Kallelse Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 1(1) 2018-06-05 Sammanträde Arbetsmarknadsutskottet Plats och tid Ramnerödsskolan, samling vid huvudingången kl. 08:30 tisdagen den 12 juni 2018 Ordförande Sekreterare Evy Gahnström Anna Erlandsson, Markus Hurtig Föredragningslista Föredragande 1. Upprop samt val av justerande Dnr KS 283886 2. Information från Ramnerödsskolan Dnr KS 292204 3. Information om förvaltningsövergripande integrationsgruppen SIV Dnr KS 278096 4. Revisionsrapport - Granskning av integrationsprocessen Dnr KS 292205 5. Processarbete Heder Dnr KS 290985 Said Osman Anette Nyman, Pia Strömsholm Anette Nyman 6. Lotcen - aktuell information Dnr KS 292206 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp. gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.
Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2018 Uddevalla kommun Granskning av integrationsprocessen
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Syfte och revisionsfrågor... 5 1.3. Avgränsning... 5 1.4. Revisionskriterier... 5 1.5. Metod... 6 2. Organisation, styrning och uppföljning inom integrationsområdet... 7 2.1. Organisation av integrationsarbetet... 7 2.2. Målstyrning för integrationsarbetet... 8 2.2.1. Förvaltningens arbete med mål... 10 2.2.2. Styrdokument och riktlinjer... 11 2.2.3. Fördelningsmodell... 12 2.3. Samverkan... 12 2.4. Insatser och projekt... 14 2.5. Uppföljning av integrationsarbetet... 15 2.6. Vår bedömning... 17 3. Samlad bedömning... 20 3.1. Slutsatser... 20 3.2. Bedömning utifrån revisionsfrågorna... 20 3.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer... 22 Bilaga 1: Bakgrund... 23 Bilaga 2: Revisionskriterier... 25 Bilaga 3: Källförteckning... 27 Bilaga 4: Arbetsmarknadsavdelningens handlingsplaner med koppling till integrationsarbetet... 29 Bilaga 5: Ansvarsfördelning mellan stat och kommun... 30
Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av kommunens arbete med integration. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess. Granskningen visar att kommunstyrelsen och samtliga nämnder, förutom barn- och utbildningsnämnden, har antagit strategier och uppdrag kopplade till kommunfullmäktiges mål för integration. Integrationsarbetet följs upp i delårsrapporter och årsbokslut i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Kommunstyrelsen har till stöd för sin samordning av integrationsarbetet inrättat ett arbetsmarknadsutskott. Arbetet följs även upp enligt det årshjul som arbetsmarknadsutskottet beslutat om. I granskningen framkommer att styrelse och nämnder inte har definierat vad som avses med integration. Till viss del saknas samsyn kring begreppet vilket medför att enskildas tolkning påverkar kommunens utformande och uppföljning av insatser inom integrationsområdet. Kommunens arbetsmarknadsavdelning och integrationsenhet har till uppdrag att verkställa samordningen av integrationsarbetet. I granskningen har framkommit att integrationsenhetens medarbetare inte har varit delaktiga i att bryta ned och följa upp fullmäktiges eller styrelsens mål i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunens integrationsarbete utförs genom olika insatser och projekt. Granskningen visar det finns riktlinjer och rutiner för hur arbetet ska genomföras. Det finns behov att revidera rutiner på enhetsnivå. Kommunen samverkar både externt och internt kring integrationsfrågor. Den externa samverkan med exempelvis Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är till stor del formaliserad i avtal. Den interna samverkan bedrivs i flera fora som i stort utgår från en kommungemensam grupp för samverkan (SIV). Samverkan beskrivs fungera väl. 3
Den samlade bedömningen utifrån syftet och revisionsfrågorna är att kommunstyrelsen i huvudsak har säkerställt en ändamålsenlig integrationsprocess. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga nämnder omhändertar kommunfullmäktiges mål och beslutar om strategier och uppdrag i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunstyrelsen bör tillse att begrepp som integration definieras på ett sådant sätt att det utgör en tydlig styrning. Kommunstyrelsen bör tillse att medarbetare är delaktiga i arbetet med mål och uppföljning i enlighet med kommunens riktlinjer. 4
1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av kommunens integrationsprocess. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga 1. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor 1 : Säkerställer kommunstyrelsen att Uddevalla kommun har en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess? 1.3. Avgränsning Vilka styrdokument har Uddevalla kommun för flyktingmottagande och integration och används dessa på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt? På vilket sätt arbetar kommunen för att förbättra integrationen i kommunen? Finns en ändamålsenlig och effektiv samverkan mellan kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen/stiftelserna i kommunen för att säkerställa en ändamålsenlig integrationsprocess? Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer med avseende på integration? Har kommunstyrelsen och nämnder preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer med avseende på integration? Hur sker uppföljning av insatser och ekonomi i förhållande till de mål som har fastställts? Finns det en fungerande organisation, samordning och samarbete med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Granskningen avser kommunstyrelsen. 1.4. Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga 2. 1 Revisionsfrågorna har utarbetats av kommunens förtroendevalda revisorer. 5
1.5. Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 6
2. Organisation, styrning och uppföljning inom integrationsområdet 2.1. Organisation av integrationsarbetet I Uddevalla kommun ansvarar kommunstyrelsen (styrelsen) för att samordna integrationsarbetet. Sedan 2014 har ett arbetsmarknadsutskott fungerat som stöd för styrning och uppföljning av arbetet. Utskottet bereder strategiska ärenden till styrelsen beträffande bland andra integrationsfrågor. I intervjuer med både styrelsens presidium och tjänstemän beskrivs att ansvarsfördelningen mellan styrelsen och utskottet upplevs som tydligt. Inom kommunstyrelsens verksamhet finns en arbetsmarknadsavdelning. Avdelningen har till uppdrag att verkställa samordningen av integrationsarbetet, arbeta med övergripande arbetsmarknadsfrågor och ansvara för etableringsinsatser. År 2016 bildades en integrationsenhet under arbetsmarknadsavdelningen. Enheten arbetar utifrån tre huvudsakliga spår; mottagande, etablering och integration. Inom enheten finns enhetschef, samhällsvägledare, samhällskommunikatörer, etableringskoordinator, integrationssamordnare och handläggare. Med undantag för samhällsbyggnadsnämnden ansvarar kommunens nämnder för särskilda integrationsfrågor enligt sina respektive reglementen. I figuren visas nämndernas olika uppgifter kopplat till integration. Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Förskola Grundskola Gymnasieskola Särskola SFI Fokus på kulturell integration i samhället Tillvarata den kulturella mångfalden Fullgöra kommunens uppgifter avseende invandrar- och flyktingverksamhet Figur 1 Nämndernas uppgifter kopplade till integration enligt gällande reglementen 7
I Uddevalla kommun finns ett flertal kommunalt ägda bolag och stiftelser. Vi har i granskningen inte funnit att dessa bolag och stiftelser, med ett undantag, ansvarar för några delar av det integrationsfrämjande arbetet. Bostadsstiftelsen Uddevallahem har dock tecknat ett avtal med kommunen vad avser tillhandahållandet av bostäder för nyanlända. Samverkan med bolaget beskrivs mer utförligare i avsnitt 2.2.1. 2.2. Målstyrning för integrationsarbetet Kommunfullmäktige (fullmäktige) i Uddevalla kommun har antagit Riktlinjer för styrning och ledning (senast reviderad 2016). Riktlinjerna beskriver de kommungemensamma principerna för styrning, ledning och uppföljning. Till stöd för styrning, ledning och uppföljning använder kommunen även ett digitalt IT-stöd. I enlighet med riktlinjerna har fullmäktige i sin flerårsplan för 2017-2019 fastställt tre övergripande mål som är gemensamma för samtliga nämnder. Utifrån de övergripande målen har fullmäktige fastställt prioriterade områden. Ett av fullmäktiges övergripande mål och ett prioriterat område kan kopplas till integration. Vi redovisar det i nedanstående tabell. Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Prioriterat område Förebyggande arbete genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg Tabell 1 Kommunfullmäktiges övergripande mål med tillhörande prioriterat område med bäring på integration Till det prioriterade området integration har fullmäktige fastställt mått: 1. Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap 2 2. Boendesegregationen skall minska i kommunen 3 2 Utanförskap mäts genom SCB:s utanförskapsindex, en sammanvägning av fyra faktorer: förvärvsfrekvens, förvärvsfrekvens bland kvinnor, utbildningsbakgrund, valdeltagande i kommunval. Resultatet redovisas mellan 0-100. Ett lågt värde visar på ett större utanförskap i ett visst geografiskt område. Målet för 2017 var att uppnå 64,5, faktiskt resultat blev 61,4. I Uddevalla sker mätning i områdena Dalaberg, Tureborg och Hovhult. 3 Mätning sker genom SCB:s boendesegregationsindex, en sammanvägning av hur utrikes- och inrikesfödda individer är fördelade i Uddevallas olika stadsdelar. Resultat redovisas mellan 0-100. Desto lägre värde, desto mer homogen är befolkningen i den stadsdel 8
Utifrån fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden ska nämnderna ta fram strategier och uppdrag för att förbättra integrationen. Strategier och uppdrag dokumenteras i styrkort. Barn- och utbildningsnämnden har inte fattat beslut om strategier och uppdrag. Kommunstyrelsen, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden har beslutat om strategier och uppdrag kopplat till integration 4. I styrkorten framgår kommunfullmäktiges mått kopplade till uppdragen. Av styrelsens styrkort för 2015-2018 framgår att styrelsens strategi för det förebyggande integrationsarbetet är att: Utjämna skillnader i livsvillkor genom integrations-, inkluderingsoch arbetsmarknadsverksamhet. Styrelsen har fastställt ett uppdrag att: Arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Utjämna skillnader i livsvillkor. Kommunstyrelsens styrkort ingår i styrelsens verksamhetsplan som beslutas årligen. Styrelsen beslutade om verksamhetsplanen för 2017-2019 i november 2016. Dokumentstudier och intervjuer visar att styrelse och nämnder inte har definierat vad som avses med integration. I intervjuer framkommer att det till viss del saknas samsyn kring begreppet. Det uppges leda till att såväl prioriteringar som uppföljning av olika insatser inom integrationsarbetet präglas av enskilda tjänstemäns bedömning av vad som bidrar till ökad integration. I intervjuer efterfrågas tydligare styrning från styrelsen avseende vilka aktiviteter som ska prioriteras för att nå integrationsmålet. I intervjuer som mäts. Målsättningen för 2017 var 35 enligt kommunfullmäktiges budget, det uppnådda resultatet blev 36,9. 4 Vi noterar att uppdraget i styrkortet för kultur- och fritidsnämnden tycks vara dokumenterat under det prioriterade området Ett rikt kultur- och fritidsliv snarare än under Förebyggande arbete. 9
hänvisas till ett tidigare kommunövergripande handlingsprogram för främjande av integration och motverkande av utanförskap. Handlingsprogrammet antogs av kommunfullmäktige 2007 5. År 2017 beslutade kommunstyrelsen att en ny översiktsplan för Uddevalla kommun ska upprättas. Kommundirektören uppger i intervju att planen omfattar kommunens arbete med social hållbarhet inklusive integration. Planen benämns som en social översiktsplan. Översiktsplanen ska utgöra ett långsiktigt dokument som ska skapa tydlighet och långsiktighet i kommunens arbete. Planen beräknas vara färdigställd år 2020. 2.2.1. Förvaltningens arbete med mål I kommunens riktlinjer för styrning och ledning framkommer att respektive förvaltning årligen och i dialog med medarbetarna ska ta fram en gemensam bild av verksamhetens mål, syfte och tillvägagångssätt. Detta ska dokumenteras i så kallade verksamhetskort i kommunens digitala IT-stöd. I verksamhetskorten ingår förutom fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden även nämndens strategier samt verksamhetens egna mål och mått. I verksamhetskorten ingår även verksamhetens tidsbestämda handlingsplaner. Handlingsplanerna ingår även i den verksamhetsplan som styrelsen beslutade om i november 2016. Det finns åtta handlingsplaner med koppling till integration i kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2017-2019. I handlingsplanerna ingår ett större antal aktiviteter (se bilaga 4). Handlingsplanerna har tagits fram av arbetsmarknadsavdelningen. Intervjuer visar att medarbetare på integrationsenheten inte har varit delaktiga i arbetet med ta fram handlingsplanerna. Det uppges bero på att det saknas rutin för att medarbetarna ska vara delaktiga. Däremot har medarbetarna varit delaktiga i att utarbeta interna mål för de olika projekt och in- 5 Programmet reviderades 2009 och slutredovisades 2011 till kommunfullmäktige. Programmet uppges inte ha varit styrande för arbetet sedan dess. 10
satser som enheten genomför. I granskningen har framkommit att integrationsenheten saknar ett dokument som beskriver enhetens mål och uppdrag. Det anses i intervjuer med medarbetare och chef för enheten vara ett utvecklingsområde. 2.2.2. Styrdokument och riktlinjer Inom styrelsens förvaltningsorganisation finns vissa riktlinjer och rutiner som berör integrationsområdet. I granskningen har inte framkommit någon indikation på att nedanstående styrdokument inte fungerar som avsett. I den förvaltningsövergripande rutinen gällande mottagande av nyanlända fastställs hur en nyanländs första kontakt med kommunen ska ske i så kallade mottagningssamtal. Syftet med ett mottagningssamtal är att få ett helhetsperspektiv på den nyanländes behov. Förvaltningen har även tagit fram en plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare. Planen fastställer, utöver lagstiftningens bestämmelser, ytterligare ramar för samhällsorienteringen, bland annat vad avser omfattning, innehåll och uppföljning. Samhällsorienteringen för nyanlända bedrivs i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund. Kopplat till denna samverkan finns ett dokument, Samhällsorientering för nyanlända. Dokumentet klargör ansvar och roller för de statliga myndigheter och kommuner som medverkar i samverkan. Det finns vissa rutiner för hur medarbetare inom integrationsenheten ska utföra sitt uppdrag, exempelvis hur medarbetare ska samverka med Migrationsverket. I intervjuer framkommer att det finns behov att revidera rutiner för hur arbetet ska bedrivas på kommunens mötesplatser (mötesplatserna beskrivs närmre i avsnitt 2.2). I dagsläget beskrivs att besökarnas behov styr arbetet. Det framkommer att enheten inte tydligt har avgränsat eller prioriterat vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Enheten har dock påbörjat arbetet med att genomföra processkartläggningar och att diskutera uppdraget. 11
2.2.3. Fördelningsmodell Fullmäktige i Uddevalla kommun fattade i februari 2013 beslut om hur schablonersättningar för nyanländas etablering skulle fördelas. Syftet med fördelningsmodellen har varit att respektive ansvarig nämnd på egen hand ska kunna styra över resurserna istället för att ersättas av kommunstyrelsen i efterhand. Kommundirektörens ledningsgrupp ansvarar för uppföljning och utvärdering av fördelningsmodellen. Den senaste översynen gjordes 2017 och föranledde ingen förändring. Nedan illustreras hur fördelningen av ersättningarna ser ut. Kommunstyrelsen fördelar ersättningar SN 20 % BUN 60 % KS 17 % KFN 3 % Figur 2 Illustration av Uddevalla kommuns fördelningsmodell avseende ersättningar för nyanländas etablering. 2.3. Samverkan Samverkan kopplat till integration sker på flera olika sätt och inom olika fora. I styrelsens reglemente framgår att styrelsen ska genomföra samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna. Vid dessa träffar diskuteras bland annat integrationsfrågor. Kommundirektörens ledningsgrupp är styrgrupp för kommunens samverkansgrupp kring integrationsfrågor, benämnd SIV (samordning, integration och verksamhet). I SIV-gruppen ingår chefer och ekonomer från kommunens olika förvaltningar, däribland enhetschef för integrationsenheten. SIVgruppen arbetar även med att identifiera utvecklingsområden och aktiviteter som ska bidra till ett mer effektivt integrationsarbete. Arbetsmarknadsutskottet följer upp samverkan inom SIV-gruppen vid två tillfällen per år. 12
Utvecklingsområde Aktivitet Avstämning Ansvar SIV är även styrgrupp för den lokala överenskommelse (LÖK) om nyanländas etablering som tecknats med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. I LÖK ingår frågor som mottagning, etableringsaktiviteter och försörjning. SIV ansvarar för att utarbeta och revidera rutiner för de uppdrag som ingår i LÖK, för att säkerställa att samverkan fungerar och att arbetet är effektivt. Det finns även en lokal verksamhetsgrupp som utvecklar samarbetet kring etableringen. Gruppen arbetar med verksamhetsnära frågor och kan vid behov lyfta frågor till SIV. SIV-gruppen är indelad i tre fokusgrupper 6. Därtill finns även två undergrupper kopplade till SIV, den första med fokus på frågor kring etablering 7 och den andra på ensamkommande barn. Vid intervjuer framkommer att SIVgruppen är en uppskattad samverkansform som underlättar det kommunövergripande integrationsarbetet. I SIV-gruppens handlingsplan redovisas utvecklingsområden, aktiviteter, tidpunkt för avstämning samt ansvar. I handlingsplanen saknas i flera fall tidpunkt för avstämning. I figuren nedan redovisas exempel på ett utvecklingsområde ur handlingsplanen: Identifierade personer med psykiska/intellektuella funktionsvariationer Utveckla insatser på särskola/ särvux för målgruppen nyanlända Hösten 2017 LÖK Figur 3 Exempel på utvecklingsområde med aktiviteter från SIV-gruppens handlingsplan Arbetsmarknadsavdelningen samverkar även med de kommunala bolagen samt stiftelserna. Inom avdelningen finns en utsedd funktion som ansvarar 6 Det finns sammanlagt tre fokusgrupper: fokusgrupp boende, arbete, utbildning och sysselsättning, fokusgrupp ungdomar och fokusgrupp barn och familj. 7 Med etablering avses insatser som syftar till att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Etableringen ska ge de nyanlända förutsättning för egenförsörjning. Kommunens ansvar regleras i lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända. 13
för denna samverkan. Varje år genomförs exempelvis ett till två frukostmöten för bolag och stiftelser. Bolagen och stiftelserna bidrar med att skapa sysselsättning för individer som behöver arbetsplatsträna eller som varit länge utan sysselsättning. Samverkan uppges ha lett till att cirka 15 individer för närvarande är placerade hos bolag och stiftelser. Därutöver har som tidigare nämnt socialtjänsten och Bostadsstiftelsen Uddevallahem tecknat ett avtal om att stiftelsen ska tillhandahålla lägenheter åt socialtjänsten under vissa förutsättningar 8. Utöver vad som ovan redovisas saknas fasta strukturer för samverkan mellan bolag, stiftelser och arbetsmarknadsavdelningen. Arbetet uppges i dagsläget vara beroende av kontakter mellan enskilda individer. 2.4. Insatser och projekt I Uddevalla kommun genomförs olika insatser och projekt kopplade till integrationsområdet. Vissa är lagstadgade medan andra initierats av kommunen. I tabellerna nedan ges en kort beskrivning av olika insatser. Tabellen visar också att det finns insatser som finansieras med externa medel. Lagstadgade insatser Mottagande av nyanlända Samhällsorientering 9 Svenska för invandrare (SFI) Mottagande och bosättning av nyanlända. Under 2017 tog Uddevalla kommun emot 52 nyanlända. Utbildningen syftar till att ge muntlig och skriftlig information till nyanlända om hur samhället fungerar. I dagsläget finns enligt uppgift ingen kö. Grundläggande utbildning i det svenska språket. I dagsläget finns en kortare kö. Efterfrågan har minskat i jämförelse med tidigare. 8 De undertecknande parterna är Stiftelsen Uddevallahem och Uddevalla kommun socialtjänsten. Det saknas mer specifik angivelse om det är socialnämnden eller kommunstyrelsen som undertecknat avtalet. Uddevallahem ska bistå med lägenheter för de individer som kommunen enligt lag har bostadsförsörjningsansvar för. 9 Samhällsorienteringen bedrivs i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund. Uddevalla kommun är en utförarkommun och tillhandahåller därmed samhällsorientering till fler än sina kommuninvånare. 14
Kommunala insatser och projekt Mottagningssamtal Brobyggare Samhällsguide Fadderverksamhet 11 Tillsammans för inkludering 12 Boskola Samtalet syftar till att få ett helhetsperspektiv på den nyanländes behov. Målet är att identifiera eventuella hinder för etableringen och i kommunövergripande samverkan arbeta med åtgärder. En funktion som fungerar som en språklig och kulturell länk mellan utrikesfödda och det svenska samhället. Medverkar och utgör exempelvis stöd i socialtjänstens och skolans verksamhet. Eftersom insatsen genomförs och finansieras av flera aktörer sker uppföljning i SIV, arbetsmarknadsutskottet och Hälsopolitiska rådet 10. Underlättar för nyanlända och etablerade svenskar att mötas. Detta görs genom personliga matchningar. Underlättar för ensamkommande barn och etablerade svenskar att mötas. Detta görs genom personliga matchningar. Utvecklar och förbättrar samverkan mellan Uddevalla kommun och civilsamhället vad avser integrationsarbetet. Eftersom insatsen genomförs och finansieras av flera aktörer sker uppföljning i SIV, arbetsmarknadsutskottet och Hälsopolitiska rådet. Informerar nyanlända om rättigheter och regler vid boende i hyreslägenhet. Mötesplatser Dalaberg, Toreborg, Hovhult Platser dit nyanlända kan komma för att få stöd och rådgivning från samhällsvägledare. Geografiskt placerade i Uddevalla kommuns utanförskapsområden. Tabell 2 Översiktlig beskrivning av Uddevallas kommuns olika insatser och projekt inom integrationsområdet 2.5. Uppföljning av integrationsarbetet Styrelsen följer upp integrationsarbetet i två delårsrapporter och i årsbokslut. Såväl rapporter som bokslut innehåller uppföljning av både verksamhet och ekonomi. 10 Hälsopolitiska rådet är ett forum för samverkan kring folkhälsa mellan Uddevalla kommun och Västra Götalandsregionen. Insatsen Brobyggare har beviljats medel från Hälsopolitiska rådet. 11 Insatsen finansieras av Länsstyrelsen. 12 Insatsen finansieras av Hälsopolitiska rådet. 15
Styrelsens delårsrapport per augusti 2017 innehåller en uppföljning av styrelsens och fullmäktiges styrkort. Av rapporten framkommer att styrelsen tagit del av uppföljning av strategier, uppdrag samt fullmäktiges mått om utanförskap och boendesegregation. I uppföljningen beskrivs flera, men inte alla, av ovanstående projekt och insatser. Styrelsens arbetsmarknadsutskott har antagit ett årshjul för uppföljning av integrationsarbetet. Årshjulet redovisas i nedanstående tabell. Månad Februari Mars April Maj Juni September Oktober November December Uppföljning Etableringslagen Minoriteter/Minoritetsspråk Arbetsmarknadsinsatser Utanförskaps- och boendesegregationsindex SIV-gruppen Mötesplatser Arbetsmarknadsinsatser Projekt SIV-gruppen, fördelningsmodellen, statsbidraget, etableringen Tabell 3 Arbetsmarknadsutskottets årliga uppföljning avseende integrationsarbetet, antaget i maj 2017 Protokollsgranskning från utskottets sammanträden under 2017 visar att utskottet tagit del av uppföljning i enlighet med årshjulet. Exempelvis fick både styrelsen och arbetsmarknadsutskottet under december 2017 en ekonomisk uppföljning av 2016 års statsbidrag och ersättningar för nyanlända. Vid intervjuer med kommundirektören uppges att kommundirektörens ledningsgrupp tar del av samma information som utskottet. Vissa externt finansierade insatser och projekt har följts upp i slutredovisningar till Länsstyrelsen och Hälsopolitiska rådet. Medarbetare på integrationsenheten ansvarar för följa upp och analysera sina respektive ansvarsområden, handlingsplaner och aktiviteter. Viss statistik och uppföljning lämnas till enhetschefen, exempelvis kring besöksstatik på mötesplatserna. Samtlig uppföljning görs i IT-stödet. 16
I intervjuer framkommer att det, utöver IT-stödet, saknas formaliserad struktur för hur integrationsenhetens analys ska föras vidare till arbetsmarknadsavdelningen. Överföringen tenderar att ske muntligen. På arbetsmarknadsavdelningen är det i huvudsak avdelningschef och utvecklare som ansvarar för övergripande uppföljning och analys. Vid intervjuer framkommer att också att integrationsenheten saknar en helhetsanalys. Det uppges bero på att analysarbetet framförallt sker i de kommunövergripande samverkansgrupperna snarare än på integrationsenheten. Vidare framförs i intervjuer att uppföljningen av de kommunala insatser och projekt som inte finansierats externt behöver stärkas. Det avser främst uppföljning av utfall av projekt i relation till de ekonomiska resurser som tagits i anspråk för genomförandet. Avdelningschef och utvecklare uppger att det saknas verktyg för att göra sådana analyser. 2.6. Vår bedömning Enligt 6 kap 7 kommunallagen ansvarar nämnderna för att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen visar att kommunstyrelsen och samtliga nämnder, förutom barn- och utbildningsnämnden, har tagit fram strategier och uppdrag kring integration i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Kommunstyrelsen har antagit en verksamhetsplan för 2017 innehållande handlingsplaner. Granskningen visar att integrationsenhetens medarbetare inte har varit delaktiga i att bryta ned fullmäktiges eller styrelsens mål i handlingsplanerna. Att medarbetare ska vara delaktiga anges i kommunens riktlinjer för styrning och ledning. I intervjuer framkommer att arbetet med att utforma och följa upp insatser kopplat till integration till viss del är personberoende. Det anses bero på att varken styrelse eller nämnder har definierat vad som avses med integration. 17
Till stöd för utförandet av integrationsarbete finns riktlinjer och rutiner. Granskningen visar att det finns behov att revidera vissa av dessa på enhetsnivå. Kommunen genomför och deltar i en rad olika insatser och projekt i syfte att öka integrationen. Nyanlända erbjuds SFI och samhällsorientering i enlighet med lagkrav. Vi bedömer utifrån ovanstående att kommunstyrelsen i huvudsak har tillsett en tillräcklig styrning av integrationsarbetet som följer kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Vi bedömer att kommunstyrelsen kan stärka sin styrning genom att dels säkerställa att medarbetare i alla led är delaktiga i bryta ned mål, dels genom att definiera begreppet integration. Avsaknad av definition medför att enskildas tolkning av begreppet påverkar kommunens utformande och uppföljning av insatser inom integrationsområdet. Vi bedömer också att kommunstyrelsen utifrån sitt samordningsansvar för integrationsarbetet och utifrån sin övergripande styrfunktion kan stärka sin styrning genom att tillse att samtliga nämnder utarbetar strategier och uppdrag för området integration. Kommunstyrelsen följer upp verksamhet och ekonomi vid delårsrapporter och årsbokslut. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott har därtill beslutat om ett årshjul och följer upp integrationsarbetet i enlighet med detta. Externt finansierade insatser följs upp ur ett ekonomiskt perspektiv till skillnad från interna insatser. Granskningen visar att medarbetares delaktighet i uppföljningen kan stärkas och formaliseras. Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak följer upp verksamhet och ekonomi i enlighet med kommunens styrdokument. Kommunen samverkar både internt och externt. Samverkan är i hög grad formaliserad genom exempelvis LÖK och den interna SIV-gruppen. Samverkan med de kommunala bolagen beskrivs till viss del som personberoende. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott följer upp samverkan vid två tillfällen per år. Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak tillsett att samverkan är ändamålsenlig och effektiv samt att den följs upp på ett ändamålsenligt sätt. 18
Utifrån ovanstående bedömer vi sammantaget att kommunstyrelsen i stort har säkerställt att det finns en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess i kommunen även om det finns vissa utvecklingsområden. 19
3. Samlad bedömning 3.1. Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen i huvudsak har säkerställt en ändamålsenlig integrationsprocess. Vi bedömer dock att det finns vissa utvecklingsområden kopplat till att bland andra definiera begreppet integration samt till att stärka medarbetares delaktighet i målarbete och uppföljning. 3.2. Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Vilka styrdokument har Uddevalla kommun för flyktingmottagande och integration och används dessa på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt? På vilket sätt arbetar kommunen för att förbättra integrationen i kommunen? Finns en ändamålsenlig och effektiv samverkan mellan kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen/stiftelserna i kommunen för att säkerställa en ändamålsenlig integrationsprocess? Bedömning Till stöd för integrationsarbetet finns vissa riktlinjer och rutiner som exempelvis en förvaltningsövergripande rutin gällande mottagande av nyanlända och en plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare. Granskningen visar att det finns behov av att utveckla rutiner på enhetsnivå för det dagliga arbetet. Arbetet med att förbättra integrationen sker genom olika insatser och projekt som exempelvis samhällsorientering, SFI och mötesplatser för nyanlända. Kommunen bedriver både lagstadgad verksamhet och insatser utifrån kommunala initiativ. Nämndernas respektive ansvar för integrationsfrågor framgår i reglemente. Samverkan sker såväl inom kommunen som med externa aktörer. Den lokala samverkansgruppen (SIV) utför mycket av samverkansarbetet och uppges fungera väl. Samverkansarbetet följs upp av kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott i enlighet med beslutat årshjul. Samverkan med bolag och stiftelser beskrivs som mer personberoende även om det finns ett avtal kring bostäder. Vi bedömer att kommunstyrelsen i stort säkerställt en ändamålsenlig och effektiv samverkan. 20
Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer avseende integration? Har kommunstyrelsen och nämnder preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer med avseende på integration? Hur sker uppföljning av insatser och ekonomi i förhållande till de mål som har fastställts? Finns det en fungerande organisation, samordning och samarbetet med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Kommunfullmäktige har fastställt mål och riktlinjer avseende integrationen. Till målet finns två mått med betydelse för integrationen. I granskningen har framkommit att begreppet integration inte har tydligt definierats av vare sig kommunstyrelsen eller nämnder. Avsaknad av definition medför att enskilda företrädares tolkning av begreppet påverkar kommunens utformande och uppföljning av insatser inom integrationsområdet. Kommunstyrelsen och samtliga nämnder, förutom barn- och utbildningsnämnden, har tagit fram strategier kring integration i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Kommunstyrelsens och nämndernas styrkort omfattar även kommunfullmäktiges mått kring utanförskap och integration. Förvaltningen har i sin tur tagit fram handlingsplaner och aktiviteter. Granskningen visar att medarbetares delaktighet kan stärkas och formaliseras i utarbetandet av handlingsplaner och i uppföljningen. Kommunstyrelsen följer upp verksamhet och ekonomi vid delårsrapporter och årsbokslut. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott har fastställt ett årshjul och följer upp integrationsarbetet i enlighet med detta. Externt finansierade insatser följs upp ur ett ekonomiskt perspektiv till skillnad från interna insatser. Granskningen visar att medarbetares delaktighet i uppföljningen kan stärkas och formaliseras. Ansvarsfördelningen för integrationsarbetet framgår av nämndernas reglementen. Ansvarsfördelningen uppges vara tydlig. Samverkan med statliga myndigheter regleras i lokal överenskommelse. Den uppges fungera väl. Vi bedömer att kommunstyrelsen säkerställt en fungerande organisation, samordning och samarbete med andra aktörer. 21
3.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga nämnder omhändertar kommunfullmäktiges mål och beslutar om strategier och uppdrag i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunstyrelsen bör tillse att begrepp som integration definieras på ett sådant sätt att det utgör en tydlig styrning. Kommunstyrelsen bör tillse att medarbetare är delaktiga i arbetet med mål och uppföljning i enlighet med kommunens riktlinjer. Göteborg den 2018 Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 22
Bilaga 1: Bakgrund Under hösten 2015 ökade flyktingmottagandet av vuxna och ensamkommande barn och ungdomar i Sverige markant med anledning av det geopolitiska läget. Kommunerna ålades ett stort ansvar för mottagande och integration av nyanlända med uppehållstillstånd. Detta ansvar omfattar bland annat etablering i form av bostadsförsörjning, sysselsättning, utbildning och integration. Flera kommuner fick omstrukturera sin organisation och sina verksamheter för att möta det ökade behovet. Under 2015 tog Uddevalla kommun emot 328 nyanlända med uppehållstillstånd. Under 2016 steg siffran till 585. Därtill tog kommunen under 2015 och 2016 emot 166 respektive 15 ensamkommande barn (källa: Kommunoch landstingsdatabasen). I dagsläget har det tidigare höga antalet nyanlända minskat markant och ur ett både statligt och kommunalt perspektiv förskjuts nu insatserna för målgruppen från mottagande till integration. Att integrera nyanlända är en stor utmaning för kommunerna men essentiellt för de nyanländas fortsatta liv i kommunen. Utmaningen ställer nya och särskilda krav på styrelser och nämnder vad avser utformningen av integrationsfrämjande verksamhet. Det ställer också nya krav beträffande arbetet med myndighetsutövning. I kommunens reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår att det i kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår att leda och samordna bland annat integrationsarbetet. Ansvaret omfattar även sysselsättningsfrågor, åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen i kommunen och bostadsförsörjning. Enligt reglementet biträds kommunstyrelsen av kommunledningskontoret. Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. Det omfattar bland annat etableringsinsatser och samhällsorientering. Integrationsenheten samordnar kommunens integrations- och etableringsinsatser. Detta görs genom en förvaltningsövergripande samverkansgrupp (SIV). För att kunna säkerställa en ändamålsenlig flyktingmottagning och integration är det av vikt att kommunstyrelsen på ett strukturerat sätt styr, leder 23
och följer upp verksamheten. Det är också väsentligt att kommunstyrelsen säkerställt att det finns en fungerande samverkan inom kommunen. I kommunens flerårsplan för 2017-2019 finns två mål avseende integration. Det är att integrationen ska förbättras i form av minskat utanförskap och att boendesegregationen skall minska i kommunen. I årsredovisningen 2016 fastställs att resultatet för målet om integration inte uppnått förväntad målsättning. Detsamma gäller målet om boendesegregation. EYs erfarenheter från granskning av flyktingmottagande och integration i andra kommuner har visat att det är väsentligt att det finns tydliga målsättningar vad avser flyktingmottagande och integration samt att de följs upp. Det är också av vikt att ansvar- och roller är tydligt avgränsade och dokumenterade. Eftersom varje nämnd och förvaltning kan bidra till integrationen är det väsentligt att det finns en fungerande samverkan inom kommunen som skapar ändamålsenliga former för informations- och erfarenhetsutbyte. I God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll. 24
Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för samordningen av integrationsarbetet. Av barn- och utbildningsnämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, särvux, SFI. Av kultur- och fritidsnämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för att värna om alla människors lika värde med fokus på kulturell integration i samhället. Av socialnämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för invandrar- och flyktingverksamhet. Av samhällsbyggnadsnämndens reglemente framgår inget ansvar med koppling till integration. Riktlinjer för styrning och ledning Av kommunens riktlinjer för styrning och ledning framkommer att kommunfullmäktige utarbetar vision, utvecklingsperspektiv, övergripande mål, prioriterade områden och mätbara samt målsatta mått. Nämnderna ska utarbeta strategier, uppdrag och handlingsplaner för att nå de övergripande målen alternativt de prioriterade områdena. De kan även fastställa nämndspecifika mått. Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Enligt förordningen ska varje nyanländ erbjudas en samhällsorientering som omfattar minst 60 timmar. Kommunen bestämmer hur samhällsorienteringen ska utformas. Samhällsorienteringen ska i möjligaste mål genomföras på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl. 25
Skollagen (2010:800) Enligt skollagen ansvarar kommunen för att erbjuda samhällsorientering och SFI. Flerårsplan 2017-2019 I Flerårsplan 2017-2019 framgår kommunfullmäktiges styrkort samt prioriterade områden som avser bland annat integrationsarbetet. Ett av de prioriterade områdena är att arbeta förebyggande genom till exempel integration. Utifrån det prioriterade området framgår i styrkortet ett antal mått, till exempel att integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap samt att boendesegregationen ska minska i kommunen. Kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsen har utarbetat ett styrkort som bland annat innehåller strategier, uppdrag och mått som avser integrationsarbetet. Arbetsmarknadsavdelningen och integrationsenheten ska arbeta med strategierna, uppdragen och måtten. Utifrån kommunstyrelsens styrkort har arbetsmarknadsavdelningen och integrationsenheten utarbetat aktiviteter för att genomföra de politiskt beslutade målen. 26
Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning Kommunstyrelsens presidie (inklusive ordförande för arbetsmarknadsutskottet) Avdelningschef för arbetsmarknadsavdelningen med utvecklare Enhetschef för integrationsenheten Handläggare inom integrationsenheten Samhällsvägledare inom integrationsenheten Dokumentförteckning Ansökningar till Länsstyrelsen och Hälsopolitiska rådet avseende ett antal projekt Anvisningar för nämndernas rapportering i VuV-IT 2017-10-13. Flerårsplan 2017-2019 inklusive budget 2017. Beslutad av kommunfullmäktige 2016-06-15. Förteckning över förvaltningens handlingsplaner. Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-30. Förvaltningsövergripande rutiner gällande mottagande av nyanlända 2014-04-30. Handlingsplan SIV 2017-11-17. Mål- och utvecklingsplan för arbetsmarknadsavdelningens chef Plan för samhällsorienteringen 2017-12-21. Protokoll från arbetsmarknadsutskottets sammanträden under 2017 Ramavtal avseende kommunlägenheter inom Uddevallahems fastighetsbestånd Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Beslutad av kommunfullmäktige 2014-12-10. Resultat av enkäter från samhällsorienteringen 2017-06-09. Riktlinjer för styrning och ledning. Beslutad av kommunfullmäktige 12-04-2016. Roller, ansvarsfördelning och rutiner avseende samhällsorienteringen 2017-09-21. Slutrapport om fadderverksamhet i Uddevalla kommun 2017-12-20. 27
Slutrapport om projektet Tillsammans för inkludering i Uddevalla kommun. Strategisk plan 2015-2018. Beslutad av kommunfullmäktige 2015-03-17. Uppföljning av samhällsorienteringen i kvalitetsledningssystemet Verksamhetsplan för 2017-2019, antagen av kommunstyrelsen den 30 november 2016. Årshjul för arbetsmarknadsutskottet 2017-05-10. Årsredovisning 2016. Beslutad av kommunfullmäktige 2017-03-31. Översyn av kommunens fördelningsmodell för nyanländas etablering tjänsteskrivelse. Kommunledningskontoret 2017-11-30. 28
Bilaga 4: Arbetsmarknadsavdelningens handlingsplaner med koppling till integrationsarbetet 1. Insatser för de som står långt ifrån arbetsmarknaden Aktivitet: Nya ungdomssatsningen 2. Främja utveckling av arbetsplatser för många Aktivitet: Saknas 3. Riktade förebyggande arbetsmarknadsinsatser för nyanlända i etableringen som språkpraktik och kartläggning Aktivitet: Mottagningssamtal 4. Insatser för unga utan eller med risk att bli utan gymnasieutbildning Aktivitet: Lokal överenskommelse om samverkan för unga i arbete 5. Samordning av integration Aktivitet: Mötesplats Dalaberg och Tureborg 6. Etablering av vissa nyanlända invandrare Aktivitet: Samhällsguide 7. Kommunövergripande boendesamordning Aktivitet: Bostadsanvisning 8. Förvaltningsområdet för finska språket Aktivitet: Saknas 29
Bilaga 5: Ansvarsfördelning mellan stat och kommun 13 Staten beslutar hur många nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner inom ramen för bosättningslagen samt fördelningen per län (länstal). Migrationsverket kartlägger den nyanländes bakgrund under asyltiden. Migrationsverket matchar och anvisar nyanlända som omfattas av bosättningslagen till kommunerna. Det vill säga kvotflyktingar som har uppehållstillstånd innan inresa till Sverige och de asylsökande som har fått uppehållstillstånd som behöver hjälp med bosättning. Myndigheten beslutar också om statlig ersättning till kommuner och landsting. Migrationsverket beräknar i sina prognoser hur många personer som har behov av hjälp med bosättning i en kommun. Prognoserna ligger till grund för länstalen som regeringen beslutar om. Länsstyrelserna ska medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända och föra dialog med kommunerna om deras årsplanering. De ska även stötta kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom SFI och samhällsorientering. Länsstyrelserna ska främja regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända samt följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på både regional och kommunal nivå. Fördelningen av anvisningar mellan kommuner (kommuntalen) inom länen tas fram och beslutas av länsstyrelserna. Arbetsförmedlingen ska vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Arbetsförmedlingen ska också samordna etableringsinsatser och har bland annat ansvar för upprättande av etableringsplan. Planen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Planen ska 13 Källa: Migrationsverkets hemsida 30
minst innehålla SFI, samhällsorientering och aktiviteter för att påskynda den nyanländas etablering i arbetslivet. Försäkringskassan ansvarar för så kallad etableringsersättning. Denna betalas ut till nyanlända som har en etableringsplan tillsammans med Arbetsförmedlingen. 31
Hedersrelaterat våld v och förtryck 1 (7) 2018-06-04 Handläggare Utvecklaree Annette Nyman Telefon +46522696049 annette.nyman@uddevalla.se Sammanfattning Hedersrelatera våld och förtryck Jag har hämtat följande material från hemsidor, samt presentationer i form av bildspel. Vad är Hedersrelaterat våld och förtryck? På Länsstyrelsen Östergötlands hemsida http://www.hedersfortryck.se/ kan vi läsa följande: Länsstyrelsen Östergötland arbetarr på uppdragg av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer somm t.ex. barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Varje år saknas elever när skolan startar efter sommarlovet. Riskenn finns att dee kan ha blivit gifta mot sin vilja eller utsatta för andra former av hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryckk utgår ifrån det rättighetsperspektiv som betonas i regeringens uppdrag såväl som i dee universella mänskligaa rättigheterna. I FN:s generalförsamlings resolution Avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn fastställs att brott mot kvinnor i hederns namn är en mänsklig rättighetsfråga och att stater har en skyldighet att förebygga, utredaa och åtala brott och erbjuda skyddd till de som utsätts. Att inte göra detta utgör enligt resolutionenn ett brott mot m mänskliga rättigheter. I resolutionen betonass att en otillräcklig förståelse av grundorsakerna till mäns våld mot kvinnor och brott i hederns namn förhindrar möjligheterna att motverka våldet. Viktigt attt uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck utifrån u ett rättighetsperspektiv FN:s generalförsamling och andra verksamheter inom FN har uppmanat regeringar att utveckla och implementera lagar och andra åtgärder för att utrota skadliga sedvänjor och traditioner, inklusive tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning och hedersrelaterade brott. I Sverige har regeringen tagit initiativ till omfattande insatser för att förebyggaa hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer somm t ex barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. I handlingsplan 2007/08:39 fastslår f regeringen att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våldd i samkönade relationer är oacceptabelt och att strävan är att våldet ska upphöra. I proposition 2013/14:208 betonar regeringen att tvångsäktenskap och barnäktenskap inte kan tolereras. Regeringen lyfter fram att det står klart att äktenskap mot den egna viljan är ett problem i Sverige och att det ur de drabbades perspektiv handlar om allvarliga kränkningar och stora ingrepp i den personliga integriteten och friheten. I regeringens proposition 1998/99:70 konstateras att könsstympning inte endast är ä ett brott mot rätten Kommunledningskontoret Arbetsmarknadsavdelningenn www.uddevalla.se Postadress 45142 UDDEVALLA U Besöksadresss Tellefon (vx) Arbetsmarknadsavd/integration 0522-69 60 00 Junogatan 2 E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se Fax fax
2 (7) 2018-06-04 till kroppslig integritet utan också utgör ett förnekande av kvinnanss rätt till självständighet. När hedersrelaterat våld och förtryck synliggörs kan detta väcka enn rädsla för att stigmatisera vissa grupper. Att förstå att normer kring kön, makt och sexualitet inte är statiska utan förhandlings- och förändringsbara och också samverkar med andra faktorer på individ och gruppnivå är viktigt att synliggöra i förhållande till mäns m våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, särskilt i ett tidigt förebyggandee perspektiv. Enligt Länsstyrelsen Östergötland får dock rädslan för stigmatiseri ng aldrig leda till att individer förvägras sina mänskliga rättigheter och att hedersrelatera våld och förtryck osynliggörs. I arbetet med de som utsätts förr eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck måste den enskilda personens situation alltid varaa i fokus, liksom utgångspunkten att mänskliga rättigheter är lika för alla. På Utbildningsdepartementets hemsida kan vi ta del av Rapporten: Hedersrelaterad problematik i skolan en kunskaps och forskningsöversikt.. Rapporten är från 2010 och Delegationen för jämställdhet i skolan. Denna rapport är en kunskapsöversikt över svenska forskningsprojekt som berör frågor om hedersrelaterad problematik i skolan. I rapporten ger författarnaa sin tolkning av hur det kan komma sig attt hedersrelaterade normer vidmakthålls i vissaa familjer i Sverige i dag. I rapporten diskuteras även åtgärder som skolan kan vidta för att arbeta med den hedersrelaterade problematiken. I rapporten framhålls bland annatt att hedersrelaterade problem i skolan kan uppfattas som riskfyllda med tanke på stigmatisering och rädsla för främlingsfientlighett och ökning av fördomar, men att detta inte på något sätt får hindra skolpersonalen att ta itu med problemen och att vara observanta på vad hederstänkande kann medföra. Hederstänkande får inte stå i vägen för alla elevers rätt till kunskapp oberoendee av kön, etnicitet etc. Skolverket skriver bl.a. på sin hemsida: Kunskapenn om hedersrelaterat våld och förtryck i det svenska samhället är i dag större än då det först uppmärksammades i Sverige i slutet av 1990-talet. Sedan S dess har forskning och olika kartläggningar genomförts, ny kunskap har tillförts och flera myndigheter genomför insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Att upprätthålla en familjs heder innebär framför allt attt kontrolleraa den unga kvinnans sexualitet, så att hon inte drar skam över familjen. Kravet på att flickan är oskuld före äktenskapet är en sådan kontroll men också familjens kontroll överr valet av framtida partner. Inte enbart flickor Ett hederstänkande omfattar emellertid inte enbart flickorna och dee unga kvinnorna utan även pojkarna och de unga männen, som till exempel kan tvingas till giftermål mot sin vilja. Det är också de unga männen som kann förmås att utöva våld och förtryckk mot
3 (7) 2018-06-04 andra, som systrar, bröder eller kusiner. Skolpersonal behöver således inte enbart uppmärksamma de unga kvinnornas utan även de unga männens situation. Hedersproblematik i skolan tar sig olika uttryck och kan till exempel innebäraa att flickor och ibland även pojkar begränsass av sin familj att delta i vissa delar av undervisningen, till exempel sex- och samlevnadsundervisning, musikundervisning eller simundervisning i idrott och hälsa. Elever kan även varaa utsatta förr social kontroll av släktingar och bekanta. Ur Bildspel Juno Blom, Länsstyrelsen Östergötlands län
2018-06-04 4 (7)
5 (7) 2018-06-04 Ur Bildspel Hälsokällan
2018-06-04 6 (7)
2018-06-04 7 (7)