Sahlgenska Univesitetssjukhuset En övegipande iskkatläggning användba u såväl ett evisions- som ledningspespektiv Katläggning genomföd på uppdag av Västa Götalandsegionens evisoe Vilhelm Rundquist Tina Kalsson Enst & Young AB 2008-01-15
Risk katläggning Enst & Young ha på uppdag av egionens fötoendevalda evisoe genomföt en intevjubasead iskkatläggning på Sahlgenska Univesitetssjukhuset (SU). Inledningsvis fötjänas att säskilt poängtea och undestyka att iskkatläggningen ä en inventeing av möjliga iske inom SU. Rappoten ta således inte ställning till sannolikheten att de möjliga iskena omvandlas till faktiska händelse. Det ä en bedömning som gös i samband med evisionens födjupningspojekt. Rappoten ä dämed ett abetsmateial och inte en offentlig allmän handling. Risk bedöms i elation till satta mål. Risk ä inte en faktisk händelse. Risk kan och bö hanteas på ett poaktivt sätt. Risk hanteas och pioiteas utifån: Sannolikheten fö att isken omvandlas till en faktisk händelse elle faktiskt tillstånd Konsekvensen fö oganisationen om isken omvandlas till en faktisk händelse elle tillstånd Kostnaden i tid och penga fö att kontollea isken Katläggningens fokus ha vait att skapa en övegipande iskbild u en ad väsentliga pespektiv. Undelaget fö denna appot utgös av iskidentifieing u följande pespektiv: Ledningspespektivet Veksamhetspespektivet Patientpespektivet Kompetens- och medabetapespektivet. Katläggningen ha genomföts genom att nyckelpesone inom SU unde intevjue ha identifieat upplevda iske. Intevjumateialet och analyse av väsentliga stydokument ha sedan legat till gund fö denna appot. Syftet med iskkatläggningen ha vait att genom de fya pespektiven identifiea väsentliga iskomåden och som skall utgöa gund fö de fötoendevalda evisoenas diskussion om eventuella födjupade ganskningas tema och iniktning. Enligt vå bedömning kan de identifieade/upplevda iskena delas in i två övegipande iskomåden: Styningsiske Effektivitetsiske Sammanfattningsvis kan konstateas att nedanstående iske i pincip kvastå oföändade genomföt med tidigae genomföda katläggninga. 2
En ad av de iske som identifieats ä inte unika fö SU, utan ä av nationell elle till och med intenationell kaaktä. Hanteingen av dessa iske äge inte SU enbat självt att hantea. Dock innebä inte detta att styelsen och ledningen kan avfäda isken som utanfö deas ansvasomåde. Styningsiskena ä knutna till vald stymodell som synes ha en låg legitimitet hos många beöda pate samtidigt som stymodellens funktionalitet och ändamålsenlighet ä ett gemensamt ansva. Effektivitetsiske ä av cental betydelse då det handla om att hushålla med skattemedel på ett esuseffektivt sätt utifån uppdaget. Diskussione som födes unde intevjuena utmynnade i en identifieing av en ad iske. Vi ha valt att kategoisea iskena utifån sty- och effektivitets pespektiven. Riskena kan i många fall placeas i båda kategoiena då inten styning och kontoll ä en föutsättning fö en effektiv veksamhet. Inplaceingen ha gjots efte huvudsakskiteie. Inom amen fö espektive iskomåde edovisa vi sepaat de iske som vi bedöme ha stöst konsekvens och också bedöms som mest sannolika att de omvandlas till faktiska händelse. Sammantaget att u ett stynings pespektiv finns det isk fö att: Mest sannolika och med stöst konsekvens: a) En bistande koppling mellan beställning och SUs intena esusstynings- modell innebä svåighete att bediva veksamheten inom givna ama. b) Beställningana i liten gad ä styande fö hu SU planea, oganisea och bedive hälso- och sjukvåd då den upplevs som vag, svagt undebyggd och i liten gad ta hänsyn till SUs behov av ställtid. c) Ledningen föloa legitimitet på gund av en sto omsättning av pesone i ledande ställning. d) Biste i IT-stödets samodning och stöninga i IT-diften lede till en såba sjukvådsoganisation. Öviga ledningsiske e) Oganisationens uppbyggnad lede till ett vi och de tänk, vilket fösvåa fö stysignale att nå ut utan fö den egna oganisationsenheten. f) Olika infomation i oganisationen på gund av svåighete att tilläckligt fot och pecist få ut infomation hela vägen ut i oganisationen. g) Biste i kommunikationssystem lede till att styelsen inte ehålle elevant och avvägd infomation som gund fö sina beslut. h) Otydlighet i ansva och befogenhete lede till en ovilja att ta ansva. 3
i) Åliga beställninga iskea leda till kotsiktiga beslut utan långsiktiga kvalitativa utvecklingsstategie. j) Veksamhetena inte uppfatta beställningen som styande då de i hög gad tillämpa anslagsstyning. k) Vaken utföae elle beställae kan ange huuvida kvalitetsmålen i våden uppnås då poduktionen inte sty mot kvalitetsmått utan mot pestationsmått. l) Svåighete med att beabeta/analysea och tolka inmatad veksamhetsdata stödje inte en utveckling mot en tanspaant edovisning av pestatione, kostnade och behandlingsesultat (kvalitet). m) Stödpocessena såsom ekonomi och pesonal uppleves se sig och agea som om de voe huvudpocesse. n) Upplevd knapp esustilldelning lede till minskade anslag fö kompetensutveckling intent på SU o) Kompetensbist hos medabetana innebä en ädsla och ovilja att ta ansva, vilket kan veka hämmande fö veksamhetens utveckling. p) Avsaknad av medabetae med ätt kompetens innebä att vådinsatsen stundtals genomfös av pesonal med icke adekvat kompetens och efaenhet, vilket påveka patientsäkeheten och kvaliteten i våden. q) Oealistiska mål avseende tillgänglighet, kompetens etc. lede till höga föväntninga hos medbogaen som medabetana inte kan leva upp till ) Åldesstuktuen på medabetana och bistande föändingsbenägenhet inte gynna föändingsabete De intevjuade bedömde sammantaget att u ett effektivitets pespektiv det finns isk fö att: Mest sannolika och med stöst konsekvens: s) En bistande koppling mellan den intena esusfödelningsmodellen på SU och fullmäktiges mål lede till en felallokeing av esuse mellan akut och elektiv våd. t) Utföaen inte ha tillgång till infomation som indikea vådinsatsen esultat u ett kvalitativt pespektiv. u) Avsaknad av helhetssyn och patientpespektiv (patienten i fokus) lede till ineffektivt användande av lokale, pesonal och utustning. v) Suboptimeinga i vådpocessena lede till att ingen ta ansva fö helhetssynen på hu esuse skall oganiseas och användas utifån patientens behov. w) Bistande samodning i vådkedjan lede till ett ineffektivt esusanvändande, vilket onödigtvis konsumea vådesuse. 4
Öviga effektivitetsiske x) Rappoteade avvikelse i våden inte används i tilläcklig omfattning som ett föbättingsvektyg. y) Biste i samvekan mellan Sjukhusvådens och Näsjukvåden lede till ett ökat antal akutäende och en ökad kostnad fö SUs akutsjukvåd. z) Oganiseingen av akutsjukvåden skapa poblem fö öviga dela av sjukhusvåden. å) Kaven på att uppfylla vådgaantin lede till pioiteingspoblem mellan akutvåd och elektiv våd. ä) Sjukvådens bist på samodning av esuse minska tillgängligheten till sjukhusvåd samt att patienten uppleve biste i bemötandet. ö) Fel patientguppe pioiteas, vilket innebä att SU iskea att inte ehålla esättning fö utföda pestatione då de inte omfattas av beställda pestatione. aa) Svag legitimitet fö beställningana lede till att beställda pestatione inte utfös, vilket innebä vådköe och fölängda sjukdomstillstånd. bb) Biste i integeingen mellan SUs infomationssystem lede till fel vådinsats. cc) Bist på specialistkompetens och ineffektiv esusstyning lede till biste i patientsäkeheten. dd) En avsaknad av investeingsmedel lede till föåldad medicinteknisk utustning, vilket fösvåa implementeing av nya medicinska ön i behandlingen av patiente ee) Kommunenas våd- och omsogsnämndes beslut om att minska antalet kottidsplatse och platse i säskilda boenden lede till fö långa sjukhusvistelse då utskivningsklaa medicinskt fädigbehandlade inte kan åteföas till kommunens boenden elle åtegå till eget boende. ff) Ageandet även kan leda till en övekonsumtion av akutvåd beoende på bistande tillgänglighet i den kommunala hemsjukvåden. Slutsats SU ha en mycket speciell oll och position i hälso- och sjukvåden, både egionalt och nationellt. Detta gö att det finns ett stakt fokus på hu veksamheten bedivs både fån medbogaen, media och egionledning. Det ä väsentligt att veksamheten kan uppvisa en tanspaens i sin edovisning av hu veksamheten bedivs. Det ä väsentligt att ledningen på ett tovädigt sätt kan påvisa att tilldelade esuse används på ett fö medbogaen mest effektiva sätt. Detta föutsätte att den intena styningen och kontollen fungea väl, att stysystemen ä accepteade och tillämpade i hela oganisationen. 5
Det ha unde det senaste ået edovisats händelse som indikea att den intena styningen och kontollen inte fungea optimalt. Hälso- och sjukvådslagen föutsätte att ledningen sty veksamheten genom väl genomtänkta pocesse och med en helhetssyn på veksamheten i syfte att gynna tillgänglighet, patientsäkehet och likabehandling i våden. Av detta följe att ett stakt fokus på ledningens abete med att säkeställa att oganisationen abeta mest esuseffektiv bö finnas fån evisionens sida unde å 2008. Om inte styelsen och SU s ledning unde ået abeta aktivt och medvetet med att hantea ovan identifieade mest väsentliga iske avseende ledning och effektivitet bedöme vi att sannolikheten att SU inte nå målen så som de uttycks i Hälsooch sjukvådslagen samt i Regionfullmäktiges mål fö hälso- och sjukvåden i egionen ä sto. En konsekvens av bistande måluppfyllelse ä en isk fö att det uppstå biste i patientsäkeheten och i kvalitet i den medicinska våden. Vilhelm Rundquist Enst & Young AB 6