INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har getts sedan många år tillbaka vid Göteborgs universitet, under senare år vid institutionen för språk och litteraturer, och tidigare vid dåvarande institutionen för orientaliska språk. Ämnet har dock inte varit huvudområde, men det har utvecklats starkt under senare tid och erbjuder nu möjlighet att läsa till och med kandidatnivå och vidare på avancerad nivå. Därför anhåller institutionen nu om att huvudområdet kinesiska inrättas så att studenterna ska kunna få ut en examen i ämnet. Vid institutionen för språk och litteraturer innefattar ämnet kinesiska studier i det kinesiska språket, både modern rikskinesiska och klassisk kinesiska, samt studier i kinesisk kultur. Ämnet är förankrat i sinologisk forskning och syftar till att ge en fördjupad förståelse för och kunskap i både den moderna rikskinesiskan, klassisk kinesiska och olika uttryck av kinesisk kultur, detta för att kunna förstå och analysera olika aspekter av Kina i dag och historiskt. Sedan ett par år tillbaka har ämnets kurser successivt byggts ut till att omfatta fem terminers heltidsstudier, och det är nu möjligt att läsa till och med kandidatnivå; från och med hösten 2015 ges kursen KI1500 Kinesiska Fördjupningskurs III där ett självständigt arbete (15 hp) ingår. Lärarkompetens och kompetensutveckling rekryterade 2013 två universitetslektorer i ämnet, efter att en tidigare universitetsadjunkt avgått med pension. Båda är docenter och har en betydande disciplinär bredd; de är specialiserade inom litteratur, film, idéhistoria och religion. Därtill kommer att en biträdande universitetslektor har tillträtt i augusti 2015, samtidigt som en universitetsadjunkt (med kinesiska som modersmål) tjänstgör på en tillsvidareanställning på 20 %. De två docenterna är aktiva forskare, har drivit självständiga forskningsprojekt, bl.a. med finansiering från Vetenskapsrådet, och har lång undervisningserfarenhet. De har båda forskning och kompetens- 1 (5)
utveckling inom sin anställning. De har också genomgått högskolepedagogisk utbildning och har erfarenhet av både doktorandhandledning och doktorandexamination. Följande lista sammanfattar anställningssituationen i ämnet: Fredrik Fällman universitetslektor, docent (100 %) Martin Svensson Ekström universitetslektor, docent (100 %) Xinzheng Wan biträdande lektor (100 %) Guohua Hu universitetsadjunkt (20 %) Forskningsanknytning Inom ämnet kinesiska finns en tydlig koppling mellan dels grundnivå och planerade kurser på avancerad nivå, dels den forskning som bedrivs av ämnets tre heltidsverksamma lärare. På sikt planeras också utbildning på forskarnivå. Med förankring i fördjupad språklig kompetens och i den traditionella sinologins fokus på textstudier, vill ämnet omsätta den specialiserade forskningskompetensen från områdena litteratur, film, idéhistoria och religion i undervisningen på grundnivå. Särskilt utvalda moment (bl.a. textsamlingar, tolkningstraditioner och filmer) sätts in i ett större kulturellt sammanhang utifrån de enskilda lärarnas specifika kompetens. Studenterna får på så vis både en starkare språklig förankring och en forskningsanknuten fördjupning genom det aktuella materialet. I grundutbildningen ingår förutom rent språkliga moment också delkurser med fokus på det samtida kinesiska samhället, kinesisk historia, kinesisk litteratur och kinesisk idéhistoria, där de forskande lärarnas kompetens direkt kopplas till undervisningen. Kurserna syftar också till att redan från första terminen främja ett kritiskt tänkande, träna akademiskt skrivande genom självständiga uppgifter, samt göra studenterna nyfikna på forskningens möjligheter och förutsättningar. De båda universitetslektorerna hör till forskningsprofilen Transkulturalitet, och element av tematik och teori relevanta för profilen förs in i undervisningen. Den gradvisa utvecklingen med forskningsanknuten undervisning och progressionen mellan kurserna ska teoretiskt och metodiskt förbereda studenterna för det större självständiga arbetet under termin fem, syftande till en kandidatexamen i kinesiska. Studenterna bjuds även in till The Bernhard Karlgren Seminar Series, som initierades vårterminen 2014. Seminarieserien, benämnd efter professor Bernhard Karlgren, världskänd sinolog och rektor vid Göteborgs högskola 1931-36, bjuder in framstående sinologer från Europa, USA, Asien och Sverige för att föreläsa om sin aktuella forskning, vilket ger studenter, lärare och andra intresserade en möjlighet att ta del av ledande sinologisk forskning. Föreläsningarna filmas dessutom och läggs ut på seminariets hemsida som ett led i etableringen av Göteborgs universitet som ett centrum för nydanande sinologisk forskning. Övergångsmöjligheter till nästa nivå Fem terminers studier inom huvudområdet kinesiska ger behörighet till studier i kinesiska på avancerad nivå inom institutionen för språk och litteraturer. Det finns även möjlighet att fortsätta inom institutionens två nya magister/masterprogram, Språk och interkulturell kommunikation respektive Världslitteratur. 2 (5)
Internationalisering Som framgår ovan är ämnet kinesiska internationellt i sig, då det öppnar för direkt kommunikation med, och djupare förståelse för, en av de stora världskulturerna. Utlandsstudier erbjuds vid Fudan University i Shanghai under större delen av termin fyra (fördjupningskurs II) 1, vilken samtidigt utgör en integrerad del av utbildningen vid Göteborgs universitet. Det finns också möjlighet att studera i Kina eller på Taiwan genom andra kontakter och avtal. Ämnet planerar nu dessutom att bjuda in en gästforskare från Fudan University, som genom sin kompetens inom litterär översättning kan förväntas bidra till hela institutionens verksamhet. Samtidigt finns det planer på att arrangera en konferens om nordisk sinologi i samarbete med Fu Jen Catholic University i Taipei, Taiwan, vilket banar väg för fortsatt och fördjupat samarbete via denna kontakt. Praktik inom utbildningen I fråga om praktik så uppmuntras studenterna att komplettera sina studier i kinesiska med institutionens praktikkurs SPL150 Språk i praktiken, alternativt KAH100 Kvalificerad arbetspraktik med humanistisk inriktning, eller motsvarande annan befintlig praktikkurs. Stabilitet och långsiktighet De två universitetslektorerna kompletterar varandra såväl forsknings- som utbildningsmässigt: Den ena fokuserar på litteratur och idéhistoria, och den andra på språk och religion. Viktigt är också att de båda bedriver ett kontinuerligt och aktivt pedagogiskt arbete, inte minst vad det gäller kursutveckling, att de visar ett stort engagemang gentemot studenterna, och att de har goda vetenskapliga kontakter inom universitetsvärlden, inte bara i Sverige utan även internationellt. Dessutom stärker rekryteringen av den biträdande lektorn såväl den språkvetenskapliga forskningen som lärarkompetensen inom ämnet. Därtill kommer att ämnets uppdrag har utökats från 50 hst till 65 hst för 2015. Söktrycket är gott och har så varit sedan flera år tillbaka. Det finns alltså möjlighet till bred rekrytering och utbildning av studenter på grundnivå och avancerad nivå, och på sikt så även på forskarnivå. Liknande utbildningar Vid Stockholms och Lunds universitet finns utbildning i kinesiska på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Uppsala universitet har utbildning på grundnivå fram till kandidatexamen, och detsamma gäller Högskolan Dalarna. Vid Luleå tekniska högskola, Umeå universitet, Blekinge tekniska högskola, Karlstads universitet och flera andra universitet och högskolor finns kurser i kinesiska utan möjlighet till examen. Utbildningen i Göteborg skiljer sig dock från de flesta av dessa andra 1 Fudan University är ett av Kinas främsta universitet och rankas bland världens 75 främsta enligt QS (World University Rankings) 2014. 3 (5)
utbildningar genom att lägga vikt vid såväl färdighetsträning i modern rikskinesiska (putonghua), som kunskap i klassisk kinesiska och fördjupad förståelse av kinesisk kultur. Koppling till framtida arbetsmarknad Kinesiska hör till de klassiska kulturspråken, och den historiska traditionen är högst levande i det moderna kinesiska samhället. Samtidigt är Folkrepubliken Kina (inkl. Hongkong), och i viss mån också Taiwan, viktiga ekonomier globalt sett, och Folkrepubliken är en ledande politisk aktör i världen. Litteratur, konst och andra kulturella uttryck från det kinesiska språkområdet upptäcks också av allt fler i västvärlden. Kunskaper i kinesiska och om kinesisk kultur blir därför allt viktigare för en fördjupad omvärldsanalys och för ett större och djupare förankrat utbyte med den kinesiska kultursfären. Modern rikskinesiska får därmed ökad betydelse inom många olika områden, allt från näringslivet till utbildnings- och turistsektorn. En examen i kinesiska kommer därför att vara ett viktigt komplement till olika samhällsvetenskapliga, tekniska och ekonomiska utbildningar. Fördjupade kunskaper i kinesiska, kinesisk kultur, historia och idétradition ger möjligheter till den omvärldsanalys med spetskunskap som eftersöks inom flera områden. Det ökade kulturella och ekonomiska utbytet kommer också att öka efterfrågan inte bara på tolkar och översättare utan även på experter som verkligen kan tolka och förstå Kina bortom det ytliga. Studenter som genomgår utbildningen har stora möjligheter till arbete inom näringslivet, utbildningssektorn och kulturlivet. Dessutom innebär den statliga satsningen på utbildning i kinesiska i grundskola och gymnasium att många behöriga lärare i kinesiska kommer att behövas. Hållbar utveckling För att förstå dagens komplexa kinesiska samhälle och dess aktuella utmaningar (inte minst vad det gäller demokrati-, miljö- och befolkningsfrågor) krävs kunskaper både i språket och om Kinas historiska erfarenheter. Därför är det väsentligt att notera att efter sina studier har studenterna förvärvat mycket mer än sin nya språkfärdighet. De har också utvecklat sin analytiska förmåga, sin förmåga till kritiskt tänkande, och framför allt fått en djupare förståelse för en annan kultur. Detta är i sig en förutsättning för hållbar utveckling, till exempel för internationella relationer och vidare kunskapsförmedling om Kina. Bildning Kinesiska är det språk som talas som modersmål av flest människor i världen, och det får också allt större betydelse internationellt. Kurserna i ämnet lägger stor vikt vid kinesisk samhälls- och kulturhistoria (litteratur, religion, filosofi, historia, film) och ger en djupare inblick i allt från den gamla kinesiska kulturen till dagens Kina. Kunskap i klassisk kinesiska ger inte bara tillgång till en flertusenårig tanketradition utan fördjupar även förståelsen för den moderna kinesiskan. Kunskap i och om det kinesiska språket, och om kinesisk kultur och historia, vidgar perspektiven och ger en djupare förståelse för helt annorlunda livssituationer och erfarenheter. Genom att på detta sätt fördjupa och 4 (5)
utveckla kunskap (Vision 2020, s. 24) bidrar ämnet inte bara till en allmän kunskapsutveckling utan också till att visa på hur olika kulturers och människors värderingar och trossystem påverkar omvärlden. Planerad dimensionering och finansiering Ämnet har för närvarande ett utbildningsuppdrag på 65 hst. Med det starka söktryck som kurserna i kinesiska har sedan flera år förefaller det realistiskt med en gradvis utbyggnad av detta uppdrag. I handlingsplanen för kinesiska från 2013 (dnr V 2012/381) föreslås en successiv utbyggnad till 75 hst. Huvudområdets plats i universitetets samlade utbildningsutbud Kinesiska ingår som ett av språken inom grundutbildningen på institutionen för språk och litteraturer vid den humanistiska fakulteten. Det utgör även en av de språkliga inriktningarna på Ekonomprogrammet vid Handelshögskolan. Det finns också möjlighet att välja kinesiska som huvudområde inom institutionens program på avancerad nivå, Språk och interkulturell kommunikation respektive Världslitteratur. Vilka examina som huvudområdet är avsett för Huvudområdet kinesiska är avsett för filosofie kandidat-, magister- och masterexamen. 5 (5)