1 Samrådsyttrande avseende Detaljplan för Lyngsåsa, Dalarö 6:30 m.fl. Dalarö, Haninge kommun Dnr PLAN.2011.62 av Nätverket Dalarös Vänner Innehållsförteckning: Sida Bakgrund 1 Ansökan om detaljplaneförändring 2 Detaljplanens syfte 2 Generella synpunkter vid nybyggnation i kulturmiljö 3 Riksintresse i kulturmiljövården 3 Gällande detaljplan 3 Kustplan 3 Dalarödialogen 3 Haninge kommuns kulturmiljöprogram 4 Vad innebär anpassning till kulturmiljön? 4 Planförslag ny bebyggelse 4 Synpunkter på föreslagen ny bebyggelse 5 Parhus och Villor 5 Flerbostadshus 5 Planförslagets dikotomi 5 Övriga synpunkter 6 Trafikmiljön 6 Parkeringsnorm 6 Tillgänglighet 6 Slutord 6 Alternativt planförslag 6 Bakgrund De nuvarande ägarna, BTH Bostad, har genom att söka detaljplaneändring velat pröva möjligheten att omvandla befintlig huvudbyggnad för bostadsändamål samt bygga nya bostadshus. Den gällande detaljplanen för planområdet är Dalarö 8 del 3 (S129) antagen 1987. Dalarö 6:30 m.fl. fastigheter är där klassade som CqII, dvs. område som endast får användas till församlings- och föreningslokaler och därmed samhörigt ändamål. Beteckningen q är en markering av det kulturhistoriska riksintresset inom kvartersmark och specialområde. På område
2 betecknat med romersk siffra, får byggnad uppföras med högst det antal våningar som siffran anger, dvs i detta fall 2 våningar eller 6,0 meter. Ansökan om detaljplaneförändring Ansökan om detaljplaneförändring i termer av den gällande detaljplanen är att Dalarö 6:30 m.fl. fastigheter klassas om från C, dvs område som endast får användas till församlings- och föreningslokaler och därmed samhörigt ändamål, till B, dvs område som endast får användas till bostadsändamål. Samtidigt upphävs i planförslaget höjdnormen om två våningar enligt gällande detaljplan och ersätts med byggnadsspecifik variabel höjdnorm baserad på högsta tillåtna nockhöjd i meter över nollplanet. Denna för Dalarö viktiga förändring är om den blir verklighet mycket olycklig. Dels möjliggör den i det föreliggande planförslaget byggnadshöjder på upp till 5 våningar, vilket vi anser är oförenligt med ett värnande av Dalarös kulturmiljö (mer om detta nedan). Av potentiellt ännu större betydelse är att höjdnormen riskerar att bli förhandlingsbar i varje framtida byggprojekt på Dalarö. Femvåningshusen på Lyngsåsa blir om de blir verklighet med stor sannolikhet inte de sista. Det ligger ett stort värde i att strikt upprätthålla den höjdnorm som uttrycks i den gällande detaljplanen för Dalarö och som hittills tjänat Dalarö väl. Vi tillstyrker den förändring av detaljplanen som innebär att Lyngsåsa får användas till bostadsändamål men avstyrker förändringen av höjdnormen. I termer av den gällande detaljplanen vill vi se Dalarö 6:30 m.fl. fastigheter klassade som BqII, dvs. samma klassning som det sk. Saga-området har. Därutöver vill vi att gemensamhetsytor i planen x-märks, dvs blir tillgängliga för allmänheten. Detaljplanens syfte Enligt planbeskrivningen är syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att bygga bostäder i form av flerbostadshus, parhus och friliggande villor med beaktande av platsens och de befintliga byggnadernas kulturhistoriska värde. Planen syftar också till att bevara och skydda huvudbyggnaden Lyngsåsa samt Villa Kullen. Vi tillstyrker syftet med detaljplanden, men endast efter det viktiga tillägget att planens syfte också skall vara att bevara och skydda den äldre trähusbebyggelsen mot Baldersvägen, dvs de byggnader som i den antikvariska förundersökningen kallas Personalbostad nr 5 och Villa 3 (Alt Personalbostad nr 6). (se Antikvarisk Förundersökning Lyngsåsa, 2011-02-14). Gatumiljön längs Baldersvägen är av stort allmänt intresse. De gamla trähusen längs Baldersvägen bör bevaras för att tillgodose detta. I den antikvariska förundersökningen sägs följande: Personalbostad nr 5: Byggnaden har förvanskats på grund av de ombyggnader som genomförts. Den kan fortfarande identifieras som en äldre villa typisk för denna miljö. Den utgör blickfång i vägens östra sträckning och bidrar till den småskaliga bebyggelsekaraktären. Med tillhörande gårdshus bildar byggnaderna en gårdsmiljö med äldre prägel. Det är fullt möjligt att rekonstruera förvanskade delar med väl valda restaureringsinsatser. Villa 3 (Personalbostad nr 6): Villan är den äldsta av de undersökta byggnaderna. Den uppfördes 1866 och ägdes i många år av fru Helena Löfström, som var förebild till Fia Löfström i Kroken i Strindbergs Hemsöborna. Med sin i grunden höga ålder är bygganden kulturhistoriskt intressant. Detta i kombination med kopplingen till Strindberg gör att byggnaden har lokalhistoriskt värde.
3 Vi anser att Personalbostad nr 5 tillsammans med Villa Kullen utgör en unik del av Baldersvägens kulturmiljö. Villa 3, med referens till platsen av vår störste författare August Strindberg i sin kanske främsta roman Hemsöborna, är självklart en omistlig del av Dalarös kulturmiljö, även om byggnaden i sig inte anses som omistlig. Vi anser dock att tillbyggnaden nedanför altanen från senare år kan rivas. Vi vänder oss generellt emot att endast byggnader som i antikvariska utredningar klassats som omistliga anses värda att bevara. Även byggnader med en lägre klassning, som de två byggnaderna ovan, är enligt vår uppfattning värda att bevara och kommer efter en varsam restaurering väl fylla sin plats i Dalarös kulturhistoriska miljö. Det är en stor brist att den senaste bebyggelseinventering gjordes 1968. Kommunen bör omgående göra en ny bebyggelseinventering på Dalarö. Haninge kommun har dessutom ingen kommunantikvarie anställd och den enda utredning som gjorts omfattar endast kulturvärdena för befintliga byggnader. Ingen inventering av s.k. gröna värden (kulturhistoriska) har skett. En oberoende antikvarisk kompetens borde finnas genom hela projektet, från projektering tills byggnaderna är på plats. Generella synpunkter vid nybyggnation i kulturmiljö Riksintresse i kulturmiljövården Riksantivarieämbetet beslutade 1987 (reviderat 1997) att hela Dalarö by, inklusive Lyngsåsa, och farleden utanför är av riksintresse i kulturmiljövården. (Kulturmiljövård, Miljöbalken 3 kapitlet 6, Dalarö - Jutholmen - Dalarö skans [AB 605 ]). Dalarös historiska betydelse för flottan och sjöfarten och sommarnöjesmiljön som utvecklades ur den tidigare bebyggelsen är viktiga delar av vårt gemensamma svenska kulturarv. Sommarvillemiljön vid Baldersvägen och övriga Dalarö är lika viktig att bevara som Tullhuset, kyrkan och miljön vid Fiskarhamnen. En riksintressant kulturmiljö ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön och kommunen har en skyldighet att värna riksintressant kulturmiljö. Gällande Detaljplan (Dalarö 8 del 3 (S129) antagen 1987) Beteckningen q är en markering av det kulturhistoriska riksintresset inom kvartersmark och specialområde. Förutom att värdefull bebyggelse bör bevaras är kraven på anpassning av nybebyggelse således större här än i områden av gängse förnyelsekaraktär. (Dalarö 8, S129, Planbeskrivning, sidan 13). Inom med q betecknat område skall kulturhistoriskt värdefull bebyggelse så långt möjligt bevaras. Ny bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn såväl till befintlig bebyggelse på tomten som till omgivningens egenart. (Dalarö 8, S129, Planbestämmelser 7). Kustplanen (en fördjupning av översiktsplanerna för Haninge och Nynäshamns kommuner) I kustplanen sägs att Den värdefulla kulturmiljö som stora delar av Dalarö utgör antas tillgodoses genom bestämmelserna i den detaljplan och de byggnadsminnesförklaringar som gäller. och vidare De byggnadsmiljöer som finns kvar är mycket viktiga att bevara för att de minner om människornas levnadsvillkor och för deras höga estetiska värden. Kommunen ska verka för att kulturmiljöerna i skärgården på nytt inventeras, dokumenteras och skyddas. (Kustplan, antagandehandling 2002). Dalarödialogen Enlig den sk. Dalarödialogen, som Haninge kommun under hösten 2007 och våren 2008 lät genomföra tillsammans med boende i Dalarö, sägs att ett tillskott av bostäder får inte påverka den unika miljön negativt och hänsyn skall tas i såväl placering, utformning och volym för att stärka de värden som finns samt skapa underlag för en utveckling av andra. Eventuellt framtida tillkommande
4 flerbostadshus bör ha en utformning och skala som passar in i miljöerna dvs. hus som till det yttre liknar större villor och innehåller en handfull lägenheter. (Ortsanalys Dalarö, Antagandeversion juni 2009, sidan 4). Haninge kommuns kulturmiljöprogram Haninge kommun tog 1980 fram ett kulturmiljöprogram. Där listas och beskrivs kommunens skyddsvärda miljöer. För Dalarö sägs bl.a.: Syftet är att bruka och bevara Dararös kulturhistoriska värden. Det innebär att området inte tål större moderna ingrepp utan att förlora i värde. Tomter, byggnader, vägar och deras närmiljöer bör anpassa till vår moderna tid men alltid med målet att förändra så lite som möjligt. Det är viktigt att all ny bebyggelse hålls lågt och att den inte överstiger befintlig bebyggelse i höjd och volym. Enstaka nya byggnader bör kunna uppföras där de passar in. Ny bebyggelse liksom förändring av befintlig bebyggelse ska anpassas till Dalarös helhetsmiljö vad gäller placering i landskapet, volym, material, färg och form. Detta gäller även för vår tids moderna tilläggsbyggnader såsom garage m.m. Förslag till skydd Ytterligare varsamhetsbestämmelser bör övervägas vid ny planläggning. (Dalarö samhälle (nr 19)). Vad innebär anpassning till kulturmiljön? Det finns således en lång tradition av uttalanden i olika policydokument till skydd för Dalarös kulturmiljö. Kraven kan sammanfattas enligt följande: Stor varsamhet skall iakttas vid nybyggnation i den gamla kulturmiljön och ny bebyggelse liksom förändring av befintlig bebyggelse ska anpassas till Dalarös helhetsmiljö och inte enbart till den egna fastigheten vad gäller placering i landskapet, höjd, volym, material, färg och form. Den traditionella Dalarövillan måste mot denna bakgrund ses som något av en modell för den kommande bebyggelsen inom planområdet. Enligt Planbeskrivningen (sid 5) har den traditionella Dalarövillan ofta en tydlig sockel utförd med puts eller natursten. Typiskt för Dalarövillan är också att de är utförda med fasader av träpanel, både stående och liggande, indelade med horisontella bearbetade trälister. Fasaderna är vanligtvis avfärgade med täckande färg och då i tre olika kulörer en kulör på fasad, en annan kulör på foder och en tredje på bågar. Vidare har den traditionella Dalarövillan fönstren med spröjs som är placerade symmetrisk i fasad. Den traditionella takvinkeln är ca 38 grader och materialet utfört med rött lertegel eller falsad slät plåt. Planområdet borde ha ett detaljerat gestaltningsprogram, baserat på den typiska Dalarövillan, knutet till planbestämmelserna där gestaltning och utformning av ny bebyggelse styrs. Planförslag ny bebyggelse Planförslaget möjliggör bebyggelse av: fyra flerbostadshus i 3-5 våningar med ca 40 lägenheter, två parhus alternativt friliggande villor i två våningar, samt en våning i souterräng. I planområdets östra del finns möjlighet att bygga tre friliggande villor i två våningar med inredningsbar vind, vilka också terränganpassas. Enligt Planbeskrivningen kommer planens genomförande innebära att bebyggelsemönstret, med trävillor i trädgårdsmiljö, förstärks längs med Baldersvägen och längs med den östra delen av planområdet. I mitten av planområdet, men med ett behörigt avstånd till Åkerlundska villan, får flerbostadshus i parkmiljö uppföras. Den möjliga användningen av vattenområdet, VB1 och WV1 är en precisering av nu gällande detaljplan. Förslaget kommer inte, enligt Planbeskrivningen, att påtagligt skada riksintresset för kulturmiljövård.
5 Synpunkter på föreslagen ny bebyggelse Parhus och Villor De i planförslaget föreslagna parhusen och villorna är, efter vissa justeringar, som vi ser det väl anpassade till Dalarös kulturmiljö. Våning i souterräng förekommer dock inte bland traditionella Dalarövillor och bör inte tillåtas. Fönster bör vara spröjsade och placerade symmetriskt i fasad. Takvinkeln kan begräsas till 38 grader och taksprången bör vara utskjutande, som på typiska Dalarövillor. Då vi vill bevara de äldre trähusen mot Baldersvägen kan placeringen av parhus och villor dock inte följa den i planskissen föreslagna. Flerbostadshus De föreslagna flerbostadshusen är sällsynt illa anpassade till Dalarös känsliga kulturmiljö. De är upp till fem våningar höga vilket kan ställas mot Dalarö-normen på två våningar. Stora rektangulära byggnader i betong är ett okänt begrepp på Dalarö i övrigt. Det indragna översta våningsplanet sk. penthouse, med dess platta tak är likaledes ett okänt fenomen på Dalarö 1. Till och med själva konceptet; femvåningshus i parkmiljö är tack och lov ingen bebyggelsetradition vi känner igen från Dalarö. Det finns således ingen möjlighet att hävda att detta planförslag i denna del på något sätt tar hänsyn till eller är anpassat till Dalarös kulturmiljö. Det är också helt fel att som i Planbeskrivningen hävda att förslaget inte kommer att påtagligt skada riksintresset för kulturmiljövård. Enligt vår uppfattning är detta en råsop mot riksintresset för kulturmiljövård och det kan inga försäkringar om motsatsen ändra på. Endast en ny och bättre plan kan ändra på det. Att riksintresset utsätts för påtaglig skada genom det här förslaget är uppenbart då det innebär en kraftig förtätning och förändring av byns bevarade struktur, vilket är just det som uttrycks som nationellt intressant! Planförslagets dikotomi Vi förstår, efter diskussion med Stadsbyggnadsförvaltningens tjänstemän, att denna dikotomi i planförslaget, mellan den till kulturmiljön anpassade bebyggelsen mot Baldersvägen och mot tomten i nordost och den bebyggelse som flerbostadshusen representerar, har sitt ursprung i att man följt två arkitektoniska riktlinjer för anpassningen av den nya bebyggelsen. Mot Baldersvägen har man sökt anpassa bebyggelsen till den traditionella dalarömiljön men flerbostadshusen har man sökt anpassa till huvudbygganden, den Åkerlundska villan. Att använda undantaget, Åkerlundska villan, som norm är direkt felaktigt. Den uppfördes senare än trähusbebyggelsen längs Baldersvägen och dess utformning och materialval avviker från övriga Dalarö. Den Åkerlundska villan är en solitär och ny bebyggelse ska naturligtvis ha den småskaliga träbebyggelsen som riktmärke. I planförslaget har höjden för flerbostadshusen bestämts av Åkerlundska villans höjd över nollplanet. Då Åkerlundska villan ligger relativt högt och de högsta flerbostadshusen ligger i en sänka, kan antalet våningsplan bli så högt som fem. Någon anpassning i antalet våningsplan, som vore det naturliga, har dock inte skett. Vidare har man sökt anpassa flerbostadshusen genom fasadmaterial lika Åkerlundska villan och genom fönster i fasad som den Åkerlundska villan. Det vackra taket som är en dominerande aspekt i det arkitektoniska uttrycket i den Åkerlundska villan har dock inte fått någon efterföljd i de nya flerbostadshusen, som avses få modernistiskt platta tak med penthouse våning. Anpassningen till Åkerlundska villan är således högst begränsad och det bestående intrycket av de föreslagna flerbostadshusen är ett modernt uttryck helt frikopplat från såväl den Åkerlundska villan som den småskaliga traditionella kulturmiljön. Vi tror att de nya flerbostadshusen genom sin höjd, volym och avvikande utseende med platta tak och penthouse helt kommer att dominera platsen och även den Åkerlundska villan. I stället för att lyfta fram den vackra Åkerlundska villan kommer de att förminska den. Det är också viktigt att förstå att även om de nya flerbostadshusen genom placering i sänka delvis döljs från Baldersvägen, vilket nogsamt påpekats för oss, så kommer de i all sin höjd och avvikande utseende att vara mycket påtagliga från den gamla kulturmiljön kring Skansberget. De kommer heller inte att på något sätt vara osynliga från Baldersvägen.
6 De nya flerbostadshusen kommer om planerna genomförs att framstå som ett modernistiskt experiment i en gammal kulturmiljö där sådana experiment inte borde få genomföras. Eftervärden kommer att fråga sig hur vi kunde låta det ske. Övriga synpunkter Trafikmiljön Enligt planbeskrivningen uppgår Baldersvägens trafikmängd till ca 400 fordon per dygn och om planförslaget genomförs förväntas antalet fordonsrörelser att öka med ca 100 fordon per dygn. Låt oss först starkt ifrågasätta den första uppgiften. Om vi begränsar oss till den centrala delen av Baldersvägen, mellan Wallinvägen och Friggavägen, är det vår uppfattning att den genomsnittliga trafikmängden snarare uppgår till 50-75 fordon per dygn (ev. cyklar exkluderade). Denna låga trafikintensitet har möjliggjort att Baldersvägen blivit en viktig pulsåder i dalaröbornas sociala liv. Här promenerar, joggar och cyklar många dalaröbor på sina motionsrundor. Här rastas hundar, här promenerar mammor (och pappor) med barnvagnar (ofta i bredd), här går barn till och från skolan och här lär sig barn cykla. Här går guidade turer med grupper som njuter av miljön och beundrar de gamla husen. Hit kommer t.o.m. många människor från andra delar av kommunen och länet för att promenera på helgerna. Baldersvägen har helt enkelt blivit en viktig mötesplats i dalaröbornas och många andra människors liv. Mot den bakgrunden bör kommunen vara mycket försiktig med att initiera trafikflöden som riskerar störa denna viktiga funktion hos Baldersvägen. Vår bedömning är att av detta skäl bör antalet bostäder på Lyngsåsa begränsas till drygt hälften av det föreslagna antalet bostäder. Parkeringsnorm Vi anser att den i Planbeskrivningen uttryckta parkeringsnormen, om en parkeringsplats per hushåll plus 18% gästplatser i flerbostadshusen, är för låg. Moderna hushåll har ofta mer än en bil per hushåll och om inte normen ökas riskerar det leda till periodvis stora mängder felparkerade bilar på Baldersvägen. Tillgänglighet Vi har noterat att allmänheten enligt Planbeskrivningen inte har någon rätt att vistas inom planområdet. Vi anser att kommunen skulle försäkrat sig om att allmänheten ges tillträde till gemensamhetsytor i området genom s.k. x-märkning. Slutord Det är som vi ser det anmärkningsvärt att den mer är 25 åriga tvåvåningsnorm som gällt på Dalarö frångås och ersätts med en förhandlingsnorm utan att detta faktum motiveras eller kommenteras i Planbeskrivningen. Det är likaledes anmärkningsvärt att detaljplaneförslaget föreslår byggnader och byggnadsstilar som är helt avvikande från kulturmiljön på Dalarö och därmed kör över Riksantikvarieämbetet (riksintresset i kulturmiljövården), gällande detaljplan, Kustplanens intentioner, Dalarödialogen och Haninge kommuns kulturmiljöprogram. Allt detta görs utan att med en rad motivera varför det är nödvändigt eller bra för Dalarö, Haninge eller medborgarna. Det är ett hån mot dalaröborna och alla som bryr sig om kulturmiljön. Vi anser att om detta planförslag genomförs så har kommunen brustit i sin skyldighet att värna riksintressant kulturmiljö. Alternativt Planförslag Vi stödjer det separat registrerade alternativa planförslaget, Samrådsyttrande, Lyngsåsa Alternativt Detaljplaneförslag. 1.Planbestämmelserna medger visserligen att takvinkeln kan vara upp till 38 grader men sätter ingen nedre gräns. Fastighetsägaren har också möjlighet att välja träfasad, men det är inget tvingande krav. Inga av de skisser som visats indikerar att dessa alternativ kommer att väljas.