RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 5 av 5 Sammanfattning och slutsatser 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1491 8 LO 03.10 100 satser
Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport 3 Friheter och förmåner i arbetet Rapport 4 Facklig aktivitet och fackligt arbete Rapport 5 Sammanfattning och slutsatser
Hur undersökningen har genomförts Intervjuer med ett slumpmässigt urval av anställda 18 64 år. Sammanlagt drygt 7 000 personer har intervjuats under våren 2002. Undersökningen har utförts av SCB Frågor har utformats i samarbete med SCB. Intervjuerna har gjorts av SCBs väl utbildade och mycket erfarna intervjuare. Jämförbarheten med tidigare undersökningar mycket viktig (1998, 1993 och 1988).
Viktiga kompletteringar i 2002 års undersökning Betydligt större urval än tidigare. Fler fackförbund kan redovisas. Uppdelningar också efter antal anställda på arbetsplatsen, utländsk bakgrund och region. Vissa nya frågor till ej fackligt anslutna.
DIAGRAM 1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? LO-medlemmar. Anställningstrygghet Löner Skydd mot inkomstförluster Arbetsmiljö Jämställdhet mellan kvinnor och män Möjlighet till semester Bekämpande av arbetslöshet Information om medlemmarnas sociala rättigheter Arbetstider Fackligt/socialt arbete Utbildning i arbetet Inflytande över det egna arbetet Opinionsbildning Utvecklande av medlemsförmåner Utveckling av arbetets innehåll Fackligt samarbete i Europa Barnomsorg Skatter 63 59 58 56 97 96 96 96 95 91 90 87 83 80 79 76 76 71 Bostadskostnader Matpriser 36 36 0 25 50 75 100 % Mycket viktigt Ganska viktigt
EXTRA 1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga uppgifterna? Ett brett fackligt uppdrag (många frågor anses viktiga). Fortsatt prioritering av de fackliga kärnfrågorna. Uppvärdering av vissa frågor (främst jämställdhet, kompetens och utveckling, medlemsförmåner). Integration tveklöst en av de största frågorna framöver. Stor samstämmighet i synen på vad som är viktiga fackliga frågor.
DIAGRAM 2 Anser att utvecklande av medlemsförmåner är ett viktigt fackligt område. % 100 75 75 67 60 50 51 49 44 25 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor LO TCO SACO Män Mycket viktigt Ganska viktigt
TABLÅ 1 Hur de anställda ser på det lokala fackets inflytande på arbetsplatsen. Procent. LO TCO SACO Samtliga Det lokala facket: bör ha mer att säga till om 54 48 45 51 bör ha mindre att säga till om 3 3 5 4 bör varken ha mer eller mindre att säga till om 35 39 42 37 vet ej, ej svar 8 9 9 8 Summa 100 100 100 100
DIAGRAM 5 Synen på det lokala fackets inflytande på arbetsplatsen. LO-medlemmar. % 100 75 50 53 58 64 Facket bör ha mer att 25 säga till om 0 3 7 5 25 Facket bör 50 ha mindre att säga till om 75 100 Född i Sverige Född i övriga Norden Född utanför Norden
EXTRA 2 Facklig organisationsgrad Hög facklig organisationsgrad men liten minskning sedan 1990. Stora strukturförändringar på arbetsmarknaden har betydelse. Var det bättre förr? Vad har hänt i ett långsiktigt perspektiv med den fackliga anslutningen? Minskad facklig organisationsgrad bland de unga. Kan annorlunda former för fackligt medlemskap för ungdomar vara en möjlighet under en övergångsperiod innan det sker en mera fast etablering på arbetsmarknaden? Glädjande hög facklig anslutning bland de utlandsfödda men goda möjligheter att öka ytterligare. Mycket lägre facklig anslutning på små arbetsplatser än på större. De internationella olikheterna har inte minskat utan snarare ökat något.
DIAGRAM 8 Facklig organisationsgrad för löntagare i olika länder. Sverige Finland Danmark Belgien Norge Österrike Italien Kanada Storbritannien Australien Tyskland Nederländerna Schweiz Japan USA Frankrike 81 78 75 61 52 36 35 31 29 24 23 23 22 21 13 10 0 25 50 75 100 %
EXTRA 3 Facklig organisationsgrad för kvinnliga och manliga arbetare och tjänstemän. Första kvartalet 2003 och förändringarna sedan 1990. Facklig organisationsgrad i procent Förändring i procentenheter Kvinnliga arbetare 83,7 0,9 Kvinnliga tjänstemän 82,5 1,4 Manliga arbetare 81,3 1,9 Manliga tjänstemän 75,4 2,5 Alla anställda 80,6 1,7
TABLÅ 5 Förändringar av den fackliga organisationsgraden sett i ett längre tidsperspektiv sedan år 1968. Siffrorna avrundade till hela procenttal. 1968 1975 1980/81 1990 2003 Samtliga anställda Båda könen 69 78 84 82 81 Kvinnor 56 72 82 84 83 Män 78 82 85 81 78 Arbetare Båda könen 73 78 83 84 82 Kvinnor 53 67 80 84 84 Män 83 84 86 83 81 Tjänstemän Båda könen 65 79 84 81 79 Kvinnor 61 78 84 84 83 Män 68 80 84 78 75
EXTRA 4 Den fackliga organisationsgraden för arbetare i olika branscher. Första kvartalet 2003 och förändringarna sedan 1990. Facklig organisationsgrad i procent Förändring i procentenheter Tillverkningsindustri 89,9 + 0,8 Byggnadsverksamhet 87,6 2,1 Parti- och detaljhandel 67,4 0,7 Övrig privat service 74,0 + 4,4 Statlig verksamhet 91,3 0,6 Kommunal verksamhet 90,2 + 2,8 Alla branscher 82,4 1,1
TABLÅ 7 Facklig organisationsgrad. Arbetare i olika branscher vid arbetsplatser av olika storlek (antal anställda). Första kvartalet 2003. 1 5 6 10 11 49 50 99 100 499 500 Oavsett storlek Alla branscher 68,5 75,4 82,4 88,0 90,7 91,5 82,4 Tillverkningsindustri 70,6 69,0 85,0 92,9 95,1 94,8 89,9 Byggnadsverksamhet 74,4 81,8 92,5 94,1 94,2 * 87,6 Parti- o detaljhandel 59,2 63,6 67,9 77,8 82,1 * 67,4 Övrig privat service 63,6 66,2 74,1 79,6 84,1 82,7 74,0 Statlig verksamhet * * * * * * 91,3 Kommunal verksamhet 86,1 91 91,9 93,3 91,3 91,0 90,2 * Antalet i urvalet alltför litet.
DIAGRAM 9 Förändringar av den facklig organisationsgraden bland arbetare i olika åldersgrupper sedan 1990. Siffrorna avrundade till hela procenttal. % 100 75 69 77 68 83 84 84 77 87 89 88 85 90 91 91 89 58 50 25 0 24 år 25 29 år 30 44 år 45 64 år 1990 1993 1998 2003
TABLÅ 11 Facklig organisationsgrad första kvartalet 2003. Kvinnliga och manliga arbetare med olika födelseland. Kvinnor Män Födda i Sverige 83,8 81,2 Födda i övriga Norden Minst 10 år i Sverige 89,1 89,7 Högst 9 år i Sverige * * Födda i övriga Europa mm** Minst 10 år i Sverige 87,7 86,2 Högst 9 år i Sverige 74,3 83,4 Födda i övriga världen Minst 10 år i Sverige 81,9 75,5 Högst 9 år i Sverige 74,0*** 79,5*** Alla arbetare 83,7 81,3 * Antalet i urvalet alltför litet. ** Övriga Europa, USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland. *** Beräknad som ett genomsnitt av första kvartalen 2002 och 2003.
EXTRA 5 Möjligheterna att öka den fackliga anslutningen Det fackliga medlemskapet är något som utsätts för en mera ingående prövning än tidigare. Både utbytet av det fackliga medlemskapet och avgiftsfrågorna är viktiga i det sammanhanget. Snabba förändringar i arbetslivet ställer stora krav på förnyelse av den fackliga verksamheten. Nästan hälften av ej fackligt organiserade arbetare säger att de kan tänka sig att gå med i facket.
EXTRA 6 Viktigt att kunna möta facket på arbetsplatsen En väl utbyggd lokal facklig verksamhet är helt avgörande för fackets styrka och förmåga att hävda medlemmarnas intressen. Facket på arbetsplatsen har en mycket stark ställning och åtnjuter ett stort förtroende. Direktkontakter mellan medlemmar och förtroendevalda blir allt betydelsefullare. Det är viktigt med: många förtroendevalda. att dessa har en sammansättning som återspeglar medlemskåren. att de förtroendevalda ges stöd och utbildning. att medlemmarna känner till sina fackliga företrädare.
TABLÅ 13 Skulle kunna tänka sig att gå med i facket. Procent av ej fackligt anslutna arbetare. Uppdelning på kvinnor och män. Kvinnor Män Båda könen Ja, absolut 29 11 18 Ja, kanske 27 30 29 Nej 34 58 49 Vet ej 10 1 4 Summa 100 100 100
DIAGRAM 11 Av vilka skäl är du inte medlem i facket? Ej fackligt organiserade arbetare. Tveksam till nyttan att vara med 29 Medlemsavgiftens storlek 21 Är endast tillfälligt anställd 10 Facket arbetar för mycket med politik 9 Har aldrig blivit tillfrågad 6 Facket är toppstyrt 3 Vill av principiella skäl inte vara med 3 Ingen eller få på arbetsplatsen är anslutna 3 Är arbetslös 1 Ingen organisation på arbetsplatsen som passar 1 0 25 50 75 100 %
DIAGRAM 12 LO-medlemmarnas uppfattning om varför vissa inte är med i facket. Medlemsavgiftens storlek 50 Tveksam till nyttan att vara med 39 Facket arbetar för mycket med politik 4 Vill av principiella skäl inte vara med 3 Ingen eller få andra på arbetsplatsen är anslutna 1 Ingen organisation på arbetsplatsen passar 1 0 25 50 75 100 %
EXTRA 7 Synen på lönesättning och löneskillnader Budskapen från de anställda är mycket tydliga: De vill minska löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper. Men kompetens, erfarenhet och arbetets krav bör påverka lönens storlek. De anställda vill också utjämna skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner.
EXTRA 8 Att kunna växa och utvecklas i arbetet Friheten i arbetet fortfarande graderad efter lönens storlek. Mycket stora klass- och könsmässiga skillnader. Kvinnorna inom LO ligger allra sämst till. Knappast behoven som har varit vägledande för denna fördelning. Arbetarfamiljer med barn är i en alldeles särskilt utsatt position vad gäller att klara det som beskrivs som livets stora och svåra tidspussel samordningen mellan arbetet och den andra delen av livet. Friheten vad gäller arbetstid och ledighet har ökat, däremot inte friheten att kunna styra den egna arbetssituationen. Personalutbildningen ligger på en alldeles för låg nivå den minskning som skett bland LO-medlemmar är allvarlig. I många jobb utnyttjas inte alls de kunskaper och färdigheter som de anställda har. Mer än var femte LO-medlem anser sig vara överkvalificerad för det jobb man har.
EXTRA 9 Säg mig vilken lön du har, så ska jag säga dig vilken frihet du har i ditt arbete.
DIAGRAM 18 Kan ta ledigt under arbetsdagen utan löneavdrag med kort varsel för att uträtta ett ärende på en timme. % 100 75 77 62 50 47 50 38 25 0 16 000 16 001 20 000 20 001 24 000 24 001 30 000 30 001 Månadslön före skatt
TABLÅ 19 Frihet vad gäller arbetstid och ledighet bland kvinnor och män inom LO, TCO och SACO. Kan uträtta kortare ärende utan löneavdrag Kan börja senare en dag och jobba igen senare Har flextid Kan själv bestämma semesterförläggning LO Kvinnor 32 55 38 55 Män 44 67 38 66 TCO Kvinnor 46 70 58 57 Män 69 81 69 69 SACO Kvinnor 55 74 71 61 Män 71 90 83 69
DIAGRAM 20 Ofrihetens trappa hårt styrd arbetssituation. SACO privat män 4 SACO statlig män SACO statlig kvinnor TCO privat män TCO privat kvinnor 13 13 15 15 SACO kommunal män TCO statlig kvinnor 24 25 LO privat män SACO kommunal kvinnor TCO kommunal kvinnor TCO statlig män LO privat kvinnor LO kommunal män LO statlig män LO kommunal kvinnor 33 36 36 38 38 39 41 45 LO statlig kvinnor 51 0 25 50 75 100 %
TABLÅ 20 Stor ofrihet i arbetet och problem i arbetsmiljö och hälsa. Procent av åldersgruppen 45 64 år. Arbetare Låg- och mellantjänstemän Högre tjänstemän Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Stor ofrihet vad gäller arbetstid och ledighet 46 32 31 16 8 6 Hårt styrd arbetssituation 46 36 31 22 12 9 Upprepade och ensidiga arbetsrörelser 59 53 38 23 16 15 Olämpliga arbetsställningar 64 62 26 15 9 7 Dagligen tunga lyft 50 31 7 5 3 0 Enformigt arbete 20 25 8 5 3 3 Svår värk i skuldror, nacke eller axlar 31 19 15 10 7 3 Långvarig sjukdom i skelett eller rörelseorgan 38 26 19 18 14 14 Förtidspension eller sjukbidrag 24 16 8 5 5 3
EXTRA 10 Uppger att det under de senaste 12 månaderna har förekommit följande på den egna arbetsplatsen. LO-medlemmar. Omorganisation 37 Uppsägning av personal eller varsel om uppsägning eller permittering 29 därav uppsägning av personal 26 Utflyttning av verksamhet till annan ort 6 Källa: LO-bearbetningar av SCBs undersökningar av levnadsförhållandena 2000/2001.
DIAGRAM 21 Tid för personalutbildning i procent av total arbetstid. % 8 7 6 5,3 5 4,7 4 3,4 3 2 1,9 1 0 LO TCO SACO Samtliga anställda
DIAGRAM 22 Rankningslista efter hur mycket personalutbildning man fått. Tid för personalutbildning i procent av total arbetstid. SACO statlig 7,9 TCO statlig 7,7 TCO kommuner 6,2 SACO landsting 5,4 TCO landsting 5,2 SACO kommuner 5,1 LO landsting 4,1 SACO privat 3,9 TCO privat 3,5 LO statlig 3,1 LO kommuner 2,1 LO privat 1,7 0 1 2 3 4 5 6 7 8 %
DIAGRAM 23 Personalutbildningstrappan. Tid för personalutbildning i procent av total arbetstid. Industrifacket Transport Skogs- och Trä Handels Metall Byggnads 0,7 0,8 1,2 1,5 1,6 1,8 Kommunal SEKO Handelstjm Industritjm 2,5 2,7 3,0 3,1 SACO privat 3,9 SACO kommuner Kommunaltjm Vårdförbundet SACO landsting 5,1 5,3 5,4 5,4 Lärarförbundet 6,0 Statstjm SACO statlig 7,5 7,9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 %
EXTRA 11 De fackliga förtroendeuppdragen 12 procent av LO-medlemmarna har fackligt förtroendeuppdrag. De har tillsammans 205 000 uppdrag. De tre vanligaste uppdragen är: skyddsombud 29 % 60 000 uppdrag styrelseuppdrag 24 % 50 000 uppdrag kontaktombud, arbetsplatsombud 20 % 40 000 uppdrag De grupper som är underrepresenterade bland de förtroendevalda är främst unga kvinnor och kvinnor som är födda i länder utanför Norden. Många är beredda att ta på sig fackliga uppdrag om de blev tillfrågade. Alldeles särskilt gäller det just unga kvinnor och utomnordiska kvinnliga invandrare.
EXTRA 12 Läsning av fackliga tidningar De fackliga tidningarna har uppenbarligen stort läsvärde. Den tidigare nedgången i läsandet har brutits. Läsandet har ökat också bland de unga. De fackliga tidningen verkar vara en av de allra bästa kanalerna att nå de fackligt ointresserade. Glädjande att de utlandsfödda i så stor utsträckning läser de fackliga tidningarna.
DIAGRAM 30 Hur mycket man läser av den fackliga tidningen. LO-medlemmar. % 100 85 82 75 70 62 64 63 50 25 0 Födda i Sverige Födda i övriga Norden Födda utanför Norden Födda i Sverige Födda i övriga Norden Födda utanför Norden Kvinnor Män Större delen av innehållet En del av innehållet
EXTRA 13 Synen på det facklig-politiska samarbetet Av LOs medlemmar vill 43 procent att samarbetet mellan LO och socialdemokratiska partiet ska vara oförändrat eller öka, medan 21 procent anser att det bör minska eller upphöra. Så mycket som mer än var tredje LO-medlem 36 procent har svarat vet ej eller inte svarat alls. Det görs ofta gällande att ungdomar är mer negativa till det fackligt-politiska samarbetet än andra. Resultaten ger inte något stöd för det påståendet. Däremot är de unga osäkrare än de äldre i sina svar Den stora förändringen som har skett över tiden är att andelen osäkra har ökat kraftigt. Ökning från 16 till 36 procent sedan 1988.
TABLÅ 26 Förändringar i synen på samarbetet mellan LO och socialdemokratiska partiet. LO-medlemmar. Procent. Samarbetet bör: 1988 1993 1998 2002 Öka 25 26 23 17 Vara oförändrat 36 32 29 26 Minska 10 14 11 8 Upphöra 13 15 17 13 Vet ej, ej svar 16 13 20 36 Summa 100 100 100 100
EXTRA 14 Upplevd yrkes- och klassmässig tillhörighet Gränserna mellan arbetare och tjänstemän uppfattas som allt mera flytande. Många tjänstemän ser sig själva som arbetare (30 procent av TCOs och 15 procent av SACOs medlemmar). Däremot är det mycket mera ovanligt att arbetare ser sig som tjänstemän. Det finns stora skillnader mellan kvinnliga och manliga tjänstemän kvinnor identifierar sig oftare än män som arbetare.
DIAGRAM 31 Känner sig mest som arbetare eller tjänsteman. % 100 89 87 82 75 57 64 69 50 36 25 24 21 6 7 9 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män LO TCO SACO Mest som arbetare Mest som tjänsteman
EXTRA 15 Ungdomarna och facket Ungdomarna går på fackliga möten i mindre utsträckning än andra. Det fackliga intresset är i stort sett detsamma bland ungdomar som bland andra. Direktkontakter med fackligt förtroendevalda är mycket betydelsefulla. Ungdomarna läser mindre i de fackliga tidningarna men en ökning har skett efter tidigare nedgång. Den fackliga organisationsgraden har minskat bland de unga. Annorlunda former för fackligt medlemskap under en övergångstid innan en mera fast etablering sker på arbetsmarknaden bör övervägas. Ungdomarna är inte mer negativa till det facklig-politiska samarbetet än andra, men osäkerheten är större.
EXTRA 16 Stora och små arbetsplatser De fackliga organisationsgraden är mycket lägre på små arbetsplatser än på stora. Kunskaperna om fackliga företrädare är betydligt mindre på små arbetsplatser än på större. Många gånger saknas lokalt fack. De anställda på små arbetsplatser anser i mindre utsträckning än dem på stora arbetsplatser att det fackliga medlemskapet ger fördelar.
EXTRA 17 De utlandsfödda och facket Större fackligt intresse bland de utlandsfödda. De utlandsfödda är också mera positiva än andra till ett ökat inflytande för facket på arbetsplatsen. Stora skillnader i facklig organisationsgrad bland de utlandsfödda. Lägst ligger utomnordiska kvinnliga invandrare som varit kort tid i Sverige. Siffrorna över facklig organisationsgrad bland utlandsfödda är på många sätt positiva men samtidigt förpliktande. Det gäller att kunna motsvara de krav och önskemål som de utlandsfödda har rätt att ställa på sitt fack. De fackliga tidningarna har stort läsvärde bland de utlandsfödda.