Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Relevanta dokument
Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Tillskottsbevattning till höstvete

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Klimatförändringarna och vår anpassning

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Tid Programpunkt Inledare

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Dränering Från missväxt till tillväxt

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Kväveläckage från jordbruket

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Utnyttja restkvävet i marken

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

A changing climate för Findus Grönsaker

Vad händer när vattnet tar slut?

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Fuktcentrums informationsdag

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Gul lök - tjäna på att odla rätt

Varför sjunker spannmålsskördarna?

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Per Ericsson Görvälnverket

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Utlakningsförsöken i Mellby

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Räkna med vallen i växtföljden

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Resultat från Krondroppsnätet

Gödslingsguiden. Grunden för medveten gödsling. Växande insikter

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Potatis i ekologisk odling 2019

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

5 Stora. försök att minska övergödningen

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

Simulering av möjliga klimatförändringar

Bevattningsstrategier

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Problem med vatten, eller?

ATT ODLA I FÖRÄNDRAT KLIMAT HUR ÅKER- BRUKET KAN ANPASSAS FRAMGÅNGSRIKT

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Torka i vall FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

B e m ä s t r a r e g n e t utan magi

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Transkript:

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se

Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994

Vattentillgång under 1 år Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100 Flöde Tillgång Behov -150 JanFebMarAprMayJunJulAugSepOctNovDec Månad ÖverskottUnderskott ET P 1 år SMHI, Halmstad

Bevattning i Sverige 100 000 hektar 6-7000 anläggningar 70-80 % av arealen frukt, bär, grönsaker och potatis bevattnas Vatten från sjöar och vattendrag, byggda vattenmagasin, grundvatten Bevattningsmaskiner Droppbevattning Underbevattning 4

Vad avgör bevattningsbehovet? Bevattningsteknik Odlingsmetoder Klimat och väder: - Klimatet avgör det långsiktiga behovet, bevattningsbehovet är mellan 0-100 % - Vädret skiftar från dag till dag och kan vara svårt att förutse Växten: - Vattenförbrukning - Känslighet för torka - Rotutveckling Ekonomi och krav på avkastning Jordart: - Vattenhållande förmåga - Vattengenomsläpplighet - Egenskaper som gynnar rotutveckling

Väderlek Genomsnittligt nederbördsunderskott maj - augusti 200 mm 150-200 mm 100-150 mm < 100 mm

Skåne 2018 180 160 140 120 mm 100 80 60 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 446 mm

Öland 2018 180 160 140 120 mm 100 80 60 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 570 mm

Gotland 2018 mm 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 476 mm

Odlad gröda - Vegetationsperiodens längd Gröda Antal dagar Sockerbetor 210 Höstvete 180 Vårvete 160 Råg, havre 150 Korn 140 Potatis 90 Miljödata, SLU

Lerig sand Jordart Mellanlera Jordmaterial Jordmaterial Dränerbart vatten Upptagbart vatten Icke upptagbart Vattenmättad Fältkapacitet Vissningsgräns Dränerbart vatten Upptagbart vatten Icke upptagbart

Sand Jordart Mullrik lerig mo 30 cm 50 cm 30 mm 40 mm 100 mm 160 mm 300 mm 100 cm

Klimatjämförelser i Sverige från åren 1961 90 till 1991 2015 SMHI

Beräknade förändringar från år 1963-1992 till år 2069-2098 Eklund et al. 2015, Rossby Centre, SMHI (RPC8,5)

Agenda 2030 och globala mål för hållbar utveckling

Klimatförändringarna och växtproduktion en ganska osäker framtid? Imorgon (2030): Trender för spannmålsskördar + 4,5 grader + 2,8 grader + 2,4 grader + 1,6 grader CIAT, Wold Bank Underlag från IPCC, 2013 Det krävs en minskning av dagens utsläpp med 70 % för att nå målet med 2 grader år 2050 (WRI, 2013)

Ett förändrat klimat påverkan på odling Inverkan på veteskördar av förhöjd temperatur Anpassade brukningsmetoder Förändrad tidpunkt för sådd Optimerad bevattning Optimerad dränering Optimerad gödsling Anpassade grödor och växtföljder Underlag från IPCC, 2014

Livsmedelsproduktion 55 % Från bevattnad eller dränerad mark Det är mest troligt att andelen kommer att öka i framtiden 45 % Från annan mark FAO, 2013

Tillgängligt vatten för livsmedelsproduktion Vattenuttag i Sverige per sektor(%) Vattenuttag globalt per sektor (%) Jordbruk Industri Samhälle Jordbruk Industri Samhälle Statistiska meddelanden, 2012 EfterAQUASTAT, FAO s global water information system, 2014 Jordbrukets vattenanvändning varierar beroende på klimat och hur stor andel jordbruk har av landets ekonomin

Hur ska ett ökat vattenbehov bemötas i Sverige? Ø Större uttag? Ø Omfördelning av vatten? ØÖkad lagringskapacitet i dammar ØÖkad lagringskapacitet i marken genom reglerbar dränering

Hur ska ett ökat vattenbehov bemötas i Sverige? ØAlternativa vattenkällor så som vatten med hög näringshalt eller bräckt vatten ØFörbättrad bevattningseffektivitet: teknik, tidpunkt och mängd Ø Platsanpassade lösningar

Ett förändrat klimat påverkan på avrinning från dräneringssystem Halland Östergötland

Hur ska vi utforma dräneringen för framtida klimat och andra utmaningar? Ökad avrinning under vegetationsperioden fungerande huvudavvattningssystem Underhåll! Ändrad markanvändning med mer hårdgjorda ytor ökad belastning på dräneringssystemen Ökad kapacitet/underhåll! Mildare vintrar kan påverka markens fysikaliska egenskaper negativt Vårda markstrukturen! Ökat dräneringsbehov - Anpassa odlingssystemen! Ny dräneringsteknik reglerbara system kompletteringsdränering Vattenhushållning!

När lönar det sig att dränera? Tack för visat intresse! Copyright Jordbruksaktuellt,13 december 2017 SCB, 2018