Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande samtal (mer tidskrävande) Rådgivande samtal (10-30 minuter) Rådgivande samtal med tillägg
Stödja förändring av Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Ger ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma Dessa 4 levnadsvanor står för 20 % av sjukdomsbördan i Sverige Total samhällskostnad 55 miljarder/år
Hälsans bestämningsfaktorer Stress Solvanor Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar Livsvillkor Samhällets org. Politiska beslut
Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma. 5
Hur många har ohälsosamma levnadsvanor i Värmland 18-84 år (ca 214 000 personer) Liv &hälsa 2012 Dagligrökare 10 %, ca 21 400 Riskbruk alkohol 7 % ca 15 000 varierar mycket beroende på ålder, kommun Otillräckligt fysisk aktiva 19 % ca 40 600 Äter för lite frukt och grönsaker 27 % ca 57 800 Om 1 procent förändrar sina levnadsvanor livslångt så är rådgivning kostnadseffektivt
Alla patienter har rätt att få kunskap om och möjlighet att påverka sina levnadsvanor och därigenom minska sin sjukdomsrisk På samma sätt som när vården identifierar och informerar patienter om högt blodtryck, blodfetter eller tidiga tecken på diabetes. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver ställa frågor om levnadsvanor Ska ske på ett sätt som upplevs relevant för patienten
Patienter med ohälsosamma levnadsvanor bör erbjudas hjälp och stöd med någon form av rådgivande samtal Enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas Hälsofrämjande samtal stödjer individens möjlighet att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den Utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egen upplevelse av levnadsvanan, och tar hänsyn till patientens motivation till förändring Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i ett sådant samtal är framför allt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd i sin hälso-utveckling INGA PEKPINNAR
Enkla råd Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter 9
Rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategie Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd 10
Kvalificerat rådgivande samtal Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal 11
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Riktlinjerna utvärderar vilken effekt de olika formerna av rådgivning har på att förändra en viss levnadsvana och inte vilken effekt de har på hälsan T.ex. hur många som slutar röka, inte utifrån hur mycket risken för cancer eller hjärt-kärlsjukdom minskar
Motiverande Samtal personcentrerad vägledningsmodell som sker i samarbete för att locka fram och stärka motivationen till en positiv förändring Lokala överenskommelser
Resultat hittills: Vårdprogram tillsammans med 14 olika verksamheter Riktlinjen nämns för implementering i Landstingsplanen från 2013 Vårdrutinen för rökfri operation jan 2013 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Workshop för länets alla sjukgymnaster/arbetsterapeuter nov 2013 Psykiatrin Bättre levnadsvanor start jan 2014 Dokumentation Levnadsvanemall finns utarbetat i Cosmic Uttagsrapporter är beställda och prioriterade och förväntas bli färdiga under våren 2014