Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala läsåret 2009/2010 Enhetens namn Klockarbo förskola Beslutad 30 juni 2010 Karin Lantz Rektor 1

1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2009 Klockarbo Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år 22 394 Barn 4-5 år 9 315 Totalt antal barn 31 709 Förskollärare 1,92 62,4 Barnskötare 4,08 70,5 Övriga 0,77 16,0 Barn per förskollärare 16,15 11,4 Barn per anställd i 5,17 5,3 arbete med barn Barn per årsarbetare (Enligt SCB) 4,58 4,8 2

2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Utveckling av barnantal (Förändras barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Inflyttning av barnfamiljer i förskolans upptagningsområde har fört med sig att efterfrågan på förskoleplatser ökar och vi har inte haft svårigheter att fylla platserna. De barn som inte fått plats hos oss har erbjudits plats på närliggande förskolor. Målet är att vi ska erbjuda plats på Klockarbo förskola till alla som så önskar. För att tillgodose behovet utökar vi förskolans lokaler från hösten 2010. Överskolning från småbarnsavdelning till syskon-avdelning sker i samverkan mellan personal och föräldrar. Inskolningar av nya barn pågår under hela året. Ekonomisk utveckling (Har förskolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Efter att ha genomfört olika anpassningar med bl.a en personal förstärkning på 50% under vt för att kunna möta barnens behov, har vi en ansträngd ekonomi men genom att samarbeta bättre över avdelningarna vid sjukdom, jobbar vi för att få en budget i balans till december 2010. Lokaler (Beskriv var/hur förskolan ligger, tillgång till idrottslokaler, mm. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Förskolan ligger i anslutning till skolan i Västerfärnebo (F 9 skola) med härlig närhet till skog. Vi har tillgång till en isrink, skidspår, fotbollsplan och det finns även möjlighet att använda skolans och fritidshemmets lokaler när de inte används. På sommaren har vi lokalsamverkan tillsammans med Sätrabrunns, Kilbos och Salbos förskolor. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs förskolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Rektor tillsammans med personal. Rektor har det övergripande ekonomiska/personal/barn och utvecklings ansvaret. Ett gott samarbete med föräldraråd finns, där föräldrarna fungerar som ett bollplank för frågor som rör förskolan. Föräldrarådet är en rådgörande grupp och har inget beslutsansvar. Föräldrarådet brukar tillsammans med förskolan ca 3-4 ggr per läsår, ordna aktiviteter som är lite extra för familjer på kvällstid. 3

Har förskolan några särskilda förutsättningar? (Profil, öppettider, barngruppernas sammansättningar, mm?) Förskolans närhet till skog och lekpark gör att utevistelsen är en naturlig del i den dagliga förskolevistelsen. Klockarbo öppnar kl. 6.00 och det finns barn till kl. 18.00. Öppning och stängning sker ihop med fritidshemmet. Under året har vi arbetat med profilering av Västra området. Där har representanter från skolor och förskolor deltagit. Vi kommer att arbeta särskilt med matlagning ute, skapande och närmiljön. Det ovanliga i den här profileringen, är att det inte bara en enhet utan ett helt område som profilerar sig tillsammans och att det finns en länk från 1 åringar till årskurs 9. Totalt är det tre skolor och fyra förskolor som är med i detta. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och barn medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Föregående kvalitetsredovisnings åtgärder till förbättring finns placerade som inplastade kort på båda avdelningarna och i personalrummen, för att alltid vara i fokus. Det har fört med sig att de pedagogiska diskussionerna med Lpfö som utgångspunkt, kopplas till de mål som står i kvalitetsredovisningen. Sammanställning av kvalitetsredovisningen arbetar all personal med på planeringsdagar tillsammans med rektor. Personalen gör intervjuer med barnen utifrån målen i kvalitetsredovisningen. Föräldrar ges möjlighet att påverka verksamheten vid föräldrarådsmöten, utvecklingssamtal, föräldramöten och den dagliga kontakten med personalen. 4

4. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Hur arbetar enheten med åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm)? Under läsåret har vi gjort anpassningar, genom en personalförstärkning på 50%. Vi har även använt oss mycket av Maj-Lis Ryr som är resurspedagog i CRT. Hon har arbetat med barngruppen genom handledning av personalen. Hon deltar i enskilda möten med föräldrar där vi sett att ett behov har funnits. Utöver det samverkar vi med socialtjänsten, BVC psykolog och logoped. Vi saknar en förskolepsykolog i CR teamet som skulle kunna vara oss mer behjälpliga i det förebyggande arbetet med barnen. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Modersmålsstöd, vilka rutiner finns etc? Idag har vi inga barn med annat modersmål. 5

5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - Normer och värden Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: Förbättra dokumentationen i verksamheten genom utbildning och Utveckla portfolion genom utbildning i dokumentation. Åtgärd: Personalen har gått på olika kurser i dokumentation och olika sätt att tänka. Vi började med Mia Törnblom, Att arbeta med självkänsla, som gav oss allihop ett verktyg som förstärkte vårt tidigare arbete med förhållningssätt till varandra, barn och föräldrar. Därefter blev det en kurs i Pedagogisk dokumentation och Utveckling av utvecklingssamtal som var mycket givande. Resultat: Bland annat ledde den kursen till att vi har förändrat våra utvecklingssamtal från vuxenorienterade till att ha ett tydligt barn fokus kopplat till Läroplanen. Mål: Språksatsning med en ansvarig pedagog och med stöd av CR teamet. Småbarnsavdelningen ska arbeta med språket genom rörelse. Åtgärd: Kurs i Språk och dokumentation med CRT:s logoped och resurspedagog. Det arbetet har genomförts med 4 kvälls möten under vt tillsammans med Kilbo förskola. Kursen fungerade både som handledning och coatchning vilket upplevdes positivt. Vi har en pedagog på varje avd som är språkansvarig. En av dem har under vt utbildat sig i teckenstöd. I gruppen finns barn som behöver extra stöd i språket och vi arbetar med språkövningar både i stor och liten grupp. Småbarnsavdelningen har arbetat med språk och rörelse. Språket; Rim, ramsor, sånger, sagopåsar, aktivt lyssnande på barnen och ställer medvetna öppna frågor för att utveckla dialogen. Vi har också arbetat med munmotorik, bl a sug, slick och blås övningar. Rörelse; vi har haft miniröris, skogsutflykter, promenader, pulkaåkning, skridskoåkning, längdskidåkning mm. Förskolan köpte in fem par skidor och fem par skridskor så att alla barn har fått möjlighet att prova på och alla har gjort det. Resultat: Efter genomgången kurs kunde vi i utvärderingen utläsa att det var en bra 6

kurs som gav nya tankar och ideér. I kursen låg ett moment i att lära sig göra handlingsplaner, vilket man tog till sig och redan använder. Denna kurs fortsätter läsåret 2010/2011. I det ingår att utveckla handlingsplanerna till att bli ett verktyg i vardagen, för att tydliggöra hur vi gör för att se barn på rätt sätt och att vi kan ge rätt stöd där så behövs. Det har gjorts fler språk observationer än tidigare och tack vare det upptäckt att fler barn än vi trodde har dåligt tal och dålig munmotorik. Effekten av att en pedagog har ansvaret för språket, har gjort att det har blivit mera driv och en ökad medvetenhet hos alla mot målen. Vi har svårigheter att få till regelbunden språkträning i mindre grupper. Detta mål att barnen utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och förmågan att förstå symboler samt deras kommunikativa funktioner fortsätter vi att arbeta med. Till viss del kan vi se en positiv förändring i språket och en ökad kunskap om hur vi i förskolan aktivt kan jobba förebyggande med språket.. Småbarnsavdelningen (1-3 år) har sett att barnen utvecklat sin munmotorik och förbättrat talet. Barnens uthållighet, framför allt i pulkabacken och på våra promenader har ökat. Barnen har tränat upp sin balans vilket vi sett i skridskoåkning och skidåkning. Små barn kan! Förskollärarna har deltagit i föreläsningar kring Pedagogisk dokumentation och Barns lärande i sitt arbete med att samtala och reflektera för att synliggöra barns intresse, erfarenheter och lärande. Frågan som vi får jobba vidare med är hur man organiserar en dokumentationspraktik som bygger på pedagogisk dokumentation med syfte att verksamheten hela tiden har en lärande utveckling. Resultat: Effekter av kurserna är att vi har fått redskap för att dokumentera och att hjälpa barnen att stärka deras självkänsla. I portfolion stärker vi självkänslan hos barnen genom att de är delaktiga i dokumentationen och har inflytande över det som ska vara med. Vi skriver positivt och stärkande om barnen i portfolion och ser att barnen blir glada av att få prata om att de har lyckats med det vi dokumenterat och kommenterar gärna bilderna. Nu har alla blivit utbildade i portfoliometoden och för att arbetet ska gå vidare behövs en organisation som ger mer planeringstid Mål: Utvecklandet av Hållbar skola och förändra föräldraenkäten. Åtgärd: Ska finnas med som punkter på varje personalträff och arbetet ska dokumenteras. Ovanstående punkt är en del i Hållbar skola och vi har även arbetat med att få till en bra mat på förskolan. Resultat: Vi har fått ett eget kök där all mat tillagas från grunden. Målet är att barnen ska äta mat som är närproducerad, med så få tillsatsämnen som möjligt. Maten tillagas av utbildad kock med stor kunskap och lyhördhet om barns behov av bra mat. Vi har en matgrupp som träffas en gång per månad där personal har med synpunkter från barnen och föräldrarna. Barnen äter bättre och föräldrar och personal är nöjda med maten. Önskvärt vore att köket tillhörde vår egen organisation för samarbetets, ekonomins och kost utvecklingens skull. Föräldraenkäten har inte hunnits med utan vi använder oss av fjolårets frågor. Uppdraget från politikerna att; Arbeta mot naturprofilering i samverkan med 7

Svartådalen. Under läsåret har vi deltagit i 6 profil möten där rektor varit sammankallande. Där har representanter för alla förskolor och skolor deltagit samt rektorer från hedens resp Västerfärnebo ro område. Resultat: Vi är klara med nulägesanalysen och nu är framme vid att ställa upp mål för kommande läsår. I vår profil finns bland annat med att vi ska ha regelbunden matlagning ute. För att klara av det har vi satsat på inköp av utrustning för detta. Några av personalen har varit på utbildning i Matlagning ute och Barn behöver naturen. Det har varit inspirerande och gett oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med upplevelse baserat lärande och ha en medveten pedagogisk planering för utevistelsen utifrån förskolans mål för att ge barnen en positiv inställning till naturen. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Inför kommande läsår har vi identifierat ett behov av att intensifiera arbetet med barns förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra och att arbeta med förmågan att respektera allt levande och få en känsla av omsorg om sin närmiljö. Vårt arbete med struktur, dokumentation och reflektion i barn och personal gruppen har gett effekt i verksamheten. Det råder ett gott klimat bland barnen och de vuxna arbetar mycket med uppdraget samarbete. Samarbete är svårt och det fungerar inte alltid. - Utveckling och lärande 8

Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: För att vi ska bli ännu bättre på naturvetenskap, kommer vi att ha en dag i veckan där verksamheten medvetet är planerad för att väcka barnens nyfikenhet ännu mer, med NO piloten som ansvarig. Åtgärd: Vi har en pedagog som är NO-ansvarig och ser till att barnen får delta i olika experiment både ute och inne. Både barn och vuxna är väldigt intresserade och engagerade. Vi anser att de vuxnas engagemang är oerhört viktigt för att inspirera barnen och all personal deltar alltid i gemensamma aktiviteter. Vi har även en pedagog med särskilt ansvar för matematik. Resultat: Barnens nyfikenhet har ökat och vi har försökt fånga barnens tankar genom reflektion och intervjuer. Detta har sedan dokumenterats och berättats för föräldrarna. Mål: Medvetet arbeta med entreprenörskap i förskolan. Åtgärd: Gemensam tolkning av orden. För att arbeta med entreprenörskap krävs en förståelse för vad det begreppet står för i förskolan. Vi vill kalla det kreativitet där vi pedagoger uppmuntrar, utmanar och stöttar barnen i deras tankar och idéer. Resultat: Vi arbetar mer medvetet mot målet nu än tidigare. 9

Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning. - Förskolorna ska i sina kvalitetsredovisningar visa hur de systematiskt arbetar med språklig medvetenhet och NO. Se ovanstående Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. - Barns inflytande Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Mål: Öka barns inflytande genom att arbeta med- mat och gårdsråd där barnen får ett reellt inflytande. Arbetet ska dokumenteras. Resultat: Matråd har införts och där träffas personal och vår kock. Rektor deltar varannan gång eller om det är något speciellt. Barnen är inte med, men personalen har pratat med barnen om maten och för fram dessa i mötet. Förändring av kosten sker utifrån det som beslutas på matrådet. Ett nybildat gårdsråd finns nu med en representant från varje avdelning och rektor deltar även här varannan månad. Här har både barn och personal möjlighet att påverka miljön. Åtgärder på småbarnsavdelningen: Vi går ut klockan 9 och tar emot de barn som börjar då utomhus för att barnen ska slippa för många avbrott i leken och för att slippa många av- och påklädningar. Detta har lett till att barnen blivit mer positiva att vara ute, börjat skapa mera ute, haft rörelse ute och vi har blivit bättre på att ta tillvara på barnens intressen. Resultat: Vi tycker att barnen har utvecklat sin lek för vi ser att de har ro att stanna kvar i leken när de inte behöver avbryta, för samlingar (vi har tagit bort en samling) och påklädning. Vi ser också ett bättre samspel mellan barnen. Vi tror att detta beror på att vi har gett barnen större utrymme för lek och samverkansövningar. Barnen har fått en positiv syn på sitt skapande, och tyckt att det varit roligt att ta till vara olika uttryckssätt. Barnen skapar med större inlevelse och glädje. Eftersom vi erbjudit många olika former av skapande har vi lyckats locka alla barn till att skapa. 10

Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Genom vår satsning på utbildning under läsåret som gått och arbetet med att barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära ser vi att ämnet är långt ifrån uttömt. I det här blir nya mål - att skapa en pedagogisk miljö (både fysiskt och psykiskt) och använda en utforskande pedagogik för att ge inspiration och väcka tankar hos barnen. Vi väljer att fortsätta med att barnen får utveckla förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom kunnande om växter och djur. Det ingår i profil arbetet och i vår utveckling av Hållbar skola och för att öka barnens inflytande. Ett nytt mål blir att vi ska ge förutsättningar för att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. - Förskola och hem Läroplanens mål Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. Vi har åter infört Drop-in en gång i månaden där föräldrar har möjlighet att stanna en stund och ta en fika samt då också samtala med andra föräldrar och personal. Några föräldrar tar en semesterdag och är med i den dagliga verksamheten vilket uppskattas av både barn och personal. Vår information om förskolans mål kopplat till vår verksamhet har blivit tydligare. Med datorns hjälp har den dagliga informationen förstärkts med bilder och text, vilket både barn och föräldrar uppskattar. Barnen berättar gärna med hjälp av bilderna vad de har upplevt under dagen. En personal har deltagit i en kurs angående professionellt förhållningssätt till föräldrar där vi också fick chansen att bilda nätverk med andra kommuner. Detta ska vi arbeta vidare med under kommande läsår. Utöver det har Dalhems förskola informerat oss om 3 dagars inskolning vilket vi ser framemot att prova på. 11

- Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidhemmet. Läroplanens mål Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att fi nna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Enhetens åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning. Analys och bedömning av läroplanens mål i övrigt. I dagsläget har vi rutiner med överlämnande och inskolning i förskoleklass som fungerar bra. Personalen på förskolan och i förskoleklass har ett nära dagligt samarbete likaså med fritidshemmet. Från hösten flyttar fritidshemmet ur förskolans lokaler, vilket gör att man som personal måste ta ett ansvar för att samarbetet ska fortsätta och gärna utökas. 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen Arbetet med Likabehandlingsplanen går trögt framåt men tid finns avsatt för arbetet, och här är det viktigt att alla deltar i arbetet. Vi har hittat en mall för kartläggning av hur barn upplever sin miljö. Vårt mål är att ha en reviderad Likabehandlingsplan klar till skolstart 2010. 12

7. Åtgärder för förbättring läsåret 2010/2011 Normer och värden Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Öka barns förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra och att arbeta med förmågan att respektera allt levande och få en känsla av omsorg om sin närmiljö. Åtgärd (Hur?) Genom samarbetsövningar, dialoger med barnen, dokumentation i olika former och ett lärande kring betydelsen av att ta vara på vår miljö oavsett om man är stor eller liten. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom intervjuer av barn och dokumentation i olika former. Utveckling och lärande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Att barnen utvecklar ord- och begreppsförmåga, förmågan att leka med ord, förståelse för symboler. Åtgärd (Hur?) Utbildning av all personal omkring barns lärande språk. En pedagog går lärarlyftet med inriktning mot matematik i de lägre åldrarna. Se över miljön i förskolan kopplat till ovanstående. Vi vill ha en smartboard för att förstärka ord, begrepp och symboler med ett interaktivt verktyg. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Genom återkommande observationer och dokumentation se en förändring i språket. Matematiska problem ska finnas med i planeringarna under året med dokumenterat resultat. Det ska synas i miljön att vi satsar på ovanstående åtgärd. Analys utgår från dokumentationen. Åtgärder enligt kommunens gällande kvalitetsredovisning - Förskolorna ska i sina kvalitetsredovisningar visa hur de systematiskt arbetar med språklig medvetenhet och NO. 13

Barns inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Genom vår satsning på utbildning under läsåret som gått och arbetet med att barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära ser vi att ämnet är långt ifrån uttömt. I det här blir nya mål - att skapa en pedagogisk miljö (både fysiskt och psykiskt) och använda en utforskande pedagogik för att ge inspiration och väcka tankar hos barnen. Vi väljer att fortsätta med att barnen får utveckla förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom kunnande om växter och djur. Det ingår i profil arbetet och i vår utveckling av Hållbar skola och för att öka barnens inflytande. Ett nytt mål blir att vi ska ge förutsättningar för att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Åtgärd (Hur?) Vi har utbildat personal under hösten i arbetet kring hur stor påverkan den pedagogiska miljön har för barnens lärande och den kunskapen ska vi nu använda i praktiken. Gårdsrådet och profileringsarbetet ska öka barnens inflytande. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Har det blivit någon förändring i miljön? Hur har barnen påverkats? Har inflytandet ökat? - är tre frågor som ska vara med en gång i månaden på planeringen och analyseras utifrån den dokumentation som genomförs. Förskola och hem Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Att åstadkomma ett professionellt förhållningssätt Åtgärd (Hur?) Genom diskussioner i arbetslagen och på föräldrarådsmöten och utbildning av personal i ämnet. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas/analyseras och bedömas) Föräldraenkät. 14

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 5 Mål (Vad?) Att bibehålla vårt goda samarbete med förskoleklassen trots att de flyttar ifrån oss. Åtgärd (Hur?) Personalen planerar ihop med förskoleklassens personal hur samarbetet ska fortsätta. Utvärdering (Hur ska åtgärden mätas / analyseras och bedömas) Hur blev samarbetet rent konkret. 15