Dricksvattenteknik / Yttre miljövård Bakgrund Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet samtidigt som vi har världens mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. De kommunala enheterna för vatten och avloppsreningsverken gör betydande insatser för vår hälsa och miljö och är således landets viktigaste livsmedelsindustri och miljövårdsföretag. För att underhålla och utveckla kompetens, teknik och produkter behövs en arbetslivsförankrad kvalificerad yrkesutbildning av Vatten- och Miljötekniker som kan uppfylla branschen behov. Vid sidan om detta inhemska behov av yrkespersonal, för kommunal vattenteknik och för företag verksamma i branschen, är behovet av kompetens och produkter för vattenproduktion och vattenrening i ett internationellt perspektiv mycket stort. Den svenska kompetensen, tekniken och produkterna kan här bli en framgångsrik exportprodukt under förutsättning av att vi nu säkerställer produktionen av kvalificerade Vatten- och Miljötekniker. Huvudmoment Yttre miljövård (YTMI). I huvudmomentet Yttre miljövård ingår en allmän orientering runt begreppet ekologisk, samt vilka lagar som styr tillverkningsprocesser inom industrin. Vilka utsläpp kan ske till vatten och luft i olika tillverkningsprocesser. Huvudmoment Dricksvattenteknik 1 (DRT1). I huvudmomentet Dricksvattenteknik 1 ingår att se vattnets roll i sitt kretslopp, vilka olika typer av vatten som finns att tillgå, vilka olika processer som kan användas vid framställning av ett dricksvatten. Även vilka anläggningar som krävs för att dricksvattnet skall komma till konsumenten, samt vilka lagar och föreskrifter som styr produktionen. 1(9)
Uppgift för projekt 2 I detta projekt har en sammanslagning av huvudmomenten Yttre miljövård och Dricksvattenteknik 1 skett, med en fallbeskrivning för båda huvudmomenten. Detta för att direkt kunna koppla ihop vilka lagar som styr vad. Dessutom upplevs ett huvudmoment om två veckor som lite kort. Uppgift, kunskapsmål och projektarbete för huvudmomenten Uppgift 1 Ni jobbar på kommunens vattenverk och en dag kommer chefen in till er och börjar diskutera kommunens dricksvatten och kraven från Livsmedelsverket. Han tycker att vattenverket inte på ett bra sätt beskriver sina reningsprocesser och ger er i uppdrag att göra detta. Eftersom ni genomgått en utbildning som bygger på problembaserat lärande så ser ni inga problem med att ta på er uppgiften. Chefen förklarar att ni på ett överskådligt sätt skall redovisa vilka processer som vattenverken har att tillgå, i sin produktion, för att uppfylla de krav som Livsmedelsverket ställer på ett dricksvatten som levereras till konsumenterna/abonnenterna, samt vad som kan påverka dricksvattnet negativt på dess väg från vattenverk till brukare. Han ger er också några karakteristiska råvatten som skall förädlas till dricksvatten. Bilaga 1. Uppgift 2 Ni sitter som ansvarig för dricksvattenproduktionen i en medelstor svensk kommun. En dag ringer telefonen och en lindrigt sagt irriterad vattenkonsument är i luren. Han/hon skulle fylla upp sitt nyinköpta bubbelbadkar, men till sin fasa upptäcker han/hon att det som kommer ur kranen är allt annat än klart vatten. Han/hon förklarar att det är ett kraftigt färgat vatten som kommer ur kranen, och undrar givetvis vad ni håller på med på vattenverket. o Hur bemöter ni kunden? o Vad föreslår ni att kunden skall göra? När telefonluren är pålagd: o Vad gör ni nu? o Skickar ni ut någon och i så fall vem och vad skall han/hon göra? 2(9)
Uppgift 3 Under en fikarast börjar en arbetskamrat prata om Miljöbalken och hur denna styr er verksamhet. Någon argumenterar emot och snart är det full diskussion om lagar och tolkningar. Chefen har också suttit och lyssnat till diskussionen och inser att det saknas utbildning och en gemensam syn på detta. Senare under förmiddagen kontaktar han er och ger er i uppdrag att beskriva vad som gäller utifrån Miljöbalken och andra lagar. Han ger er följande frågeställningar men betonar att det kanske också finns andra. o Hur många lagar ersätter Miljöbalken? o Vilka är Miljöbalkens fem grundstenar? o För vem gäller Miljöbalken? o Finns det några begränsningar för Miljöbalken? o Beskriv skillnaden mellan EG-förordning och EG-direktiv? o Vilka fem tingsrätter är även regionala miljödomstolar? o Vad innebär en verksamhetsutövares egenkontroll? o Definiera miljöfarlig verksamhet? o Vad står ordet ekologisk för? Uppgift 4 Du sitter som ansvarig på tekniska kontorets avfallsenhet. Kommunen har idag avtal med grannkommunen som tar hand om ert hushållsavfall. Nu är det nytt politiskt styre i kommunen och uppfattningen är att var och en tar hand om sitt eget skräp! Kommunen vill nu satsa på en egen sopförbränningsanläggning och värmen ska användas för fjärrvärme. Man är dock orolig att förbränningen ska sprida miljögifter och det är ditt uppdrag att visa vilka alternativ till rening av förbränningsgaserna som finns. Ta reda på vilka miljögifter som kan tänkas spridas vid förbränningen, vilka metoder som finns för att avskilja dessa och vad man gör med restavfallet. 3(9)
Innehåll och mål för ingående ämnesområdet/delmomentet Yttre Miljövård, 10 YH-poäng Innehåll I detta huvudmoment ingår, -Ekologisk grundsyn -Tillverkningsprocesser och miljöpåverkan -Industriutsläpp till vatten och luft -Lagar, myndigheter och förordning inom miljöområdet Mål Efter genomgånget huvudmoment skall de studerande kunna, söka, sammanställa och redovisa miljöfakta beskriva globala och lokala miljöproblem orsakade av naturresurskrävande verksamhet redogöra för enklare provtagningar på mark, luft och vatten samt tolka resultaten redogöra för olika reningsmetoder för utsläpp till mark, luft och vatten beskriva och förklara miljölagar och föreskrifter 4(9)
Innehåll och mål för ingående ämnesområdet/delmomentet Dricksvattenteknik 1, 25 YH-poäng Innehåll I detta huvudmoment ingår: Vattenresurser och dess kretslopp. Vatten, råvatten och dess egenskaper. Vattenverk, pumpteknik och vattenreningsmetoder. Utrustning för provtagning. Reservoarer, ledningsnät och desinfektion. Lagstiftning, normer, föreskrifter och EU-regelverk Mål Efter genomgånget huvudmoment skall de studerande kunna: Redogöra för vattenverks funktion som en del i hela VA-systemet. Redogöra för pumpkurvor, energiekvationen och verkningsgrad. Redogöra för reningsprocesserna i vattenverk. Redogöra för grund-och ytvatten med avseende på sammansättning och lämplighet som råvatten Redogöra för provtagningar enligt Livsmedelsverkets bestämmelser. Redogöra för ledningssystems, pumputrustningars och reservoarers funktion, skötsel och samverkan. Total tid 2013-10-08 till 2013-11-22 Handledare/resursperson Martin Lundh ELVA AB Stationsgatan 18 692 35 Kumla mobil 073-09 10 311 martin.lundh@elvaab.se 5(9)
Resurser Persondatorer, skrivare, kopiator MS Office (Word, Excel, Powerpoint) MS Project Internet Kursdokumentation/Referenslitteratur Internet www.rixlex.se www.slv.se www.naturvardsverket.se Miljöbalken Miljöskyddsteknik, Kompendium i miljöskydd, del 2 KTH Svensktvattens publikationer U6, U7, U8 och U9 Gemensamma aktiviteter *Basgruppsmöten *Projektgrupparbete *Föreläsningar *Resurstillfällen Obligatoriska tider V 41 Tisdag 2013-10-08 kl 09:00-14:00 Start av HM+DRT Föreläsning 1 42 Tisdag 2013-10-15 kl 09:00-14:00 DRT Föreläsning 2+basgruppsmöte 43 Torsdag 2013-10-24 kl 09:00-14:00 YTMI Föreläsning- Jonas Århammar- Eon+basgruppsmöte 44 Onsdag 2013-10-30 kl 09:00-14:00 DRT Föreläsning 3+basgruppsmöte 45 Torsdag 2013-11-07 kl 09:00-14:00 DRT Föreläsning 4+basgruppsmöte 46 Tisdag 2013-11-12 kl 09:00-14:00 Resurstillfälle+basgruppsmöte 47 Fredag 2013-11-22 kl 09:00-14:00 Tentamen, Redovisning DRT-Föreläsning 1 : Dricksvatten och dess sammansättning DRT-Föreläsning 2 : Ytvatten DRT-Föreläsning 3 : Grundvatten DRT-Föreläsning 4 : Pumpar & Doserteknik 6(9)
Dokumentation/uppföljning Projektbeskrivning med tidplan Projektbeskrivning med tidplan upprättas av gruppen. För projektbeskrivning finns en projektbeskrivningsmall som stöd. För framtagning av tidsplan (projektplan) används programvara M/S Project. Projektbeskrivning med projektplan lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Utvärdering Utvärdering sker vid basgruppsmöten. Utbildningsläget, gruppens arbetssätt samt hur gruppen fungerar. Projektdokumentation Individuell dagbok (loggbok) skrivs enligt mall av varje student (ej projektledaren) och mailas till handledaren efter avslutad vecka (absolut senast dagen innan nästa basgruppsmöte så att handledaren haren aktuell bild av läget inför detta). Projektledaren följer upp gruppmedlemmarnas arbete och dokumenterar detta i projektledarens checklista. Projektledarens skriver också projektledardagbok, Projektledardagbok och checklista mailas till handledaren efter avslutad vecka (absolut senast dagen innannästa basgruppsmöte så att handledaren har en aktuell bild av läget inför detta). Gruppen dokumenterar löpande sitt projekt. Slutdokumentation och presentation Gruppen redovisar en projektrapport enligt guide- och mall vilken lämnas till handledaren, för genomgång och godkännande på utsatt datum. Planera in ett första utkast i god tid (ca en vecka innan projektslut) så att ni hinner få feedback på detta innan ni lämnar den slutliga rapporten. Gruppen redovisar också projektet genom en muntlig presentation med hjälp av t ex blädderblock, powerpoint etc. under huvudmomentets sista vecka, fredag 2013-11-22. Individuell uppgift, examination För detta projekt genomförs en individuell teoretisk tentamen. Uppgiften genomförs i huvudmomentets sista vecka 47, fredag 2013-11-22. 7(9)
Betygskriterier för kurserna Kurs 3: Yttre miljövård (YTMI), 10 YH-poäng Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna - söka, sammanställa och redovisa miljöfakta - beskriva globala och lokala miljöproblem orsakade av naturresurskrävande verksamheter - beskriva olika tillverkningsprocessers miljöpåverkan - beskriva olika typer av industriutsläpp till luft och vatten - redogöra för olika renings- och provtagningsmetoder för utsläpp till mark, luft och vatten - redogöra för olika lagar, myndigheter och förordning inom miljöområdet Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna - utvärdera och dra slutsatser av globala och lokala miljöproblem orsakade av naturresurskrävande verksamheter - tolka, utvärdera och dra slutsatser av olika tillverkningsprocessers miljöpåverkan - tolka, utvärdera och dra slutsatser av resultaten från enklare provtagningar på mark, luft och vatten - utvärdera och dra slutsatser av olika reningsmetoder för utsläpp till mark, luft och vatten - tolka, utvärdera och dra slutsatser av lagar och förordningar inom miljöområdet Kurs 4: Dricksvattenteknik (DRT1), 25 YH-poäng Kriterier för godkänt För att uppnå godkänt betyg skall den studerande kunna - beskriva vattnets kretslopp - redogöra för vattenverks funktion som en del i hela VA-systemet - redogöra för ledningssystems, pumputrustningars och reservoarers funktion, skötsel och samverkan - redogöra för pumpkurvor, energiekvationen och verkningsgrad - redogöra för reningsprocesserna i vattenverk - redogöra för grund- och ytvatten med avseende på sammansättning och lämplighet som råvatten - redogöra för provtagningar enligt Livsmedelsverkets bestämmelser - redogöra för lagar, normer och föreskrifter gällande produktion av dricksvatten 8(9)
Kriterier för väl godkänt För att uppnå väl godkänt betyg skall den studerande dessutom kunna - tolka, utvärdera och dra slutsatser av vattenverks funktion som en del i hela VA-systemet samt dess samverkan med ledningssystem, pumputrustning och reservoarer - utvärdera och dra slutsatser av reningsprocesserna i vattenverk - tolka, utvärdera och dra slutsatser av grund- och ytvatten med avseende på sammansättning och lämplighet som råvatten - tolka, utvärdera och dra slutsatser av resultat från provtagningar gjorda enligt Livsmedelsverkets bestämmelser - tolka, utvärdera och dra slutsatser av lagar, normer och föreskrifter gällande produktion av dricksvatten Betyg och examination För att kvalificera för minst godkänt (G) individuellt betyg i projektets kurs/kurser krävs att den individuella insatsen i projektarbetet är godkänd (G). Denna bedömning dokumenteras och följs upp av handledaren veckovis med hjälp av projektledarens checklista samt den rapportering som sker vid de veckovisa basgruppsmötena. Om studenter missköter detta delas först en varning ut och om ingen bättring sker meddelas studenten att han är underkänd (IG) i projektets kurs/kurser. Om den individuella insatsen i projektarbetet bedöms som minst godkänt (G) görs betygssättning med utgångspunkt från de i kursplanen och i denna fallbeskrivning redovisade kriterierna för godkänt respektive väl godkänt. Resultat för individuellt skriftligt prov, skriftlig projektrapport, muntlig presentation, individuell dagbok, projektledardagbok och basgruppsarbete ligger till grund för ett sammanfattande individuellt betyg för varje studerande. Ett betyg för varje kurs. Betygskriterierna är framtagna med utgångspunkt från Blooms Taxonomi och med följande betygskala: VG = väl godkänd G = godkänd IG = icke godkänd Omdöme och betyg kommuniceras av handledaren efter kursens slut tillsammans med resultat från den anonyma kursutvärderingen. 9(9)