Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Relevanta dokument
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till höstvete

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Tid Programpunkt Inledare

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Oväntat högt kväveupptag

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Markens mineralisering högre än normalt

Årets kvävemätningar har startat

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Sista mätningen för den här säsongen

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Nu är höstvetet i axgång

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kvävestrategi i höstvete

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kvävestrategi i höstvete

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Kvävepass med Gunsorna

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Kvävestrategi i höstvete

Markens mineralisering medel jämfört med

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Slamspridning på åkermark

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Strategier för optimal bevattningsstyrning i potatis

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Kväveupptaget ökar ordentligt

Tidig och sen växtreglering

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Bekämpning av svartpricksjuka

Varmt väder har gett ökat upptag

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Fortsatt varierande kväveupptag

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Slamspridning på Åkermark

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Liten mineralisering denna vecka

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Maltkorn och Yara N-Sensor

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Två såtidpunkter i höstvete

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Transkript:

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se

Bevattning i Sverige 100 000 hektar 6-7000 anläggningar 70-80 % av arealen frukt, bär, grönsaker och potatis bevattnas Vatten från sjöar och vattendrag, byggda vattenmagasin, grundvatten Bevattningsmaskiner Droppbevattning Underbevattning 2

Grödans behov Markens egenskaper Väderlek Bevattningsteknik Vattentillgång

Bevattningsbehov känsliga utvecklingsstadier efter Zadoks skala 00 05 09 10-13 21 25 29 30 31 32 37 39 45 49-51 61 65 70-92 Axantal/m 2 Kärnstorlek efter Paulsen & Shroyer, 2004 Kärnantal/ax

Markens egenskaper

Väderlek Genomsnittligt nederbördsunderskott maj - aug 200 mm 150-200 mm 100-150 mm < 100 mm

Försöksplatser L1-265 Helgegården, Skepparslöv. Jordarten; måttligt mullhaltig lerig sand. Gröda; höstvete Mariboss (160 kg per ha) Sådd; 16/9 2016 Skörd; 22/8 2017, 23/7 2018 Gödsling; 170 kg kväve per ha 2017 Torslunda, Färjestaden Jordarten; måttligt mullhaltig moig lättlera Gröda; höstvete Mariboss (190 kg per ha) 2017, Julius (185 kg per ha) 2018 Sådd; 27/9 2016, 27/9 2017 Skörd; 22/8 2017, 2/8 2018 Gödsling; 142 kg kväve per ha 2017, 185 kg kväve kg per ha 2018 Stentollby 2017, Ekeby Smide 2018, Visby Jordarten; måttligt mullhaltig moig lättlera Gröda; durumvete Rosadur (325 kg per ha) 2017 och 2018 Sådd; 7/4 2017 Skörd; 29/8 2017, 7/8 2018 Gödsling; 266 kg kväve per ha 2017

Försöksutlägg A. Obevattnat led, kontroll B. Optimal bevattning, när 40 % av det växttillgängliga vattenförrådet har förbrukats C. Tidig bevattning, 1-3 gånger, om behov finns vid dålig uppkomst annars från bestockning till stråskjutning D. Sen bevattning, 1-3 gånger, från axgång till blomning och från blomning till degmognad

Väderlek Skåne 2017 140 50 40 Bevattning Skåne 120 mm 30 20 mm 100 80 60 10 0 April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 212 mm 0005 09 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Väderlek Öland 2017 Bevattning Öland 140 120 100 mm 50 40 30 20 10 mm 80 0 April Maj Juni Juli Aug 60 Led A Led B Led C Led D 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 273 mm 000509 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Väderlek Gotland 2017 Bevattning Gotland 160 35 30 140 120 100 mm 25 20 15 10 mm 80 60 5 0 April Maj Juni Juli Aug 40 Led A Led B Led C Led D 20 0-20 April Maj Juni Juli Aug -40 Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 271 mm 000509 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Skörd 2017 Skåne Led A Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal Proteinhalt (%) N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal 100 8,6 1,48 121 100 B 9560 9900 104 8,6 1,47 124 103 C 9880 103 8,7 1,49 126 104 D 9780 102 9,0 1,54 129 107 Medel 9780 8,7 1,50 125

Skörd 2017 Öland Led A B C D Medel Skörd vh 15 % (kg per ha) 6290 7830 7610 6960 7170 Relativ tal 100 125 121 111 Proteinhalt (%) 11,6 9,0 9,4 10,6 10,2 N % av ts 1,99 1,54 1,62 1,87 1,75 Upptag N (kg per ha) 106 104 105 111 106 Relativ tal 100 98 99 105

Skörd 2017 Gotland Led A B C D Medel Skörd vh 15 % (kg per ha) 6980 7420 7670 7030 7270 Relativ tal 100 106 110 101 Proteinhalt (%) 17,1 16,6 16,7 17,2 16,9 N % av ts 2,93 2,85 2,87 2,95 2,90 Upptag N (kg per ha) 174 179 187 176 179 Relativ tal 100 103 108 101

Väderlek Skåne 2018 Bevattning Skåne mm 180 160 140 120 100 80 60 mm 80 60 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug 0005 09 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 446 mm Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Väderlek Öland 2018 Bevattning Öland mm 180 160 140 120 100 80 60 mm 60 50 40 30 20 10 0 April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug 000509 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 570 mm Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Väderlek Gotland 2018 Bevattning Gotland mm 180 160 140 120 100 80 60 40 mm 70 60 50 40 30 20 10 0 April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott nederbördsunderskott 476 mm 000509 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Skörd 2018 Skåne Led Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal Proteinhalt (%) N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A 4810 100 10,5 1,84 74 100 B 6900 143 8,7 1,52 89 120 C 6700 139 8,6 1,51 86 116 D 5860 122 10,7 1,88 94 127 Medel 6070 9,6 1,69 86

Skörd 2018 Öland Led Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal Proteinhalt (%) N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A 4480 100 10,3 1,80 69 100 B 7540 168 11,5 2,01 128 186 C 5400 121 13,4 2,36 108 156 D 5490 123 14,2 2,49 114 165 Medel 5730 12,4 2,16 105

Skörd 2018 Gotland Led Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal Proteinhalt (%) N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A 2660 100 11,8 2,07 47 100 B 6090 229 16,4 2,88 149 317 C 4810 181 16,1 2,82 115 245 D 3300 124 19,4 3,40 96 204 Medel 4210 15,9 2,79 102

Merutbyte bevattning år 2017 Led Bevattning (mm) Skåne Öland Gotland Merskörd (kg per mm) Bevattning (mm) Merskörd (kg per mm) Bevattning (mm) Merskörd (kg per mm) A 0-0 - 0 - B 45 8 72 23 82 5 C 45 7 44 30 57 26 D 0-23 29 57 1

Merutbyte bevattning år 2018 Led Bevattning (mm) Skåne Öland Gotland Merskörd (kg per mm) Bevattning (mm) Merskörd (kg per mm) Bevattning (mm) Merskörd (kg per mm) A 0-0 - 0 - B 115 18 122 25 153 22 C 46 41 49 19 93 23 D 69 15 73 14 102 6

Slutsatser - Bevattning I Sverige är tillskottsbevattning ofta nödvändig för att optimera produktionen under torra år och vid dåligt bestånd på våren Känsligheten för vattenstress varierar under olika utvecklingsstadier I samtliga försök hade bevattnade led en högre skörd jämfört med obevattnade led Enbart tidig bevattning gav en skördeeffekt på 7 till 30 kg per mm bevattning säsongen 2017 och 19 till 41 kg per mm säsongen 2018. Full bevattning gav en skördeökning på 5 till 23 kg per mm bevattning 2017. Effekten år 2018 var 18 till 25 kg. Jordens markvattenförråd kan motverka skördeförluster vid kortare perioder av nederbördsunderskott

Tack för visat intresse! Projektet ingår i Sverigeförsöken och har finansiering från Jordbruksverket