Redaktörer: Mats Sylwan och Viveca Waak Produktion: Small World Omslagsbild: Robert Höglund

Redaktörer: Mats Sylwan och Viveca Waak Produktion: Small World Omslagsbild: Robert Höglund

KULTURRAPPORT 2014 Innehåll Inledning... 4 Kulturaktörer inom Stockholms stad... 6 Stockholms stads kostnader för kultur... 6 Kulturförvaltningen... 8 Intäkter och kostnader... 9 Stockholms stadsbibliotek...11 Intäkter och kostnader...12 Kulturskolan... 15 Intäkter och kostnader... 15 El Sistema... 17 Liljevalchs konsthall... 18 Intäkter och kostnader...18 Stockholm konst...20 Intäkter och kostnader... 20 Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia... 21 Intäkter och kostnader...21 Kulturstrategiska staben...24 Fördelning per utgiftsområde... 24 Kulturstöd... 25 Utvecklingsstöd... 29 Innovativ kultur... 29 Ateljéstöd... 30 Kulturpriser... 31 Folkbildning... 31 Lokalförvaltande organisationer... 32 Kultur för barn och unga... 33 Evenemangsavdelningen...37 Kulturhuset Stadsteatern AB...38 Kulturhuset... 39 Intäkter och kostnader... 39 Stockholms stadsarkiv... 41 Kontaktuppgifter... 44

4 KULTURRAPPORT 2014 Kulturen i siffror en grund för god planering Stockholm är en fantastisk kulturstad. Det tycker inte bara vi som bor och arbetar här, det har vi också fått bevis på till exempel genom att Stockholm blivit invald som medlem i World Culture Cities Forum, en global organisation som består av 25 av världens ekonomiskt och kulturellt ledande storstäder. I en rapport från European Cluster Observatory 2011 konstateras att Stockholmsregionen ligger i topp, före städer som London och Rom, när det gäller andelen av arbetskraften som verkar inom den kulturella och kreativa sektorn. Drygt 90 000 personer är anställda i denna sektor i Stockholmsregionen. Turistnäringen i Stockholm växer mycket snabbt. Med närmare 11 miljoner övernattningar per år rankas Stockholm som nummer tio på listan över de mest attraktiva destinationerna i Europa 1. Utvecklingen av stadens kulturverksamheter är en bidragande orsak till att Stockholm ligger i framkant. Några exempel är: > Stockholm har fått tre nya s.k. T-banebibliotek, Nya Kista bibliotek som anpassats till digital kommunikation och lässatsning för barn och unga. > Kulturskolan finns över hela staden och når rekordmånga barn och ungdomar och lyfts ofta fram som grunden till det svenska musikundret! > Publiken till Stockholms stads tre stora festivaler ökar ständigt; Stockholms kulturfestival, We Are Sthlm och Kulturnatten drog sammanlagt 865 000 besökare 2014. > Det nya kulturstödet har inneburit fler ansökningarna från det fria kulturlivet. Musik, dans, foto, film och nya konstformer syns allt oftare bland ansökningarna. > El Sistema byggs upp i flera stadsdelar och når nya barngrupper. > Populära utställningar på Liljevalchs, Stadsmuseet och Medeltidsmuseet och stadsvandringar med Millennievandringen som den allra populäraste. 1 http//press.stockholmbusinessregion.se/sv/fakta/fakta-om-turism/

KULTURRAPPORT 2014 5 För att fortsätta utvecklingen och skapa ett kvalitativt kulturutbud i ett kraftigt växande allt mer mångfacetterat Stockholm, är det viktigt att tjänste män och politiker regelbundet följer upp verksamheterna. Min förhoppning är att denna Kulturrapport ska bidra till att ge perspektiv och vara ett viktigt verktyg för planeringen av kulturverksamheterna i Stockholm. Berit Svedberg KULTURDIREKTÖR

6 KULTURRAPPORT 2014 Kulturaktörer inom Stockholms stad Stockholm har ett rikt kulturliv som byggs upp av flera aktörer; i första hand kreativa konstnärer, arrangörer och producenter men också staden som genom kulturförvaltningens olika stödsystem ger förutsättning för kulturen att nå ut brett. Stockholms stad bidrar också till kulturen genom andra kanaler, till exempel Kulturhuset Stadsteatern ab, stadsdelsförvaltningarnas stöd och infrastruktur, tillståndsgivning och i stadsplaneringen. I kulturplaneringen samarbetar nämnder och förvaltningar allt närmare för det gemensamma målet att Stockholm ska växa med kultur. Stockholms stads kostnader för kultur Stockholms stads kulturkostnader 2004 och 2011 13. Tusen kronor. Kulturförvaltningen inkl. Stadsmuseet 2004 2011 2012 2013 670 000 813 100 840 800 826 000 Stadsarkivet 40 000 50 600 52 800 2 50 500 Kulturhuset Stadsteatern 183 000 220 000 220 000 286 000 AB (koncernbidrag) 3 Övrigt (hederspriser) 600 600 600 600 Stadsdelsnämnderna 4 46 000 57 100 57 100 56 500 Summa 893 600 1 084 300 1 114 200 1 163 100 2 Stadsarkivet fick en tillfällig budgetförstärkning 2012 med anledning av ökningen av förfrågningsärenden kopplade till Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). 3 Vid halvårsskiftet 2013 blev Kulturhuset, fram till dess en avdelning inom kulturförvaltningen, en del av det nya bolaget Kulturhuset Stadsteatern AB men verksamheten redovisas för hela året i rapporten. 4 Uppgifterna för stadsdelsnämnderna avser budgeterade utgifter för kultur och fritid för barn och ungdom samt konsumentvägledning. Eftersom kulturkostnaderna inte kan särskiljas ingår de inte i summa kulturkostnader.

KULTURRAPPORT 2014 7 Stockholms stads kulturkostnader Stockholm stads totala kulturkostnader 2004 och 2011 13. Tusen kronor. Kulturförvaltningen Stockholms stad satsade 2013 drygt 1,1 miljarder kronor på kultur. Under treårsperioden (2011 13) ökade stadens samlade kulturkostnader med ca 80 miljoner kronor, ca 7,5 procent. Tittar man ännu längre tillbaka har det skett en ökning av stadens samlade kulturkostnader med ca 30 procent mellan referensåret 2004 och 2013, ca 270 miljoner kr. Kulturförvaltningens minskade kostnader 2012 13 förklaras av samgåendet mellan Kulturhuset och Stockholms stadsteater 2013. Viktiga ledstjärnor för Stockholms stads kulturpolitik är: Demokratisk kultur allas rätt och möjlighet till kultur upplevelser och eget skapande. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp. Höga kvalitetsmål ska genomsyra stadens kulturverk samheter och stödgivning.

8 KULTURRAPPORT 2014 Kulturförvaltningen Stockholms kulturförvaltning arbetar på uppdrag av kulturnämnden och omfattar Stockholms stadsbibliotek med ca 40 stadsdelsbibliotek, Kulturskolan, Liljevalchs konsthall, Stockholm konst samt Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia forskning och förlag. Kulturstrategiska staben svarar för stadens kulturstöd till det fria kultur- och föreningslivet och främjar kulturens roll i samhälls- och stadsutvecklingen. Kulturförvaltningens evenemangsavdelning arrangerar bland annat stadens två stora festivaler i augusti, Stockholms kulturfestival och och ungdomsfestivalen We Are Sthlm, Kulturnatten i april samt medborgarceremonin på nationaldagen. Kulturnämnden består av 11 ledamöter. Dessa väljs tillsammans med lika många ersättare av kommunfullmäktige. Under kulturnämnden lyder kulturförvaltningen och Stadsarkivet. Kulturdirektör Kulturnämnden Administrativa staben Kommunikationsstaben Kulturstrategiska staben Stadsmuseet med Medeltidsmuseet samt Stockholmsforskningen Evenemangsavdelningen Kulturskolan Stockholm Liljevalchs/ Stockholm Konst Stockholms stadsbibliotek

KULTURRAPPORT 2014 9 I Kulturrapport 2014 redovisas kulturnämndens verksamheter i statistiska mått som publik, deltagare, kostnader, intäkter etc. Stockholms stad spelar genom kulturförvaltningens verksamheter en avgörande roll när det gäller tillgången till bibliotek, kulturskola och kultur i stadsdelarna medan privata och statliga institutioner har stor betydelse för stockholmarnas tillgång till exempelvis scenkonst, biografer och museer. Antalet anställda inom kulturförvaltningen Kulturförvaltningen hade 2013 totalt 972 anställda varav 871 tillsvidareanställda och 101 tidsbegränsat anställda. Minskningen av antalet anställda jämfört med 2012 förklaras av att Kulturhuset vid halvårsskiftet 2013 övergick till Kulturhuset Stadsteatern ab. Jämfört med referensåret 2004 har det skett en långsiktig minskning av antalet anställda med ca 17 procent. Under samma period har andelen tidsbegränsade anställningar minskat från 26 till 10 procent. Tidsbegränsade Tillsvidare Antalet anställda inom Stockholms kulturförvaltning 2004 och 2011 2013 fördelade på tillsvidare och tidsbegränsade tjänster. Intäkter och kostnader Kulturförvaltningens budget 2013 innehöll både satsningar och effektiviseringar och nettobudgeten innebar en ökning med 40 miljoner kronor. Större delen av dessa medel gick till Stockholms stadsbibliotek och Bibliotek i rörelse 5, en satsning för att utveckla bibliotekens fysiska lokaler, digitala tjänster och annan verksamhet. Minskningen av nettobudgeten jämfört med 2012 beror på att Kulturhuset vid halvårsskiftet 2013 övergick till Kultur huset Stadsteatern ab vilket medförde att halva anslaget överfördes till det nya bolaget. 5 Plan som syftar till att förtydliga de fysiska bibliotekens framtida struktur i staden.

10 KULTURRAPPORT 2014 2011 2012 2013 Verksamheter Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Förvaltningsledning/ staber/gemensamt 50 3 47 54 8 46 58 8 50 Evenemangsavdelningen 25 3 22 26 6 20 29 8 21 Kulturhuset 102 21 81 99 19 80 48 7 41 Kulturskolan 149 32 117 159 37 122 162 31 130 Kulturstrategiska staben 187 9 177 198 6 192 196 4 192 Liljevalchs/ Stockholm konst Stockholms stadsbibliotek Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia 36 20 16 46 26 20 54 33 21 315 41 274 322 46 277 336 48 289 98 30 67 101 34 67 96 29 68 Summa: 960 159 802 1 007 181 826 980 168 812 Fördelningen av kulturförvaltningens kostnader och intäkter 2011 2013 per verksamhet. Miljoner kronor. Skillnad i summa och siffror för verksamheterna beror på avrundning. Vissa större förändringar i tabellen beror på att kulturförvaltningen fått tidsbegränsade uppdrag som inneburit tillfälliga budgetupp räkningar. Exempel på detta är Stockholms stadsbiblioteks strukturplan, införandet av e-tjänster i Kulturskolan och eu-projektet Kultur för alla som bokförs under Förvaltningsledning/staber/gemensamt.

KULTURRAPPORT 2014 11 Stockholms stadsbibliotek Stockholms stadsbibliotek har ansvar för 40 av Stockholms stads folkbibliotek samt det digitala www.biblioteket.stockholm.se. Även Kulturhuset Stads teatern har flera folkbibliotek med olika inriktningar: TioTretton, Rum för barn, Bibliotek plattan, Film & Musik samt Serieteket. Stockholms stadsbiblio tek har cirka 430 anställda och är Sveriges största folkbibliotek. Organisationen har också ansvar för verksamheter som delvis eller helt finansieras av stat och landsting. Dit hör Internationella biblioteket, som förutom den publika verksamheten fungerar som lånecentral och kompetensresurs för länet och landet samt Regionbiblioteket som är en utvecklingsresurs för samtliga bibliotek i länet. Fakta och förändringar > Stockholms stadsbiblioteks totala antal besök har under 2013 ökat med 381 700, 4,6 procent, jämfört med 2012. Ökningen utgörs av virtuella besök via webbplatsen. > Välkomnande och trygg plats. Vid 2011 års kundundersökning ansåg 92 procent av de nästan 9 000 svarande att de alltid känner sig välkomna när de besöker biblioteken och 95 procent svarade att de känner sig trygga på biblioteken. > Tillgänglig e-service fortsätter att utvecklas. Besöken ökar med ca 14 procent till det digitala biblioteket och ca 60 procent av Stockholms stadsbiblioteks omlån gjordes via webbplatsen. Cirka 2 300 nya talbokslåntagare började använda det digitala biblioteket. > Nya användare erbjuds introduktion till biblioteket på arabiska, engelska, finska, persiska, ryska, somaliska och spanska. > Flera nya stadsdelsbibliotek har etablerats eller renoverats, bland annat biblioteken i Kista, Hässelby Gård, Gröndal, Sköndal, Aspudden, Björkhagen och Husby.

12 KULTURRAPPORT 2014 Intäkter och kostnader Stadsbibliotekets intäkter och kostnader 2013. Tusen kronor. Budget 2011 2012 2013 Kostnader 310 000 322 000 337 000 Intäkter 37 000 46 000 48 000 Nettokostnader 273 000 277 000 289 000 Stockholms stadsbibliotek är kulturförvaltningens klart största verksamhet mätt i kostnader och personal. Nettobudgeten, som 2013 uppgick till 289 miljoner kronor har vuxit under senare år i takt med lässatsningar och ombyggnaden av flera bibliotek. Tendensen stärks 2014 då Stockholms stadsbibliotek har en nettobudget på 300 miljoner kronor. Stadsbibliotekets bruttokostnader av budget 2013. Procent av 337 Miljoner kronor. Övrigt, 7 % Produktion, 4 % Media, 10 % Lokaler, 22 % Personal, 57 % Av diagrammet framgår att den största delen av Stockholms stadsbiblioteks kostnader går till personal (57 procent) men att även lokalkostnaderna är en stor utgiftspost (22 procent). En tiondel av kostnaderna går till inköp av och licenser för medier. Utgiftsposten övrigt (7 procent) består främst av dataoch kommunikationskostnader, transporter samt kontorskostnader.

KULTURRAPPORT 2014 13 Besök och utlån Stockholms stadsbibliotek antal besök Antal besök och utlån vid Stockholms stadsbibliotek 2011 2013 (exklusive Kulturhusets bibliotek). Stadsbiblioteket, utlån, alla medier Totalt under året registrerades nära 9 miljoner besök och 4 miljoner lån. Över tid ökar besö ken medan lånen minskar något. Av de totala besöken utgör drygt hälften fysiska besök, 54 procent och 46 procent virtuella besök. Besöken på de fysiska biblioteken har minskat med cirka 2 procent 2013 jämfört med 2012 och delvis påverkats av omfattande ombyggnationer. Varav virtuella besök Varav fysiska besök Stockholms stadsbibliotek, fördelning av antalet fysiska och virtuella besök, 2011 2013. I enlighet med såväl bibliotekslag som verksamhetsplan satsar Stadsbiblioteket mycket på barnens biblioteksanvändande vilket syns i att antalet utlån av barnböcker ökat. Samtidigt har perioden 2011 2013 inneburit en svag minskning av vuxenlån. Utlåningen av e-böcker ökar stadigt, under 2013 med cirka 40 procent, trots att utbudet är fortsatt begränsat.

14 KULTURRAPPORT 2014 Stockholms stadsbibliotek, utlån av e-böcker 2011 2013. Stockholms stadsbibliotek, utlån av vuxen- och barnböcker 2011 2013. Vuxenböcker Barnböcker Även intresset för mångspråkig litteratur har ökat under 2013. I en regional jämförelse är Stockholms utlån och nyförvärv av mång språkig litteratur länets mest omfattande i förhållande till respektive kommuns totala lån och medieutbud. Det finns ca 1 700 dags tidningar på 48 språk från ett 90-tal olika länder via bibliotekens webbplats och tjänsten Library pressdisplay. I februari 2012 antog Stockholms kommunfullmäktige en strategisk plan för biblioteken i Stockholms stad, också kallad Bibliotek i rörelse. Planen anger riktning för den övergripande utvecklingen av stadens bibliotek och kompletteras av en strukturplan som syftar till att förtydliga de fysiska bibliotekens framtida struktur i staden. Biblioteksplanen fastslår att biblioteket ska vara angelägna, tillgängliga och effektiva och sitt utbud tillgodose stockholmarnas efterfrågan.

KULTURRAPPORT 2014 15 Kulturskolan Kulturskolan Stockholm är med cirka 15 000 elevplatser och över 300 pedagoger Europas största kulturskola och verksamheten bedrivs i hela staden. Huvuduppdraget och Kultur skolans främsta fokus är termins/läsårskurser. Deltagande barn och ungdomar utvecklar sitt eget skapande inom musik, sång, teater, cirkus, dans, musikal, konst och media, alltifrån nybörjarnivå till avancerade kurser. Genom framträdanden vid ca 1 000 konserter, föreställningar och utställningar årligen möter eleverna en publik, vilket förstärker och fördjupar deras upplevelse av att vara en viktig del i ett större sammanhang. Barn och unga med funktionsnedsättning erbjuds deltagande i ordinarie kurser men också i Kulturskolans Resurscenter med särskilt utbildad personal och anpassad undervisning. Intäkter och kostnader Kulturskolan är efter Stockholms stadsbiblio tek den budget- och personalmässigt mest omfattande av kulturförvaltningens verksamheter. Mellan 2011 och 2013 ökade nettobudgeten med 12 miljoner kronor, främst beroende på införande av två nya e-tjänster kurskatalog och bokning. Budget 2011 2012 2013 Kostnader 149 122 159 200 161 722 Kulturskolans intäkter och kostnader 2011 2013. Tusen kronor. Intäkter 31 542 36 502 31 586 Netto 117 580 122 698 130 135 Kostnadsökningen mellan 2011 och 2012 beror på att Kulturskolan tillfördes nya medel för växtplatsarbete 6 och digital undervisning. Ökningen mellan 2012 och 2013 är en effekt av bland annat oförutsedda löneuppräkningar, Kulturskolans strukturplan samt införandet av e-tjänsterna. 6 Växtplatser är ett projekt i fem stadsdelar där det lokala biblioteket och Kulturskolan fungerar som nav för samverkan mellan stadsdelarnas kulturliv.

16 KULTURRAPPORT 2014 Deltagarplatser i Kulturskolan 2011 2013 Musik i form av instrument och sångkurser dominerar i Kulturskolans avgiftsbelagda kursutbud. Genom så kallad Prova på verksamhet får barn och ungdomar möjlighet att prova olika kulturella uttrycksformer utan att binda sig för terminsundervisning. Kulturköp innebär att skolor köper pedagogiska resurser av Kulturskolan. Antal elever i Kultur skolan 2011 2013. Avgiftsbelagd verksamhet, prova-på verksamhet samt kulturköp. Avgiftsbelagd verksamhet 2011 2012 2013 Konst o media 579 691 647 Dans 1 526 2 082 1 827 Instrumentalundervisning/sång 8 734 9 298 8 958 Teater 3 235 3 697 3 428 Delsumma terminskurser 14 074 15 768 14 860 Kortare kurser 694 602 390 Totalt antal elevplatser 14 768 16 370 15 250 Prova-på-verksamhet (gratis deltagande vid ett tillfälle) 6 191 8 416 7 746 Kulturköp (försäljning till skolor m fl) 4 462 4 133 4 354 Totalt deltagande 25 421 28 919 27 350 Antalet elevplatser i Kulturskolans avgiftsbelagda verksamheter ligger sedan flera år stabilt kring 15 16 000. Kulturskolans förankring mätt i andel ungdomar i verksamheten per stadsdel varierar dock vilket framgår av nedanstående diagram. Andel elever i Kulturskolan av antal individer (6 22 år) boende per stadsdelsområde. Procent. Rinkeby Kista, 3 % Spånga Tensta, 5 % Skärholmen, 5 % Östermalm, 5 % Norrmalm, 6 % Enskede Årsta Vantör, 7 % Skarpnäck, 14 % Hägersten-Liljeholmen, 11 % Bromma, 11 % Farsta, 7 % Hässelby Vällingby, 8 % Södermalm, 9 % Kungsholmen, 10 % Älvsjö, 9 %

KULTURRAPPORT 2014 17 El Sistema Kulturförvaltningen fick i 2013 års budget i uppdrag att på försök införa El Sistema, ett koncept på musikskola från Venezuela. El Sistema är ett komplement till Kulturskolan för att ge fler barn i socialt utsatta områden möjlighet att växa genom musiken. Denna modell för kör- och orkesterskola har arbetats fram i Venezuela av José Antonio Abreu ekonom, lärare och amatörmusiker. Han startade 1975 med 11 barn som började spela tillsammans i orkester. 34 år senare belönades han med Polarpriset för att ha spridit El Sistema över världen. El Sistema bygger på visionen om musikens förmåga att få människor att växa i ett socialt sammanhang och visar på möjligheten och potentialen i att använda musik som verktyg för social, kulturell och mänsklig utveckling, stärka gemenskapen, barnens och ungdomarnas självkänsla och identitet. Verksamheten är i ett uppbyggnadsskede och nådde 400 barn 2013 och över 600 barn 2014 i stadsdelsområdena Bredäng/Skärholmen, Husby/Kista och Tensta. 2013 kostade verksamheten 2,1 mnkr och budgeten för 2014 ligger på 9 mnkr. Bredäng/ Skärholmen Husby/ Kista Tensta 5-åringar 187 72 36 6-åringar 72 48 48 7-8 åringar 145 El Sistema, antal del tagare i stadsdelsområdena med uppstartad verksamhet, 2014. 11-13 åringar 13 El Sistema startade 1975 med 11 barn som började spela tillsammans i orkester. 34 år senare belönades grundaren José Antonio Abreu med Polarpriset för att ha spridit El Sistema över världen.

18 KULTURRAPPORT 2014 Liljevalchs konsthall Liljevalchs tillhör Stockholms stad och invigdes 1916 som den första självständiga och offentliga konsthallen för samtidskonst i Sverige. Byggnaden är ritad av arkitekten Carl Bergsten och ligger på Djurgården i Stockholm. Liljevalchs visar konst och form i minst fyra stora utställningar om året. Utställningsprogrammet vänder sig till en bred publik men också till dem som är särskilt intresserade av vissa konstnärskap eller konst- och formriktningar. Varje år inleds med den välkända jurybedömda Vårsalongen. Intäkter och kostnader Liljevalchs intäkter och kostnader 2011 2013. Tusen kronor. Budget (tkr) 2011 2012 2013 Kostnader 26 585 29 472 27 901 Intäkter 10 876 13 442 10 447 Netto 15 709 16 030 17 453 Liljevalchs är den av stadens kulturinstitutioner som har högst självfinansiering, ca 62 procent av kostnaderna täcktes 2013 av egna intäkter genom främst biljettförsäljning. Variationen år från år på både kostnads- och intäktssidan samt antal besökare, speglar den ekonomiskt oförutsägbara situation en konstnärlig insti tution befinner sig i. Antal be sökare på Liljevalchs konsthall 2010 2013. 180 000 160 000 140000 120 000 100000 80 000 60000 40000 20 000 0

KULTURRAPPORT 2014 19 Utställningar 2013 Antal besök Antal visningar Antal deltagare i visningar Totalt Varav BoU Totalt Varav BoU Totalt Varav BoU Strindberg 2 319 150 0 0 0 0 Vårsalongen 64 867 7 029 248 67 5 340 1 526 Jens Assur 18 494 1 106 35 5 754 113 Home sweet home 19 341 1 209 29 9 687 256 Mellanutställning 1 950 0 0 0 0 0 Lena Cronqvist 23 077 1 196 93 17 2 067 335 Antal besök per utställning 2013.

20 KULTURRAPPORT 2014 Stockholm konst Uppdrag Stockholm konst arbetar med nya offentliga verk till gator, parker, bostadsområden och torg, så kallad platsspecifik konst, och med inköp av konst som placeras på bland annat arbets platser, förskolor, skolor och äldreboenden eller i stadsmiljön. Uppdragsgivare och beställare är främst kommunala bolag, förvaltningar och byggherrar men också privata aktörer. Alla kommunala bolag, förvaltningar och byggherrar ska följa den så kallade enprocent regeln. Den innebär att vid nybyggen eller ombyggen i Stockholms stad ska en procent av byggkostnaden användas för konstnärlig gestaltning. Stockholm konst sköter planering, inköp och uppförande av varje offentligt konstverk fram till invigningen och lämnar sedan över ansvaret till Stockholms stadsmuseum för förvaltning och underhåll. Intäkter och kostnader Stockholm konst intäkter och kostnader 2011 2013. Tusen kronor. Budget (tkr) 2011 2012 2013 Kostnader 9 623 16 911 26 353 Intäkter 8 986 12 576 23 043 Netto 637 4 335 3 309 Under treårsperioden har antalet projekt ökat från 13 till drygt 70 per år. Den snabba ökningen av antalet projekt, kostnader och intäkter speglar stadens expansion genom nybyggnad och upprustning av fler förskolor, skolor, äldreboenden och idrottshallar i Stockholm samt den förankring som enprocentsregeln har fått hos främst kommunala byggföretag. Produktion 2013 Under 2013 färdigställdes 20 helhetsintegrerade konstverk, ca två offentliga konstverk per månad. Tolv installerades utomhus, där Gunilla Klingbergs nära nog 500 meter långa gång/cykelväg i Norra Djurgårdsstaden, hör till de mer spektakulära. Inköp av lös konst har gjorts om 16 verk av åtta manliga respektive sju kvinnliga konstnärer.

KULTURRAPPORT 2014 21 Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia Intäkter och kostnader Budget 2011 2012 2013 Kostnader 102 000 101 000 100 000 Intäkter och kostnader 2011 2013. Tusen kronor. Intäkter 34 000 34 000 33 000 Nettokostnader 67 000 67 000 67 000 I Stockholms stads museiorganisation ingår Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia som tillsammans utgör en avdelning inom Stockholms kulturförvaltning. De två museerna berättar om Stockholm genom utställningar, lärande och publik verksamhet. I det antikvariska uppdraget ingår också kulturmiljö- och stadsbyggnadsfrågor samt arkeologi. Antal besök på Stadsmuseet med Medeltidsmuseet 2011 2013. Stadsmuseet Medeltidsmuseet Stadsmuseet har under 2013 haft drygt 200 000 besökare, en minskning med ca 20 procent, vilken kan förklaras av att någon större utställning inte invigdes under året och att delar av lokalerna har varit stängda för bygget av

22 KULTURRAPPORT 2014 den stora utställningen Skuggsidan som invigdes på nyåret 2014. Medeltidsmuseet hade nära 100 000 besökare, en ökning med 9,5 procent från 2012. Även om antal besök har minskat 2013 så visar en enkät att 75 procent av besökarna är mycket nöjda med Stadsmuseet (betyg 4 5). Enkäten visar på en jämn åldersmässig fördelning av besökare och att de flesta bor i Stockholms stad. Ålder för Stadsmuseets besökare. Besökarenkät 2013, 18 65+ år. Andel procent. 65+ år, 30 % 18 25 år, 9 % 26 40 år, 24 % 56 64 år, 14 % 41 55 år, 23 % Hemort för Stads museets besökare. Besökarenkät 2013, 18 65+ år. Andel procent. Annat land, 10 % Utanför Stockholms län, 12 % Annan kommun i Stockholms län, 15 % Innerstan, 34 % Förort, 29 % Som en kuriositet redovisas nedan besöksutvecklingen från 1940, det år som Stadsmuseet öppnade, mätt i andel besök av Stockholms befolkning. Av diagrammet kan man utläsa att det dröjde till 1970-talet innan Stadsmuseet hade etablerat sig som en viktig angelägenhet för stockholmarna.

KULTURRAPPORT 2014 23 % av befolkningen Besöksutveckling Stadsmuseet mellan 1940 och 2013. Andel besök av Stockholms befolkning. 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2011 2012 2013 Stockholmia forskning och förlag Stockholmia förlag har i uppdrag från staden att tillgängliggöra angelägen forskning och litteratur om Stockholm. Utgivningen spänner över en mängd ämnen och infallsvinklar. Ledorden är angeläget, intressant och vederhäftigt. Stockholmia administrerar forskarnätverk, initi erar och stöder forskningsprojekt samt arrangerar seminarier, samtalsserier och föredrag. Utgivna titlar i monografiserien finns i sin helhet på www.stockholmia.stockholm.se. 2011 2012 2013 6 12 10 Antal titlar i monografiserie utgiven av Stockholmia förlag 2011 2013.

24 KULTURRAPPORT 2014 Kulturstrategiska staben Kulturstrategiska staben arbetar med fördelning av stöd till det fria kultur- och föreningslivet samt kulturstrategiska frågor för hela kulturförvaltningen. Genom omvärldsbevakning, utredningar, samordning och mäklande tas långsiktiga strategier och förslag till utveckling fram. Viktiga områden är kulturens medverkan i stadsutvecklingen samt barn- och ungdoms kulturen. Fördelning per utgiftsområde av kulturstrategiska stabens budget 2013. Procent av total budget om 193 Miljoner kronor. Stadsutveckling, 1 % Kontraktshyra Kulturstöd/ Ateljéhyra, 0,1 % Särskilda stöd för utveckling av det fria kulturlivet, 6 % Lokalförvaltande organisationer, 14 % Utvecklingsstöd, 3 % Administration, 6 % Folkbildning, 11 % Stipendier, 0,4 % Ateljéstöd, 4 % Kulanpremien, 4 % Kulturstöd, 51 % Fördelning per utgiftsområde av kulturstrategiska stabens budget 2013, 193 Miljoner kronor. Kulturstrategiska staben, budget 2013 Belopp i tkr Administration 11 819 Folkbildning 22 210 Stipendier 700 Ateljéstöd 7 100 Kulanpremien 6850 Kulturstöd 98 244 Utvecklingsstöd 5 000 Lokalförvaltande organisationer 26 755 Särskilda stöd för utveckling av det fria kulturlivet 7 11 700 Kontraktshyra Kulturstöd/Ateljéhyra 265 Stadsutveckling 2 900 Totalt 193 543 7 Bonus, Kultur direkt, Innovativ kultur, musik, EU/Internationella bidrag

KULTURRAPPORT 2014 25 Kulturstödet till det fria kulturlivet är den största utgiftsposten inom kulturstrategiska staben. Därutöver förfogar kulturstrategiska staben över riktade medel för att stimulera kulturlivets egen finansiering, konstnärlig utveckling samt barn- och ungdomskultur. Innovativ kultur är en fond som ska främja nyskapande inom kulturlivet och som samfinansieras med andra offentliga och privata aktörer. Kulturstöd Den nya struktur för kulturstöd och utvecklingsstöd som infördes 2012 bidrog till en ökning med 65 procent av antalet ansökningar redan första året. Totalt antal ansökningar för stöd till det fria kulturlivet 2011 2013. Sett över en fyraårsperiod mellan 2011 och 2014 har det samlade stödet till kultur ökat med drygt 22 miljoner kronor eller ca 14 procent. De största ökningarna har gått till stödet till det fria kulturlivet som 2012 fick en uppräkning med 15 miljoner kronor samt barnkultur området genom satsningar på Kulanpremien. Övriga stödformer har legat på en stabil nivå mellan 2011 och 2014.

26 KULTURRAPPORT 2014 Fördelning av stöd till det fria kulturlivet 2011 2014. Kronor. Stödform 2011 2012 2013 2014 Stöd till det fria 85 912 000 100 912 000 99 654 000 100 448 000 kulturlivet 8 Stipendier 690 000 690 000 700 000 700 000 Ateljéstöd 7 100 000 7 100 000 7 100 000 7 100 000 Samlingslokaler 27 511 000 27 511 000 26 755 000 26 755 000 Folkbildning 22 160 000 22 160 000 22 210 000 22 210 000 Kulanpremien 4 850 000 6 850 000 6 850 000 7 750 000 Särskilda stöd för utveckling av det fria kulturlivet 9 12 000 000 12 000 000 11 700 000 12 000 000 Total 160 223 000 177 223 000 174 969 000 176 963 000 En uppdelning i målgrupper visar att 65 procent av det samlade stödet till det fria kulturlivet 2013 gick till vuxna och 35 procent till barn och unga, vilket är samma nivå som 2012. Fördelning av stöd till det fria kulturlivet, fördelat per målgrupp, 2013. Tusen kronor. Utvecklingsstöd, 3 552 Kulturstöd till det fria kulturlivet, 68 087 Särskilt stöd till barn och unga, 2 750 Kulturstöd för unga, 2 000 Kulanpremien, 6 850 Utvecklingsstöd, 346 Kulturstöd till det fria kulturlivet, 27 483 Stöd vuxna 2013 Stöd barn & unga 2013 Fördelning av beviljat stöd till det fria kulturlivet 2011 2013 mellan konstområden. Procent. Övrigt, 2 % Teater & mim, 24,3 % Dans, 17 % Film, 6 % Nycirkus, 1,2 % Musikdramatik, 9 % Musik, 13 % Konst, 8 % Konsthantverk, 0,6 % Litteratur, 4 % Muséer, 15 % 8 2011 12 omfattade stödet till det fria kulturlivet: Verksamhetsstöd, Projektstöd, Jalla, Snabb slant och Utvecklingsstöd. 2013 2014 omfattade stödet till det fria kulturlivet: Kulturstöd, Utvecklingsstöd och Kulturstöd för unga. 9 inkl bonus, Kultur direkt, Innovativ kultur, musik, EU/Internationella bidrag

KULTURRAPPORT 2014 27 Scenkonsten har historiskt haft en stark ställning i de offentliga kulturstöden i Stockholm, mycket tack vare institutioner som Dansens hus och Folkoperan samt genom en rad konstnärligt betydande fria teatergrupper. Under senare år ökar stöden inom musik-, film och litteraturområdena. Konstområde 2011 2012 2013 Dans 16 % 17 % 17 % Film 4 % 5 % 6 % Konst 6 % 10 % 8 % Konsthantverk 0 % 0,3 % 0,6 % Litteratur 2 % 2 % 4 % Muséer 16 % 14 % 15 % Musik 10 % 12 % 13 % Fördelning av beviljat stöd till fria kulturlivet 2011 13 mellan konstområden. Procent. Musikdramatik 9 % 8 % 9 % Nycirkus 1 % 1 % 1,2 % Teater och mim 24 % 26 % 24,3 % Övrigt 10 % 4,1 % 2 % Totalsumma 10 86 299 000 104 251 491 101 935 695 Annan plats, 7 % Skarpnäck, 6 % Rinkeby-Kista, 6 % Skärholmen, 5 % Spånga-Tensta, 6 % Södermalm, 16 % Fördelning av beviljat stöd till det fria kulturlivet 2013 mellan stadsdelar. Procent. Norrmalm, 18 % Kungsholmen, 5 % Hässelby-Vällingby, 3 % Hägersten-Liljeholmen, 6 % Älvsjö, 2 % Östermalm, 8 % Bromma, 4 % Enskede-Årsta-Vantör, 5 % Farsta, 4 % Diagrammet visar i vilka stadsdelar som olika kulturprogram med stöd av kulturnämnden genomförs. Kulturstödet fördelas jämt över stadsdelar utanför tullarna. Innerstaden, framför allt Norrmalm och Södermalm, är över representerad vilket kan förklaras av att fler scener och andra kulturlokaler finns i dessa stadsdelar. 10 2011 ingår verksamhetsstöd och projektstöd, 2012 ingår verksamhetsstöd, kulturstöd och utvecklingsstöd, 2013 ingår kulturstöd och utvecklingsstöd.

28 KULTURRAPPORT 2014 Fördelning av bonus för 2012 13 per konstområde, totalt 3,7 Miljoner kronor. Övrigt, 7 % Dans, 23 % Film, 4 % Teater, 44 % Konst, 7 % Litteratur, 0,1 % Musik, 2 % Musikdramatik, 7 % Nationella minoriteter, 7 % År 2008 inrättades ett bonussystem i syfte att stimulera det fria kulturlivet att öka sina egna intäkter samt att premiera kulturprogram för barn och ungdom. Teater har under de senaste åren varit det konstområde med procentuellt störst utdelning av bonus och 2014 hade andelen stigit till 44 procent. Därefter kommer bonus till dansområdet med 23 procent. Kulturstöd de 15 högsta beloppen 2013. Miljoner kronor. En stor del av kulturstödet går till ett antal viktiga institutioner inom Stockholms kulturliv som funnits under lång tid. För några av dessa Nobelmuseet, Folkoperan och Dansens Hus har Stockholms stad samordnade stöd med staten. Det nya stödsystem som infördes 2012 innebär en fortsatt satsning på denna kontinuitet men också ökade möjligheter att stödja nya aktörer och verksamhetsutveckling genom ett särskilt utvecklingsstöd (se diagram Kulturstöd och Utvecklingsstöd).

KULTURRAPPORT 2014 29 Utvecklingsstöd Utvecklingsstöd de tio högsta beloppen 2013. Tusen kronor. Tusental Utvecklingsstödet finns för att stödja specifika insatser som utvecklar programverksamhet och som ger långsiktiga effekter för Stockholms kultur och föreningsliv. Stödet omfattar områden som teknik, kompetensutveckling, etablering och förstudier. Insatsen är av engångskaraktär. Innovativ kultur 2008 initierade Stockholms Stads kulturnämnd ett stöd för innovativa kulturprojekt för att utveckla samarbete mellan kultur- och näringsliv, Innovativ Kultur. Satsningen är ett resurscenter för alla i Stockholms län som arbetar med nyskapande konst- och kulturprojekt, utforskande experiment inom konst och kulturområdet samt samarbeten mellan kultur, näringsliv och akademi. Sedan 2010 har Stiftelsen framtidens kultur (sfk) ingått som en samverkande part. 2013 utökades den regionala samverkan med Stockholms läns landsting, Huddinge kommun, Haninge kommun, Nacka kommun och Värmdö kommun. Innovativ Kultur har sedan starten 2008 finansierat mer än 130 projekt med över 18 miljoner kronor och stött ännu fler med rådgivning och utökat nätverk, ca 12 miljoner kronor fördelades under 2011 2013. År Stockholms stad Sfk Stockholms län Företag 2011 2,2 1,5 3,7 2012 2,5 0,9 3,4 Totalt 2013 2,3 1,2 1,2 0,25 4,95 7 3,6 1,2 0,25 12,0 Innovativ Kultur fördelade medel mellan samverkande parter 2011 2013. Miljoner kronor.

30 KULTURRAPPORT 2014 Ateljéstöd Det treåriga ateljéstödet som syftar till att förbättra konstnärernas arbetsvillkor är riktat till yrkesverksamma konstnärer bosatta i Stockholms stad. Stödet som uppgår till 12 000 kr kan sökas en gång per år. Ansökningarna, ca 250 300 per år, bereds på kulturstrategiska staben i samarbete med en referensgrupp om fem personer varav två är representanter direkt utsedda av kro (Konstnärernas riksorganisation) och kif (Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare). Sökande ska uppfylla minimikravet om minst en separatutställning, ett större konstprojekt eller ett offentligt uppdrag som genomförts under de tre senaste åren. Den totala summan som fördelades 2013 var 7,1 miljoner kronor. För närvarande har 580 yrkesutövande konstnärer och konsthantverkare i Stockholm ateljéstöd. De konstområden som får högst andel av det beviljade ateljéstödet är måleri och skulptur. I Annat ingår konstnärer som jobbar gränsöverskridande och konstnärliga uttrycksformer som video eller performance. Av det beviljade ateljéstödet 2012 2014 tilldelas kvinnor ca 60 procent och män ca 40 procent. Fördelning av beviljade ateljéstöd per konstområde 2012 2014. Procent. 2012 2013 2014 Foto 7 % 6 % 9 % Grafik 4 % 1 % 4 % Konsthantverk 11 % 11 % 9 % Måleri 42 % 50 % 43 % Skulptur 18 % 18 % 24 % Textil 2 % 7 % 3 % Annat 16 % 7 % 9 % Könsfördelning av beviljade ateljéstöd 2014. Kvinnor Män

KULTURRAPPORT 2014 31 Kulturpriser Kommunfullmäktige delar på kulturnämndens förslag varje år ut sju kulturpriser om 100 000 kronor till kulturutövare som bor och arbetar i Stockholm. Kulturnämnden fördelar själv 20 kulturstipendier inom bildkonst, teater, dans, film, foto, illustration, konsthantverk, musik och litteratur. Stipendiet är på 25 000 kronor och kan sökas av enskilda personer. Nämnden delar också ut tio folkbildningsstipendier om 10 000 kr till förtjänta medarbetare och cirkelledare inom stadens studieförbund. Ta del av den kompletta listan på pristagare och stipendiater på: www.stockholm.se/kulturpriser Folkbildning Kulturnämnden stöder tio studieförbund med totalt 22 190 000 kr. Ett nytt treårigt stödsystem infördes 2013 och gäller från 2014. Stödet till folkbildande organisationer syftar till att: Stockholms stads kulturpriser 2014 Hederspris Musik: Nina Stemme Hederspris Bildkonst: Ilon Wikland Hederspris Tonsättare: The Salazar Brothers Hederspris Scenkonst: Ulla Kassius Bellmanpriset: David Neumann Cullbergpriset: Virpi Pahkinen > Främja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. > Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. > Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings-och utbildningsnivån i samhället. > Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. > Bidra till att förverkliga stadens kulturpolitiska mål. 2013 2014 Verksamhetsstöd till studieförbund 2013 2014. Tusen kronor.

32 KULTURRAPPORT 2014 Lokalförvaltande organisationer Stockholms stad stöder sedan många år lokalförvaltande organisationer med totalt 25,5 mnkr 2013. Flertalet är samlingslokaler, hemgårdar eller kulturhistoriskt värdefulla gårdar med uppgift att fungera som mötesplatser för kultur, föreningsaktiviteter, barnverksamhet och sammankomster. I stödet ingår ett grundstöd samt i vissa fall kompensationsstöd för noll taxeupplåtelse och investeringsstöd. Samlingslokalerna är jämnt fördelade inom kommunen med en övervikt för Södermalm som har förhållandevis många samlingslokaler, men stadsdelen är också en av de mest befolkade. Stödet mätt i kronor per stadsdel och invånare visar att Järvafältet är mest gynnat. Ett nytt stödsystem infördes 2013 som i högre grad är kopplat till verksam hetens storlek och angelägenhetsgrad än fasta kostnader såsom hyra. Det nya systemet öppnar upp för att nya samlingslokaler tillkommer med offentlig finansiering. Lokalhållarna kan nu även söka för upprustningar, s.k. investeringsstöd. Geografisk spridning av lokalförvaltande organisationer 2013.

KULTURRAPPORT 2014 33 Kultur för barn och unga Kultur för, med och av barn och unga har hög prioritet inom Stockholms stads kulturpolitik. Utgångspunkten för de kommunala insatserna är det strategiska programmet Kultur i ögonhöjd som antogs av kommunfullmäktige i november 2013. Programmet anger att alla barn och unga i Stockholm ska ha god och likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och till eget skapande tillsammans med professionella vuxna och på egna villkor. För att stärka samverkan mellan förskolan, skolan och kulturlivet samarbetar utbildningsförvaltningen, kulturförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna genom Kulan mötesplats för kultur och skola. Kulan genomför årligen ett flertal mötesplatser gentemot stadens kulturombud i förskolor och skolor, liksom mot kulturlivets representanter. Kulan är också en webbplats där pedagoger och kulturaktörer kan hitta kunskap och inspiration. Därutöver erbjuder Kulan ett brett och kvalitetsgranskat kulturutbud som är lätt att välja ur och boka på Kulans webb. Skolans kulturombud har ökat kraftigt sedan 2011 från 470 till 902 st liksom antalet kulturproducenter som under samma period vuxit från 160 till 230 st. Läs mer om Kulan på www.pedagogstockholm.se/kulan/ 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal kulturombud och kulturproducenter 2011 2013. Kulanpremien 110 000 105 000 100 000 Antal besök med Kulanpremien 2007 2013. 95000 90000 85000 80 000 75000 70 000

34 KULTURRAPPORT 2014 För att öka barns tillgång till utvald fri scenkonst erbjuder kulturförvaltningen Kulanpremien. Med hjälp av Kulanpremien ges barn i förskolan eller skolan en subvention om 50 per barn och tillfälle. Under 2013 har Kulanpremien subventionerat 106 500 besök, en ökning med 15 procent jämfört med 2012 och 25 procent 2011. Fördelning av Kulanpremien per stadsdel 2013. Procent. Östermalm, 6 % Älvsjö, 4 % Södermalm, 13 % Spånga-Tensta, 8 % Bromma, 7 % Enskede-Årsta-Vantör, 9 % Farsta, 10 % Skärholmen, 4 % Skarpnäck, 8 % Rinkeby-Kista, 10 % Hägersten- Liljeholmen, 8 % Hässelby-Vällingby, 7 % Kungsholmen, 4 % Norrmalm, 4 % Antal besök med Kulanpremien per konstområde 2011 2013. Sett till enskilda konstområden ökade besöken till dans med nära 50 procent under 2013, och besöken till berättande har mer än tredubblats jämfört med året innan. Teatern är det dominerande konstområdet med 70 procent av alla besök, vilket innebär en ökning med 7 procent.

KULTURRAPPORT 2014 35 60 000 50 000 Förskola Grundskola Gymnasium Antal besök med Kulanpremien fördelat på målgrupper 2011 2013. 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2011 2012 2013 Mellan 2012 och 2013 har såväl grund skolan som gymnasieskolan ökat sina besök kraftigt. Bidragande orsaker till den höga nivån är att fler riktade kampanjer har genomförts, bland annat mot särskolan, samt en ökning av Kulanpremien från 35 kr till 50 kr. Kulturstöd för unga Syftet med stödet är att ge barn och unga mellan 10 och 25 år möjlighet att realisera sina egna idéer inom kulturområdet och uppmuntra ungas entreprenörskap inom kulturområdet. Anslaget omfattar totalt 2 miljoner kronor och kan sökas av privat personer eller föreningar upp till 10 000 kr. Den som söker Kulturstöd för unga får råd och vägledning med hjälp av en coach. Av projekten som fått stöd drivs 53 procent av pojkar och 47 procent flickor och i 80 procent av projekten är projektledaren över 19 år. Flickor Pojkar Kulturstöd för Unga, andel pojkar och flickor som fått projektstöd 2013. Procent.

36 KULTURRAPPORT 2014 Kulturstöd för unga 2013 fördelning per konstområde. Procent. Övrigt, 30 % Dans, 9 % Film, 2 % Integration, 3 % Konst, 9 % Litteratur, 2 % Teater & mim, 6 % Musikdramatik, 2 % Musik, 36 % Fördelning av kulturstöd för unga per konstområde Musik dominerar ansökningarna med 36 procent av alla bifall. Många musikevenemang kombineras med föreläsningar och workshops. Ett flertal kan också kate goriseras som projekt inom dj-kulturen. Initiativ som rör dans- respektive konst området omfattar en knapp tiondel vardera. De projekt som kategoriseras som Övrigt kan vara initiativ och projekt av social karaktär, ofta i form av diskussionsmöten av händelser i samhället, workshops, samtal samt inbjudan av föreläsare. Kulturstöd för unga 2013 fördelning per stadsdelsområde. Procent. Kungsholmen, 1 % Östermalm, 2 % Hägersten-Liljeholmen, 2 % Hässelby-Vällingby, 3 % Älvsjö, 3 % Skarpnäck, 3 % Enskede-Årsta- Vantör, 4 % Farsta, 4 % Skärholmen, 6 % Norrmalm, 8 % Annan plats, 8 % Rinkeby-Kista, 31 % Spånga-Tensta, 15 % Södermalm, 11 % Fördelningen mellan stadsdelarna Variationen är stor mellan hur unga i stads delarna tar del av stödet. Där coacherna är många och aktiva får de unga en större kännedom om Kulturstöd för Unga. Under 2013 rörde en tredjedel av bifallen Rinkeby-Kista, 15 procent Spånga-Tensta och 11 procent Södermalm.

KULTURRAPPORT 2014 37 Evenemangsavdelningen Kulturförvaltningens evenemangsavdelning arrangerar varje år några av Stockholms största och mest uppskattade evenemang: Medborgarskapsceremonin den 6 juni i Stadshuset, Kulturnatt Stockholm samt de samverkande festivalerna We Are Sthlm 11 och Stockholms Kulturfestival. Festivalerna lockar besökare från hela Sverige och resten av världen och besökssiffrorna har ökat för varje år. Det blev nytt publikrekord 2014 med totalt 865 000 besökare på de båda festivalerna och Kultur natten. Utöver dessa får avdelningen i uppdrag att arrangera andra evenemang som t ex Kungens 40-års jubileum, ÅF Offshore Race, Open streets m fl. Avdelningen arbetar även som stöd till stadens bolag och förvaltningar i evenemangs- och tillståndsfrågor. Stockholms Kulturfestival 2011 2012 2013 2014 340 000 360 000 375 000 600 000 We Are Sthlm 160 000 175 000 175 000 150 000 Kulturnatten 60 000 95 000 110 000 115 000 Totalt antal besökare 560 000 630 000 660 000 865 000 Antal festivalbesökare 2011 2014. 11 Tidigare Ung 08

38 KULTURRAPPORT 2014 Kulturhuset Stadsteatern AB Kulturhuset Stadsteatern erbjuder ett blandat kulturutbud genom konserter, debatter och författarsamtal. Många producerade av konstnärer i framkant av sina områden. I verksamheten arbetar omkring 450 personer som representerar ca 40 yrkesgrupper. Stadsteatern etablerades 1960 som ett kommunalt aktiebolag. Verksamheten startade 1960 i Folkets hus vid Norra Bantorget och flyttade 1990 till nuvarande lokaler i Kulturhuset vid Sergels torg. Sedan 1 juli 2013 ingår även Kulturhuset tidigare en del av Stockholms stads kulturförvaltning i Stockholms Stadsteater ab. I Kulturrapporten 2014 redovisas Kulturhusets och Stadsteaterns verksamheter 2013 var för sig. I huset finns förutom Stora scenen, som rymmer en publik på 729 personer, även Lilla scenen, Klarascenen, Hörsalen, Bryggan, Studion, Kilen, Kafé Klara och en ny scen som invigs under 2014, Marionetteatern. Verksamheten har även en barn- och ungdomsscen i Skärholmen Stadsteatern Skärholmen och Parkteatern som spelar sommartid i Stockholms parker. Därutöver samarbetar bolaget med Stockholms fria grupper under namnet Fri scen. Stockholms stadsteater ab har drygt 300 tillsvidare anställda medarbetare varav ca 150 skådespelare och dansare samt omsätter ca 450 mkr. Totalt disponerar bolaget ca 36 000 kvadratmeter i det av Peter Celsing ritade huset som 2014 firar 40-års jubileum. Nyckeltal 2013. Utfall 2011 2012 2013 Beläggningsgrad, exkl. Parkteatern 84 % 85 % 79 % Egentäckning av kostnader 22 % 24 % 20 % Offentligt bidrag per besökare V 519 539 599 Antal föreställningar inkl. Parkteatern 1 711 1 767 1 944 Antal föreställningar exkl. Parkteatern 1 604 1 604 1 758 Antal besökare inkl. Parkteatern 520 338 501 911 561 947 Antal besökare exkl. Parkteatern 379 794 366 234 366 083

KULTURRAPPORT 2014 39 Publika arrangemang Besök Program/förest. Biljettintäkter Stora scenen 190 929 322 46 994 703 Klarascenen 64 960 263 12 354 189 Lilla scenen 44 832 283 5 277 575 Bryggan 1 760 34 144 642 Kafé Klara 21 617 179 2 041 844 Bandlerrummet 1 619 85 271 792 Kilen 1 528 33 49 033 Repsal 1 304 11 29 009 Liljevalchs 695 33 73 609 Skärholmen 12 000 245 458 547 Fri scen (gästspel) 5 719 132 704 934 Turnéföreställningar 5 995 37 373 865 Hörsalen 4 040 24 338 897 Studion 2 832 11 432 297 Kulturhustaket 3 838 15 343 908 Verksamhet i hela huset 2 740 41 412 363 Parkteatern 195 864 186 102 500 Summa 561 947 1 944 70 542 765 Antal besök och program samt biljettintäkter 2013. Kronor. År Kommunbidrag Statsbidrag 2011 220 000 49 924 2012 220 000 50 424 2013 286 000 50732 Offentligt stöd fördelat på kommun- och statsbidrag. Tusen kronor. Kulturhuset Kulturhuset vid Sergels torg är Sveriges mest besökta offentliga kulturarena. Huset har öppet alla dagar i veckan och det är fri entré till det mesta. Här anordnas möten med författare och kulturpersonligheter, utställningar, debatter och konserter dans, teater, foto, konst och musik. I huset finns specialbiblioteken Musik och film, Bibliotek Plattan, Serieteket och TioTretton världens första bibliotek för bara tio till trettonåringar. Rum för Barn är för de minsta och Lava som är ett bibliotek, mötesplats och arena för ung kultur. Intäkter och kostnader Kulturhuset drivs sedan 1 juli 2013 i ett eget bolag med Stockholms stadsteater. Motivet för sammanslagningen har framför allt varit konstnärliga och ekonomiska samordningsfördelar som ger förutsättningar för att vidareutveckla de båda institutionerna till ett kulturhus som blir unikt i Europa och som kan göra internationellt avtryck. Förändringarna i kostnader och intäkter 2012 13 förklaras av samman slagningen.

40 KULTURRAPPORT 2014 Kulturhusets intäkter och kostnader 2011 2013. Tusen kronor. Budget (tkr) 2011 2012 2013 Kostnader 92 097 91 196 103 456 Intäkter 19 502 16 603 22 810 Netto 72 595 74 593 80 646 Kulturhusets verksamhet är mångfaldig och blandar egenproducerade program och utställningar med projekt av externa producenter och arrangörer. Detta gör det svårt att se tydliga statistiska trender i Kulturhusets olika verksamheter. Några siffror sticker dock ut, till exempel de höga besökstalen för Bibliotek Plattan och övriga specialbibliotek. Kulturhuset är också en viktig utställningsaktör även om publik siffrorna har sjunkit mellan 2011 och 2013. Den nya debattscenen är ett spännande tillskott i Stockholmskulturen. Fördelning av besök för Kulturhusets olika verksamheter. Procent. 2011 13. Besök 2011 2012 2013 Galleri 5 6 % 7 % 5 % Galleri 3 5 % 4 % 4 % Studio 3 0,4 % 0,5 % 1 % Studion 1 % 2 % 2 % Lavarummet 3 % 3 % 3 % Bibliotek Plattan 40 % 37 % 37 % Bibliotek Film & Musik samt Serieteket 16 % 17 % 19 % TioTretton 4 % 5 % 5 % Hörsalen 2 % 2 % 2 % Rum för barn 12 % 11 % 12 % Kulturhuset Taket 1 % 1 % 1 % Panoramascenen 0,2 % 0,2 % 0,2 % Utställningar, fria ytor 8 % 8 % 7 % Övriga lokaler 2 % 2 % 2 % Totalt antal besök 1 818 256 1 761 231 1 685 920 Kulturhusets ambition att vara ett allkonsthus märks genom en ganska jämn spridning av program över de flesta konstområden. En fjärdedel av programverksamheten har externa arrangörer och är inte alltid öppen för allmänheten.

KULTURRAPPORT 2014 41 Stockholms stadsarkiv Stockholms stadsarkiv är en av Sveriges största arkivinstitutioner och ligger i attraktiva lokaler på Kungsklippan mitt i staden. Uppdraget som kommunal arkivmyndighet för Stockholms stad och som statligt landsarkiv för Stockholms län gör Stadsarkivet till en central informationsresurs för invånare i Stockholm och hela landet. I linje med Stockholms stads vision om ett Stockholm i världsklass är Stadsarkivet inriktat på att göra arkivets stora informationsmängd tillgänglig för alla medborgare. Det handlar om arkivhandlingar från stadens och länets myndig heter, föreningar och privatpersoner från 1400-talet fram till idag. Genom ansvaret för e-arkiv Stockholm långtidssäkras och tillgängliggörs Stockholms stads gemensamma digitala information. Stadsarkivet hade 2013 ca 25 000 fysiska besök och ca 222 000 årliga besök på webb platsen. Under 2014 görs en satsning på den publika utvecklingen i Stadsarkivets lokaler. Parallellt med ökande fysiska besök sker en stadig ökning av webbesöken. Besök i Läsesalen 2011 2012 2013 24 419 23 947 25 682 Antal besök i Stadsarkivet 2011 2013. Webbesök 2011 2012 2013 Totalt 188 464 198 262 221 515 Unika besökare 80 000 87 000 109 000 Snabbfakta om Stockholms stadsarkiv Antalet anställda 2013: 66 (varav 52 % kvinnor och 48 % män) Stadsarkivets nettobudget 2013: 50,5 miljoner kronor Det finns 7,7 mil handlingar och omkring 2,5 miljoner kartor och ritningar i Stads arkivets magasin. På servrar förvaras ett antal miljoner filer med texter och bilder. De äldsta handlingarna är från 1300-talet och de senast överlämnade kan ha tillkommit för några veckor sedan. Arkivet Stockholms bygglovsritningar för åren 1713 1978 ingår numera i Unescos Världsminnesprogram.