BIDRA TILL HÄLSA! Sjuksköterskor om förebyggande hälsoarbete
|
|
- Bernt Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BIDRA TILL HÄLSA! Sjuksköterskor om förebyggande hälsoarbete
2 BIDRA TILL HÄLSA! Sjuksköterskor behövs i det förebyggande arbetet Bättre levnadsvanor kan rädda liv, förhindra sjukdom, göra vården effektivare och innebära färre komplikationer i samband med behandling. Det visar Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna om vikten av att leva hälsosamt. Samtal ger också kraft att förändra och förbättra ohälsosamma levnadsvanor. I det arbetet har sjuksköterskor en självklar roll genom sitt breda omvårdnadskunnande och sin nära kontakt med patienterna. Sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är just att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det samtal vi för när vi träffar patienten i olika sammanhang är viktigt och kan stimulera personens förändringsvilja. Stödet till bättre levnadsvanor måste finnas inom all hälso- och sjukvård, såväl på vårdcentraler som inom specialistsjukvården. Därför deltar Svensk sjuksköterskeförening i Socialstyrelsens projekt Stöd till införande av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Projektets mål är att sjuksköterskor inom all hälso- och sjukvård ska känna till och arbeta enligt de metoder som rekommenderas i riktlinjerna. Många sjuksköterskor arbetar redan idag hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Den här skriften lyfter fram några goda exempel på det. Vi hoppas att exemplen ska ge fler sjuksköterskor inspiration att delta i och utveckla det sjukdomsförebyggande arbetet. Tillsammans kan vi göra skillnad! Ami Hommel ordförande, Svensk sjuksköterskeförening Nationella riktlinjer om förebyggande arbete Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har funnits sedan Riktlinjerna innehåller rekommendationer för hur man kan förebygga sjukdom genom att ge patienterna stöd att bryta ohälsosamma levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Riktlinjerna är ett redskap för hur vården ska organisera sin verksamhet, men att genomföra förebyggande vård handlar självklart också om att professionen behöver känna till vilka metoder som är effektiva och när de ska användas. I en omfattande katalog har Socialstyrelsen därför redovisat vilka metoder som är effektiva när det gäller att påverka ohälsosamma levnadsvanor. Framför allt handlar det om olika typer av rådgivande samtal, men även kortare samtal har betydelse. Riktlinjerna tar upp rådgivning på tre nivåer: enkla råd (vanligtvis mindre än 5 minuter), rådgivande samtal (10 30 minuter som ges mer individuellt) och kvalificerat rådgivande samtal (mer omfattande och som utgår från en särskild modell). Läs mer på 2
3 Förebyggande insatser förbättrar cancervården BIDRA TILL HÄLSA! Fokus på levnadsvanor ger effekt vid behandling av blodcancer. Det konstaterar sjuksköterskan Sölvi Vejby vid sektionen för Hematologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I ett forskningsprojekt undersöker hon nu hur fysisk aktivitet underlättar återhämtningen efter stamcellstransplantation. Sölvi Vejby har lång erfarenhet som sjuksköterska och av sjukdomsförebyggande arbete. Under åtta år arbetade hon för att föra in levnadsvanefrågor i vården på hela Akademiska sjukhuset och idag är hon gruppchef och koordinator med samma ansvar på sektionen för Hematologi. Här behandlas patienter med blodsjukdomar, framför allt leukemi och andra typer av blodcancer, berättar hon. Vi har också hand om stamcellstransplantationer vid lymfom och autoimmuna sjukdomar som MS. Patienterna som vårdas på kliniken har inte bara tuffa diagnoser. De går också igenom många påfrestande behandlingar med cellgifter och antibiotika, som förutsätter att patienterna lever isolerade på sina rum i längre eller kortare perioder. En del är här tre till sex veckor men vi har också patienter som vårdas mer eller mindre sammanhängande under sex månader. Det ställer stora krav på ett hälsofrämjande arbete, konstaterar hon. Bara du ligger stilla i sängen en vecka så förlorar du muskelmassa. Att ligga stilla ökar också infektionsrisken, särskilt för lunginflammation. Så det gäller att på olika sätt motivera patienterna att sitta upp och röra på sig för att behålla en så normal aktivitetsnivå som möjligt. Det är därför en av de viktigaste hälsofrämjande insatserna vi gör. Det kan gå till på olika sätt. Patienten kan ha en motionscykel på rummet, det finns möjlighet att ta en promenad utomhus, men för de minst motiverade handlar det om att tänka strategiskt även i de små omvårdnadsinsatserna. Den som behöver väga sig varje dag får själv gå upp och ta fram vågen och ställa sig på den och vi Jag ser arbetet för bättre levnadsvanor som en självklar fråga för sjuksköterskor, säger Sölvi Vejby som ansvarar för det hälsofrämjande arbetet på sektionen för Hematologi på Akademiska sjukhuset. ställer medvetet fram maten vid bordet i rummet, inte på sängbordet, för att få till en liten aktivitet i promenaden till maten. Goda levnadsvanor påverkar högst konkret effekten av den behandling som patienterna får mot sin cancer. Cellgiftsbehandlingen fungerar till exempel enligt nya studier inte lika bra om du röker, säger Sölvi Vejby. Forskning visar också att strålbehandling ger sämre effekt vid rökning. Även ett riskbruk av alkohol påverkar chanserna att få bukt med sjukdomen. Många behandlingar här påverkar samma organ som belastas när alkohol bryts ned. Vissa cellgifter bryts till exempel ned i levern, vilket ger en mycket större belastning på patientens kropp. Oj, då, ska vi belasta patienterna med den här informationen också, kanske många tycker. De är ju redan så svårt sjuka och tyngda. Men vi måste ändå ge information om det som kan påverka behandlingsresultaten och sedan förstås ge patienterna stöd att ändra sina levnadsvanor. Det är jätteviktigt vid behandling av cancer! Just nu leder Sölvi Vejby ett forskningsprojekt med finansiering från Blodcancerfonden där hon undersöker om fysisk aktivitet kan påverka behandlingsresultaten vid stamcellstransplantationer. Man börjar med en kartläggning innan, under och efter transplantation och fortsätter med en intervention om fysisk aktivitet under sex månader. Redan nu uppmärksammar vi det här, förstås. Vi har bland annat småronder för fysisk aktivitet där sjuksköterskor, fysioterapeuter och undersköterskor varje dag stämmer av läget för varje patient. En gång i veckan görs en större avstämning. Ohälsosamma matvanor är däremot inte en fråga som är aktuell för oss. För våra patienter är malnutrition det största problemet. Sölvi Vejby, leg. sjuksköterska, sektionen för Hematologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala solvi.veiby@akademiska.se 3
4 BIDRA TILL HÄLSA! Det tar tid att förändra levnadsvanor Motiverande samtal är ett av de främsta arbetsredskapen vid Hälsomottagningen i Södertälje. Plus naturligtvis den medicinska kunskapen och en dos pedagogik. För det tar tid att förändra levnadsvanor, konstaterar Ulla Lennartsson som är barnmorska, hälsopedagog och enhetschef. Sedan den 1 november 2014 är Hälsomottagningen en specialistmottagning för goda levnadsvanor och det krävs remiss från vårdcentral för att få komma hit. Det krävs också att man uppfyller minst fyra remisskriterier till exempel ohälsosamma matvanor, riskbruk av alkohol, tobaksrökning eller övervikt. Målgruppen är vuxna personer som behöver förändra sina levnadsvanor och där vårdcentralens resurser inte riktigt räcker till. Här, mitt i Södertäljes brusande stadsliv, huserar mottagningen i anslutning till en stor köpgalleria. Ulla Lennartsson berättar att Södertälje har invånare, varav 50 procent med invandrarbakgrund. Av vår befolkning har en större andel övervikt och fetma, än i övriga länet. Fler unga kvinnor röker när de är gravida och fler lider av psykisk ohälsa. Hon talar också mycket om att mottagningen arbetar med att ha ett helhetsperspektiv i sin syn på patienten, eftersom här finns en samlad och bred kompetens. Förutom sjuksköterskor och sjukgymnast, finns här en läkare på halvtid, dietist på 80 procent, psykolog på halvtid samt kurator. Välkommen till Hälsomottagningen i Södertälje! Det hälsar från vänster Ulla Lennartsson, Gerda Adelgren, Maria Löfgren och Anne Larsson. Helhetsperspektivet handlar om att hitta det friska i det sjuka, fortsätter Ulla Lennartsson, att vara ett ställföreträdande hopp. Men det handlar också om att öka tilltron till sin egen förmåga, tillägger Gerda Adelgren som är distriktssköterska. Eftersom vi arbetar i team, så har vi fler resurser att erbjuda. Jag minns en kvinna, fortsätter Ulla Lennartsson. Hon kom hit främst för att få hjälp med tobaksavvänjning, men hon hade en oerhört hög stressnivå. Så parallellt jobbade vi med hennes stress i samarbete med sjukgymnasten Maria Löfgren, men vi gav henne också kostråd. Hälsomottagningen i Södertälje har en brokig historia. Det var 1998 som Ulla Lennartsson, som då arbe- VÅRDCENTRAL, FALUN Viktigt med konkreta verktyg Tanken är att alla ska arbeta med levnadsvanor, det ska genomsyra vår vardag och finnas levande hos alla professioner. Det säger Ylva Blomfjord, distriktssköterska vid Falu vårdcentral. På vår vårdcentral finns piloter inom de fyra områdena tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Deras uppgift är att hålla sig i framkant när det gäller kunskaper inom sina områden. Det är viktigt att patienterna kan få tillgång till konkreta verktyg, till exempel i form av kontakt med tobaksavvänjare eller alkoholrådgivare. Sjukgymnasterna samarbetar med Friskis&Svettis och har på så sätt även de något konkret att erbjuda, Vi har även kompetens i motiverande samtal och kan erbjuda kvalificerat rådgivande samtal. Ylva Blomfjord, distriktssköterska vid Falu vårdcentral ylva.blomfjord@ltdalarna.se 4
5 BIDRA TILL HÄLSA! tade vid barnmorskemottagningen, startade ett projekt på halvtid tillsammans med två distriktssköterskor om tobaksavvänjning och behandling av övervikt. Efter ett år blev verksamheten permanent. Hälsoenheten i Södertälje bildades år 2000 och där arbetade förutom Ulla Lennartsson även Gerda Adelgren och Anne Larsson, också hon distriktssköterska. Till den knöts även Maria Löfgren. Efter flera turer och nedläggningshot, så är man alltså nu en av tre specialistmottagningar i Stockholms län (de övriga finns i Handen och Järva). Det är fantastiskt roligt att det är sjuksköterskor som har varit med och startat detta, konstaterar Ulla Lennartsson, men vi har kämpat mycket. Det hela känns oerhört positivt och vi har ju en lång erfarenhet av detta arbete och väl upparbetade nätverk. Det är viktigt att man har den medicinska kompetensen i arbetet med levnadsvanor, säger Gerda Adelgren. Vi måste vara trovärdiga med tanke på alla larmrapporter som ständigt dimper ned till exempel om risker med olika matvaror. Det handlar om att vi delar med oss av vår erfarenhet, säger Gerda Adelgren, men också om att återskapa det som egentligen är naturligt för oss; regelbundna matvanor och fysisk aktivitet. I mottagningens lokaler ser vi några pedagogiska miniutställningar, där en innehåller olika matpaket. Med dessa kan man lätt visa hur man kan göra för att bli mer medveten om vad olika matvaror innehåller, ett sätt är att börja läsa innehållsförteckningen. Här finns också en monter som visar hur mycket socker i form av sockerbitar som olika drycker innehåller samt en oerhört frånstötande glasburk med den mängd tjära som kroppen får ta emot vid tobaksrökning. Hälsomottagningen har drygt 100 patienter inskrivna, de brukar ha kontakt med mottagningen under minst ett halvår, ofta längre, berättar Maria Löfgren. När det gäller rökavvänjning så pågår den intensivt under tre månaders tid, för att sedan följas upp efter olika tidsperioder. Tobaksavvänjning sker för det mesta individuellt, eftersom det ofta även finns annan problematik med i bilden. Här finns en överviktsgrupp och man har även tillgång till en träningslokal och kan lägga upp individuella träningsprogram. Anne Larsson berättar om mottagningens sömnskola, som genomförs under 7 8 tillfällen. Innehållsförteckningen visar vad vi stoppar i oss, säger Gerda Adelgren. Vi hjälper dem att hitta olika verktyg för en bättre sömn, förklarar hon, och vi börjar med att kartlägga hur de sover, det är ju många som äter sömntabletter. Nytt är också att man även har gruppbehandling för de patienter som har genomgått överviktskirurgi, detta för att stödja dem i deras nya matvanor. Initialt erbjuds alla som kommer till mottagningen att delta i en föreläsningsserie på fyra tillfällen. Dit får de också ta med sina anhöriga, säger Maria Löfgren. Sammanfattningsvis: många samtal alltså, och mycket pedagogik. Och ett empatiskt förhållningssätt, betonar Ulla Lennartsson, som återigen pekar på hur viktigt det är att ha fått mer psykosocial kompetens på plats. Nu kan vi se helheten på ett annat sätt än tidigare. Vi är ju utbildade i motiverande samtal och många som kommer hit tycker det är skönt att vi tar oss ordentligt med tid för dem. Äntligen! Så säger många, tillägger Anne Larsson. Ulla Lennartsson, barnmorska, hälsopedagog och enhetschef, Hälsomottagningen, Södertälje ulla.ljung-lennartsson@sll.se HÄLSOCENTRAL, PITEÅ Hälsosamtal för dem som fyller jämnt Vid Furunäsets hälsocentral i Piteå kallas alla 30-, 40-, 50- och 60-åringar till hälsosamtal, berättar distriktssköterskan Carina Pettersson. Först gör hon några kliniska mätningar av midjemått, längd, vikt, BMI och blodtryck. Därefter går hon igenom en hälsoenkät som innehåller bakgrundsfrågor om kön, civilstånd och sysselsättning för att sedan gå in på levnadsvanor som stress, fysisk aktivitet, matvanor, tobak, droger och sociala relationer. Enkäten tar sedan upp symtom, sjukdomar och eventuella besvär. Alla som har kommit till mig har haft något hälsoproblem som de har velat diskutera, säger hon och en del har jag slussat vidare till sjukgymnast, dietist eller läkare. Carina Pettersson, distriktssköterska, Furunäsets hälsocentral, Piteå carina.pettersson@nll.se 5
6 BIDRA TILL HÄLSA! Det är viktigt att ta hälsofrågorna inom psykiatrin på allvar De som lider av psykisk ohälsa har, på grund av sin sjukdom, ofta svårare att ta hand om sig själva när det gäller sådant som bra matvanor och fysisk aktivitet. De har även en överdödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar samt ofta en del biverkningar till följd av sin medicinering. Det berättar Ann-Kristin Sundberg som är sjuksköterska och samordnare i hälsofrågor vid psykiatrimottagningen i Sandviken. Därför försöker vi följa Socialstyrelsens riktlinjer som säger att alla psykospatienter ska erbjudas hälsosamtal om levnadsvanor. Vi har också tankar på att starta hälsogrupper på mottagningen för patienter med psykosdiagnos. Ann-Kristin Sundberg åker bland annat ut och träffar de patienter som bor i gruppbostad, det vill säga de svårast sjuka patienterna. Vi pratar om kost, motion, alkohol och tobak, vi tar blodprover, mäter blodtryck och tar midjemått. Sedan fyller de i en enkät och vi pratar om de vill förändra något i sina levnadsvanor. På frågan om vad patienterna tycker om denna uppsökande verksamhet, svarar Ann-Kristin Sundberg, att de ofta blir väldigt glada över att någon bryr sig om deras fysiska välmående och inte bara pratar om den psykiska delen. De uppskattar helt enkelt att någon frågar hur de mår och om man kan så lite frön och hjälpa någon så är det värdefullt. Vid psykiatrimottagningens dagvård finns hälsogrupper, som träffas vid åtta tillfällen. Det hela inleds med en teoretisk genomgång och följs sedan av att man arbetar mer konkret med områdena tobak, kost, alkohol, motion, stress och sömn. Vi pratar om vikten av att äta rätt, men vi bistår också med recept som hjälper dem att laga enkel och bra mat och vi provar på att göra nyttiga smoothies. Vi pratar om hur bra motion är även för den psykiska hälsan, och vi tar kortare promenader. Vi har också varit och simmat på badhuset. Vår förhoppning är att de ska få med sig goda idéer hem, fortsätter Ann-Kristin Sundberg. När det gäller tobak så finns rökgrupper på mottagningen för dem som vill sluta röka. Några har slutat röka helt, medan andra har minskat på sin rökning. Vidare informerar vi om hur stress påverkar och vi pratar om sömnhygien. Dessutom kan vi erbjuda patienterna en liten hälsokontroll. Dessa hälsogrupper ha pågått under flera år och vi ser att patienterna tycker det är bra. Det är viktigt att ta deras hälsoproblematik på allvar och att ta patienterna på allvar, säger Ann-Kristin Sundberg. Ann-Kristin Sundberg, specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, samordnare i hälsofrågor vid psykiatrimottagningen i Sandviken. ann-kristin.sundberg@regiongavleborg.se Hjälp för överviktiga barn Redan från 2,5 års ålder kan man som sjuksköterska vid BVC främja hälsosamma levnadsvanor. I en liten pilotstudie har jag arbetat med att mäta BMI hos alla barn i samband med hälsokontrollerna när de är 2,5, 4 respektive 5 år. Med hjälp av motiverande samtal med föräldrarna och information om hälsosam kost och fysisk aktivitet för barnen kan man minska risken för fetma och övervikt hos barn med högt BMI. Vid en uppföljning efter tre och sex månader visade det sig att av 51 överviktiga barn hade 42 minskat sitt BMI. Det är viktigt i hälsosamtalet att visa respekt, att inte vara skuldbeläggande och att stödja enkla positiva lösningar (SOFT-modellen). Vi erbjuder också återbesök, som ger föräldrarna stöd i processen. Tove Nilsson, distriktssköterska, BVC Fosietorp, Malmö tove.nilsson@skane.se Bra dialog med patienten I ett projekt med patienter som har olika leversjukdomar tar vi i samtal upp kost, alkohol, tobak och fysisk aktivitet, berättar Maria Hjorth, sjuksköterska vid Mag- och tarmmottagningen vid Falu lasarett. Ofta behöver de göra en anpassning av kosten, olika beroende på hur sjuka de är. För att kartlägga deras matvanor krävs frågor med olika perspektiv. Bruk och missbruk av alkohol är ofta en avgörande orsak till deras sjukdom och leversvikt, och målet är att de helt ska upphöra med alkohol. Men det tar lång tid att förändra levnadsvanor. Det krävs en bra dialog med patienten, för att de ska få förtroende för oss. Det är vanligt att våra patienter röker, men det är svårt att genomföra alla förändringar på en gång, i samtalet behöver alkoholen prioriteras. Maria Hjorth, sjuksköterska vid mag- tarm-mottagningen vid Falu lasarett maria.hjorth@ltdalarna.se 6
7 Som sjuksköterska får man försöka bidra till en så bra vardag som möjligt BIDRA TILL HÄLSA! Även personer med en demenssjukdom behöver stöd och råd om goda levnadsvanor. Men det är en utmaning att försöka skapa motivation och göra det utan att kränka. Som sjuksköterska får man försöka bidra till en så bra vardag som möjligt, säger Hanna Åkerlund Larsson. Hon är Silviasjuksköterska och har utbildning inom demensvård. Jag jobbar i hemsjukvårdens demensteam i Skurups kommun och möter många personer som precis har fått sin diagnos. Ofta är situationen tuff både för den drabbade och de närstående, men det är viktigt att få en tidig kontakt för att hjälpa till att skapa en god struktur i vardagen, berättar hon. Det gäller alltifrån att hänga nycklarna på samma ställe och ha kvar kläderna i samma lådor till att hålla kvar vanor och rutiner som man brukar må bra av. Många som får en demensdiagnos känner sig oerhört ledsna och uppgivna, men det är så mycket man kan fortsätta med i livet, säger Hanna Åkerlund Larsson. Och det behöver vi förmedla. När det gäller praktiska saker kan man i lugn och ro skriva ned en checklista för hur man till exempel brukar byta olja i bilen, och ta fram och följa den lappen när det blir aktuellt. Och om man tycker om att promenera men känner sig missmodig och orolig för att inte hitta hem, kan man följa exakt samma promenadväg varje gång och kanske gå rundan flera gånger istället för att ta en ny väg. Hon återkommer till just en god vardag och menar att det är en bra utgångspunkt även när det gäller hälsosamma levnadsvanor oavsett om man bor i eget eller särskilt boende. Just fysisk aktivitet är mycket viktigt för personer med en demenssjukdom, både när det gäller att stimulera hjärnans funktion och till exempel balansen. Även en liten fysisk aktivitet varje dag kan minska risken för fall och man får hela tiden försöka skapa motivation och uppmuntra det. Omvårdnaden och omsorgen vid demens utgår från en persons livsberättelse om sitt eget liv och där kan man hitta trådar att fånga upp som också stärker hälsan och den positiva självbilden som ger en meningsfull vardag, menar hon. Men det är en balansgång. Vi får aldrig kränka och på olika sätt försöka motivera någon att ändra saker i livet som de inte själva vill. Vid demenssjukdom är det så många svåra saker som sker i livet och man får välja sina strider lite. Vi vet att rökning är ohälsosamt, men ska kanske fokusera på annat i första hand. Det gäller att hitta möjligheterna där det går att göra förbättringar till hälsosamma levnadsvanor, menar hon. Hanna Åkerlund Larsson, demenssjuksköterska, hemsjukvårdens demensteam i Skurup. hanna.akerlundlarsson@skurup.se Utgå från evidensen Ledningen för sjukhusen i Västmanland tar just nu fram ett program och en handlingsplan för det hälsoinriktade arbetet. Jag kopplar ihop kunskapen i de nationella riktlinjerna med den kliniska vardagen och utbildar personalen om de verktyg som finns för arbetet. Man måste utgå från metoder som det finns evidens för och inte eget tyckande. Därför har vi också tagit fram information att ge patienterna. Det är viktigt att tidigt identifiera ohälsosamma levnadsvanor hos patienterna och sedan ge dem stöd att förändra sina liv. För mig är det självklart att sjuksköterskan med sin nära kontakt med patienten och sitt omvårdnadskunnande är en självklar del i det hälsofrämjande arbetet. Inför operation Vi har som operations- och anestesisjuksköterskor tidigare inte riktigt sett vår roll i det hälsofrämjande arbetet, men nu har vi dragit igång ett projekt för att identifiera hur vi kan bidra. Vi har haft en workshop för att fånga in olika perspektiv, med kliniskt verksamma sjuksköterskor, medlemmar ur vårt chefsnätverk, våra distriktssamordnare, lärare, forskare och vi som ingår i styrelsen. Idag träffar vi alltför sällan patienter innan operation för att förebygga till exempel postoperativa sårinfektioner, men vi diskuterar om man i framtiden skulle kunna arbeta enligt nya modeller. Kanske frågor om levnadsvanor skulle kunna föras in i WHOs checklista för säker operation. Lisa Österberg, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare i staben för Västmanlands sjukhus. lisa.osterberg@ltv.se Kristina Lockner, operationssjuksköterska, ordförande Riksföreningen för operationssjukvård. rfop@rfop.se 7
8 Tips för hälsofrämjande arbete Börja där du är, utifrån dina egna förutsättningar och starta med att bygga din egen kompetens Undersök vilka resurser som finns och vilka som behövs Sätt upp delmål, börja med små steg istället för storstilade planer som inte sedan kan genomföras Viktigt att alla på enheten/verksamheten är informerade och kan stödja dig genom att rekrytera patienter LÄNKAR: NÄTVERKET HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD: TOBAK: FYSISK AKTIVITET: ALKOHOL: MAT: Svensk sjuksköterskeförening, Baldersgatan 1, Stockholm, Tel , Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsorganisation. Vi företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning, utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. BLI MEDLEM Årsavgift 432 kr/år, 36 kr/mån. Studerande 100 kronor för hela studietiden. DU FÅR Omvårdnadsmagasinet med artiklar om ny omvårdnadsforskning och aktuella omvårdnadsfrågor i klinisk verksamhet, sex nummer per år. Du kan söka våra stipendium och fonder. Medlemsrabatt på kurser och konferenser. Hyra föreningens fritidsstugor. Köpa omvårdnadslitteratur till rabatterade priser. DU BIDRAR till att föreningen kan lyfta omvårdnaden och driva professionsfrågorna inom vård och omsorg. Produktion S&R Medieproduktion. Texter Margareta Andersson och Sara Bergqvist Månsson. Formgivning Christer Lythell, Lovstrom Content. Foto Tomas Södergren. Illustrationer Tove Hennix. Tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm ISBN
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merVi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merÄldre och alkohol 160311
Äldre och alkohol 160311 Reflektioner från konferensen Hur går vi vidare? Konferensen Äldre och alkohol bruk riskbruk och skadligt bruk avsåg att förmedla kunskap inom området och stimulera till ett förbättrat
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merNjurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merÖvervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Läs merUTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE
UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merRutiner kring mat, rörelse och hälsa
Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs
Läs merDonnergymnasiets ANTD-plan
Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merHälsoteket i Angered
A K T I V I T E T S P R O G R A M V I N T ER Hälsoteket i Angered VÅR 206 25 januari 23 juni VÅ R H Ö ST S O M M A R Lina Helena Ulrika Jennifer Mageda INNEHÅLL SID Drop-in hälsa och FaR Fysisk aktivitet
Läs merTema: 24-timmarsdygnet
Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merMåns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.
Måns handlingsplan Lämning Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan. Ge barnet och föräldern en bra start på dagen. Föräldrarna ska känna sig trygga med att lämna sina barn
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala hans.hagglund@akademiska.se Med ett och samma piller kan
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merMötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07
Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till
Läs merNågra råd om hur man kommunicerar i relationen
Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52
Läs merwww.sisuidrottsutbildarna.se/orebro
Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merBilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område
Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merDonation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år
Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar
Läs merNEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER
Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet
Läs merVårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet
Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11
Läs merTelefonrådgivning inom psykiatrin
Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan
ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag
Läs merYttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merBarns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande
2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merBipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL
Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.
Läs merAtt vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt.
Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt. Psykoterapimässan är unik i världen. Den är en stor informationsmässa för allmänheten, politiker, media och människor som arbetar
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merPEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass
PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,
Läs merFörälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Läs merPlugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander
Läs mer