Kommunplan KS

Kommunplan 2020-2022 12 KS 2019.114 3

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2019-05-27 72 Kommunplan 2020-2022 (KS 2019.114) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan 2020-2022 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 BBP19 Befolkningsprognos 2019-2029 BFP19A Lokalresursplan 2020-2029 - Fastställer kommunal skattesats för år 2020 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2020 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2020 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Anteckning Jaana Tilles och Gustav Elfström, båda (S), deltar ej i beslutet. Martin Siltanen (SD), deltar ej i beslutet. Nicklas Steorn (MP), deltar ej i beslutet. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2020-2022. Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Enligt kommunens finanspolicy ska även borgensavgift fastställas årligen i kommunplanen. Den tillämpas vid eventuella framtida borgensåtaganden. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2019-05-27 - Antar kommunplan 2020-2022 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 BBP19 Befolkningsprognos 2019-2029 BFP19A Lokalresursplan 2020-2029 - Fastställer kommunal skattesats för år 2020 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2020 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2020 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Kommunplan 2020-2022 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 25

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-05-09 51 Kommunplan 2020-2022 (KS 2019.114) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2020-2022. Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Enligt kommunens finanspolicy ska även borgensavgift fastställas årligen i kommunplanen. Den tillämpas vid eventuella framtida borgensåtaganden. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M), yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lämna ärendet utan eget ställningstagande. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Kommunplan 2020-2022 Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2019-03-16 DNR KS 2019.114 ANNIKA HELLBERG SID 1/2 EKONOMICHEF 08-587 852 12 ANNIKA.HELLBERG@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan 2020-2022 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan 2020-2022 innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 BBP19 Befolkningsprognos 2019-2029 BFP19A Lokalresursplan 2020-2029 - Fastställer kommunal skattesats för år 2020 till 19,00 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2020 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder med totalt 400 miljoner kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2020 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. - Fastställer borgensavgift 0,25 procent vid borgensåtagande. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan 2020-2022. Innehållet i kommunplan följer kommunallagens krav på budget och mål samt det som kommunfullmäktige har fastställt i Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. Enligt kommunens finanspolicy ska även borgensavgift fastställas årligen i kommunplanen. Den tillämpas vid eventuella framtida borgensåtaganden. Bakgrund Kommunstyrelsen har 2018-11-19 fastställt tidplan för planeringsprocessen styrning och uppföljning. Tidplanen innehåller budgetberedning (KSAU) i samband med ordinarie KSAU 9 maj. Förslag till kommunplan behandlas av kommunstyrelsen 27 maj. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige 17 juni. VALLENTUNA KOMMUN TUNA TORG 1 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE 7

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2019-03-16 DNR KS 2019.114 SID 2/2 Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten 8

FÖRSLAG 2019-05-27 Kommunplan 2020-2022 Förslag 9

Innehåll VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER...3 Riktning för Vallentuna...4 Vision och styrmodell...6 Kommunens strategiska inriktningar och mål...8 Här växer människor och företag...8 Bästa kommunen att bo och leva i...9 Fler och växande Vallentunaföretag...10 Närmare till allt...11 God ekonomisk hushållning...12 Organisation och nämnder...13 Budget 2020-2022...15 Samhällsekonomisk utveckling...15 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning...16 Befolkningsförändringar...17 Bostadsbyggande...18 Sverigeförhandlingen...20 Exploateringsverksamheten...21 Vallentuna kommuns ekonomiska läge...24 Kommunens medarbetare...30 Finansiell utveckling 2020-2022...31 Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 (BBP19A) Bilaga 2 Befolkningsprognos 2019-2029 (BFP19A) Bilaga 3 Lokalresursplan 2020-2028 2 10

VALLENTUNA DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Vallentunas ambition är att skapa den bästa platsen för människor och företag att växa på. För att bli denna plats måste kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vallentuna kommun antar därför en kommunplan med strategiska inriktningar som ska möta invånarnas förändrade behov. Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna. Utgångspunkten för allt arbete är våra kommuninvånare och deras möjligheter att växa och utvecklas i kommunen. Särskilt vikt ska under de kommande åren läggas vid att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Kommunplanen består av fem strategiska inriktningar. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen. 3 11

Riktning för Vallentuna Stad, land och närhet till världen Vi lever i en tid där globalisering, urbanisering och digitalisering får allt större genomslag. Allt fler människor och företag väljer att bo och verka i städer och de regioner som växer fram runt dessa. Värdet av de mänskliga mötena växer i betydelse och inkluderande platser som värderar mångfald är de som har störst möjligheter att utvecklas. Det är därför människor, trots ständig uppkoppling, aldrig har rest så mycket som vi gör idag. En utveckling som kommer att fortsätta. Centralt läge i regionen Vallentuna har ett centralt läge i en av världens mest innovativa tillväxtregioner mellan Stockholm, Uppsala och Arlanda. Kommunens inriktning är att tillvarata detta centrala läge och förflytta fokus från den tidigare självbilden av att vara i utkanten. Attraktion skapas av rörelsen framåt, mer än av det man är idag. Det är därför viktigt att Vallentunas utvecklingskraft är påtaglig och att vi beskriver vart vi är på väg. Tillväxt ger stora fördelar för en kommuns utveckling. Samtidigt ska vi sträva mot en hållbar tillväxt utifrån miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Arlandas betydelse I takt med globaliseringen växer Arlandas betydelse som internationell och nationell knutpunkt. Flygplatsen har i allt högre utsträckning den roll som hamnarna hade förr. Det är därför kraften i den nya stadsutvecklingen runt flygplatsen är så stark Stockholm Airport City. Vallentuna ligger bara ett stenkast bort och med bättre infrastruktur kommer flygplatsen och kommunens stationslägen att nås på några minuter. Roslagsbanas förlängning till Arlanda är avgörande för Vallentunas möjligheter att dra nytta av läget. Bevara hela Vallentunas olika styrkor Kommunen har en tydlig kulturell identitet, en rik historia och stora naturvärden som idag är den tydligaste delen av Vallentunas varumärke och attraktionskraft. Här bor människor som värderar natur, hälsa och den trygghet som småstaden och landsbygden ger. Den självupplevda hälsan är bland landets högsta, arbetslösheten är bland de lägsta och entreprenörskapet är starkt genom en mycket stor andel små- och egenföretagare. I framtidens Vallentuna ska alla kommundelar finnas med, utifrån de lokala styrkorna och utvecklingspotentialen. Det nya står inte mot det gamla. Tvärtom ska det nya stärkas genom en koppling till identiteten. Locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar Framtidsplanerna för Vallentuna utgår ifrån att bevara styrkorna och att addera nya värden att skapa livskvalitet. Flertalet människor i framtiden kommer inte bara att söka stadens puls eller landsbygdens lugn. De vill ha allt på en armlängds avstånd. Det är här Vallentuna, som länets näst största kommun till ytan, har unika förutsättningar att utvecklas. Vi ska förtäta centrala lägen med spännande arkitektur och utrymme för bostäder, verksamheter och nya rum, där människor kan mötas och utbyta kunskap, idéer och drömmar. Kunskapens betydelse ökar i värde och den får man genom att vara nära andra människor. Vi ska skapa attraktionskraft för att locka talanger, kompetens, nytänkande och investeringar. I Vallentuna får man både stad, land och närhet till världen. 4 12

Kommunal service i toppklass En stabil kommunal service med hög kvalitet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är basen för att Vallentuna ska vara en attraktiv kommun. Särskilt viktigt är det att Vallentunas skolor ger eleverna förutsättningar att prestera resultat som är bland landets bästa och att förutsättningarna för näringslivet är optimala. Kommunens myndighetsutövning ska vara enkel, förutsägbar och syfta till att underlätta utveckling. Med förbättrade kommunikationer kommer vi att ligga nära såväl universitet i Stockholm som i Uppsala. Det ger oss goda möjligheter att locka till oss studenter som kan bidra till nytänkande, kompetens och entreprenörskap. Därför måste vi skapa goda förutsättningar för dem att bo och verka i kommunen. Mod att gå före I Vallentuna tar vi tillvara alla människors styrkor och möjligheter. Vi är en plats där det finns utrymme att växa och leva utifrån allas unika förutsättningar. Kommunen är offensiv när det gäller att använda den nya teknikens och digitaliseringens möjligheter. Det leder till nya sätt att ge bättre service, större insyn och tillgänglighet. Genom digitaliseringen öppnas helt nya möjligheter till resurseffektivitet. Den tekniska utvecklingen går oftast fortare än lagstiftning och myndigheter. Vallentuna kommun ska ha modet att utmana där det behövs. Utifrån dessa perspektiv leder vi Vallentuna in i framtiden. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens tre centrum Stockholm, Uppsala och Arlanda. Vallentuna ska vara en plats som erbjuder bästa möjliga miljö för människor och företag att utvecklas och växa. 5 13

Vision och styrmodell Vision Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer. Till visionen hör sex nycklar som beskriver hur vi når visionen och vad som ska prioriteras. Varaktighet Inspiration Samverkan Innovation Omtänksamhet Nav Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfrihet är därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Kommunen ska vara tillgänglig och agera professionellt, samt ta initiativ till samverkan och dialog med invånarna. Kommunens egen verksamhet och den upphandlade kontrolleras och följs upp på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Värdegrund I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. 6 14

Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen antas varje år av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. Kommunplanen innehåller strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Förvaltningarna formulerar därefter genomförandeplaner i form av aktiviteter, för att åstadkomma det som kommunfullmäktige och nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen av både kommunens verksamhet och ekonomi. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 7 15

Kommunens strategiska inriktningar och mål Här växer människor och företag Vallentunas ambition är att skapa den bästa kommunen för människor och företag att växa på. För att uppnå detta måste hela kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fler, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Vår kommun ska växa hållbart. Bostadsbyggandet ska ta hänsyn till miljön, kommunens egen miljöpåverkan ska minska och invånarnas och företagens möjligheter att göra miljömässigt hållbara val ska öka. Miljöarbetet är ett prioriterat område och kommunens verksamheter ska behålla sin miljöcertifiering enligt ISO 14001. För att kommunen befolkningsökning ska vara hållbar krävs också att infrastrukturinvesteringar görs i god takt i till exempel skolor, förskolor, anläggningar för fritidsaktiviteter samt gång- och cykelvägar. Genom en varierad bebyggelse och blandade upplåtelseformer skapar vi hållbara bostadsområden och social sammanhållning. Ett hållbart flyktingmottagande inriktas mot geografisk spridning, att ge stöd till individens självförsörjning, skapa delaktighet i samhället, motverka radikalisering och värna grundläggande demokratiska värden för alla. Det är angeläget att verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, en trygg miljö, en god hälsa samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara långsiktigt hållbar. 8 16

Bästa kommunen att bo och leva i Vallentuna kommun ska vara den bästa platsen för människor att bo och leva på. Människor är olika och Vallentuna kommun ska ständigt skapa bättre möjligheter för alla att växa och leva utifrån sina egna unika förutsättningar. Jämställdhet, valfrihet, tillgänglighet och flexibilitet är viktigt. Varifrån en människa kommer är inte det viktigaste, utan vart de vill. Samhället blir alltmer kunskapsintensivt och skolan spelar en allt viktigare roll. En särskild prioritering de kommande åren blir att höja kvaliteten och hälsan i Vallentunas skolor. Vi ska ta vara på vårt geografiska läge med tillgången till både stad och landsbygd. Med spännande arkitektur tillsammans med vårt natursköna läge, skapar vi en plats för allas unika smak och behov. En ökad variation i upplåtelseformer ökar valfriheten i boendet i livets alla skeenden och underlättar kompetensförsörjningen till det lokala och regionala näringslivet. Vallentuna kommun ska fortsätta utvecklas som en oas med både stadens kvaliteter och de värden som finns i vår landsbygd. En viktig utmaning blir att främja utvecklingen av Vallentunas urbana miljö. Människor efterfrågar i högre utsträckning tjänster och tillgång till såväl kommunal som kommersiell service. Kommunen ska bland annat genom en ökad digitalisering förbättra tillgängligheten och servicen till kommuninvånarna och det lokala näringslivet. Mål Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 9 17

Fler och växande Vallentunaföretag Vallentuna kommun ska bli en attraktiv plats för att starta och utveckla företag. Vi ska minimera regelverken, maximera servicenivån och främja samverkan med företagare. Prioriteringen är att ge jämställda möjligheter att starta och bedriva företag oavsett bakgrund och kön. En viktig del i detta blir att utveckla och stötta kluster inom olika segment. Inte minst den typen av företagande som kan kopplas till kommunens geografiska läge är viktigt. Det handlar både om livsmedel och upplevelser, men också om vårt nära läge till universitet och lärosäten samt mer kunskapsföretag och företag med hållbarhetsprofil. Studier, omsorg, näringsliv, forskning och kreativitet ska ha en naturlig samlingsplats i Vallentuna kommun. KTH Vallentuna världen, det unika läget erbjuder en fot i Vallentuna kommun och en fot i världen och akademin. En viktig uppgift de kommande åren blir att i samverkan med företag utveckla mötesplatser för människor som arbetar i egenanställning och miljöer för nystartade företag med tillväxtambitioner. Mål Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa. 10 18

Närmare till allt Vallentuna kommun är en del av en växande Stockholmsregion och möjligheten till mobilitet blir allt viktigare. Kommunen ska därför verka för att ständigt skapa bättre och mer funktionella och klimatsmarta alternativ för att kunna resa inom kommunen och pendla till arbete och flygplats. Stockholm växer och utgör i symbios med Arlanda en attraktiv tillväxtregion för företag och människor. Vallentuna kommuns unika läge mellan Stockholms city och Arlanda, där båda ökar i betydelse, är en möjlighet vi vill ta ansvar för att utveckla. Det är i detta perspektiv vi utvecklar framtidens Vallentuna kommun. Med utgångspunkt i det unika läge vi har, mellan regionens två centrum Stockholm och Arlanda, ska vi utveckla en plats som erbjuder bästa möjliga och hållbara miljö för människor i rörelse mellan dessa två centrum. Mål Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 11 19

God ekonomisk hushållning Politiken syftar till att underlätta för människor att vara självförsörjande. En låg skatt ger invånarna en högre disponibel inkomst, vilket innebär ökat ekonomiskt oberoende och förbättrad livskvalitet. Samtidigt kommer vi att under mandatperioden driva en politik som syftar till att höja kvaliteten i den kommunala verksamheten. Om detta mål kan uppnås är ambitionen att på sikt sänka skatten, även om vi gör kvalitetssatsningar. En god och sund ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna förverkliga vår vision. En sund ekonomi innebär också att vi kan möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Det finansiella resultatmålet är ett årligt positivt resultat. Mål Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 12 20

Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i åtta nämnder kommunstyrelsen (KS), bygg- och miljötillsynsnämnden (BMN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fem förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i kommunen genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen ska vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämnden i Norrort är gemensam för Sollentuna, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Nämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. Bygg- och miljötillsynsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. 13 21

Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla 16 20-åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 14 22

Budget 2020-2022 Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten Maj 2019, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Den svenska konjunkturen försvagas i år. BNP-tillväxten bedöms falla till 1,4 procent per år 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Den långa perioden av ökad sysselsättning ser därför ut att upphöra. Vi räknar med att vändpunkten kommer i år. Men konjunkturavmattningen går långsamt och påverkar arbetsmarknaden med fördröjning. Huvudförklaringen till den låga svenska BNPtillväxten 2019 och 2020 i prognosen är en dämpning av investeringarna, som tyngs av sjunkande bostadsbyggande. Nedväxlingen av den svenska BNP-tillväxten beror dock även på en avmattning på den svenska exportmarknaden. I riskbilden finns flera osäkerhetsfaktorer, både på hemmaplan och i omvärlden. Att de svenska offentliga finanserna är goda är en styrka. Men produktiviteten tycks ha stagnerat och frågan är vad som händer med sysselsättningen vid en lågkonjunktur: kanske underskattas risken för att de senaste årens jobblyft följs av en större nedgång, vilket skulle dämpa den offentliga sektorns inkomster, inte minst för kommuner och regioner. Kommunernas preliminära resultat för 2018 uppgick till 14 miljarder kronor. Det är strax över 2 procent, tumregeln för god ekonomisk hushållning i sektorn, och 10 miljarder sämre än 2017. En sämre skatteunderlagsutveckling 2019 2022, i kombination med fortsatt stora behovsökningar, väntas leda till allt sämre resultat. Vi räknar med en dämpad kostnadsökningstakt de närmaste åren, bland annat som en följd av att kostnaderna fortsätter minska efter 2015 års flyktingsituation. För att kunna öka resurserna till verksamheterna i takt med demografin, och nå ett resultat på endast 1 procent av skatter och generella statsbidrag, krävs budgetförstärkande åtgärder på 24 miljarder år 2022 (eller drygt 0,7 procent av bruttokostnaderna årligen). Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL 2019-05-02 Procentuell förändring om inte annat anges. 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Sysselsättning, timmar* 2,1 2,4 0,9-0,4-0,2 0,4 Arbetslöshet, nivå 6,7 6,3 6,3 6,5 6,8 6,8 Timlön, nationalräkenskaperna 2,5 2,2 2,8 3,1 3,2 3,3 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,3 2,6 2,9 3,2 3,2 3,3 Konsumentpris, KPIF 2,0 2,1 1,7 1,9 1,8 2,0 Konsumentpris, KPI 1,8 2,0 2,6 3,0 2,9 2,8 Realt skatteunderlag 1,1 1,5 0,8 0,1 0,9 1,1 Befolkning 1,1 0,8 0,5 0,3 0,4 0,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. 15 23

Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, maj 2019, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för kommande tre år. Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens skatteunderlag. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna har beslutat att bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor sker utjämning av skatteintäkterna mellan kommunerna. Utjämning görs bland annat för att kompensera för skillnader i beskattningsbar inkomst, antal barn, antal äldre och geografiska förutsättningar. Skattesatsen i Vallentuna var 19,00 procent. De senaste åren har kommunen fått kompensation för snabbt ökande befolkning, men så blev det inte under 2017 och 2018 eftersom befolkningsökningen mattats av. Befolkningsprognosen i den här kommunplanen gör att det inte beräknas någon eftersläpningseffekt under planperioden. I budgeten för 2020 har en förändring av kostnadsutjämningen med 300 kronor per person, totalt cirka 10 miljoner kronor, tagits med och därmed sänkt de beräknade skatteintäkterna. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr Skatteunderlagets ökning med och rensat för lön- och prisökningar, procent Procent 16 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Skatteunderlag Skatteunderlag rensat för lön- och prisökningar 4,0 3,8 3,6 2,9 2,9 1,5 0,8 0,9 1,1 0,1 2018 2019 2020 2021 2022 24

Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna kommun var 33 432 invånare vid början av år 2019. Befolkningen ökade under 2018 med 257 personer eller 0,8 procent. Kommunens befolkning fortsätter att öka, men ökningstakten har minskat. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden 2008-2012 ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen. Befolkningen beräknas öka med cirka 5 400 personer (16 procent) till år 2029. Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos 2019-2029 (BFP19A). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 (BBP19A). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. 39 000 38 000 37 000 36 000 35 000 34 000 Folkmängd 31 december Procentuell förändring 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 33 000 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 0,0% 17 25

Bostadsbyggande Inom ramen för Sverigeförhandlingen har Vallentuna kommun tillsammans med nordostkommunerna Täby och Österåker samt Stockholms Stad avtalat med stat och landsting om finansiering och genomförande av en förlängning av Roslagsbanan till Stockholm Central. Planerad projektstart är år 2026. Kommunen åtar sig en medfinansiering om 409,2 miljoner kronor och ett bostadsåtagande där Vallentuna kommun ska se till att 5 650 nya stationsnära bostäder byggs fram till år 2035. Översiktsplan 2040 har antagits av kommunfullmäktige och beskriver behovet av bostäder. År 2017 fanns det 13 200 bostäder i Vallentuna varav cirka 65 % utgjordes av småhus och 35 % av lägenheter i flerbostadshus. Efterfrågan att bo i Vallentuna kommun är stor och gäller alla bostadstyper- och storlekar i synnerhet i kommunens tätorter. Hela Stockholmsregionen kännetecknas av en stark befolkningstillväxt, samtidigt som tillskottet på bostäder under en lång tid inte har motsvarat befolkningsökningen. Bostadsbristen påverkar människors möjligheter att hitta en lämplig bostad utifrån sin livssituation och begränsar också företags möjligheter att rekrytera rätt arbetskraft. Av det totala regionala behovet om cirka 500 000 nya bostäder för att möta det demografiska bostadsbehovet fram till år 2040 behöver Vallentuna ha en beredskap för ett tillskott om cirka 9 000 bostäder utifrån scenario hög i den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2050). Med utgångspunkt från det befintliga bostadsbeståndet och den demografiska utvecklingen i kommunen är behovet som störst av fler lägenheter i flerbostadshus företrädesvis mindre hyres- och bostadsrätter. Översiktsplanen utgår från markanvändning och anger var bostadsutvecklingen lämpligen ska ske med platsspecifika utgångspunkter avseende utförande. Markanvändningen ger sammantaget utrymme för mer än 9 000 nya bostäder med en ungefärlig tätortsfördelning: Vallentuna tätort 6 500 nya bostäder (exklusive tätortsutbyggnad kring en ny station vid en avgrening av Roslagsbanan till Arlanda som uppskattningsvis ger förutsättningar för 2 500-3 000 nya bostäder) Lindholmen 300 nya bostäder Frösunda 100 nya bostäder Kårsta-Ekskogen 300 nya bostäder Karby och Brottby 350 nya bostäder Gillinge 2 000 nya bostäder Bostadsbyggnadsprognosen visar en genomsnittlig planeringstakt, inklusive antaganden om byggstarter utanför detaljplan, för den kommande tioårsperioden om ca 540 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år inklusive bostadsåtagandet inom Sverigeförhandlingen. Detta mot bakgrund av de risker som finns vad gäller förseningar i planprocessen, t.ex. överklaganden liksom att slutliga beslut fattas hos byggherrarna om investering och byggnation. Totalt innehåller planen/prognosen drygt 5 400 nya bostäder under perioden 2019-2028. Under rubriken sverigeförhandlingen finns en tabell från senaste redovisningen till sekretariatet för Sverigeförhandlingen. I bostadsbyggnadsprognosen finns en uppföljning av våra bostadsåtaganden i Sverigeförhandlingen. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan. 18 26

FÖRDELNING BOSTADSTYP 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Påbörjade 2018 2019 2020 2021 2022 Flerbostadshus 2023 2024 Småhus 2025 2026 2027 2028 19 27

Sverigeförhandlingen Under 2017 ingick Vallentuna, tillsammans med nordostkommunerna Täby och Österåker samt Stockholms stad, avtal med stat och landsting om finansiering och genomförande av en förlängning av Roslagsbanan till Stockholms Central. Som en del av överenskommelsen har Vallentuna åtagit sig att möjliggöra för att 5 650 nya stationsnära bostäder kan byggas fram till år 2035. Planerad projektstart är år 2026. Betalningar ska göras under åren 2027-2033. En avgift kommer att tas ut vid markförsäljningar och i exploateringsavtal för att finansiera avtalet. Nedanstående tabell redovisades till sekretariatet för Sverigeförhandlingen. Uppföljning ingår i den totala uppföljningen för storstadsavtalet i form av en årsrapport som under våren kommer att överlämnas till regeringen. REDOVISNING AV BOSTADSBYGGANDET 2018-12-31 Bostadsåtagande enligt avtal Bostäder i pågående planeringsprocess Bostäder i hittills antagna detaljplaner Påbörjade* respektive färdigställda bostäder Förändring från föregående år 5650 bostäder färdigställda senast år 2035 enligt avtal 3621 bostäder pågående i planeringsprocess 1011 bostäder i antagna detaljplaner 210 bostäder påbörjade ännu ej färdigställda 296 bostäder färdigställda 253 bostäder färdigställda Beviljade bygglov som inte har färdigställts 20 28

Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att förnya användningen av mark och att skapa förutsättningarna för att bygga bostäder, kontor, industrier, infrastruktur m.m. Kommunen driver projekt där kommunen är markägare och projekt där marken ägs av privatpersoner eller exploatörer. I projekt där kommunen inte är markägare tas normalt ut en avgift för planläggning och en gatukostnadsersättning för gator och parker. Detta innebär normalt att kommunen får kostnadstäckning för de utgifter som kan kopplas till det specifika projektet. Det kan dock finnas ett antal projekt som av olika anledningar inte får full kostnadstäckning. I projekt där kommunen själv är markägare, säljer kommunen mark. Det innebär att kommunens kostnader för framtagande av detaljplan och utbyggnad av allmänna anläggningar kan täckas av de intäkter som markförsäljningen ger. Normalt innebär det att utöver kostnadstäckning för detaljplan och allmänna anläggningar att det även genereras ett överskott i projektet. I vissa projekt äger kommunen del av den mark som planläggs och övrig mark av privatpersoner eller exploatörer, i dessa projekt fördelas kostnaderna mellan parterna. Kommunens samtliga projekt förväntas över tid vara självfinansierad. Det innebär att de underskott som vissa projekt eventuellt genererar förväntas täckas av de överskott som andra projekt genererar. I exploateringsverksamheten ingår även att medfinansieringsersättning kopplat till Sverigeförhandlingen tas ut. Medfinansieringsersättningen tas ut av nya exploateringar som ligger inom Roslagsbanans influensområde. Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsverksamheten. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om det ekonomiska utfallet för respektive år. Utgifterna för exploateringsverksamheten beräknas vara högre än inkomsterna under planeringsperioden. Detta synliggörs i tabellen Plan för exploatering. Bostadsexploatering Den största pågående bostadsutbyggnaden är just nu i Åby Ängar men det finns även ett antal mindre projekt med framförallt småhus som är under utbyggnad. Därutöver finns ett stort antal projekt som under perioden förväntas gå från detaljplaneskede till utbyggnadsskede. De största av dessa är Gärdesvägen, Åbyholm, Ormsta-Stensta och Kristineberg etapp 1. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. I Okvista pågår planläggning av nytt arbetsplatsområde. I Karby-Brottby och Söderhall finns planer på att starta upp detaljplaner innehållande verksamhetsmark. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet och kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2021 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För att kunna hantera nya och gamla tåg byggs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. 21 29

Vatten- och avloppsförsörjning Den kommunala VA-verksamheten sköts av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala men lokala reningsverk finns idag i Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt. Plan för exploatering 2018-2022, mnkr Radetiketter Total projektbudget Förbrukat tom 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Planerat 2021 Planerat 2022 Inkomster 1 778 118 43 146 172 351 Utgifter -1 301-220 -38-218 -296-216 Nettoexploatering 477-102 5-72 -124 135 Gatukostnadsersättning (+) 1 091 66 20 55 117 167 Anläggningstillgång (-) -1 144-132 -13-202 -289-208 Nettotillgångar -46-67 7-141 -172-40 Markförsäljning och övriga intäkter (+) 687 45 27 94 55 184 Plankostnad och övriga kostnader (-) -164-23 -21-28 -14-23 Exploateringsresultat 523 23 6 66 41 161 Nettoexploatering är alla in- och utbetalningar i nu aktuella projektbudgetar. Anläggningstillgångar är allmänna anläggningar som ska tillhöra kommunen. För det tar kommunen ut gatukostnadsersättning. Gatukostnadsersättning och anläggningstillgångarna fördelas över anläggningens livslängd när de börjar användas. Markförsäljning, plankostnader och övriga intäkter och kostnader ger ett exploateringsresultat som visas i kommunens resultaträkning när betalning eller tillträde skett. Investeringar från exploatering, mnkr Av ovanstående allmänna anläggningar ska nedanstående finansieras som kommunens investeringar och ska inte täckas av gatukostnadsersättning från exploateringen: 4.4.4 Nyborg - bussgata 4.5.6 Lindholmen - Strömgården - infart och en gång- och cykelbana 15,0 mnkr 1,3 mnkr 22 30

Plan för exploatering 2018-2022 per projekt, mnkr Tabellen visar nettoexploatering, inkomster minus utgifter per projekt. 23 Förbrukat tom 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Planerat 2021 Planerat 2022 Västra Vallentuna 4.1.1 Förtätning västra centrum 5 0 0 0 4.1.2 Nya Alléhuset, Vallentuna-Rickeby 1:45-1 1 0 4.1.3 Norra centrum -3-2 -2 1-1 4.1.4 Gärdesvägen 1-1 27-3 -1 4.1.5 Gamla (f.d.) Polishuset -1-1 1 4.1.6 Del av Rickebyhöjd 1 0 0 0 4.1.7 Del av Rickebyhöjd 2 0 Västra Vallentuna 1-4 26-3 -2 Nordöstra Vallentuna 4.2.1 Vallentuna centrum östra -1 0 4.2.2 Åby ängar 1 och 2 0 20 26-12 13 4.2.3 Åbyholm -8-1 -11-55 95 4.2.5 Haga 3-16 7 8 8 4.2.6 Ormsta-Stensta -4 2 0 10 4 4.2.7 Molnby/Ubby Norra, Södra och odefinierat 0 Nordöstra Vallentuna -29 29 23-49 112 Sydöstra Vallentuna 4.3.1 Kristineberg 1, 2, 3 och 5-21 -1-131 -48 93 4.3.2 Olhamra 1:120 0 Sydöstra Vallentuna -21-1 -131-48 93 Sydvästra Vallentuna 4.4.1 Västra Manhemsvägen 0 0 0 4.4.2 Bällsta-Björnboda 1-3 -1 6 0 4.4.4 Nyborg -9-7 -2-25 -42 4.4.5 Tingvalla -28-1 -2 0 0 4.4.6 Gamla Karlbergsvägen (Bällsta 2:158) 0 0 0 4.4.7 Kragstalund östra -1 0 3 Sydvästra Vallentuna -40-9 5-25 -42 Lindholmen med omnejd 4.5.1 Centrala Lindholmen -1-2 4.5.4 Mörbytorp 0 4.5.6 Lindholmen-Strömgården 0-1 0-2 3 4.5.7 Lindholmen-Uppsäter 0 0 4.5.10 Frösunda-Sunnanå 0 0 0 Lindholmen med omnejd -1-3 0-2 3 Kårsta med omnejd 4.6.1 Kårsta-Rickeby 1-5 -6 4 1 1 4.6.2 Grönlundsvägen 0 4.6.3 Ekskogen-Vivedal 0 1 1 Kårsta med omnejd -6-6 5 2 1 Karby/Brottby med omnejd 4.7.1 Karby/Lindvägen 0 4.7.2 Össeby-Hacksta 0 4.7.3 Brottby-Sundby 0 4.7.6 Angarns-Dammsta 0 Karby/Brottby med omnejd -1 Arbetsplats Arbetsplatsprojekt -7-1 -1-1 -30 Arbetsplats -7-1 -1-1 -30 Totalsumma -102 5-72 -124 135 31

Vallentuna kommuns ekonomiska läge Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i balans som klarar av förändringar i omvärlden. Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god fram till 2016. Under perioden 2004 till 2016 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Sverigeförhandlingen medför att Vallentuna kommun medfinansierar utbyggnaden av Roslagsbanan till Stockholm Central. Framtida kostnader för Sverigeförhandlingen resultatförs det år då avtalet undertecknas och det medför att 2017 års resultat negativt med 339,2 miljoner kronor. Balanskravsresultatet utan Sverigeförhandlingen var positivt. Kostnaderna hanteras inom kommunens eget kapital som därmed minskar. Vallentuna kommun har ett bra eget kapital sedan tidigare år och efter att det minskar 2017 kommer det successivt att öka under kommande år. Vallentuna kommun har haft en hög soliditet, som 2017 minskade. Soliditeten ska sedan successivt förbättras. Kommunens ekonomiska resultat påverkades 2017 av Sverigeförhandlingen, men utbetalningen sker enligt betalningsplan under åren 2027-2033. Kommunens likviditet och lånebehov påverkas således inte under planeringsperioden 2019-2021. Resultat 2016-2022, mnkr 150 50-50 -150-250 -350 Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet -450 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Vallentuna kommun är inne i en långvarig tillväxtfas, men tillväxten är svagare under perioden 2018-2022. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. I planen för 2020 beräknas effekten av komponentavskrivning påverka driftresultatet positivt. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. 24 32

Verksamheternas nettokostnader Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar öka enligt följande: Nämndernas uppräkning, mnkr 2020 Budget Indexuppräkning, löner och pris 54,4 Effektiviseringar -37,8 Demografi 18,0 Komponentavskrivning -7,0 Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar 9,8 Summa 37,4 Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i maj 2019 och uppgår till 3,2 procent för år 2019. Kostnader för övriga delar beräknas enligt konsumentprisindex KPI och prognosen för 2019 är en ökning med 2,0 procent enligt SKL. 2018 2019 2020 2021 2022 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,9 3,2 3,2 3,3 Konsumentpris, KPI 2,0 2,0 2,4 2,4 2,6 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. I budgeten för 2020 är effektiviseringskravet utökat och innebär att nämndernas budgetramar inte räknas upp för pris- och löneökningar. Kommunen gör en satsning både på skolpengen och på socialnämndens verksamheter som får en uppräkning för lön och pris med 1,5 procent. Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos enligt bilaga. I budgeten för 2020 är effektiviseringskravet utökat och innebär att nämndernas budgetramar inte räknas upp för volymförändringar förutom för skolpeng, gymnasieskolpeng samt med 50 procent för socialnämnden. 25 33

Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Vallentuna kommun har under de senaste åren genomfört omfattande satsningar och den största är åtagandet i Sverigeförhandlingen där Roslagsbanan förlängs till Stockholm Central. Några av de största satsningarna omfattar utökade budgetramar inom det sociala området, höjning av skolpeng, en ny översiktsplan och miljöcertifiering av kommunens verksamheter. De stora satsningarna i kombination med kostnadsökningar, en svagare befolkningstillväxt och en avmattning av konjunkturen i Sverige gör att Vallentuna kommun behöver stärka resultatet. Kommunens prioriteringar inför 2020 är därför både satsningar och effektivisering av verksamhet. Den största satsningen är den höjning av budgetram som infördes 2019 för socialnämnden och som består 2020 inklusive uppräkning för lön- och pris med 1,5 procent. Vallentuna kommun gör också en omfattande satsning på höjning av skolpengen. Redan i budgeten inför 2019 höjdes skolpengen för elever i grundskolan åk 6-9. Nu genomförs ytterligare en satsning på höjd skolpeng samt en extra höjning av pengen inom förskolan med 1000 kronor per barn. Barn- och ungdomsnämndens budgetram för övergripande organisation har däremot fått ett effektiviseringskrav för central administration. Det berör ej den direkta skolverksamheten och ska ej internt omfördelas till skolor eller förskolor. Budgeten för kommunstyrelsen har utökats med ett investeringsanslag för infartsparkering och ett investeringsanslag för del av centrumutveckling. Budgeten för kommunstyrelsen innehåller även en satsning på att möjliggöra för att söka medel för föreningsdrivna gemensamhetslokaler. Riktlinjer kommer att tas fram. Budgeten för bygg- och miljötillsynsnämnden utökas för miljöskyddstillsyn. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med effektiviseringsprojekt och digitalisering. En satsning genomförs på investeringar inom digitalisering och effektivisering. 26 34

Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2018 uppgick till 778 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån, räntekostnader på pensionsskuld och omräkning av konsumentprisindex (KPI). Kommunens avtal inom Sverigeförhandlingen, som innebär en finansiering av Roslagsbanans förlängning till Stockholm Central, ska varje år räknas upp med KPI. Finansiella kostnader 2018-2022, mnkr Pensioner Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt kommunala redovisningslagens blandmodell. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens finanspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2014 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad 2018-2022, mnkr 27 35

Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till drygt 1 250 miljoner kronor under perioden 2018-2022. De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar, utöver årliga anslag, ska särskilda beslut fattas för fastställande av investeringsbudget. Investering per verksamhet 2019-2022, mnkr 400 300 Övriga investeringar Vård och omsorg 200 Kommunhus Fritidsanläggningar 100 Infrastruktur Planerat underhåll 0 2019 Budget föregående år 2020 Budget 2021 Plan 2022 Förskolor Skolor Budgeten 2019 består av årets del i kommunplan 2019-2021 samt överförda medel från år 2018. Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 400 miljoner kronor per år. Finansiering av investeringsutgifter (inklusive exploatering) 2018-2022, mnkr 450,0 400,0 350,0 330,1 357,5 381,3 402,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 206,3 Resultat Avskrivningar Gatukostnadsersättning Lånefinansiering Investeringar 0,0 2018 Utfall 2019 Prognos 2020 Budget 2021 Plan 2022 28 36

Balansräkning Soliditeten beskriver kommunens finansiella handlingsutrymme på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Vid utgången av år 2018 var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen 10 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med förra årsskiftet. Vallentuna kommun hade den tredje svagaste soliditeten i länet 2017 beroende på avtalet i Sverigeförhandlingen. Fram till år 2022 prognostiseras att soliditeten ökar till 12 procent. Det är en kombination av att kommunen budgeterar för ett högre resultat samtidigt som investeringarna sker i en takt som gör att kommunen inte behöver låna till alla investeringar. Om soliditeten är hög är skuldsättningen låg och tvärtom. Kommunens banklån i förhållande till totala tillgångar ger att kommunen har en skuldsättningsgrad för banklån på mellan 30,1 till 37,7 procent. Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden 2018-2022, procent Skuldsättningsgrad banklån 2018-2022, procent 29 37

Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2018 hade kommunen 1 826 månadsavlönade medarbetar varav 1 573 tillsvidareanställda. Det motsvarar 1 702 månadsavlönade årsarbetare. Fördelningen mellan kvinnor och män är 76 procent respektive 24 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46 år. Enligt pensionsavtalet kan en anställd gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att gå i pension vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2018 gick 33 anställda i pension vilket är lika många som året innan. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger minskas. 30 38

Finansiell utveckling 2020-2022 Driftredovisning 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunstyrelse 160,5 176,9 187,8 192,8 197,2 Kommunledningskontoret 96,4 107,1 105,9 105,9 108,0 Samhällsbyggnadsförvaltningen 57,2 57,8 63,8 63,8 65,1 Resultatenhet/komponentavskrivning -12,8-10,3-7,0-2,1-1,3 Kommunstyrelsens oförutsedda 2,5 5,0 5,0 5,0 Räddningstjänst 19,7 19,8 20,1 20,2 20,4 Barn- och ungdomsnämnd 142,1 152,7 148,3 138,3 140,6 Skolpeng 619,5 636,4 654,5 664,2 676,6 Utbildningsnämnd 30,9 31,7 33,7 33,7 34,9 Gymnasieskolpeng 136,6 144,4 152,8 162,0 169,2 Socialnämnd 540,7 556,2 563,1 570,9 591,8 Fritidsnämnd 53,1 55,0 60,1 60,1 61,3 Kulturnämnd 43,7 44,0 44,9 44,9 45,8 Bygg- och miljötillsynsnämnd 13,6 13,0 14,2 14,2 14,5 Överförmyndarnämnd 1,9 Ofördelade kapitalkostnader 0,0 2,0-3,5 Nämndernas nettokostnader 1 742,6 1 810,3 1 859,5 1 883,1 1 928,4 Kapitalkostnader -112,4-121,2-149,4-153,6-150,1 Pensionskostnader 33,9 36,7 36,7 38,2 40,1 Övriga intäkter och kostnader -8,8-5,0 5,9-0,5 Summa finansieringsenheten -87,3-89,5-106,8-115,9-110,0 Verksamhetens nettokostnad 1 655,3 1 720,8 1 752,7 1 767,2 1 818,4 Kolumnen prognos 2019 är prognosen per april 2019. 31 39

Resultatplan 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader -1 655,3-1 720,8-1 752,7-1 767,2-1 818,4 Avskrivningar -71,5-81,5-95,0-96,4-92,2 Verksamhetens nettokostnader -1 726,8-1 802,3-1 847,7-1 863,6-1 910,6 Skatteintäkter 1 590,8 1 644,6 1 696,3 1 736,9 1 801,2 Generella statsbidrag och utjämning 189,1 212,0 206,0 206,0 214,3 Verksamhetens resultat 53,1 54,3 54,5 79,3 104,8 Finansiella intäkter 2,1 1,9 0,5 0,5 0,6 Finansiella kostnader -21,2-24,4-30,2-33,5-37,1 Årets resultat 34,0 31,8 24,8 46,3 68,3 Kolumnen prognos 2019 är prognosen per april 2019. Balanskravutredning 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Årets resultat 34,0 31,8 24,8 46,3 68,3 Realisationsvinster 2,9 2,5 Balanskravsresultat 31,1 29,3 24,8 46,3 68,3 Kolumnen prognos 2019 är prognosen per april 2019. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) 1 590,8 1 644,6 1 696,3 1 736,9 1 801,2 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 23,5 13,1 11,7 17,0 30,1 Kostnadsutjämning 58,2 70,0 63,3 60,2 63,7 Regleringsbidrag/-avgift 5,2 23,4 37,1 39,0 30,3 Strukturbidrag LSS-utjämning 33,2 36,5 23,4 23,5 23,9 Fastighetsavgift 61,0 63,6 66,3 66,3 66,3 Övriga generella bidrag 8,0 5,4 4,1 Summa intäkter 1 779,9 1 856,6 1 902,2 1 942,9 2 015,4 32 40

Balansräkning 2018-2022, mnkr 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Budget Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 2 179,4 2 569,3 2 750,8 3 035,7 3 345,5 Finansiella anläggningstillgångar 119,5 119,5 119,5 119,5 119,5 Summa anläggningstillgångar 2 298,9 2 688,8 2 870,3 3 155,2 3 465,0 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter och lager 69,8 48,9 69,8 69,8 69,8 Kortfristiga fordringar 127,8 210,2 200,8 200,8 200,8 Kassa, bank 91,3 116,1 91,3 91,3 91,3 Summa omsättningstillgångar 288,9 375,2 361,9 361,9 361,9 Summa tillgångar 2 587,8 3 064,0 3 232,2 3 517,1 3 826,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat 34,0 14,0 24,8 46,3 68,3 Övrigt eget kapital 687,8 722,0 753,6 778,4 824,7 Summa eget kapital 721,8 736,0 778,4 824,7 893,0 varav pensionsreserv 71,7 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 208,6 241,0 286,0 324,0 365,0 Övriga avsättningar 417,6 426,7 435,1 445,0 456,0 Summa avsättningar 626,2 667,7 721,2 769,0 820,9 Skulder Långfristiga skulder 562,8 1 170,7 1 055,5 1 246,9 1 436,4 Kortfristiga skulder 677,1 489,6 677,1 677,1 677,1 Summa skulder 1 239,9 1 660,3 1 732,6 1 924,0 2 113,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 587,9 3 064,0 3 232,2 3 517,6 3 827,4 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar 473,0 468,0 457,4 451,1 444,3 Övriga ansvarsförbindelser 367,1 375,0 380,1 380,1 380,1 33 41

Kassaflödesanalys 2018-2022, mnkr Löpande verksamhet 2018 2019 2020 2021 2022 Bokslut Budget Budget Plan Plan Inbetalda skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 790,7 1 856,6 1 902,2 1 942,9 2 015,4 Inbetalning från kunder och bidrag 343,8 371,3 380,4 388,6 403,1 Utbetalning till leverantörer, anställda och bidrag -1 977,8-2 311,4-2 095,7-2 108,9-2 171,9 Erhållen ränta och utdelningar 2,1 1,9 0,5 0,5 0,6 Betald ränta och utdelning -21,3-24,4-30,2-33,5-37,1 Kassaflöde från löpande verksamhet 137,5-106,0 157,2 189,6 210,1 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar -326,7-193,2-136,3-135,2-194,5 Investering i allmänna anläggningar från exploatering -3,4-13,1-221,2-246,1-207,5 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 8,5 19,7 51,0 113,0 167,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,9 Försäljning tomter inom exploatering 14,7 Kassaflöde från investeringsverksamhet -304,0-186,6-306,5-268,3-234,5 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 235,0 292,6 149,2 78,7 24,4 Amortering av lån -50,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 185,0 292,6 149,2 78,7 24,4 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 72,8 91,3 91,3 91,3 91,3 Likvida medel vid årets slut 91,3 91,3 91,3 91,3 91,3 Förändring i likvida medel 18,5 0,0 0,0 0,0 0,0 34 42

Investeringsplan 2018-2029, mnkr Upparb. Prognos B udget Plan Kalkyl Tot al 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Tot al KOMMUNSTYRELSEN 80 144 112 93 83 64 54 50 50 120 200 225 1 272 Centrumutveckling 1 1 Digitaliserad samhällsbyggnadsproc 0 2 1 1 1 4 Digitalisering 2 2 2 6 Fettavskiljare kök 2 2 2 2 2 8 Gång- och cykelvägar 2 21 9 15 11 11 69 Infartsparkering 5 5 Kommunhus 1 4 70 150 175 400 Källsortering 2 2 2 2 2 8 Lekplatser 0 14 12 5 5 5 9 5 5 5 5 5 70 Lindholmsvägen 0 4 5 6 15 Mobil reservkraft 2 2 Planerat underhåll fastighet 47 34 35 35 35 18 18 18 18 18 18 18 312 Planerat underhåll ishallar 16 1 7 24 Tillgänglighet avfallshämtning 0 1 1 2 Upprustning torgytor, etapp 4 & 5 0 10 4 14 Våtmarkspark 0 15 16 Årligt anslag 9 34 26 27 27 27 27 27 27 27 27 27 313 Återuppbyggnad kvarn 3 1 4 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN 343 177 10 14 97 38 68 203 258 67 8 6 1 289 Fritidslokal Bällstabergsskolan 0 5 5 Förskola Centrala Vallentuna 1 4 45 10 0 60 Förskola Karby 4 21 32 1 58 Förskola Kristineberg norra 0 0 0 4 45 10 0 60 Förskola Lindholmen 1 4 45 10 0 60 Förskola Ormsta 4 0 4 Förskola Stensta Ormsta 1 4 45 10 0 60 Förskola Åby ängar 0 6 6 Hagaskolan 332 106 1 439 Hammarbackens träningsskola 3 3 6 Hjälmstaskolans kök 2 12 14 Karbyskolan ombyggnad för förskola 15 15 Kårsta lokaleffektivisering 3 3 Lindholmen kapacitetsökning 2 2 Lovisedalsskolan matsal 2 2 Nya skolor inventarier+byggkoordin 1 16 2 10 29 Skola/förskola Kristineberg södra 1 1 7 8 111 210 60 2 400 Årligt anslag 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 66 UTBILDNINGSNÄMNDEN 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 6 Årligt anslag 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 6 SOCIALNÄMNDEN 2 7 5 6 3 28 59 33 33 33 3 3 215 Allens boende 2 4 7 Atriumträdgård, väsbygården 2 3 4 Gruppboende Kristineberg 30 30 60 Gruppbostad i Ormsta-Stensta 30 30 60 Korttidshem 25 26 51 Årligt anslag 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 33 FRITIDSNÄMNDEN 3 23 7 20 8 1 4 2 5 5 1 5 84 Badplatser 1 0 1 Bällstaberg 1 3 4 Elljusspår Kristineberg förstudie 1 1 Elljusspår Kårsta 4 4 Ishall A 6 6 Kvarnbadet reningsverk 3 3 6 Snapptuna sportfält 2 4 3 9 Utegym kvarnbadet 1 1 Utveckling/nya projekt 5 2 7 Vallentuna IP 10 1 1 0 0 0 0 4 4 21 Veda ridhusbotten 0 0 1 Årligt anslag 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 Össeby IP 2 2 0 3 7 Övriga anläggningar 3 1 0 1 1 6 KULTURNÄMNDEN 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 7 Boksorteringsrobot 1 1 Årligt anslag 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 6 BYGG- OCH MILJÖTILLSYNSNÄMND 3 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 12 Digitaliserad samhällsbyggnadsproc 1 1 1 1 1 4 Digitalisering av arkiv 2 1 2 Årligt anslag 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 6 Totalsumma 431 354 136 135 195 132 186 289 348 226 213 240 2 884 35 43

LOKALRESURSPLAN 2020-2029 LOKALRESURSPLANERINGSGRUPPEN 44

INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...4 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND...5 PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER...7 FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEPROGNOS...9 VÄSTRA VALLENTUNA...10 NORDÖSTRA VALLENTUNA...12 LINDHOLMEN MED OMNEJD...15 KÅRSTA MED OMNEJD...17 KARBY/BROTTBY MED OMNEJD...18 SYDVÄSTRA VALLENTUNA...19 LOKALINVESTERINGAR...22 PRIVATA AKTÖRER...24 2 45

INLEDNING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR INLEDNING Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemannaledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalresursplaneringsgruppen. Lokalresursplaneringsgruppens uppdrag i korthet: Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att på uppdrag av kommunens ledningsgrupp årligen utarbeta en lokalresursplan. Säkerställa att lokalinvesteringar endast görs för långsiktiga lokalbehov och som inte kan lösas inom befintligt lokalbestånd. Arbeta för lokaleffektivitet och samutnyttjande. Arbeta för att, om möjligt, undvika extern inhyrning av lokaler. Se även kommunala författningssamlingen Policy för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun. LOKALRESURSPLANENS OMFATTNING Lokalresursplanen beskriver kommunens framtida behov av lokaler och anläggningar för kommunal service, där kommunen svarar för investering och/eller underhåll. I de fall där privat aktör väljer att investera i sådana lokaler kan det ersätta kommunens planerade investering. I lokalresursplanen fastställs inte om verksamheten ska bedrivas i kommunal eller privat regi. LOKALRESURSPLANENS PROCESS Respektive förvaltning identifierar behov och förankrar dessa politiskt Förslag till lokalresursplan utarbetas och samordnas Förslag till lokalresursplan behandlas i budgetprocessen Slutgiltig lokalresursplan fastställs tillsammans med kommunplanen LOKALRESURSPLANENS STRUKTUR Lokalresursplanen är från och med 2017 strukturerad utifrån en geografisk indelning av kommunen (delområden). Det ger förhoppningsvis läsaren en bättre överblick över hur Vallentuna kommuns förväntade tillväxt avspeglar sig i kommande lokal- och anläggningsbehov. De geografiska områdena är: Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna tätort Lindholmen med omnejd Kårsta med omnejd Karby/Brottby med omnejd Sydvästra Vallentuna tätort Sydöstra Vallentuna tätort 46 3

BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND ÖVERGRIPANDE Fastighetsavdelningen ansvarar för nybyggnad samt drift och underhåll av kommunens verksamhetslokaler, fastigheter och bostadsrätter. Kommunens fastighetsbestånd uppgår till cirka 202 900 kvadratmeter bruksarea varav 28 600 kvadratmeter är inhyrda lokaler och bostäder från externa fastighetsägare och modulleverantörer. Inhyrning av moduler, så kallade paviljonger, har ökat de senaste åren, för att möta Vallentuna kommuns lokalbehov. ÄGDA RESPEKTIVE INHYRDA LOKALER OCH BOSTÄDER (AREA) 13 % 1 % 8% Egenägda lokaler Inhyrda lokaler Inhyrda bostäder Egenägda bostäder 78 % FÖRDELNING MELLAN HYRESGÄSTER (AREA) 23 % Barn- och ungdomsförvaltningen Kommunledningskontoret 3 % 41 % Socialförvaltningen Bild på Ormsta förskola färdigställd 2018-10-15 Samhällsbyggnadsförvaltningen Fritidsförvaltningen 14 % Kulturförvaltningen 2 % 14 % 3 % 47 Externa, teknikutrymmen, exkluderade areor 4

BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND FASTIGHETSUNDERHÅLL För att få en samlad bild av underhållsbehovet har fastighetsavdelningen genomfört statusbesiktningar och inhämtar önskemål om underhållsåtgärder från hyresgästerna. Statusbesiktningarna omfattar tak, fasader, fönster, inre underhåll, ventilationsanläggningar och belysning samt utemiljö (tomtmark). Inventeringar av kök och behov av åtgärder under mark utarbetas under 2019. Statusbesiktningarna och hyresgästernas önskemål vägs samman i en teknisk underhållsplan som sträcker sig fram till 2023. Kostnadsfördelningen av det planerade underhållet av egenägda fastigheter redovisas i diagram nedan. Smultronets förskola före renovering MILJÖINVENTERINGAR Miljöinventering av samtliga byggnader kommer att genomföras i syfte att säkerställa bra inomhusmiljöer avseende fukt, ventilation, belysning och buller. ENERGIEFFEKTIVISERINGAR I underhållsarbetena genomförs även energibesparande åtgärder i byggnaderna. En långsiktig plan har tagits fram för att minska Vallentuna kommuns behov av köpt energi. KOMPONENTAVSKRIVNING Det planerade underhållet kommer huvudsakligen att finansieras via investeringar. 24% Markarbeten 41% Fasad Tak 4% 11% Inre ytskikt Installationer 20% Smultronets förskola efter renovering 48 5

PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER ÖVERSIKTSPLANEN Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många som väljer att bo och leva här och trenden förväntas fortsätta. Målsättningen är att 9000 nya bostäder ska tillkomma under perioden 2018-2040. Den övervägande delen nya bostäder ska koncentreras till Vallentuna tätort, Karby och Brottby, Lindholmen och Kårsta. Inriktningen är att bygga tätare och att ha en blandad struktur av bostäder, service, verksamheter, mötesplatser, kultur och fritid. Genom att bygga tätare så kan en större del av naturen bevaras samtidigt som vi får bra förutsättningar för kollektivtrafiken. Gällande översiktsplan återfinns på www.vallentuna.se. BOSTADSBYGGNADSPROGNOSEN Vallentuna har en genomsnittlig planeringstakt för den kommande tioårsperioden om cirka 540 bostäder per år för att kunna säkerställa en önskad utbyggnad om minst 400 bostäder per år. Totalt innehåller den nya bostadsbyggnadsprognosen cirka 5400 nya bostäder under perioden 2019-2028. 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Karby/Brottby med omnejd Utbyggnad delområden 2018-2028 Kårsta med omnejd Lindholmen med omnejd Nordöstra Vallentuna I linje med målet att förtäta i stationsnära lägen ökar andelen nybyggda flerbostadshus jämfört med småhus under kommande år. Cirka 60 procent av det totala antalet nya bostäder utgörs av flerbostadshus under tioårsperioden. Aktuell bostadsbyggnadsprognos återfinns på www.vallentuna.se. Sydöstra Vallentuna Sydvästra Vallentuna Västra Vallentuna Utbyggnad 2018-2028 Prognostiserad utbyggnad av nya småhus och flerbostadshus 2018-2028. 49 6

PROGNOSUNDERLAG - VALLENTUNA VÄXER BEFOLKNINGSPROGNOSEN Befolkningsprognosen är ett viktigt underlag när lokalbehoven för kommunens olika verksamheter identifieras. I befolkningsprognoserna kan utläsas den förväntade åldersstrukturen i ett specifikt område. Utifrån det fastställer kommunens olika verksamheter sitt framtida lokalbehov. I befolkningsprognosen BFP18, nedan, kan utläsas att vissa grupper i befolkningen ökar mer än andra. Analysen av behov inom respektive delområde har BFP18 (2018-2028) som underlag då BFP19 (2019-2029) inte fanns tillgänglig på delområdesnivå vid tidpunkten för analysen. Befolkningsprognos BFP18 Ålder År 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 + antal + % 0 359 376 389 396 412 426 438 452 460 468 475 478 119 33% 1-2 865 824 852 884 915 952 980 1 012 1 033 1 052 1 069 1 078 213 25% 3-5 1 497 1 471 1 455 1 438 1 462 1 510 1 572 1 627 1 671 1 711 1 745 1 768 271 18% 6 512 518 525 508 518 512 513 544 558 574 589 599 87 17% 7-11 2 522 2 551 2 589 2 613 2 646 2 645 2 659 2 668 2 694 2 742 2 796 2 862 340 13% 12-15 1 964 1 948 1 999 2 009 1 992 2 068 2 097 2 131 2 174 2 166 2 185 2 188 224 11% 16-18 1 239 1 297 1 325 1 377 1 427 1 455 1 463 1 464 1 486 1 532 1 550 1 577 338 27% 19 384 372 386 396 433 416 451 475 445 462 469 465 81 21% 20-24 1 751 1 684 1 694 1 702 1 765 1 848 1 887 1 962 2 019 BEHOV AV KOMMUNAL SERIVCE Vallentuna kommun arbetar aktivt med att anpassa den kommunala servicen till kommuninvånarnas behov. Det kräver regelbunden översyn av den service som erbjuds och vilka lokaler och anläggningar som erfordras. Behoven varierar naturligt mellan livets olika skeden, men också utifrån ändrade lagkrav och individens förväntan på kommunen. Förändring 2028 jmf med 2017 2 039 2 059 2 074 323 18% LOKALRESURSER Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer därmed också att öka. De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tid. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering där denna lokalresursplan är central. I samband med arbetet med översiktsplanen genomförs också arbete med att identifiera strategiska geografiska lägen för kommunalt finansierad service. Det finns med all säkerhet redan nu befintliga naturliga servicepunkter och nya kommer behöva utvecklas. Arbetet används som ett planeringsunderlag för Vallentunas fortsatta samhällsplanering. 25-44 8 309 8 173 8 365 8 450 8 623 8 935 9 170 9 422 9 623 45-64 8 598 8 767 8 947 9 062 9 273 9 358 9 485 9 695 9 840 65-79 3 994 4 016 4 033 4 035 4 024 4 058 4 058 4 035 4 040 80-84 635 678 718 771 836 891 971 1 052 1 110 85-89 344 359 378 392 412 449 481 510 548 90-w 202 201 205 211 232 240 247 258 267 9 810 10 005 10 149 1 840 22% 9 978 10 092 10 209 1 611 19% 4 111 4 182 4 231 237 6% 1 103 1 103 1 078 443 70% 595 637 695 351 102% 289 312 330 128 63% Summa 33 175 33 234 33 861 34 243 34 966 35 763 36 472 37 305 37 970 38 633 39 268 39 783 6 608 20% Ackumulerad ökning i antal och % i förhållande till 2017 antal 0 59 686 1 068 1 791 2 588 3 297 4 130 4 795 5 458 6 093 6 608 % 0% 0% 2% 3% 5% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 50 7

FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEPROGNOS Prognosunderlag Diagrammen som presenteras baseras på befolkningsprognos BFP18 med efterbearbetning av aktuell efterfrågan på skolor och förskolor i lägeskommunen. Den angivna kapaciteten (antal skol- och förskoleplatser) följer förslag till ny- och ombyggnationer i kommunens investeringsplan 2019-2028. Förskoleprognos Antal förskoleplatser planeras att successivt byggas ut under prognosperioden. Mellan åren 2019-2027 planeras det för sju nya förskolor. Parallellt med detta avyttras äldre förskolelokaler som bedömts som uttjänta och icke ändamålsenliga. Antalet lediga platser kommer därmed att begränsas. Grundskoleprognos Inom prognosperioden kommer två 7 000 kapacitetsutökningar att genomföras, Hagaskolan (2019) samt ny skola i Kristineberg 6 000 (2025). Prognosen visar ett överskott av skolplatser på 5 000 kommunnivå under hela prognosperioden. 4 000 Antal platser 3 000 Antal platser Förskoleprognos 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Grundskoleprognos 2 000 1 000 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Elever åk F-3 Elever åk 4-6 Elever åk 7-9 Total kapacitet Staplar visar behov, linjer visar kapacietet. 51 8

VÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 840 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 630 nya bostäder i flerbostadshus och 210 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i eller i nära anslutning till Vallentuna centrum och norr om Ekebyvägen. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 5 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Enligt befolkningsprognosen kommer antalet elever i området vara konstant under prognosperioden 2019-2028 med en liten minskning om totalt ca 20 elever i åldrarna 6-15 år. Antalet förskolebarn i området kommer vara konstant under prognosperioden 2019-2028. Totalt under prognosperioden ökar antalet förskolebarn med ca 20 stycken. Förskola Västra Vallentuna har en överkapacitet av förskoleplatser sett till de barn som bor i området. Många som går på förskolor i Västra Vallentuna är boende i Nordöstra Vallentuna. År 2026 planeras en ny förskola i området. Den nya förskolan planeras att ha en kapacitet för 100 barn. Bedömningen är att ingen ytterligare kapacitet än denna tillkommande avdelning behövs i västra delen av tätorten. Grundskola Kapaciteten är idag god på den kommunala skola som finns i västra tätorten: Rosendalsskolan (före detta Hammarbacksskolan och Ekebyskolan). Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella för att parera olika stora årskullar, men ingen utbyggnad planeras i området då befolkningsprognosen inte visar någon betydande tillväxt av befolkningen i skolåldern 6-15 år. KULTURFÖRVALTNINGEN Vallentuna Kulturhus och bibliotek inrymmer en mångsidig verksamhet och förväntas möta den efterfrågan som finns under planeringsperioden. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Med utgångspunkt i befolkningsprognosen och i diskussion med föreningslivet förutses en mindre tillväxt i det aktiva föreningslivet. De befintliga anläggningarna i området bedöms täcka kommande behov. Kvarnbadet är en välbesökt anläggning under badsäsongen och bedöms ha behov av upprustning. En tidigare utredning har fastslagit renoveringsbehov av reningsverk. Ett utegym planeras vid Kvarnbadet och man ser över möjligheten att anlägga hälsans stig. En utveckling av Snapptunafältet ska genomföras i för att öka aktivitetsutbudet i centrala Vallentuna. 52 9

VÄSTRA VALLENTUNA diskussioner inleds för anskaffandet av ytterligare 4-6 lägenheter med berörd byggaktör. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Socialförvaltningen ser ett behov av minst två särskilda boenden för äldre i kommunen under planperioden. Kapacitetsökningen avseende berörd boendeform beräknas tillkomma genom att privata aktörer etablerar sig i nordöstra och sydöstra Vallentuna år 2021, 2022 och 2024. En förstudie är också gjord beträffande en atriumträdgård under planperioden på Väsbygårdens äldreboende. Bostäder LSS, SoL Markanvisning av fastigheterna Nyby 1:21 och Nyby 1:22 kommer ske våren 2019 för etablering av två gruppboenden LSS 9 9 som beräknas vara klara 2020 och som kommer ägas och drivas av privat aktör. En annan privat aktör planerar för gruppbostad LSS 9 9 i Västlunda som beräknas vara klart 2020. En privat aktör bygger lägenheter på Gärdesvägen där kommunen planerar för anskaffandet av 7 av dessa med ändamålet att nyttja dem som servicebostäder, socialförvaltningen ser ett behov av att Socialförvaltningen ser också ett behov av 13 träningslägenheter, 6 jourlägenheter samt 24 servicebostäder LSS 9 9 i området under 10- årsperioden, varav 5 av träningslägenheterna samt de 6 jourlägenheter behöver anskaffas under kommande 3-årsperiod. Alternativ lokalisering för träningslägenheterna, jourlägenheterna och servicebostäderna är i sydvästra, sydöstra eller nordöstra Vallentuna. Lokaler LSS, SoL Gemensamhetslokal uppförs som komplement till Alléns psykiatriboende, planeras vara klart under 2020. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förvaltningslokaler Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna då avveckling av nuvarande lokaler genomförs. Mindre verksamhetsanpassningar kan bli aktuella inom förvaltningskontoren. 53 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Ekebyskolan, Hammarbacksskolan och mindre åtgärder på Väsbygårdens äldreboende under perioden 2020-2023. 10

NORDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLINNG Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 2 060 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 1 465 nya bostäder i flerbostadshus och 595 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i Åby Ängar, Åbyholm och Vallentuna centrum östra. Större bostadsutveckling sker också i Södra Haga, Haga 3, Ormsta-Stensta och Ubby-Molnby. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 55 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Störst ökning sker av barn i förskoleålder (1-5 år), men betydande ökningar sker även i åldrarna 6-12 år. Enligt prognosen kommer även elever i åldrarna 12-15 år att öka, om än inte lika mycket som i de lägre åldrarna. Med anledning av detta planerar kommunen för tre nya förskolor samt en ny skola. Totalt kommer antalet förskolebarn öka med 250 stycken medan antalet elever i grundskoleålder ökar med 380 stycken. Förskola Under perioden 2020-2028 planeras en ny förskola i området Ormsta-Stensta med totalt 100 platser i området. Förskolan planeras till år 2023. Grundskola År 2019 öppnar Hagaskolan, planerad för 800 elever. Skolan ger en kapacitetsökning om 250 skolplatser samt plats för särskild undervisningsgrupp. I och med Hagaskolan planeras ingen utbyggnad i området. Gymnasieskola Antalet elever i gymnasieålder i kommunen förväntas öka från dagens cirka 1 500 till cirka 2 000 fram till år 2028. Gymnasieskolans lokaler har idag en överkapacitet sett till antalet elever som söker sig till skolan. Fokus ligger på att i framtiden kunna anpassa lokalerna och att gymnasiet även fortsättningsvis kan vara en attraktiv skola. Under prognosperioden behövs inga större investeringar. Mindre verksamhetsanpassningar kan vara aktuella. 54 11

NORDÖSTRA VALLENTUNA KULTURFÖRVALTNINGEN I samband med utvecklingen av Nordöstra Vallentuna och den medföljande befolkningsutvecklingen utreds möjlig utveckling i de befintliga lokalerna vid Vallentuna Teater och intilliggande Traversen. Synergierna kan bli stora för samutnyttjande av lokaler. Lokaler i området är planerad fitidsgård, traversen, Tellushallen, teatern och gymnasiet. Trygghet, kommunikation och miljö är ledord i detta. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Befolkningsprognosen visar en kraftig ökning av invånare i åldrarna 5-20 år. För att möta den ökade befolkningen planeras flera investeringar i anslutning till Hagaskolan och Vallentuna IP. Kommunen kommer att möta det ökade behovet med Hagas nyetablerade anläggningar i form av fotbollsplaner, sporthall och danssal som står klart 2019. Den pågående renoveringen av Vallentuna ishall går in i en ny fas. Förvaltningen är klar med kylanläggningen och brandsäkerheten. Nu är det fasad, ventilation och installationer som återstår i detta projekt. Foto: JS Sverige Foto: Vallentuna konståkningsklubb 55 12

NORDÖSTRA VALLENTUNA Möjlig placering av nytt kommunhus. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Två särskilda boenden för äldre (SÄBO) planeras i området varav det ena kommer vara lokaliserat till Åby ängar och beräknas vara klart 2021 medan det andra planeras för i Ormsta och beräknas vara klart 2024. De båda boendena kommer ägas och drivas av privat aktör. Bostäder LSS, SoL Kommunen planerar för en gruppbostad LSS 9 9 i området som beräknas stå klar 2026. Se behov beskrivet i Västra Vallentuna beträffande träningslägenheter, jourlägenheter och servicebostäder. Lokaler LSS, SoL Inga planerade investeringar eller etableringar i området. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Förvaltningslokaler Kommunens centrala förvaltningar är utspridda i flera olika byggnader i Vallentuna centrum. Flera av byggnaderna ägs av privata aktörer och hyrs av kommunen. I dagsläget är de flesta lokaler inte anpassade till dagens verksamhet och många förvaltningar är trångbodda. Inriktningen är att ett nytt kommunhus byggs i centrala Vallentuna med förhoppning om färdigställande år 2027. 56 BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Vallentuna ishallar är i stort behov av upprustning för att verksamheten ska kunna fortgå. Upprustningen startar under 2017 och färdigställs 2020. Fastighetsavdelningen kommer att genomföra större underhållsinvesteringar på gymnasiebyggnaden under perioden 2020-2023. 13

LINDHOLMEN MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 470 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 220 nya bostäder i flerbostadshus och 250 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Lindholmen. Flera mindre grupper med småhus planeras också, de flesta i anslutning till Lindholmens tätort. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 22 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Både barn i förskoleålder och skolålder kommer att öka måttligt under den kommande 10-årsperioden. Idag är samtliga förskolor samt Gustav Vasaskolan fullbelagda. Investeringar för att möta efterfrågan, både för förskolan och skolan planeras. Förskola År 2025 planeras en utbyggnad av ny förskola för att möta behovet av förskoleplatser. Grundskola Foto: Maria Rosenlöf Gustav Vasaskolan har idag nått sin maxkapacitet. Till år 2025 planeras en ny skola med en kapacitet för 350 elever. Den nya skolan möter även efterfrågan bortom prognosperioden. I samband med detta avetableras den befintliga skolan. Fram till dess att en ny skola är färdig 2025 kommer befintlig skola att temporärt få ett tillskott av nya utbildningsplatser genom lokaleffektiviseringar. 57 14

LINDHOLMEN MED OMNEJD KULTURFÖRVALTNINGEN Den kommande befolkningsökningen innebär en ökad efterfrågan på bibliotek och kulturlokaler. Kulturlokalerna kan med fördel anläggas i anslutning eller nära anslutning till ungdoms-, förenings- och skollokaler medan ett folkbibliotek fungerar bättre och får större åtkomlighet i anslutning till handel och service. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Den prognosticerade befolkningsökningen i området innebär en förväntad ökad användningsgrad av befintliga anläggningar. Befintliga anläggningar har tillräcklig kapacitet fram till 2026. Inför planeringen av den nya skolan genomförs en förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att anlägga en ny idrottsplats i anslutning till skolan, vilken då ersätter den befintliga idrottsplatsen. Detta skulle öka tillgängligheten och nyttjandegraden av idrottsplatsen. En utredning ska visa om behov av fritidsgård finns och möjlig samlokalisering med eventuella kulturlokaler, skola och idrottsplats. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Ett behov finns för en träfflokal för äldre, bör i första hand tillgodoses genom inhyrning av lokal inom kommunens befintliga bestånd. Bostäder LSS, SoL En privat aktör planerar för en gruppbostad LSS 9 9 som beräknas vara klar 2020. Utöver det finns inga planerade investeringar eller etableringar i området. Lokaler LSS, SoL Inga planerade investeringar eller etableringar i området. 58 15

KÅRSTA MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN I Kårsta med omnejd kommer befolkningen vara relativt konstant för barn i skol- och förskoleålder. Under åren 2016-2017 har anpassningar av Kårsta skola genomförts vilket har inneburit att tillräcklig kapacitet av skol- och förskoleplatser skapats för att möta efterfrågan under prognosperioden. Inga ytterligare investeringar är planerade. Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 125 nya bostäder fram till 2027, alla som småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i centrala delar av Kårsta. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 8 procent fram till 2028. KULTURFÖRVALTNINGEN Befintliga lokaler uppfyller det förväntade behovet. Ett utökat samarbete med skolan utreds i syfte att skapa fler möjligheter till samnyttjande av lokaler. SOCIALFÖRVALTNINGEN Behoven inom äldreomsorg, LSS och SoL beräknas tillgodoses genom investeringar och etableringar i andra delar av kommunen. Inga planerade investeringar eller etableringar i området. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Anläggningarna bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. En etablering av elljusspår i Kårsta planeras. BEFINTLIGT FASTIGHESBESTÅND Fastighetsavdelningen kommer att genomföra underhållsinvesteringar på Kårsta skola i bland annat köket under perioden 2020-2023.Rivning av förskolan äppellunden planeras också in. 59 16

KARBY/BROTTBY MED OMNEJD BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 195 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 25 nya bostäder i flerbostadshus och 170 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är alla i mindre skala och de flesta i närheten av centrala Karby/Brottby. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om cirka 5 procent fram till 2028. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Enligt befolkningsprognosen kommer antalet elever i området vara konstant under prognosperioden 2019-2028. En mindre ökning av antalet elever och förskolebarn syns. Nuvarande skola har viss överkapacitet idag och det planeras för en utbyggnad av antalet förskoleplatser i området. Förskola Kapacitetsutökningen av förskoleplatser planeras tillfredsställas genom ombyggnation av del av Karbyskolans lokaler. Mot slutet av perioden, beroende på utbyggnadstakten i området, planeras en ny förskola med en kapacitet om 100 barn. Grundskola Inga större investeringar är planerade för skolan. Mindre verksamhetsanpassningar kan komma att bli aktuella för att anpassa skolan till efterfrågan på skolplatser. KULTURFÖRVALTNINGEN Befintliga lokaler uppfyller det förväntade behovet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Inga planerade investeringar eller etableringar i området. 60 Bostäder LSS, SoL Inga planerade investeringar eller etableringar i området. Lokaler LSS, SoL Ett behov finns för en mindre rastlokal/lägenhet för hemtjänsten, bör i första hand tillgodoses genom inhyrning av lokal inom kommunens befintliga bestånd. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Befolkningsprognosen visar en mindre ökning av barn och ungdomar. Befintliga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet efter uppgraderingen av Össeby IP. Foto: Anna-Karin Bäck BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Fastighetsavdelningen planerar att genomföra underhållsinvesteringar på Karbyskolan i köket, hissar och yttertaket under perioden 2020-2023. Rivning av förskolan Lindholmen planeras också. 17

SYDVÄSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 610 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 270 nya bostäder i flerbostadshus och 340 nya bostäder i småhus. Utvecklingsområdena är relativt små och väl utspridda. Det större utvecklingsområdet är Nyborg, söder om Bällstaberg. Befolkningsprognosen BFP18 visar, på en summerad nivå, ingen befolkningsökning fram till 2028. Däremot förändras befolkningen inom olika åldersgrupper. BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Generationsväxlingar inom området innebär att antalet förskolebarn och elever i skolålder minskar under den kommande 10-års perioden. Den kapacitet som finns av skol- och förskoleplatser är väl utbyggd i området och kommer därför behöva anpassas till ett minskat lokalutnyttjande. Förskola Förskolorna har sammantaget en överkapacitet i området. Antalet barn, 1-5 år, noterar en 15- procentig minskning inom området. Ingen utökning av förskoleplatser planeras med anledning av detta. Grundskola Ingen utökning av antalet skolplatser planeras. Bällstaberg kompletteras med en lokal för föreningslivet och ungdomsverksamhet. Under 2020 kommer Hjälmstaskolans kök att renoveras. KULTURFÖRVALTNINGEN En fortsatt utredning av kulturskolans omlokalisering pågår. Syftet är att hitta lokaler där kulturskolan kan samla verksamheten och att lokalerna är tillgällighetsanpassade. Synergieffekten skulle bli som störst om dessa lokaler skulle ligga i gymnasiet med tanke på samutnyttjande av traversen, musiksalen, teatern och Tellushallen. FRITIDSFÖRVALTNINGEN Den relativt låga befolkningsökningen i området gör att befintliga idrottsanläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet under perioden. Konstgräset i Bällstaberg byts ut 2024. Möjlig samlokalisering och ökad samverkan mellan kulturskolan, Ung fritid och skolan utreds. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Inga planerade investeringar eller etableringar i området. Bostäder LSS, SoL Se behov beskrivet i Västra Vallentuna beträffande träningslägenheter, jourlägenheter och servicebostäder. Lokaler LSS, SoL I samband med att Vårljus verksamhet läggs ner kommer en lokal för stödboende för ensamkommande ungdomar på Runristarvägen anskaffas under 2019. BEFINTLIGT FASTIGHETSBESTÅND Underhållsarbeten planeras 2020-2023 gällande att restaurera gården och förbättra dräneringen på Bällstabergsskolan. På Hjälmstaskolan planeras fortsatt dräneringsarbete och att idrottshallens omklädningsrum renoveras. Förberedande arbetet med att renovera Karlbergsskolan pågår. 61 18

SYDÖSTRA VALLENTUNA BOSTADS- OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING KORT OM KRISTINEBERG I anslutning till centrala Vallentuna ska utvecklas till en ny stadsdel, Kristineberg. I Kristineberg planeras cirka 1 700-1 800 bostäder, flera skolor, förskolor och ett stadsdelscentrum. Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt cirka 1 150 nya bostäder fram till 2027. Dessa fördelar sig på 605 nya bostäder i flerbostadshus och 545 nya bostäder i småhus. Den huvudsakliga bostadsutvecklingen sker inom den nya stadsdelen Kristineberg. Befolkningsprognosen BFP18 visar en befolkningsökning om närmare 560 procent fram till 2028, vilket är naturligt vid en ny exploatering. Visualisering av planerad byggnation i norra Kristineberg BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Enligt gällande befolkningsprognos kommer befolkningen att öka kraftigt i åldrarna 1-16 år. Både skola och förskolor planeras för att möta den kommande efterfrågan. Förskola Två förskolor är planerade under prognosperioden. Totalt blir det ett tillskott på 200 platser. En av förskolorna samlokaliseras med en skola. Utbyggnaden av förskolorna sker i samband med att de olika delområdena i Kristineberg bebyggs. Bortom prognosperioden planeras det för ytterligare en förskola om 100-120 platser. Grundskola Två skolor är planerade att uppföras i området. Den första skolan planeras för en F-6 organisation med 350 elever. I takt med att området bebyggs kommer även den andra skolan uppföras. Denna ligger dock bortom aktuell prognosperiod. 62 19

SYDÖSTRA VALLENTUNA KULTURFÖRVALTNINGEN Enligt befolkningsprognosen förväntas en ökad efterfrågan på kulturverksamhet och därmed lokaler. En kulturhusfilial i Kristineberg kan med fördel samordnas med fritidslokaler och/eller kommersiell service och kan innehålla kulturverksamheter av varierande slag tex bibliotek, scen, utställningsmöjligheter och möteslokaler beroende på aktuella behov vid etableringen. Behovsanalys och förstudie inleder arbetet. Kulturskolans lokaler kan med fördel samlokaliseras med sporthall, danslokal, fotbollsplan, fritidsgård och möjligheter till föreningslokaler i samband med byggnation av skolan i södra Kristineberg. FRITIDSFÖRVALTNINGEN För att möta det kommande behovet planeras en fullstor sporthall, danslokal, fotbollsplan, fritidsgård och möjligheter till föreningslokaler i samband med byggnation av skolan i södra Kristineberg. Dessa verksamheter kan med fördel samlokaliseras med kulturförvaltningens verksamheter. Roslagsleden leder förbi öster om Kristineberg. En förstudie inleds i syfte att etablera ett elljusspår som förbinder bostadsområdet med Roslagsleden. SOCIALFÖRVALTNINGEN Äldreomsorg Ett särskilt boende för äldre (SÄBO) planeras i området och beräknas stå klart 2022, det kommer att ägas och drivas av privat aktör. Bostäder LSS, SoL Kommunen planerar för en gruppbostad i området som beräknas stå klar 2023. Se behov beskrivet i Västra Vallentuna beträffande träningslägenheter, jourlägenheter och servicebostäder. Lokaler LSS, SoL Lokaler för daglig verksamhet enligt LSS, sysselsättning enligt SoL och träfflokal för personer med psykiska funktionsvariationer bör etableras, i första hand genom inhyrning av lokaler inom kommunens befintliga bestånd. 63 20

LOKALINVESTERINGAR Sammanställning av kommande investeringar samt även vissa anskafftningar och privata etableringar. Årtalet beskriver planerad verksamhetsstart. BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Förskolor 2020 Kapacitetsökning förskola Karby, 40 barn. 2023 Ny förskola Kristineberg norra, 100 barn. 2023 Ny förskola Ormsta-Stensta, 100 barn. 2025 Ny förskola Lindholmen, 80-100 barn. 2026 Ny förskola i centrala Vallentuna, 100 barn. 2027 Ny förskola Kristineberg södra, 100 barn. 2027 Ny förskola i Karby, 100 barn. Grundskolor 2020 Renovering, Hjälmstaskolans kök. 2020-2021 Föreningslokal, Bällstabergsskolan 2027 Ny skola i Kristineberg för 350 elever. UTBILDNINGSNÄMNDEN Inga planerade investeringar. SOCIALNÄMNDEN Kommunal investering: 2020 Nybyggnation av gemenhetslokal för Alléns psykiatriboende 2020-2021 Atriumträdgård på Väsbygårdens äldreboende 2025 Ny gruppbostad i Kristineberg 2027 Ny gruppbostad i Ormsta Kommunal anskaffning: 2019 Stödboende för ensamkommande ungdomar (Runristaren) 2019-2021 6 jourlägenheter 2019-2028 13 träningslägenheter 2021 7 servicelägenheter Gärdesvägen 2023-2024 12 servicelägenheter 2027-2029 12 servicelägenheter Privat etablering: 2020 Gruppbostad Nyby 1:21 2020 Gruppbostad Nyby 1:22 2020 Gruppbostad Lindholmen 2020 Gruppbostad Västlunda 2:9 2021 Särskilt boende för äldre på Åby ängar 2022 Särskilt boende för äldre i Kristineberg 2024 Särskilt boende för äldre i Ormsta FRITIDSNÄMNDEN 2018 2020 Mindre investeringar övriga anläggningar. 2020 Utegym Kvarnbadet 2020-2022 Aktivitetsyta Snapptunafältet 2021 Elljusspår i Kårsta. 2022 Kvarnbadet reningsverk 2022 Renovering Ishall A 2024 Byte konstgräs Bällstaberg. 2026 Byte konstgräs Össeby IP. 2027 Byte konstgräs Vallentuna IP östra. 2029 Byte konstgräs Vallentuna IP västra. KULTURNÄMNDEN 2022 Boksorteringsrobot KOMMUNSTYRELSEN 2030 Nytt kommunhus. 64 21

LOKALINVESTERINGAR EN LOKALINVESTERINGS PÅVERKAN PÅVERKSAMHETERNAS DRIFTKOSTNAD Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många som väljer att bo och leva här och den trenden väntas fortsätta. Fram till 2030 planeras för cirka 6 000 nya bostäder i Vallentuna kommun. För att möta kommuninvånarnas behov och förväntningar behöver den kommunalt finansierade servicen utökas. För att det ska vara möjligt erfordras lokaler och i många fall lokalinvesteringar. När kommunen beslutar att investera i en byggnation, inhyrning av lokal eller anläggning innebär det att flera kostnadsposter påverkas, främst hyrorna. Hyresgrundande kostnader Investeringsutgiften leder till kapitalkostnader som består av avskrivningar och ränta. Till ny lokal behövs också fastighetsdrift. Verksamheten belastas med dessa kostnader i form av internhyror. Avskrivning, räntor och kostnader för fastighetsdrift Investering Internhyra Även de inhyrningar som görs till förmån för kommunalt finansierade verksamheter belastar internhyran. Andelen lokalkostnader (hyran) av kärnverksamhetens bruttodriftkostnader varierar i storlek. 2016 utgjordes cirka 15-30 procent av kärnverksamhetens driftkostnader av internhyror. Verksamhetens driftkostnad 65 22

PRIVATA AKTÖRER PRIVATA AKTÖRER Vallentuna kommun ser positivt på etablering av privata aktörer som bedriver kommunalt finansierad service. Kommunen har den senaste tiden blivit uppvaktad av privata aktörer som gärna vill etablera sig inom både socialnämndens och barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområden. Kommunen behöver i detta arbete utreda hur stor rådighet kommunen anser sig behöva inom respektive verksamhetsområde. Rådigheten kan beskrivas genom påverkansgraden av verksamheternas utveckling och flexibilitet inom ett visst geografiskt område eller en viss del av tillgängliga platser inom kommunen. Full rådighet: egna lokaler och egen verksamhet Viss rådighet: egna lokaler eller egen verksamhet. Liten rådighet: varken egna lokaler eller egen verksamhet. Inför varje enskilt projekt bör följande utredas: 1. Hur ser rådigheten ut inom det aktuella geografiska området i förhållande till generell princip för verksamhetsområdet? 2. Finns det privata aktörer som har visat intresse av att etablera sig inom området? 3. Vilka risker finns förknippade med de olika scenarierna? Såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga. 4. Är aktuell mark av strategiskt intresse för kommunen att behålla? Skulle utredningen resultera i att kommunen förordar att göra en markanvisning till privat aktör bör de risker som identifierats, om möjligt, hanteras i markanvisningsavtalet. Stöd i riskanalys, inom punkt 3 Sveriges kommuner och landstings publikation Äga eller hyra verksamhets-lokaler behandlar i första hand situationen när en offentlig aktör säljer sitt fastighets-bestånd och sedan hyr tillbaka detsamma. Frågeställningarna nedan bör ändå kunna tillämpas som en del av riskanalysen enligt punkt 3 ovan. a. Skillnader i drift- och underhålls-kostnader, inklusive ombyggnader. b. Skillnader i kapitalkostnader (räntor och avskrivningstider). c. Skillnader i riskbedömning och hur mycket kommunen är beredd att betala för att undvika vissa risker. d. Skillnader när det gäller flexibilitet för den offentliga huvudmannen. e. Skillnader i förmågan att förändra fastigheten. f. Interna beslutsprocesser. 66 23

RAPPORT Befolkningsprognos 2019-2029 BFP19A 67

Innehåll Inledning...4 Befolkningsförändringar 2017...5 Utfall 2017 jämfört med prognos...7 Prognos 2018-2028...9 1. Vallentuna kommun...9 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2017)...9 1.2 Befolkningsförändringar...10 1.3 Åldersstruktur...12 1.3.1 Födda och förskolebarn...12 1.3.2 Skolbarn och ungdomar...14 1.3.3 Vuxna...16 1.3.4 Äldre och pensionärer...17 Kommundelsområden...19 1.1 Vallentuna Västra...20 1.2 Vallentuna Nordöstra...20 1.3 Vallentuna Sydöstra...21 1.4 Vallentuna Sydvästra...21 2 68

1.5 Markim-Orkesta-Frösunda...22 1.6 Vada-Angarn-Össeby Garn...22 1.7 Kårsta...23 Metod och antaganden...24 3 69

KAPITEL Inledning I Vallentuna kommun görs årligen en prognos över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Årets prognos avser perioden 2019-2029. Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av förskolor, skolor, fritidsanläggningar och äldreomsorg. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. De utgår från den kunskap som finns vid det tillfälle som prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer får direkta konsekvenser på bostadsbyggande, flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Störst enskild påverkan för befolkningsprognosens säkerhet har bostadsbyggnadens takt i kommunen. Faller den ut annorlunda än beräknat i prognosen ger det oftast väldigt tydliga avvikelser. 4 70

KAPITEL Befolkningsförändringar 2018 Befolkningen i Vallentuna ökade med 257 personer, från 33 175 till 33 432 under 2018. Detta innebar en befolkningsökning med 0,8 %. Föregående år (2017) var ökningen 1,2 %. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år från milleniumskiftet är ca 1,7 %. Period Folkmängd Ökning Födda Döda Överskott Inflyttade Utflyttade Netto 2007 28 382 514 362 179 183 1 995 1 670 325 2008 28 954 572 395 181 214 1 885 1 526 359 2009 29 361 407 352 175 177 1 901 1 670 231 2010 30 114 753 382 198 184 2 144 1 578 566 2011 30 715 601 376 168 208 2 137 1 746 391 2012 31 215 500 393 170 223 2 045 1 771 274 2013 31 616 401 381 180 201 2 120 1 921 199 2014 31 969 353 359 176 183 2 114 1 943 171 2015 32 380 411 360 196 164 2 275 2 028 247 2016 32 785 405 357 162 195 2 271 2 062 209 2017 33 175 390 348 208 140 2 427 2 184 243 2018 33 432 257 335 239 96 2 364 2 212 152 5 71

KAPITEL Största ökning procentuellt skedde i den äldre åldersgruppen, 80-84 år som ökade med 7,6 % vilket är ungefär i storleksordningen som förra året. Den största minskningen skedde i gruppen nittio år och äldre som minskade med 5,4,%. Numerärt ökade gruppen 45-64 år mest, med 245 personer. Gruppen 25-24 åringar minskade mest, med - 64 personer, vilket dock bara utgör 0,8% i och med att gruppen är den näst största. Ålder 2016 2017 2018 Förändring Förändring (antal) (%) 0 374 359 351-8 -2,2% 1-2 869 865 823-42 -4,9% 3-5 1 482 1 497 1 445-52 -3,5% 6 529 512 521 9 1,8% 7-11 2 475 2 522 2 568 46 1,8% 12-15 1 877 1 964 1 981 17 0,9% 16-18 1 192 1239 1 326 87 7,0% 19 395 384 388 4 1,0% 20-24 1 793 1751 1 705-46 -2,6% 25-44 8 265 8 309 8 245-64 -0,8% 45-64 8 437 8 598 8 843 245 2,8% 65-79 3 974 3 994 4 010 16 0,4% 80-84 592 635 683 48 7,6% 85-89 344 344 352 8 2,3% 90-187 202 191-11 -5,4% Summa 32 785 33 175 33 432 257 0,8% 6 72

KAPITEL Utfall 2018 jämfört med prognos I befolkningsprognos 2018-2028 (BFP17A) beräknades folkmängden 2018-12-31 uppgå till 34 234, medan det verkliga antalet blev 34 432. Vid årsskiftet 2018/2019 hade Vallentuna därmed 249 invånare fler än prognostiserat, vilket ger att prognosen gav en folkökning med mycket försiktiga 0,2 % och utfallet blev 0,8%. 2018 Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelse- Flyttningsnetto netto Inflyttade Utflyttade Utfall 33 432 257 335 239 96 2 364 2 212 152 Prognos 33 234 59 363 207 156 2 026 2 123-97 Diff antal 198 198-28 32-60 338 89 249 Diff % 0,6% 335,6% -7,7% 15,5% -38,5% 16,7% 4,2% -256,7% Procentuellt sett har de största prognosavvikelsen för 2018 skett för åldersgruppen nollåringar som överskattades med 6,6 % och åldersgruppen 90 år och över, som överskattades med 5 %. Det är därmed i de yttersa åldrarna av levnadscykeln som prognosavvikelsen är störst. Den relativt stor avvikelsen mellan prognos och utfall totalt sett beror på en betydligt större föriktighet i antagandet av färdigställda bostäder för inflyttning, då detta slagtit åt fel håll på senare år och överskattats. Eftersom fler bostäder blivit färdiga 2018 än prognostiserat har också inflyttningen överträffat prognosen. Totalt sett flyttade 2364 personer till Vallentuna mot beräknat 2 026. Utflyttningen blev dock också något över prognos vilket netto ger en prognosavvikelse på 249 personer fler än beräknat. 7 73

KAPITEL Ålder Prognos Diff Diff Utfall 2018 2018 (antal) (%) 0 376 351-25 -6,6% 1-2 824 823-1 -0,1% 3-5 1 471 1 445-26 -1,8% 6 518 521 3 0,6% 7-11 2 551 2 568 17 0,7% 12-15 1 948 1 981 33 1,7% 16-18 1 297 1 326 29 2,2% 19 372 388 16 4,3% 20-24 1 684 1705 21 1,2% 25-44 8 173 8 245 72 0,9% 45-64 8 767 8 843 76 0,9% 65-79 4 016 4 010-6 -0,1% 80-84 678 683 5 0,7% 85-89 359 352-7 -1,9% 90-w 201 191-10 -5,0% Summa 33 113 33 432 197 0,6% 8 74

KAPITEL Prognos 2019-2029 Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognos respektive delområdesprognos för 2019-2029. 1. Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2018) Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 0 351 367 367 375 378 393 401 410 414 420 424 426 1-2 823 807 810 836 844 874 897 919 928 943 955 959 3-5 1 445 1 423 1 385 1 372 1 369 1 410 1 449 1 487 1 512 1 544 1 566 1 581 6 521 512 501 496 490 485 489 506 517 526 538 545 7-11 2 568 2 615 2 622 2 653 2 613 2 616 2 597 2 593 2 599 2 626 2 660 2 705 12-15 1 981 2 017 2 024 2 006 2 068 2 116 2 147 2 187 2 168 2 169 2 161 2 148 16-18 1 326 1 354 1 407 1 449 1 472 1 480 1 484 1 501 1 552 1 574 1 610 1 597 19 388 399 402 442 424 461 479 461 465 480 473 509 20-24 1 705 1 673 1 668 1 730 1 774 1 848 1 910 1 982 1 995 2 019 2 047 2 044 25-44 8 245 8 322 8 291 8 348 8 425 8 691 8 850 9 059 9 154 9 337 9 504 9 606 45-64 8 843 9 018 9 117 9 312 9 345 9 476 9 658 9 803 9 908 10 013 10 119 10 177 65-79 4 010 4 006 3 995 3 968 3 976 3 974 3 929 3 930 3 994 4 057 4 102 4 201 80-84 683 726 787 843 897 977 1 055 1 105 1 091 1 087 1 061 1 022 85-89 352 376 386 413 450 483 513 556 598 640 698 754 90-w 191 191 197 218 228 234 246 252 278 301 319 338 Summa 33 432 33 807 33 960 34 464 34 754 35 516 36 105 36 752 37 175 37 736 38 236 38 611 9 75

KAPITEL 1.2 Befolkningsförändringar Vallentunas befolkning beräknas öka med ca 5 200 personer (ca 16 %) till 2029. Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. Under 2000-talet har bostadsbyggandet varierat mellan 46 och 464 bostäder per år. Bostadsbyggnadsprognosen för 2019-2029 redovisar en genomsnittlig om ca 540 byggstarter per år för den kommande tioårsperioden. Cirka 60 % av det totala antalet nya bostäder utgörs av flerbostadshus under tioårsperioden. Detta resulterar i att befolkningstillväxten för de kommande 5 åren förväntas vara drygt 400 personer i snitt per år, för att därefter öka till drygt 500 i snitt per år från 2023 och framåt. Se vidare Bostadsbyggnadsprognos 2019-2028 (BBP19). Diagram 1.2 10 76