 mnkr eller 1,9 procent jämfört med budget. Eleversättningar och tilläggsbelopp som betalats ut till gymnasieskolor blev 9,8 mnkr högre och beror främst på ökade nettokostnader för asylsökande elever och fler elever inom gymnasiesärskolan. Enheterna inom nämnden har ett sammantaget positivt resultat på 2,1 mnkr för året. De centrala kostnaderna blev 0,7 mnkr högre än budgeterat. Av nämndens investeringsram på 8,0 mnkr förbrukades 2,2 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 5,8 mnkr. Inledning Syfte årsredovisning Nämnderna följer upp och rapporterar fullmäktiges mål och uppdrag tre gånger per år: april, augusti och december. Nämndernas årsredovisning ska innehålla uppföljning av fullmäktiges mål och uppdrag samt ekonomiskt resultat. Även uppföljning av nämndens interna kontroll samt förvaltningens personalstatistik ingår. I nämndens Strategi och budget kan ytterligare krav finnas på uppföljning och återrapportering. Nämndens ansvarsområde Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) fullgör de av kommunens uppgifter inom skolväsendet som omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare ( SFI) samt kommunens aktivitetsansvar för ungdomar 16-20 år. Nämnden har också kommunens uppföljningsansvar som innebär att kommunen är skyldig att hålla sig informerad om sysselsättningen hos ungdomar mellan 16 och 19 år som inte går i gymnasieskolan. Verksamhetsuppföljning: KF Mål och indikatorer Så här har bedömningar gjorts Kommunens 12 övergripande mål följs upp med ett antal KF-indikatorer. Varje KF-indikator har ett målvärde som ska uppnås under mandatperioden (2018). Alla mål och KF-indikatorer gäller alla nämnder oavsett hur mycket nämndens verksamheter kan påverka. Varje nämnd kan komplettera med egna indikatorer. Årets värde och eventuell trend för indikatorer redovisas i delårsrapport eller årsredovisning. De flesta indikatorer följs upp senare under året. Informationsmått rapporteras i kommunens årsredovisning. I nämndens delårsrapport kommenteras varje mål översiktligt. Om årets värde finns för en eller flera indikatorer sker en bedömning av Bedömning är helt uppfyllt, kommer att uppfyllas, delvis
3 uppfyllt eller kommer inte att uppfyllas. I nämndens Strategi och budget kan också innehålla krav på när bedömningar ska göras. I delårsrapporten finns alla indikatorer (både KF och nämndens egna) och nämndens strategier med för varje mål. De KF-uppdrag som nämnden ansvarar för kommenteras och bedöms. Det gäller både nya uppdrag i Mål och budget 2018 och pågående uppdrag från 2016 och 2017. Rapporten innehåller även andra nämnders uppdrag om dessa ska genomföras i samverkan med flera förvaltningar. I delårsrapporten redovisas resultat per uppdrag och status (ej påbörjad, pågår, väntar, färdig, stoppad eller försenad). Summering mål 1-12 Titel Bedömning 1 God folkhälsa 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet 3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden 5 Meningsfull fritid 6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer 8 Nya bostäder i bra lägen 9 Hög tillgänglighet 10 Ordning och reda på ekonomin 11 Hög kvalitet i kommunens tjänster 12 En attraktiv arbetsgivare Rapportering per mål Mål 1 med kommentar 1 God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning.
4 Resultatindikatorer: Andel fyraåringar med övervikt () Möjlighet att komma utomhus i särskilt boende för äldre () Andel elever som inte använder alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD) för årskurs 9 och gymnasiet Informationsmått är sjukpenningtal, nöjd medborgarindex (NMI) för idrotts- och motionsanläggningar, nöjd medborgarindex (NMI) för kultur och folkhälsa - Självskattad hälsa samt god psykisk hälsa för årskurs 9 respektive gymnasiet årskurs 2 (mäts jämna år) Titel 1.1 Förbättra skolornas förebyggande arbete avseende ANDT inom ett kommunövergripande samarbete 1.2 Utveckla kvaliteten och likvärdigheten inom elevhälsan 1.3 Arbeta långsiktigt tillsammans med koststrategen för att höja kvaliteten på skolmaten 1.4 Ungsam-grupper ska finnas vid gymnasieskolorna i Haninge enligt riktlinjerna för sådana grupper Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Fyraåringar m övervikt (Alla) KF Möjlighet att komma utomhus särskilt boende för äldre KF Andel elever som inte använder ANDT gymnasiet åk 2 KF Andel elever som inte använder ANDT, åk 9 10.7 9.0 51 55 54 57 33 36 35 59 61 66 Kommentar
5 Skolornas förebyggande arbete sker inom ramen för Ungsam (ungdomssamverkan för förebyggande arbete i Haninge kommun). Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen har följt upp enheternas arbete i Ungsam och med tobaksfri skola i juni. Ungsam träffas minst tre gånger per termin. På mötena delas lägesbilder, utvecklingsbehov diskuteras och gemensamma aktiviteter planeras. Samtliga obligatoriska deltagare har varit närvarande. Under 2018 har arbetet med tobaksfri skola utökats med arbete för drogfrihet. Koststrategen har ett nära samarbete med skolornas kök. Haninges skolkockar lagar en hög andel mat från grunden vilket är ett mycket bra betyg för en höjd lägstanivå. Kökscheferna är bland annat engagerade i ett nätverk som leds av koststrategen. Tillsammans arbetar de för att lyfta nivån på skolmaten och för aktiviteter som stärker elevernas måltidsupplevelse. Det arbetas aktivt för att minska matsvinnet. Vissa skolor har ett mer ingående förbättringsarbete där kost och hälsa ska länkas samman och genom ökad rörelse. Mål 2 med kommentar 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Resultatindikatorer: Kostnad för skadegörelse på kommunala byggnader (kronor per invånare) Trygghet i skolan, årskurs 8 () Attitydundersökning stadskärnan (skala 1-5) Informationsmått är trygghetsindex (SCB), nöjd inflytandeindex (SCB), trygghetsindex för unga (Rädda Barnen) och trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas). Titel 2.1 Öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete 2.2 Skolorna utarbetar tillsammans med personal och elever en plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med skollagens krav 2.3 Skolorna ska i vardagen arbeta med elevinflytande 2.4 Minska kostnader för skadegörelse genom ökat samarbete mellan berörda parter i kommunövergripande forum 2.5 Genom ökat samarbete mellan berörda parter i kommunen ta fram åtgärder som säkerställer trygga miljöer
6 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Kostnad skadegörelse kommunala byggnader (kr/inv) KF Trygghet i skolan, årskurs 8 KF Attitydundersökning stadskärna (skala 1-5) (Alla) 19.9 21.6 Ej klar 10.0 89.0 86.0 82.0 90.0 2.9 2.9 2.9 4.0 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 GVN 02.1 Ungsamgrupp finns på alla gymnasieskolor GVN 02.2.1 Trygghet och trivsel. gymnasiet åk 2 GVN 02.3.1 Elevinflytande gy åk 2 GVN 02.3.2 Elevinflytande Centrum Vux GVN 02.3.3 Elevinflytande SFI 100 100 100 88 90 79 39 44 48 71 81 76 71 64 68 Kommentar Varje skola tar med tillgängliga specialistfunktioner i sin årliga plan för trygghet och arbetsro och mot diskriminering och annan kränkande behandling. Handlingsplanerna för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt våldsbejakande extremism ingår i varje skolas plan för trygghet och arbetsro och mot diskriminering och annan kränkande behandling tillsammans med främjande, förebyggande och reaktiva åtgärder och rutiner. Skolans rutiner för orosanmälan ingår
7 även de i skolornas planer. Samtliga skolor förnyar sina planer årligen. Rapport över skolornas arbete för trygghet lämnades till nämnden i oktober. Det reella elevinflytandet, det vill säga elevernas möjligheter att påverka undervisningen, är prioriterat. Alla skolor ska öka medvetenheten kring demokratifrågor och främja öppen dialog bland unga. Genom att utveckla undervisningen utvecklas också förutsättningarna för elevinflytandet. Rektor ansvarar för att det finns forum för formellt elevinflytande på skolan och för att stödja demokratiska elevsammanslutningar som till exempel elevkårer. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen har följt upp enheternas arbete för elevinflytande på gymnasiet och i gymnasiesärskolan i maj. Andelen elever som är nöjda med sitt inflytande har ökat på gymnasiet. Andelen elever i gymnasiesärskolan som är nöjda med sitt inflytande har minskat. Orsakerna till nedgången och lämpliga åtgärder hanteras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Värdena för elevinflytande inom kommunal vuxenutbildning har förändrats endast marginellt. Möjligen kan det påpekas att en mindre förbättring har skett inom SFI efter en mindre försämring föregående år. Att eleverna upplever att undervisningen sker utifrån deras förutsättningar och behov är avgörande för upplevelsen av inflytande. Utveckling av det reella elevinflytandet ingår i arbetet med att utveckla undervisningen. Gymnasie- och vuxenutbildningschefen är sammankallande för chefssamråd unga (tidigare lokala chefssamrådet). Sedan 2017 ingår deltagarna i chefssamrådet också i kommunens strategiska samordningsgrupp för trygghetsfrågor. Gemensam Ungsamgrupp finns för gymnasieskolan och de sammanträder regelbundet med deltagare från gymnasieskolan, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och polisen. Mål 3 med kommentar 3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Resultatindikatorer: Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad insats () Nöjdhet bemötande i hemtjänst under 65 år "Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du har fått av socialtjänsten" Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI), äldreomsorg. Titel 3.1 Säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen 3.2 Säkerställa att särskilt utsatta ungdomar kommer i skola eller arbete
8 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter insats KF Nöjdhet bemötande hemtjänst personer upp till 65 år KF Hur mycket har du kunnat påverka den hjälp du fått från socialtjänsten? 75 83 69 80 96 91 96 97 68 69 68 70 Kommentar Samverkan sker regelbundet mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i individärenden. Elever på språkintroduktion och SFI besökte fritidsmässan i mars som en del i undervisningen. Samordning sker med Arbetsförmedlingen kring elever på SFI. Navigatorcentrum ser till att elever med problematisk skolfrånvaro från grundskolan får fortsatt stöd i övergången till gymnasieskolan samt i sina fortsatta studier. Från november ingår elevfrånvaro på gymnasiet i kvalitetsrapporten till nämnden. På grund av ett högt värde gav nämnden i december i uppdrag till förvaltningen att utreda orsakerna och redovisa åtgärder. Navigatorcentrum har uppsökande verksamhet för att ungdomar 16-20 år ska komma i utbildning eller arbete. Rapport lämnas till nämnden i februari 2019. Mål 4 med kommentar 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Resultatindikatorer: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet ()
9 Genomsnittligt meritvärde Åk 9 Andel med gymnasieexamen inom tre år () Andel 16-20-åringar som varken arbetar eller studerar (definition, basvärde och målvärde tas fram under 2017) Informationsmått är andel elever godkända i nationella prov svenska, matematik, åk 3 (KKIK mått 17 B), andel elever godkända i nationella prov åk 6 (KKIK mått 17 A), andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen årskurs 9 (), andel med minst 325 i meritvärde baserat på 17 ämnen, andel som upplever arbetsro/studiero i skolan i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 (), kostnad per betygspoäng, årskurs 9, andel med examensbevis från gymnasiet (), grundläggande vuxenutbildning; andel () som slutfört kurs, svenska för invandrare (SFI); andel () godkända och övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (). Titel 4.1 Alla ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier 4.2 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att elevernas kunskapsutveckling förbättras 4.3 Regelbunden uppföljning av kunskapsutveckling och vidtagna åtgärder 4.4 Skolorna ska arbeta för att förbättra och regelbundet följa upp studieron 4.5 Genom arbete med kompetensförsörjning och kompetenshöjande insatser för personalen förbättra elevernas kunskapsutveckling Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 Kf Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet KF Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 KF Andel med gymnasieexamen inom tre år () 90.0 89.8 86.5 223 216 214 221 58 64 63 KF* Andel 16-20-åringar som varken arbetar eller studerar
10 *kommer inte att redovisas eftersom nationell definition saknas. Skolverket ska definiera, oklart när det är klart. Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 GVN 04.4.2 Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, Centrum Vux GVN 04.4.3 Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, SFI GVN 07 Upplevd arbetsro gymnasiet årskurs 2 85 85 82 83 78 79 52 54 47 Kommentar Målet för studie- och yrkesvägledningen är att elever gör hållbara val grundade på god självkännedom och god kunskap om de valmöjligheter som finns. Det leder till få studieavbrott och byten av studieväg. Förutsättningen är att alla elever har likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning av god kvalitet. Chefen för Navigatorcentrum ska i samråd med berörda rektorer: säkerställa att alla elever har likvärdig tillgång till studie- och yrkesvägledning följa upp och utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen ta in behovsunderlag gällande studie- och yrkesvägledning från varje gymnasieskola och från vuxenutbildningen planera resurstilldelningen utifrån de behov som finns och de resurser som är tillgängliga årligen, i samarbete med studie- och yrkesvägledare, upprätta en plan för studieoch yrkesvägledningen och följa upp att planen genomförs effektivisera och tydliggöra arbetet och utveckla metod för uppföljning av målgruppen genom samarbete Navigatorcentrum, närvaroteamet, arbetsmarknadsrådet med flera. Rapport lämnas till nämnden i februari 2019.
11 Rektorerna ansvarar för att överenskommelsen om samverkan mellan socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen är känd av berörd personal. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen planerar, följer upp och utvecklar de löpande insatserna för att utveckla undervisningen. Särskild uppföljning görs i januari och augusti. Utifrån utbildningsförvaltningens förbättringsplan och utbildningsförvaltningens åtaganden arbetar ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen fram underlag för linjens förbättringsplan. Konkretiseringar av begrepp, förtydligad målbeskrivning och gemensam handlingsplan tas fram i ledningsgruppens plan. Ledningsgruppen tar fram ett årshjul för planering och uppföljning av de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. Rektor arbetar fram skolans förbättringsplan tillsammans med sin ledningsgrupp, skolans medarbetare och skolans elever. Skolornas förbättringsplan följs upp i ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp och analyserar resultaten vid angivna tidpunkter. Inför ledningsgruppens analys undersöker rektor orsaker till nivåer och variation på sin enhet. Ledningsgruppen tar med utgångspunkt i rektorernas undersökning fram åtgärder, fastställer ansvar och planerar uppföljning. Enheterna ska med utgångspunkt i elevenkäten tillsammans med personal och elever identifiera faktorer på skolan som minskar trygghet och studiero, och planera åtgärder och aktiviteter för att förebygga och för att åtgärda de faktorer som identifierats. Rapport över skolornas arbete för trygghet lämnades till nämnden i oktober. Gymnasieenkäten för år 2018 visar att den upplevda tryggheten hos gymnasieeleverna har minskat år 2018. Det sammanfaller med trenden i hela Stockholms län där andelen positiva svar sjunkit sedan 2016. Omvärldsfaktorer som rapporteras i media har sannolikt påverkat upplevelsen av skolan som en trygg plats. Enskilda händelser med hot och våld på skolan har troligen också bidragit till resultatet. Utbildningsförvaltningen har genomfört en fördjupad intervjuundersökning med ett urval av eleverna i årskurs 2 i kommunens gymnasieskolor. Undersökningen visar att det är ett flertal olika faktorer som påverkar elevernas trygghet. De flesta av de intervjuade upplever skolan som en trygg plats. Men för vissa elever bidrar händelser på skolan, grupperingar av elever, vissa platser på skolan, men också händelser i omvärlden till en känsla av oro eller otrygghet. De flesta eleverna har högt förtroende för skolans personal, men några elever uttrycker osäkerhet kring det stöd de kan förvänta sig när de behöver hjälp. Tryggheten och studieron har förbättrats markant på gymnasiesärskolan. Tidigare strukturella brister är åtgärdade. Genom nära samarbete med lärosätena kring lärarutbildningen skapas en god grund för kompetensförsörjning. Utifrån analys av behov, brister och utvecklingsområden beslutar ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen om gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Mål 5 med kommentar 5 Meningsfull fritid
12 Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kulturoch fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. Resultatindikatorer se tabell. Informationsmått är nöjd regionindex (NRI) avseende fritidsmöjligheter. Titel 5.1 Samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen genom att utbildningsförvaltningens informationskanaler ska kunna användas för spridning av information om deras verksamhet och bidragsberättigade fritidsverksamheter 5.2 Vägleda alla gymnasieelever, särskilt nyanlända elever, för att hitta aktiviteter som bidrar till deras fritid Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Andel unga nöjda med sin fritid 91.7 90.1 88.0 94.0 KF Andel elever som deltar i musikeller kulturskola 7-15 år () 14.0 Försenad kommer inte at redovisas. 10.0 KF Bibliotekens utlåning antal/inv KF Deltagartillfällen idrottsförening 7-20 år (per inv) 3.25 3.16 5.00 26 29 29 Kommentar Kultur- och fritidsförvaltningens ledningsgrupp har informerats om vilka personer som ska kontaktas på utbildningsförvaltningen för spridning av information i förvaltningens kanaler. Mål 6 med kommentar 6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning
13 Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Kommunen ska verka för att fler invånare ska ha ett arbete att gå till. Det ska finnas en stark koppling mellan ekonomiskt bistånd och krav på aktivitet samtidigt som nya samarbeten med företag och andra organisationer skapas för att utveckla utbudet av arbetstillfällen. Det ska finnas goda möjligheter att börja om i livet. Resultatindikatorer: SBA:s nöjd kund index för företagare Antal arbetstillfällen i kommunen Antal företag i kommunen per 1000 invånare Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd av alla hushåll med ekonomiskt bistånd () Informationsmått är sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen (Svenskt Näringsliv), handelsindex, nya företag per 1000 invånare och arbetslöshet 16-64 år () samt antal gästnätter. Titel 6.1 Erbjuda utbildning inom bristyrken 6.2 Stimulera ungas egenföretagande 6.3 En anpassad kompetensförsörjning för näringslivets behov i Haninge kommun Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Nöjd kundindex företagare (SBA) KF Antal arbetstillfällen i kommunen 72 69 Redovisas senare 28 479 29 103 Redovisas senare 73 29 000 KF Antal företag/1 000 invånare 74.6 74.6 73.7 52.0 KF Hushåll med långvarigt ekonomisk bistånd () 33.1 Ej klar från SCB Ej klar från SCB 29.0
14 Kommentar För att växande näringsliv med fler i egen försörjning erbjuds bristyrkesutbildning i kombination med SFI sedan 2016. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp och stöder arbetet inom Ung Företagsamhet (UF). Rektor ansvarar för att alla utbildningar ser över möjligheten att arbeta inom ramen för UF. Ledningsgruppen har följt upp skolornas arbete inom UF i juni. Antalet elever som har deltagit i UF har ökat med 37 procent jämfört med år 2017. Antalet UF-företag ökade med 77 procent. Mål 7 med kommentar 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Resultatindikatorer enligt Mål och budget är andel miljöbilar i kommunorganisationen (), andel ekologiska livsmedelsinköp () och energieffektivisering i kommunal verksamhet (kwh/kvm korrigerat för ett normalår). Informationsmått är fosforhalt i Drevviken (µg/l) och nöjd medborgarindex (NMI) avseende miljöarbete. Under 2018 har resultatindikatorer och informationsmått anpassats med utgångspunkt från kommunens klimatoch miljöpolitiska program som fastställts av fullmäktige. I tabellen nedan redovisas de nya resultatindikatorerna. Titel 7.1 Att andelen ekologiska livsmedelsinköp ökar inom nämndens ansvarsområde 7.2 Att synliggöra Barnkonventionen inom nämndens ansvarsområde Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Andel miljöfordon KF Andel ekologiska inköp (kommun) KF Energieffektivisering i kommunal verksamhet KF Andel inköpt fossilfritt bränsle 33 36 37 50 35 37 39 50 177 174 Ej klar 160 Ej klar
15 KF Energianvändning i kommunala lokaler resp bostäder KF Antal antagna detaljplaner med negativ påverkan på områden som finns i Naturkatalogen KF Fördröjd regnvolym från hårdgjorda ytor på mark som detaljplanelagts KF Andel inköpt ren köttråvara från djur uppfödda enl svensk lagstiftning Ej klar 0 0 0 Ej klar 24 34 41 Kommentar För gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde redovisas för 2018 en andel av ekologiska livsmedelsinköp på 15 procent vilket innebär en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. Sedan slutet av förra året använder kommunens koststrateg ett dataprogram, Hantera Livs, som gör det möjligt att beräkna och redovisa klimatavtrycket som kg koldioxidekvivalenter CO2e per inköpt kg livsmedel. Inköpen från de livsmedelsleverantörer kommunen har avtal med är kopplade till klimatdatabasen RISE där det finns data som bygger på livscykelanalyser för mer än 750 råvaror. Ökade ekologiska livsmedelsinköp minskar skolmåltidernas negativa miljöpåverkan (genom ökad biologisk mångfald mm). Utbildningsförvaltningens strategi i september ägnades åt Barnkonventionen. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp hur Barnkonventionen tillämpas och identifierar förbättringsområden. Enhetscheferna ansvarar för att all personal är förtrogen med Barnkonventionen och att Barnkonventionen beaktas vid beslut. Enheternas arbete följs upp i ledningsgruppen i januari 2019. Mål 8 med kommentar 8 Nya bostäder i bra lägen
16 Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågsstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv. Resultatindikatorer: Antal färdigställda lägenheter (ackumulerat till 2018) Ledtider för bygglov ( färdigställda inom 10 veckor) Informationsmått är nöjd regionindex (NRI), andel medborgare som rekommenderar kommunen och nöjd kundindex (NKI) enligt byggherrar. Titel Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Antal färdigställda lägenheter (ack t o m 2018) KF Ledtid bygglov ( färdiga inom tio veckor) 1 341 2 418 Ej klar 2 400 17 74 94 100 Kommentar Strategier saknas. Mål 9 med kommentar 9 Hög tillgänglighet En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. Människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för allas delaktighet. Kommunen har ett stort ansvar i att öka den fysiska tillgängligheten, både i egna verksamheter samt att genom plan- och byggprocessen säkerställa tillgängligheten vid byggnation. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
17 Resultatindikator enligt Mål och budget är "Indikator Arbetsmarknad; maxvärde 100 ()". Indikatorn kan inte redovisas eftersom kommunenkät (som görs av Myndigheten för delaktighet) har förändrats. Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI) avseende gång- och cykelvägar samt nöjd regionindex (NRI) avseende kommunikationer, samt nöjd medborgarindex (NMI) för gator och vägar. Det fjärde måttet fysisk tillgänglighet har upphört (hämtades från kommunenkäten). Titel 9.1 Säkerställa att alla elever har god tillgänglighet till utbildning och till skolans lokaler 9.2 Säkerställa god kunskap hos all personal om författningarna kring diskriminering och tillgänglighet Kommentar Se kommentarer till mål två. Mål 10 med kommentar 10 Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. Resultatindikatorer Resultat i av skatteintäkter och statsbidrag Budgetföljsamhet (avvikelse ) Andel digitala fakturor (av totala fakturor) Avtalstrohet () Informationsmått är skattesats, soliditet (), finansiella nettotillgångar (som andel av verksamhetens kostnader, ), kassalikviditet (), resultat före extra ordinära poster (som andel av verksamhetens kostnader, ) och genomsnittligt resultat 3 år (som andel av verksamhetens kostnader, ) samt skattefinansieringsgrad av investeringar (). Titel 10.1 Säkerställa att varje enhets ekonomi ska vara i balans 10.2 Genomföra effektiva inköp genom att följa avtal 10.3 Öka beställarkompetensen
18 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Årets resultat som andel av skatt och generella statsbidrag KF Avvikelse mot budget (budgetföljsamhet) KF Andel digitala fakturor 2.3 2.8 2.0 0.8 0.2 Ej klar 57.0 59.0 62.0 KF Avtalstrohet 84 85 Februari 90 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 GVN Avtalsnöjdhet Ny indikator Kommentar Budgetuppföljning görs varje månad, så att rektor får stöd i ekonomihanteringen. Rektor ansvarar för att förvaltningens ekonomiska checklista följs, att varje månad kommentera enhetens resultatrapport och lämna helårsprognos och att åtgärder omedelbart vidtas vid tecken på ekonomisk obalans. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen ser till att det finns representation från ledningsgruppens område i samarbeten med Upphandling Södertörn. Rektor ansvarar för att utse representanter till arbetsgrupper. Mål 11 med kommentar 11 Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster. Resultatindikatorer: Antalet tjänster som omfattas av lagen om valfrihetssystem (LOV) Andel av medborgarna som via telefon till kommunen får ett direkt svar på en enkel fråga () Andel som får svar på e-post till kommunen inom två dagar () Informationsmått är nöjd medborgarindex (NMI). Titel
19 11.1 Arbeta för att professionalisera bemötandet av elever och vårdnadshavare Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Antal tjänster inom LOV KF Andel som får direkt svar på enkel fråga (telefon) (alla i kommunen ) KF Andel som får svar på e- post inom två dagar (alla i kommunen ) 5 6 6 8 59 51 60 56 90 93 95 95 Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 GVN Jag behandlas bra av mina lärare. (VUX)) GVN Mina lärare är bra mot mig (SFI) GVN Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt GY årskurs 2) 89.0 86.0 90.0 72.0 68.0 75.0 79.0 76.0 73.0 Kommentar Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen planerar och genomför tillsammans med CSA (central stödavdelning) utvecklingsinsatser kring professionellt bemötande. Rektor ansvarar för att berörd personal har utrymme att delta i planering och genomförande av insatser och att tid avsätts på tillgängliga studiedagar för utvecklingsinsatser. Fortsättning på fortbildningen för all personal om psykisk ohälsa är planerad till oktober innevarande år.
20 En extern undersökning av tillgänglighet per e-post och telefon har gjorts. De frågor som ska besvaras är valda från ett medborgarperspektiv, kräver inte någon utredning och avser olika verksamheter. Andelen som får direkt svar på enkel fråga på telefon (inom 120 sekunder) har förbättrats och uppnår målvärdet 2018. Haninge kommuns resultat ligger på samma nivå som övriga kommuner som gjort samma mätning. Haninge har en traditionell växel som kopplar samtalen vidare till handläggare. Svarstiden till Haninges kommunväxel är mycket bra och alla samtal besvarades inom en minut. Någon uppföljning och analys på förvaltningsnivå/nämndnivå har inte genomförts. Mål 12 med kommentar 12 En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Resultatindikatorer: Hållbart medarbetarindex (HME) Sjukfrånvaro () Frisknärvaro () Informationsmått är personalstruktur (antal anställda per anställningsform, kön, yrkeskategori; åldersfördelning och antal anställda samt antal årsarbetare), tidsanvändning (mer- och övertid) och personalomsättning (personalomsättning och avgångar på egen begäran samt pensionsavgångar) samt lönestatistik (lönespridning). Titel 12.1 Skolorna ska arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö 12.2 Förtydliga förvaltningens arbetsgivarvarumärke Nyckeltal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Mål 2018 KF Hållbart medarbetarengagemang (HME) (Alla i kommunen) KF Sjukfrånvaro (Alla i kommunen ) KF Frisknärvaro 0-5 dagar (Alla i kommunen) 78.8 79.4 79.1 83.0 7.8 7.5 7.7 5.0 60.2 60.2 59.6 61.5
21 Kommentar Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp att skolorna arbetar enligt årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enheterna rapporterar sitt systematiska arbetsmiljöarbete till gymnasiechefen i den årliga arbetsmiljörapporten. Den årliga uppföljningen genomfördes i april. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på alla enheter. Enheterna arbetar utifrån det årshjul som är beslutat. Skyddsronder och lokal samverkan genomförs liksom regelbundna arbetsplatsträffar och systematiskt arbetsmiljöarbete tas upp regelbundet. Tillbud och olycksfall följs upp, liksom sjukfrånvaro. Ett antal tidigare konstaterade brister har åtgärdats, medan några kvarstår. Ledningsgruppen för gymnasiet och vuxenutbildningen följer upp enheternas arbete för sänkt sjukfrånvaro. Enhetscheferna ska se till att rutinerna i handlingsplanen gällande sjukanmälan, utbildning, kartläggning och rehabilitering följs på enheten. Vid behov ska de vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron samt redovisa enhetens arbete för att sänka sjukfrånvaron i den årliga arbetsmiljörapporten. Den systematik som tillämpas har lett till förbättringar i upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilket återspeglas i ett förbättrat HME-värde. För gymnasie- och vuxenutbildningen redovisas för 2018 ett HME-värde på 82,4 vilket innebär en förbättring om 3 enheter. I mars 2018 lanserades Haninge kommuns arbetsgivarvarumärke Tid för utveckling, Rum för idéer. Syftet med arbetsgivarvarumärket är att försörja verksamheten med kompetens genom att behålla medarbetare, och genom att locka nya. Under 2018 har implementering av arbetsgivarvarumärket skett i hela organisationen - hos medarbetare och chefer. Under hösten lanserades nya enhetliga skolwebbar. En av målgrupperna för de nya kanalerna är potentiella medarbetare. Uppföljning av KF uppdrag Summering uppdrag Titel Status 2018 GVN 1: Fortsätt driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI 2018 GVN 2: Höj studieresultaten och kvaliteten inom gymnasiets
22 introduktionsprogram för att fler ska klara sin gymnasieutbildning 2018 GVN 3: Tillse att elever med problematisk skolfrånvaro från grundskolan får fortsatt stöd (även GFN) Fullmäktige har gett kommunstyrelsen och nämnderna uppdrag som ska genomföras och återrapporteras. Uppdragen har givits i Mål och budget 2018-2019 eller fortsätter från 2017 eller 2016 års Mål och budget. Rapportering uppdrag Titel 2018 GVN 1: Fortsätt driva bristyrkesutbildningar kombinerat med SFI 2018 GVN 2: Höj studieresultaten och kvaliteten inom gymnasiets introduktionsprogram för att fler ska klara sin gymnasieutbildning 2018 GVN 3: Tillse att elever med problematisk skolfrånvaro från grundskolan får fortsatt stöd (även GFN) Kommentar Bristyrkesutbildning i kombination med SFI är etablerad i kommunen sedan 2016. Omstrukturering av individuellt alternativ genomförd från och med gymnasieantagningen 2018. Indelning efter framtida yrkesintresse genomförd på språkintroduktion. Fortbildningsinsatser har genomförts under hösten 2018. Kommentar: dnr GVN 2017/118 Utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att etablera ett stödteam för gymnasieelever med problematisk skolfrånvaro. Navigatorcentrum verkställer uppdraget. Ekonomi Driftrapport Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budgetram enligt Mål och budget 2018-2019 uppgår till 434,0 mnkr (KF, 2017-06-12, 169). I maj beslutade kommunfullmäktige (KF, 2018-05-07, 86) om överföring av driftmedel på 5,6 mnkr och därefter uppgår den aktuella driftramen till 439,6 mnkr. Tabell 1a: Aggregerad resultaträkning, perioden januari - december 2018
23 Utfall jan - dec Bud ack jan - Avvikelse jan Budget helår Utfall av Konto 2018 dec 2018 - dec 2018 2018 budget helår I10 - Taxor och avgifter 1 574 1 650-76 1 650 95,4 I20 - Försäljning av verksamhet 366 074 382 251-16 177 382 251 95,8 I30 - Bidragsintäkter 56 288 50 034 6 254 50 034 112,5 I40 - Anslag 1 721 1 721-0 1 721 100,0 I50 - Övriga Intäkter 4 591 2 864 1 727 2 864 160,3 Summa I - Intäkter 430 248 438 519-8 272 438 519 98,1 K10 - Lönekostnader -250 526-247 627-2 899-247 627 101,2 K20 - Övriga personalkostnader -2 899-2 419-480 -2 419 119,8 K30 - Lokalkostnader -84 580-84 607 27-84 607 100,0 K40 - Kostnader för bidrag -4 759-280 -4 479-280 1699,8 K50 - Köp av tjänster -507 867-512 773 4 905-512 773 99,0 K60 - Köp av varor -20 859-20 048-811 -20 048 104,0 K70 - Övriga kostnader -5 110-8 610 3 500-8 610 59,3 K80 - Avskrivningar och ränta -1 548-1 721 173-1 721 89,9 K81 - Finansiella kostnader -10-10 Summa K - Kostnader -878 158-878 085-73 -878 085 100,0 Summa RR -447 911-439 566-8 345-439 566 101,9 Nämndens utfall för 2018 uppgår till 447,9 mnkr, vilket är 8,3 mnkr sämre än den tilldelade helårsramen. Tabellen ovan visar hela resultaträkningen per intäkts- och kostnadsslag och liksom tidigare år är skillnaden mellan utfall och budget stor på raden för I20 Försäljning av verksamhet och I30 Bidragsintäkter. Intern intäkt för administrativt avdrag till central förvaltning är budgeterad på raden för Försäljning av verksamhet, men i verkligheten nettas avdraget på kostnadsraden för köp av tjänster. Bidragsintäkter som bokförs i driftprojekt budgeteras inte i samma utsträckning som resten av driftredovisningen, vilket förklarar att skillnaden mellan utfall och budget är starkt positiv. Bland kostnadsposterna är avvikelserna mer utspridda. På raden för K70 Övriga kostnader budgeteras dels nämndens reserv på 0,3 mnkr och dels beslutade överföringsmedel på 5,6 mnkr. Oavsett om nämndens reserv och överföringsmedel utnyttjas eller ej, är det sällan troligt att förbrukningen hamnar just på samma rad som de budgeterade medlen. Det bidrar till att det är vanligt med avvikelser per rad bland kostnadsposterna. Tabell 1b nedan visar endast sista raden från tabellen ovan, men fördelat på olika verksamhetsområden. I nedanstående tabell visas negativa resultat utan tecken i de första och andra kolumnerna. Tabell 1b: Utfall och budget för nämnden, perioden januari - december 2018
24 Förbrukade resurser under perioden Budgeterad förbrukning under perioden Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget tkr Avvikelse Eleversättningar 331 180 323 611-7 568 323 611 102,3-7 568 Central stödavdelning 22 706 20 539-2 167 20 539 110,6-2 167 Gymnasieenheterna -1 093 0 1 093 0 1 093 Centrum Vux 45 699 46 105 406 46 105 99,1 406 Navigatorcentrum 11 135 11 770 635 11 770 94,6 635 Central förvaltning 38 284 37 541-743 37 541 102,0-743 Summa 447 911 439 566-8 345 439 566 101,9-8 345 Eleversättningar, Central stödavdelning och central förvaltning visar ett underskott för perioden, medan övriga verksamhetsområden har ett positivt resultat. Respektive verksamhetsområde presenteras mer detaljerat nedan. Eleversättningar Eleversättningar är nämndens största kostnadspost och utgår till de skolor som tar emot kommunens ungdomar. Samtliga kommuner i Stockholms län har sedan tidigare ingått ett samverkansavtal som ligger till grund för en gemensam gymnasieregion. Avtalet gör det möjligt för alla elever att söka och antas på lika villkor till samtliga gymnasieskolor i regionen. Ersättningen för de nationella programmen, modersmål och de nationella idrottsutbildningarna regleras efter den gemensamma prislistan som STORSTHLM tar fram. Övriga ersättningar beslutar nämnden själv om. Tabell 2: Utfall och budget för eleversättningar, perioden januari - december 2018 Förbrukade resurser under perioden Budgeterad förbrukning under perioden Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget tkr Avvikelse Egna gymnasieskolor 159 405 159 152-253 159 152 100,2-253 Andra kommuner 81 040 83 390 2 350 83 390 97,2 2 350 Friskolor 90 735 81 070-9 665 81 070 111,9-9 665 Summa 331 180 323 611-7 568 323 611 102,3-7 568 Nämndens nettokostnader för Eleversättningar blev 7,6 mnkr högre än budgeterat för helåret. Den främsta förklaringen till avvikelsen är att Migrationsverket i sitt beslut från slutet december 2018 inte beviljat ersättning för flera asylsökande elever som kommunen sökt för. Beslutet avser höstterminen 2017 och vårterminen 2018 och påverkar nämndens resultat 2018 negativt med totalt 6,0 mnkr. Kommunen söker sedan tidigare ersättning för asylsökande elever som är inskrivna i Haninges skolor och som nämnden haft utbildningskostnader för. Under året bokförs löpande en estimerad ersättning. För att beräkna estimerat belopp tillämpas en försiktighetsprincip som utgår från senaste ansökan och beslut. Anledningen till att Migrationsverket gett avslag för flera elever är att de bedömt att dessa individer inte är boende i kommunen och att det endast är hemkommunen som har rätt att ansöka om ersättning.
25 Central stödavdelning Central stödavdelning betalar tilläggsbelopp för elever i gymnasiesärskolan och gymnasiet och har egen verksamhet för handläggning, bedömning och administration. Tabell 3: Utfall och budget för Central stödavdelning, perioden januari - december 2018 Avdelningen visar ett underskott vid årets slut på 2,2 mnkr. Underskottet förklaras av högre kostnader för tilläggsbelopp till elever i gymnasiesärskolan. Med en fast prislista per behovsgrupp, ett rörligt antal elever med behov av särskilt stöd för en ickeobligatorisk skolform med stora variationer i belopp per elev kan endast några få elever innebära större avvikelser för avdelningen. De kommunala gymnasieenheterna Förbrukade resurser under perioden Budgeterad förbrukning under perioden Budgeterad helårsförbrukning Gymnasieenheterna har sammantaget ett positivt resultat på 1,1 mnkr. Tabellen nedan visar resultatet uppdelat per skola. Negativa resultat visas utan tecken, vilket innebär att ett minustecken i resultatkolumnen är ett positivt resultat. Förbrukat i av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget tkr Avvikelse Tilläggsbelopp gymnasiesärskolan 14 102 11 437-2 665 11 437 123,3-2 665 Tilläggsbelopp gymnasiet 3 708 4 190 482 4 190 88,5 482 CSA övriga kostnader 4 896 4 912 16 4 912 99,7 15 Summa 22 706 20 539-2 167 20 539 110,6-2 167 Tabell 4a: Utfall och budget för de kommunala gymnasieenheterna, perioden januari - december 2018 tkr Resultat under perioden Budget för perioden Avvikelse Fredrika -1 113 0 1 113 Akademierna 676 0-676 Riksäpplet -655 0 655 Summa -1 093 0 1 093 Fredrikas resultat för helåret blev positivt med 1,1 mnkr och är bättre än tidigare prognos. Under året har skolan bland annat haft lägre lönekostnader som främst beror på att en biträdande rektor slutade i maj. Bidragsintäkter för insatser till introduktionsprogrammen, lärlingsbidrag och sommarskola har påverkat positivt. Akademiernas resultat för helåret är negativt med 0,7 mnkr och beror främst på lägre elevintäkter samtidigt som enheten haft högre lönekostnader jämfört med budget. Enheten har under överskådlig tid haft högre kostnader än intäkter. För att säkra kvaliteten i verksamheten har nämnden årligen skjutit till medel. 2017 erhöll enheten 1,5 mnkr i anslag, vilket bidrog till att verksamheten endast fick ett marginellt underskott vid årets slut. 2018 återgick nämnden till tidigare års nivå på 1,0 mnkr.
26 Inför 2019 är anslaget oförändrat på 1,0 mnkr och enheten behöver vidta åtgärder för att anpassa sin verksamhet. Nedan tabell visar det ackumulerade resultatet per idrottsgren. Tabell 4b: Utfall per idrottsgren inom Akademierna, perioden januari - december 2018 tkr Fotboll Boxning Karate Simning Orientering Innebandy Golf Totalt Totala verksamhetsintäkter 1 590 347 521 444 906 1 169 484 5 461 Totala kostnader -1 506-420 -862-202 -1 336-1 175-505 -6 007 Resultat per idrott 84-73 -342 242-430 -5-21 -546 Elevboende -131 Ofördelade poster 1 Resultat -676 Elevantal dec 51 9 10 13 26 41 14 164 Antal platser 2018/19 56 12 12 15 27 40 18 180 Tabellen visar tydligt vilka idrotter som har ekonomisk bärighet. Orientering och karate är de två idrotter som har störst underskott. Underskottet för dessa två idrotter uppgår totalt till 0,8 mnkr. Riksäpplets resultat för året blev bättre än väntat och är positivt med 0,7 mnkr. En förklaring är att skolan i december erhållit retroaktiv ersättning för tilläggsbelopp för gymnasiesärelever, som avser höstterminen. I december påverkar också en intäkt för utköp av elevdatorer. Ytterligare en förklaring är släpande kassaintäkter och fakturering, som bokats vid årets slut. Under året har skolan erhållit statsbidrag för insatser till introduktionsprogrammen, elevhälsa, karriärtjänster och lärarlönelyftet, som påverkat positivt. I maj beviljades skolan resultatöverföring från 2017 års resultat på totalt 2,0 mnkr. Skolan har använt medlen till att täcka löpande underskott under året. Under hösten erhöll skolan även ett anslag från nämnden på totalt 0,7 mnkr för att fortsätta driva restaurang- och livsmedelsprogrammet. Eftersom skolan utan resultatöverföring från nämnden skulle ha uppvisat ett underskott 2018 har skolan tagit fram en åtgärdsplan för att säkerställa en ekonomi i balans 2019. Centrum Vux Centrum Vux är ansvariga för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, såväl som Svenska för invandrare (SFI) och yrkeshögskoleutbildning (YH). Centrum Vux fungerar dels som en skolenhet med undervisning för Haninges egna elever och elever från andra kommuner, och dels som en myndighet som beviljar och finansierar Haninges egna elevers utbildning i annans regi. Tabell 5a: Utfall och budget för Centrum Vux, perioden januari - december 2018
27 Förbrukade Budgeterad resurser förbrukning Budgeterad Förbrukat Kvar att förbruka tkr under perioden under perioden Avvikelse helårsförbrukning i av årsbudget av årsbudget Centrum Vux drift 45 699 46 105 406 46 105 99,1 406 Summa 45 699 46 105 406 46 105 99,1 406 I maj tillfördes enheten överföringsmedel på 1,7 mnkr. Medlen har används till att betala elevers sista kurser för studier som beviljats och påbörjats hos annan anordnare föregående år. När enheten i slutet av ett år ser att de går mot ett överskott påverkar det deras möjlighet att bevilja fler kurser efterföljande år. Om förutsättningarna förändras och enheten inte beviljas resultatöverföring har enheten fortfarande möjlighet att parera och anpassa verksamheten fram till årets slut för att nå sin budget. Den ökade verksamheten inom SFH (Svenska för hantverkare) och SFI (Svenska för invandrare) i egen regi har påverkat både intäkts- och kostnadssidan i form av ökad interkommunal ersättning och ökade lönekostnader. I våras erhöll enheten ett större statsbidrag för Yrkesvux, vilket medfört att enheten kunnat köpa fler utbildningsplatser. Centrum Vux har fler finansieringskällor än kommunens tilldelade ram. Dels erhålls olika statsbidrag och dels debiteras andra kommuner för elever som får undervisning hos Centrum Vux. Nästa tabell visar förbrukade medel under 2018, oavsett finansieringskälla. Tabell 5b: Utfall och balanserade projektmedel för Centrum Vux, perioden januari - december 2018 tkr Grund Gymn Sär SFI YH Totalt Årsbudget Totala intäkter 328 25 443 3 12 042 3 451 41 267 Totala kostnader -9 743-47 928-1 034-24 833-3 429-86 966 Förbrukat i av årsbudget Resultat -9 416-22 485-1 031-12 790 23-45 699-46 105 99,1 Balanserade projektmedel Grund Gymn Sär SFI YH Övrigt Totalt Vux lärling 300 Yrkesvux 12 474 YH VA 297 VFU 27 Övrigt 79 Summa 0 12 774 0 0 297 105 13 176 Den gymnasiala vuxenutbildningen och SFI är de största utbildningsområdena för Centrum Vux. Tabellen visar en bruttokostnad på 87,0 mnkr, varav 45,7 mnkr har finansierats via nämndens ram. Resterande 41,3 mnkr har finansierats via statsbidrag eller eleversättningar från andra kommuner. Resultatraden visar hur mycket av nämndens ram respektive område som tagits i anspråk. Yrkeshögskoleutbildningen
28 skiljer sig från de andra i och med att den helt finansieras av statsbidrag och genomförs inte utan beslut från Myndigheten för yrkeshögskolan. Av balanserade projektmedel utgör Yrkesvux den största posten. Haninge kommun söker och slutredovisar bidraget tillsammans med Nynäshamn och Tyresö kommun. Beloppet avser 2018 och motsvarar den del av bidraget som kommunerna tillsammans räknar med att få lämna tillbaka till Skolverket. Saldot för Vux Lärling är medel som enheten ska betala ut till lärlingsarbetsplatser efter årsskiftet. YHutbildningen, som är helt och hållet finansierat av statsbidrag, löper över flera år och det är därför naturligt att det finns ett positivt saldo. Navigatorcentrum Navigatorcentrum ansvarar för bland annat KAA (kommunalt aktivitetsansvar), ALF (arbetslivsförberedande verksamhet), ett närvaroteam och studie- och yrkesvägledning. Enheten erhåller medel dels från nämndens ram, men även från grund- och förskolenämnden samt Samordningsförbundet Östra Södertörn. Tabell 6: Utfall och budget för Navigatorcentrum, perioden januari - december 2018 Förbrukade resurser Budgeterad förbrukning Budgeterad Förbrukat i Kvar att under under helårsförbrukning av förbruka av tkr perioden perioden Avvikelse årsbudget årsbudget Navigatorcentrum drift 11 135 11 770 635 11 770 94,6 635 Summa 11 135 11 770 635 11 770 94,6 635 Navigatorcentrum har ett överskott på 0,6 mnkr vid årets slut. Förklaringen till överskottet är att enheten erhållit ett statsbidrag för insatser till gymnasieskolans introduktionsprogram. Bidraget har bland annat kunna nyttjats till redan budgeterade lönekostnader för det kommunala aktivitetsansvaret, arbetslivsförberedande verksamheten, närvaroteamet och för en statsbidragssamordnare. Central förvaltning och vissa centralt samlade kostnader Central förvaltning består av kostnadsställen för den politiska nämnden, förvaltningschef, Kansliavdelning, Kvalitetsavdelning och gymnasiechef. Exempel på centralt samlade kostnader är skolskjuts, SL-kort och inackorderingsbidrag. Tabell 7a: Utfall och budget för Central förvaltning, perioden januari - december 2018
29 Förbrukade resurser under perioden Budgeterad förbrukning under perioden Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget tkr Avvikelse Övrigt 10 314 9 196-1 118 9 196 112,2-1 118 Gymnasiechef 27 970 28 346 376 28 346 98,7 376 Summa 38 284 37 541-743 37 541 102,0-743 Den politiska nämndens kostnader blev 0,4 mnkr lägre än budgeterat, varav 0,3 mnkr avser nämndreserven som är periodiserad till december. På förvaltningschefs kostnadsställe blev intäkterna för administrativt avdrag lägre med 0,4 mnkr. Sedan tillkom kostnader för ett projekt för Skolwebbar på 0,3 mnkr. Kansliavdelningen visade ett totalt underskott på 1,8 mnkr vid årets slut, som främst beror på att kostnader för skolskjutsar blev 1,5 mnkr högre än budget. Dessutom tillkom en oförutsedd kostnad på 0,3 mnkr för ett nytt gymnasieantagningssystem till STORSTHLM, som medlemskommunerna blev debiterade. Kvalitetsavdelningen fick vid årets slut ett överskott på 1,0 mnkr efter att ett IT-projekt inte realiserades under hösten. Kostnadsstället för gymnasiechef specificeras i nedanstående tabell. Tabell 7b: Utfall och budget för gymnasiechef, perioden januari - december 2018 Budgeterad Förbrukade förbrukning resurser under under perioden perioden Avvikelse Budgeterad helårsförbrukning Förbrukat i av årsbudget Kvar att förbruka av årsbudget tkr Personalkostnader 1 672 1 603-70 1 603 104,3-70 Torvalla 1 325 1 318-8 1 318 100,6-8 SL-kort 4 024 3 920-104 3 920 102,7-104 Inackorderingsbidrag 305 275-30 275 110,8-30 Anslag till Akademierna 1 000 1 000 0 1 000 100,0 0 Hyresökning yrkesgymnasium 11 700 11 700 0 11 700 100,0 0 Bristyrken 6 279 6 279 0 6 279 100,0 0 Bristyrken utbildning 721 721 0 721 100,0 0 Övrigt 944 1 530 586 1 530 61,7 586 Summa 27 970 28 346 376 28 346 98,7 376 Kostnadsstället för gymnasiechef uppvisar ett budgetöverskott på 0,4 mnkr. Under året har ett statsbidrag för gymnasieskolans introduktionsprogram på 0,2 mnkr erhållits och som kunna nyttjats till bland annat en studieresa för lärare i introduktionsprogrammen. I maj omfördelade nämnden 0,8 mnkr från nämndreserven till gymnasiechefs kostnadsställe för att fortsätta driva restaurang- och livsmedelsprogrammet i Haninge. Av dessa medel har 0,7 mnkr använts. Båda dessa poster är budgeterade på raden för Övriga kostnader.
30 Resultatöverföring på nämndnivå Nämndens resultat för 2018 är ett underskott på 8,3 mnkr. Den främsta förklaringen till underskottet är att Migrationsverket i sitt beslut från december 2018 inte beviljat ersättning för flera asylsökande elever som som varit inskrivna i Haninges skolor och som nämnden haft utbildningskostnader för. Beslutet avser höstterminen 2017 och vårterminen 2018 och påverkar nämndens driftresultat 2018 negativt med totalt 6,0 mnkr. Migrationsverkets beslut grundas på att de bedömt att eleverna inte är boende i kommunen och att det endast är hemkommunen som har rätt att ansöka om ersättning. Haninge kommun har överklagat Migrationsverkets beslut och vidhåller att eleverna uppehållt sig och gått i skolan i Haninge kommun även om det inte överensstämmer med Migrationsverkets register. Nämnden anser med anledning av ovan inte kunna stå till svars för de ökade nettokostnader och dess resultatpåverkan som Migrationsverkets beslut medför och hemställer därför hos kommunfullmäktige att 6,0 mnkr av 2018 års underskott skrivs av och inte överförs till 2019 eller framåt. I det fall kommunfullmäktige medger nämnden avskrivning och Migrationsverket efter överklagan ändrar sitt beslut till ett högre ersättningsbelopp, avser nämnden att lämna tillbaka motsvarande högre del av ersättningen till kommunfullmäktige. Återstående underskott på 2,3 mnkr avser nämnden hemställa att kommunfullmäktige överför och fördelar på tre budgetår, 2019 2021. Resultatöverföring av driftmedel på enhetsnivå Resultatöverföring för nämnden som helhet och resultatöverföring för enskilda enheter inom nämnden går inte alltid att harmonisera, givet de principer som gäller för enheter. Systemet med resultatenheter och överföring av resultat mellan åren är till för att stimulera god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunens ekonomistyrningsregler. Målsättningen är att ge enheterna förutsättningar för en friare och långsiktig användning av resurser som inte hämmas av indelningen i kalenderår, i goda såväl som dåliga tider. Huvudregeln för enheter med underskott ett kalenderår är att medges en återbetalningsperiod på tre år. Återbetalning sker genom månatlig debitering i enhetens resultaträkning. Huvudregeln för enheter med överskott ett kalenderår är reglerad i nämndens beslut (2015-04-20, 32) om ett maximalt överföringsbelopp på 3,0 procent av respektive enhets bruttobudget. Överföringsbelopp fastställs dock inte med automatik, utan kräver beslut av nämnden varje år beroende på nämndens aktuella ekonomiska situation. Eftersom nämnden som helhet uppvisar ett underskott 2018 och det inte finns fonderade medel till 2019 saknar nämnden medel för att bevilja resultatöverföring till 2019 för de enheter som uppvisar ackumulerade överskott 2018. Istället kan fondering av framräknade överföringsbelopp medges och överskottsförbrukning kan beslutas i ett senare skede när nämndens ekonomi tillåter. I nedan tabell redovisas de enheter som uppvisat överskott 2018 och framräknat överföringsbelopp som nämnden medger fondering. Tabell 11a: Takbelopp för enheter med vinster/budgetöverskott
31 tkr Bruttointäkt 2018 Takbelopp 3 Resultat 2018 Kvittning tidigare års förluster Överföringsbelopp Fredrika 206 188 6 186 1 113 1 113 Riksäpplet 62 504 1 875 655 655 Centrum Vux 85 652 2 570 406 406 Navigatorcentrum 16 882 506 635 506 Summa 2 809 2 174 Akademierna har ett negativt resultat 2018 på 0,7 mnkr. Tidigare år har nämnden skrivit av enhetens underskott. Vid en återbetalning på tre år enligt huvudregeln, innebär det att Akademierna kommer att behöva avsätta 0,2 mnkr årligen i enlighet med nedan tabell för att betala av 2018 års underskott. I en redan ansträngd ekonomi med krav på besparingsåtgärder till 2019 för att nå en budget i balans är risken stor att en tillkommande kostnad för återbetalning kommer att leda till nya underskott. Nämnden avser därför inte att kräva återbetalning av enheten. Tabell 11b: Resultatöverföring till 2019 enligt huvudregeln för enheter med förluster Återbetalning 2019 Återbetalning Enhet, tkr tidigare års förluster Resultat 2018 fördelat på 3 år Akademierna 0-676 -225 Investeringsrapport Gymnasie- och vuxenutbildningens slutliga investeringsram 2018 uppgick till 8,0 mnkr. Under året har 27,6 av helårsramen nyttjats. Tabell 10a: Utfall och ram för investeringar, perioden januari - december 2018 Projekt, tkr Utfall jan - dec 2018 Budget helår 2018 Utfall av budget Fredrika möbler hemvist och lektionssalar 0 13 0,0 Centrum Vux digital infotavla -12 88-13,6 Utrustning till fordonsustbildningen inom SFH 139 140 99,3 Möbler (norra) 247 300 82,3 Upprustning två lokaler (södra) 241 200 120,5 Utrustning estetprogrammet 100 200 50,0 Utrustning lokal nya inriktn. EE-programmet 0 300 0,0 Utbyte belysningsarmaturer på Riksäpplet 139 140 99,1 Inpasseringssystem Navigatorcentrum 51 50 102,0 Centrum Vux omställning lokaler 160 170 94,1 Riksäpplet - belysning i tak 201 190 105,8 Riksäpplet - Kameraövervakning plan 4 179 175 102,3 Riksäpplet - möbler och inventarier 224 200 112,0 Riksäpplet - Dörrautomatik plan 3 49 35 140,0 Riksäpplet - Larm plan 2 0 100 0,0 Centrum Vux - förbättringsåtgärder arbetsmiljö 235 300 78,3 Riksäpplet - omställning lokaler 159 200 79,5 Möbler kulturhantverket 98 93 105,4 Ospecificerat 0 5 106 0,0 Summa 2 210 8 000 27,6
32 Fredrika har gjort investeringar på totalt 0,6 mnkr under året som bland annat avser upprustning av två lokaler, inköp av möbler och utrustning till estetprogrammet. Riksäpplet har gjort investeringar på totalt 0,8 mnkr. Nödvändig investering efter flytten som genomfördes under sommaren har gjorts i bland annat möbler, belysning, dörrautomatik och kameraövervakning. Viss omställning av lokaler har även skett. Centrum Vux har gjort investeringar på totalt 0,7 mnkr. Del avser omställning av lokaler efter flytt, men även förbättringsåtgärder och arbetsmiljö. Enheten har också investerat i ny utrustning till fordonsutbildningen inom SFH. Nämnden som helhet har investerat 2,2 mnkr under året och avser inte att hemställa om överföring av oförbrukade investeringsmedel på 5,8 mnkr till 2019 års investeringsram. Investeringsprojekt som genomförs av Tornberget Tornberget har projekterat för två kallförråd till Fredrika Bremergymnasiet och produktion pågår. Personaluppföljning Utveckling av förvaltningens sjukfrånvaro Samtliga uppgifter gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar med en sysselsättningsgrad på minst 40 av heltid. Sjukfrånvaron avser januari till och med december 2017 och 2018. Personaluppföljning och analys Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 5.4 5.8 5.3 4.9 4.4 3.1 2.3 2.9 4.7 4.9 4.6 4.7 2018 5.4 6.3 5.0 4.0 4.0 3.1 2.6 2.9 4.4 4.0 4.8 4.4 Personalstatistik ackumulerade värden 2017 2018
33 Total sjukfrånvaro ack 4.4 4.2 Sjukfrånvaro <60 dgr ack Sjukfrånvaro >=60 dgr ack 40.2 46.0 59.8 54.0 Total sjukfrv i, kvinnor 5.8 5.2 Total sjukfrv i, män 2.2 2.8 Total sjukfrv i <29 år 2.6 3.7 Total sjukfrv i 30-49 4.7 4.2 Total sjukfrv i =>50 år 4.3 4.3 Kommentar Förvaltningen fortsätter med stöd till chefer kompletterat med tydliga krav och återkommande uppföljning av sjukfrånvaron. På förvaltningsnivå görs regelbunden uppföljning av sjukfrånvaron i samverkansgruppen med de fackliga organisationerna. Förvaltningens linjechefer följer upp sina enheters arbete med att sänka sjukfrånvaron i samarbete med företagshälsovården och HR. Den totala frånvaron för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har uppfyllt det strategiska mål på sjukfrånvaro max 5 procent som kommunfullmäktige har beslutats. Sjukfrånvaron fortsätter att minska under 2018. Viktigt att bibehålla de goda siffror på sjukfrånvaro som nämndens ansvarsområde visar. Sammanfattning insatser/åtgärder: Sjukfrånvaro på enhetsnivå följs upp av linjechef - relevanta åtgärder sätts in Stringent tillämpning av rehabiliteringsprocessen med stöd av företagshälsovården. Total sjukfrånvaro jämfört med förra året samma tid. Den totala sjukfrånvaron för gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har minskat något, från 4,4 procent till 4,2 procent. Prognosen är att sjukfrånvaron kommer fortsätta att minska under 2019. Sjukfrånvaro uppdelat på kort och lång jämfört med förra året. Inom gymnasie-och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde har andelen långtidssjukfrånvaro minskat och korttidssjukfrånvaron har ökat. Den högsta sjukfrånvaron har varit i januari, februari och november vilket kan tyda på förkylningstider som orsakat ökningen av korttidssjukfrånvaron. Sjukfrånvaro uppdelat på åldersgrupper i jämförelse med förra året. Inga större förändringar har skett beträffande fördelningen av sjukfrånvaron mellan åldersgrupper inom gymnasie-och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde jämfört med 2017. De förändringar som vi kan se inom åldersgrupper är oftast beroende på att enskilda fall ger som kan ge stort utslag. Sjukfrånvaro i procent uppdelat på kön.
34 Uppdelat på kön har ökningen skett hos männen och kvinnorna har minskat i samma utsträckning men kvinnor har fortsatt högre sjukfrånvaro än män. Personalomsättning 2017 2018 Personalomsättning total 13.01 12,50 Personalomsättning pension/sjukersättning 2,60 1,45 Personalomsättning egen begäran (Extern) 7,80 8,72 Andel med frisknärvaro Frisknärvaro 2017 2018 0 dagar 46,20 44,52 0-5 dagar 76,14 72,90 0-7 dagar 80,91 79,14