Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog. Politisk dimension

Relevanta dokument
Inspel Tema 1 Session 2 Konferensen Styra och leda framtidens välfärd 9-10 januari 2018, Göteborg. Hans Abrahamsson

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Den stora samhällsomdaningen i vår tid Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den Sociala Hållbarhetens förutsättningar

Hans Abrahamsson. Anförande vid Länsstyrelsens workshop kring Sociala risker och social oro Uppsala län den 12 mars, 2013

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Tillfället är nu! Varför blir det som det blir fast vi vill så väl?

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

SYDNÄRKE. i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Den sociala hållbarhetens och folkhälsans utmaningar

Vår tids samhällsomdaning

Den stora samhällsomdaningen i vår tid - städer som noder för global samhällsstyrning eller slagfält för sociala konflikter

Blekinge län i en värld i förändring

Hans Abrahamsson School of Global Studies

I. En komplex samhällsfråga? - Vad är det och varför behövs medborgardialog för att hantera dom! Nils Munthe, SKL Hans Abrahamsson, GU

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring

Vår tids samhällsomdaning

Dags av runda av. Hur har snacket gått? Folkbildningens roll i en värld i rörelse

Vår tids samhällsomdaning

Vår tids stora samhällsomdaning

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Vår tids samhällsomdaning

Introduk)on )ll dialog. 14 april 2015 Angered

Vår tids samhällsomdaning

Vägar till ett motståndskraftigt samhälle

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Agenda 2030 i vår tids samhällsomdaning

Vår tids stora samhällsomdaning

Program för social hållbarhet

Vår tids stora samhällsomdaning

Program för social hållbarhet

KAIROS. Civilsamhället i ett förändrat politiskt landskap Delprojekt I PROBLEMET

Demokratiutveckling och medborgardialog

Allmännyttan i en värld i förändring. Vår tids stora samhällsomdaning - vart i hela världen är vi på väg?

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Vår tids samhällsomdaning

Extremism och lägesbilder

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Plan för Överenskommelsen i Borås

Medskapande för att möta komplexa samhällsutmaningar

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

samhällskunskap Syfte

POLICY. Policy för medborgardialog

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Överenskommelsen Värmland

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Regional överenskommelse

Vår tids stora samhällsomdaning

Kursplan för SH Samhällskunskap A

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Albins folkhögskola,

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Människan i staden - hur fungerar vi?

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting Omvärldskunskap, samhällsförändring, medborgardialog Del I En forskningsstudie av Hans Abrahamsson

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Rädda Barnens yttrande över betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Vår tids stora samhällsomdaning EN FORSKNINGSESSÄ OM POLITISKT LEDARSKAP, SOCIAL HÅLLBARHET OCH MEDBORGARDIALOG

Integrationsprogram för Västerås stad

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Evidensbaserad praktik, EBP och kunskapsbaserat socialt arbete

SKL:s kongressmål och prioritering

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Transkript:

Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Clausewitz Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Dialog Social tillit/självbild/ Exkluderingens identitet Främjande och förebyggande Medskapande dialog

Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala I den nya ekonomiska geografin och dess globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse städer allt viktigare Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fördubbling globala arbetsmarknaden Digitalisering och robotisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Demokratins uppgift Intresse- och värdegrundskonflikter Att hitta verktyg för att kunna leva tillsammans, att lära sig dialogens konst från multikulturell samexistens till interkulturell samverkan Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Samhället glider isär och tappar sin förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Att förbättra livschanser och möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov

Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1648 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner

Samhällsutvecklingens värdegrunder i ett idé historiskt perspektiv Tre flytande signifikanter Förhandling Samhällets Resursstarka delar Parlamentarism Repr.demokrati Politiska partier Civilsamhället Föreningsliv Utveckling Human Development Inkluderande Delaktighet Självförverkligande Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende svag stark målkonflikter Hur självskattar människor sin hälsa och sitt välmående? Hur upplever människor sin egen och sin familjs trygghet? En socialt hållbar utveckling handlar om ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem att stärka social sammanhållning och samhällelig motståndskraft (resiliens) På individnivå handlar det om välbefinnande Rättvisa Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Social Hållbarhet Det handlar om folkhälsa och om våra barns livskvalitet Hur tänker människor kring sin möjligheter till politiskt inflytande

Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1648 1944 Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner EU - Eurocities Nationalstater - SKL Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner

Medskapande Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Vår tids komplexa samhällsfrågor, som är kontextberoende och dessutom i ständig förändring, kan bara formuleras och åtgärdas tillsammans med dem som berörs. Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Implementering av beslut Varför Vad Hur Vem Uppföljning utvärdering Resultat Teorifel Programfel

Kunskapssyn Aristoteles tre kunskapsformer Episteme, Techne och Fronesis! Fronesis står för den praktiska klokheten (wisdom). Den består i förmågan att möta konkreta situationer med lyhördhet, förnuft och etisk reflektion. Techne står för den praktiska kunskapen, ekonomi, teknik, hantverk! Episteme står för den vetenskapliga kunskapen, med sina krav på generaliserbarhet och mätbarhet!

Samhällsvetenskapens grundpelare och faran för Metodologisk Nationalism Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-westfalisk Ordning Disorder Påve Kyrka Kung Feudal herrar Städer Westfalisk Ordning Government Nationalstaten 1648 1944 Nationalekonomi Adam Smith Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Transdisciplinär kunskapsproduktion Att kombinera teoretiskt förankrad kunskap Regioner EU - Eurocities med erfarenhetsbaserad Nationalstater (tyst) förtrogenhets - SKL kunskap (tacit knowledge) God teori och relevanta begrepp för att förstå hur strukturer skapas och hur de kan förändras Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner

Medskapandets hinder Medskapandets strukturella och procedurella hinder Mentala strukturer - människosyn Tidsfaktorn Demokrati det långsamma samtalet Makt synen på sitt politiska mandat Rädsla - maktlöshet Representativitet gräddfil för resursstarka Exkluderingens identitet CSO - Platta organisationer rörligt engagemang försvårar förtroendeskapande och tillitsbyggande Samtalsledarens legitimitet och lyhördhet