BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM

BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM Riktlinjer för bostadsförsörjning 2014-2019 Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-09-10/ 130 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast 2019-12-31 Beteckning KS2013/304-229, 2014.1563 Kategori Riktlinje Ansvarig handläggare Utredare Uppföljningsansvarig Kommunchef

INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte, mål och innehåll i programmet... 3 Förhållningssätt till bostadsförsörjningslagen... 4 Relevanta nationella mål... 5 Relevanta regionala strategier... 5 Riktlinjer för bostadsförsörjning... 6 Mål med bostadsförsörjning... 6 Insatser och metoder för att nå målen... 7 Inrätta kommunal exploateringsgrupp... 7 Inventera byggbar mark i attraktiva lägen... 7 Hålla nere produktionskostnaderna... 7 Utarbeta strategi för markinnehav... 7 Samverka med byggherrar (i planarbetet)... 8 Planera boende lämpliga för äldre... 8 Aktivt ägande i VFAB... 8 Delta i regional samverkan... 8 Analysera bostadsmarknaden vartannat år för att stämma av läget... 8 Ta fram handlingsplaner... 8 Kartläggning av kommunens interna processer för bostads- och samhällsbyggnadsfrågor... 9 Marknadsföring till kommunens målgrupp... 9 Vadstenas utmaningar och möjligheter... 9 Mål för s lokala bostadspolitik... 11 Prioriteringar och åtgärder... 12 Processer och samverkan... 12 Planering och byggande... 13 Ägardirektiv för allmännyttan... 13 Regional samverkan och erfarenhetsutbyte... 13 Referenslista... 14 Bilaga Bostadsförsörjningsprogram Planeringsförutsättningar

3 (14) INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. Enligt lag ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa goda förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. har en vision och kommunövergripande mål Växande Vadstena. Ambitionen är att ska kunna erbjuda en god livsmiljö. Det ska vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Samhällsplaneringen ska skapa förutsättningar för detta och genom samverkan i olika former skapas delaktighet hos kommunens invånare och kommunens anställda. Under 2012 genomförde planeringsenheten tillsammans med Vision Vadstena (Viva) en utredning kring bostadsutveckling för. Utredningens utgångspunkt var kommunens befolkningsutveckling samt möjligheten för kommunen att ge förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Utredningen visade att kommunen behöver ha en aktiv bostadspolitik som skapar förutsättningar för att möta behovet av de förändringar som sker i olika ålderskategorier för att kommunen ska vara en attraktiv boendeort. En del i att ha en aktiv bostadspolitik är att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. s medborgare bör kunna anpassa sitt boende efter sina bostadsbehov och önskemål. Därför är det viktigt att underlätta flyttningar och bostadskarriärer inom kommunen. Ett blandat bostadsbestånd ger hushållen möjligheter att anpassa sitt boende efter nya behov och önskemål och är också ett sätt att motverka segregation. Vissa grupper medborgare behöver också särskilt stöd för att kunna få en bostadssituation som uppfyller deras behov. Det kommunala bostadsbolaget är ett av verktygen för att uppfylla målen. Ett annat är en aktiv och effektiv markpolitik. Ett tredje är en aktiv samverkan både inom kommunen och externt för att uppnå målen. Konsulter från företaget WSP har arbetat fram ett förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning bostadsförsörjningsprogram för. Arbetet pågick under perioden maj oktober 2013 och innehöll bland annat en workshop tillsammans med kommunen och näringslivet i Vadstena som WSP-konsult Maria Pleiborn var ansvarig för. SYFTE, MÅL OCH INNEHÅLL I PROGRAMMET Kommunen har planmonopol och det är således inte fri etableringsrätt på bostadsmarknaden. Bostäder byggs på marknaden men det är kommunen som genom planering ger marknaden förutsättningar och ramar så att den kan fungera. Det är viktigt att kommunens process och ställningstaganden blir synliga och tydliga. Bostadsförsörjningsprogram för redogör för de olika delar som kommunen ska förhålla sig till i sin bostadspolitik. Programmets delar består av bakgrund, lagstiftning, riktlinjer, metoder och planeringsförutsättningar. Programmet tillsammans med bilagan Bostadsförsörjningsprogram Planeringsförutsättningar samt tvååriga handlingsplaner utgör ett heltäckande bostadsförsörjningsprogram för för perioden 2014-2019. Syftet med riktlinjerna för bostadsförsörjning är att med grund i översiktsplanen uttrycka kommunens övergripande strategier för bostadsförsörjning och därigenom ge en enhetlig bild av behovet nu och i framtiden samt skapa planeringsberedskap för nya bostäder i kommunen. Riktlinjerna ska även ange en linje för s ambition om expansion, utveckling och för bostadsbyggandets omfattning.

4 (14) Planeringsförutsättningarna ska vara ett planeringsunderlag för att möjliggöra byggnation i enlighet med kommunens målsättningar. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett politiskt och strategiskt styrdokument som visar inriktningen för mark- och bostadspolitiken i. Det kan också fungera som ett informationsmaterial för medborgarna och marknadens aktörer vid sidan av Översiktplanen. Målet med riktlinjerna är att tydliggöra kommunens bostadspolitik och redogöra för prioriteringar och särskilda åtgärder för att förbättra bostadsförsörjningen i kommunen. Till riktlinjerna beslutas om tvååriga handlingsplaner som ska ange hur kommunen avser att arbeta med bostadsförsörjningsfrågor under kommande två år. Bostadsmarknaden ska analyseras regelbundet och utvärdering av riktlinjerna ska ske samtidigt. Bostadsförsörjningsprogrammet för beaktar befolkningsprognosen till 2030 avseende såväl en hög andel äldre i kommunen där förutsättningar för ett tryggt boende för denna målgrupp är viktig. Bostadsförsörjningsprogrammet beaktar även kommunens primära målgrupp, barnfamiljer 25-45 år och dess behov av bostäder. Förutsättningarna förändras över tid och för att planera för en osäker framtid krävs viss flexibilitet. Det innebär också att i det ska finnas framförhållning och att prioriteringarna är tydliga och uttalade men att det ändå ska finnas ett utrymme för flexibilitet. Det innebär att planeringsberedskap blir ett ledord för samtliga sektorer. FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BOSTADSFÖRSÖRJNINGSLAGEN Den 13 november 2013 beslutade riksdagen att anta förslaget till en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar; Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) (Lag 2000:1383). Den nya lagen började gälla från och med 1 januari 2014 och innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciseras. Det innebär bland annat att hänsyn måste tas till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ, tillfälle att yttra sig. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. väljer att förhålla sig till den nya lagen dels genom att välja att anta riktlinjer för bostadsförsörjningen som innehåller mål och planerade insatser, och dels genom att ta ställning till vilka nationella och regionala mål som anses vara relevanta att ta hänsyn till.

5 (14) Relevanta nationella mål Arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning utgår från ett bredare perspektiv än endast förutsättningar och förhållanden i. För att kunna ligga steget före i planeringen ska arbetet även utgå från vad som händer utanför gällande aspekter såsom vad som händer i den fysiska närheten, till exempel i regionen, men också den ekonomiska utvecklingen, lagar och regler samt trender på bostadsområdet i Sverige. Nedan redogörs för de, av regeringen uppsatta mål och prioriteringar, som anses vara relevanta för. Regeringen presenterar varje år sina prioriteringar för bostadsmarknad, samhällsplanering och byggande. De mål och prioriteringar som regeringen sätter upp för året ska exploateringsgruppen (en arbetsgrupp som föreslås inrättas i samband med antagandet av bostadsförsörjningsprogrammet) ta del av och förhålla sig till när de tar fram en handlingsplan för kommande två år. Det finns ett nationellt mål för bostadsmarknaden som är mer långsiktigt och som avser att förhålla sig till i allt arbete med bostadsförsörjning. Mål för bostadsmarknaden Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Övriga nationella mål som kommunen ska förhålla sig till är: Mål för samhällsplaneringen En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Mål för byggandet Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Kommunens ansvar är att ha kunskap om behoven och genom sin planering ge förutsättningar för bostadsmarknaden att växa. En viktig aspekt i detta är att aktivt arbeta med att verka för att kommunen ska upplevas som attraktiv för att locka såväl aktörer på bostadsmarknaden som nya invånare hit. Relevanta regionala strategier Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP), som tagits fram av regionförbundet Östsam i samverkan med bland annat regionens alla kommuner och landstinget, är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. RUP siktar mot 2030 och ska vara vägledande för regionen i utvecklingsarbete. Kärnan i RUP utgörs av åtta strategier som anger handlingsinriktning utifrån uppsatta mål, kunskap om hur samhället fungerar och en analys av regionens förutsättningar. De åtta strategierna är: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang

6 (14) 3. Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja östgötarnas livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Varje strategi har en grundtanke och till varje strategi finns ett antal rekommendationer som avser att bidra till konkreta steg i det regionala arbetet. Av de åtta strategierna bedöms strategi tre, fyra, fem, sju samt åtta vara relevanta för s arbete med bostadsförsörjning. Vad gäller regionala strategier som anges i det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) ska exploateringsgruppen årligen ta del av vilka av de övergripande strategierna regionen avser att arbeta med. Vissa av strategierna arbetas det med gemensamt i regionen medan kommunerna själva ska förhålla sig och arbeta med till andra strategier i RUP:en. I regionen arbetas det inte aktivt med alla strategier årligen varför det är viktigt för att aktivt följa arbetet med detta i regionen. Att följa det regionala arbetet innebär inte enbart att förhålla sig till de övergripande strategierna utan också att aktivt delta. RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Riktlinjerna för kommunens bostadsförsörjning grundar sig på underlag från den bostadsutredning och analys av bostadsmarknaden i Vadstena som genomfördes under 2012 samt på diskussioner med tjänstemän och politiker inom kommunen och med intressenter bland byggare och bostadsföretag. I följande kapitel presenteras mål, metoder och insatser. Mål med bostadsförsörjning Vadstenas mål med bostadsförsörjningen innehåller olika delar. För det första ska alla medborgare i erbjudas goda bostäder och en god bostadsmiljö. För det andra ska utbudet av bostäder vara attraktivt för nya invånare i linje med det kommunövergripande mål om ett Växande Vadstena så att kan växa och på sikt få en befolkningsstruktur som bättre gynnar tillväxt och välfärd. Det innebär att bostadsutbudet måste kunna locka unga barnfamiljer att bosätta sig i. skall vara ett självklart val för människor som vill bosätta sig i region Östergötland i en trygg livsmiljö vid Vätterns strand. För att uppnå detta sätts följande mål: 1. Skapa rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet. Äldre ska uppmuntras att flytta genom strategisk utveckling av olika typer av boende för äldre såsom till exempel seniorbostäder och trygghetsbostäder. Det frigör bostäder för yngre hushåll. Utbudet av bostäder i Vadstena kommun ska göras tillgängligt genom en gemensam portal. 2. Bygga nya bostäder. Målet är att påbörja byggandet av 150 nya bostäder inom en femårsperiod. Bostadsbyggandet ska koncentreras till centrala Vadstena, där de mest attraktiva lägena finns. Kommunen ska ha aktuell kunskap om bostadsmarknaden och veta vilka lägen som är mest attraktiva för nyproduktion. Produktionskostnaderna i nyproduktionen måste hållas låga. 3. Se till att kommunen har ett markinnehav som möjliggör god planering och strategiska etableringar. Ett proaktivt arbete med strategiskt markägande ska inledas. Planeringen av bostadsutbudet i ska grunda sig på en gedigen kunskap om marknaden och förutsättningarna för nyproduktion samt på samverkan med aktörerna på marknaden. 4. Förtydliga och effektivisera plan- och byggprocessen för nya bostäder och bostadsområden. Processen och rutinerna ska vara tydliga för såväl interna som externa aktörer.

7 (14) Relationerna med marknadens aktörer ska vara professionella och transparenta och fördelningsgrunderna av mark för bostadsbyggande ska vara tydliga. Servicegarantier ska finnas för processens olika steg. 5. Involvera kommunmedborgarna. Kommunens medborgare ska känna sig delaktiga i processen mot ett Växande Vadstena. Det innebär att dialog med medborgarna blir viktig i alla delar av bostadsförsörjningsprocessen. Tidig involvering förbättrar möjligheten att nå målen. Strategierna för marknadsföring av kommunen ska inkludera en aktiv dialog med medborgarna. 6. Vara aktiva i regionen gällande bostadsförsörjningsfrågor. ska visa ett tydligt engagemang på den regionala marknaden genom att delta på träffar, svara på andra kommuners remisser med mera. ska tydliggöra den unika rollen som kommunen har som aktör på den regionala bostadsmarknaden. Insatser och metoder för att nå målen För att uppnå ovanstående mål finns ett att antal insatser som måste göras från kommunens sida. Dessa är: Inrätta kommunal exploateringsgrupp Kommunchefen får i uppdrag att inrätta en exploateringsgrupp som bland annat ansvarar för att riktlinjer för bostadsförsörjning följs och att aktiviteter för att nå målen genomförs. Gruppen ska bestå av tjänstemän och ska inte vara någon statisk konstellation, kommunchefen tillsätter lämpliga tjänstemän beroende på vilka frågor som är aktuella att arbeta med. Exploateringsgruppen blir kommunens ansikte utåt i bostadsfrågor och är de som ansvarar för att ge rätt information till intressenter. Vilka frågor som är aktuella att arbeta med under respektive år ska framgå av den handlingsplan som exploateringsgruppen årligen har ansvar att ta fram. Inventera byggbar mark i attraktiva lägen För att få igång bostadsbyggandet är det viktigt att byggbar mark i attraktiva lägen inventeras. Attraktiva lägen är centrala Vadstena och fastigheter med sjökontakt (strandnära eller utsikt). En lista över byggbar mark ska tas fram av exploateringsgruppen i samråd med Bygg- och miljönämnden och förses med en prioriteringsordning och en enklare bedömning av typ av bostäder och antal bostäder som är möjliga för exploatering. För att snabbt få igång bostadsbyggandet 2014-2015 bör mark som redan varit föremål för planering i centrala Vadstena prioriteras. Hålla nere produktionskostnaderna Produktionskostnaderna måste hållas låga eftersom betalningsviljan inte är hög. Tomträttsavtal ska avvägas vid hyresrättsbyggande på kommunal mark. Kommunen ska undersöka möjligheten att bygga enligt standardiserade byggprocesser. Utarbeta strategi för markinnehav Kommunens markinnehav är en resurs som kan användas på flera sätt. Med utgångspunkt från planmonopolet kan bostadsbyggandet styras med markanvisningar, exploateringsavtal och tomträttsförfaranden och även med stöd av markbyten vid behov av omlokalisering av verksamheter. En strategi för markinnehav ska utarbetas av exploateringsgruppen i samråd med Fritids- och tekniska nämnden. Strategin ska föreslå en långsiktighet för kommunens markinnehav. Till denna ska det kopplas en uppdaterad informationsplats över kommunens marktillgångar. Informationsplatsen ska också innehålla planläget för nya bostäder.

8 (14) Samverka med byggherrar (i planarbetet) Planarbetet ska i möjligaste mån ske i samverkan med byggherrar. Det ökar sannolikheten för lyckosamma projekt och bidrar till en effektiv process. Medborgarna ska involveras så tidigt som möjligt i processen. Exploateringsgruppen ska bedriva ett aktivt arbete gentemot aktörer på bostadsmarknaden, bland annat genom att skapa ett forum och bjuda in till regelbundna möten/träffar där man informerar om kommunens arbete, vad som är på gång och så vidare. Skapa ett forum för möten med bostadsmarknadens aktörer. Kommunen ska ha planberedskap och se över möjligheterna att arbeta fram detaljplaner i syfte att vara attraktiva för byggherrar i tidigt skede. Planera boende lämpliga för äldre Boende för äldre ska planeras i direkt anslutning till befintliga bostadsområden med många äldre hushåll. Analysen för detta är redan gjord i bostadsutredningen. Det finns ett flertal intressenter för såväl byggande som ägande av trygghetsbostäder i Sverige. Dessa ska kontaktas och erbjudas möjligheter att bygga i. För att få koll på vilka åtgärder som utförs för bostadsanpassning ska ett register för detta inrättas. Aktivt ägande i VFAB VFAB har en central roll i Vadstenas bostadsförsörjning. Ägardirektiven ska i dialog med VFAB förses med åtaganden kring byggande och planering samt åtgärder för god rörlighet i beståndet. VFAB ska tillsammans med övriga hyresvärdar och i ett regionalt sammanhang arbeta för att upprätta en portal för hyresrätter i kommunen och regionen. En inventering ska göras avseende möjligheten att i dialog med kommunen omvandla delar av beståndet till boende lämpliga för äldre i områden där VFAB är ensam hyresvärd. Delta i regional samverkan Exploateringsgruppen ska aktivt delta i en regional samverkan kring bostadsförsörjningen i Östergötland. I och med den nya lagen fick Länsstyrelsen ett förtydligat ansvar att samordna regionen i bostadsförsörjningsfrågor, något som de i sitt remissvar också säger sig avse att göra, bland annat genom att samordna möten om boendeplanerings- och bostadsförsörjningsfrågor. Länsstyrelsen avser också att, om behov finns, initiera nätverk för kommunala handläggare av bostadsförsörjningsfrågor. Vid sådana möten och nätverksträffar ska delta och klargöra sin roll på bostadsmarknaden i regionen. Frågan om pendlingsmöjligheter och förbättrad infrastruktur i regionen, framför allt med kollektivtrafik, ska vara en särskilt prioriterad fråga i denna samverkan. Analysera bostadsmarknaden vartannat år för att stämma av läget En analys av bostadsmarknaden ska göras minst vartannat år, för att kunskapen om förhållandena på bostadsmarknaden ska vara korrekta och aktuella. Den ska innehålla en demografisk analys av kommunens befolkning och flyttströmmar samt bostadsstockens förändring. Analysen ska också innehålla en karta som visar prisbilden på bostäder i olika delområden. Kartorna ska kompletteras med ekonomiska data över attraktivitet på bostadsmarknaden. Försäljningspriser i olika delområden ska analyseras. Markinnehav och fastighetsägarregister kan med fördel också illustreras på kartor. Ta fram handlingsplaner Exploateringsgruppen ska, med start 2014, ta fram tvååriga handlingsplaner för hur kommunen ska arbeta med bostadsförsörjningsfrågor under kommande två år. Handlingsplanen ska innehålla kommunens planerade insatser inom området samt när de förväntas ske, en förteckning över kommunens markinnehav, hur kommunen avser att samverka med byggherrar och intressenter under kommande två år (till exempel anordnande av möten/träffar/samråd), vilka planer som är på gång (antagna, pågående och

9 (14) planerade), vilka bostadsbyggnadsprojekt som är färdigställda, pågående och igångsatta per kvartal samt vilka som är kontaktpersoner för olika processteg och ansvarsområden. Vid varje planskifte ska föregående handlingsplan utvärderas för att se om vilken måluppfyllelse som nåddes under perioden samt reflektioner om målen uppfylldes på önskvärt sätt. Kartläggning av kommunens interna processer för bostads- och samhällsbyggnadsfrågor Exploateringsgruppen ska aktivt arbeta med att skapa förutsättningar för effektiva interna processer kring bostads- och samhällsbyggnadsfrågor där ansvarsfördelningen är tydlig. För att kunna möta ambitionsnivån med dessa riktlinjer behövs en effektiv och väl fungerande organisation med tydliga processer och väldefinierade roller. En tydlig styrning, synligare processer och en gemensam värdegrund krävs för att nå de uppsatta målen. I detta arbete ingår att arbeta med att definiera processbeskrivningar för allt planarbete och att skapa en prioriteringsordning mellan olika typer av planer. Marknadsföring till kommunens målgrupp ska marknadsföra som attraktiv boendeort för målgruppen; unga familjer i åldern 25-45 år enligt den marknadsstrategi som är antagen. Kommunen ska undersöka möjligheterna till att inrätta en service i form av bostadslots vars uppdrag kan vara tudelat. Servicen bostadslots kan dels vara ett stöd för de aktörer som vill bygga bostäder och på sätt underlätta nybyggnationen av bostäder i kommunen, men servicen bostadslots kan även vara ett stöd för nyinflyttade att känna sig välkomna och få information om kommunens som helhet och de möjligheter till arbete, fritid och livskvalitet som finns. VADSTENAS UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I bilagan Bostadsförsörjningsprogram Planeringsförutsättningar redogörs för vilka utmaningar, men också möjligheter, som har att förhålla sig till för att ha en välfungerande bostadsmarknad. Utmaningar innebär att de på något sätt kan innebära hinder för att bostadsmarknaden ska fungera effektivt. Men flera av utmaningarna innebär också möjligheter för om de kan tas tillvara och mötas med metoder för en positiv utveckling. I detta kapitel diskuteras hur kommunen, med stöd av riktlinjerna, ska vända utmaningarna till just möjligheter. Den första utmaningen står inför är befolkningssammansättningen. För att kunna vända utmaningen kring befolkningssammansättningen till en möjlighet för, måste fokus läggas på marknadsföring till målgruppen barnfamiljer i åldern 25-45 år. Vetskapen om att Vadstena kommun är en attraktiv kommun för utomläns inflyttande äldre är i sig inget problem så kommunen arbetar aktivt för att kunna erbjuda ett bostadsbestånd som kan motsvara den efterfrågan som såväl denna grupp, som kommunens målgrupp har. har också en chans i att vara en liten och trygg småstad och en liten kommun vilket gör att de som en gång flyttat ut gärna vill återvända när de skaffat familj och vill bo i en trygg och liten kommun igen. Därför är det viktigt att skolor och barnomsorg har en hög kvalitet. vill växa, det är ett tydligt mål som finns beslutat av kommunfullmäktige. Detta måste även vara tydligt gentemot kommunens medborgare för att de ska kunna dela kommunens strävan i att växa. Kommunen måste visa att vetskap finns om att det kan vara en känslig fråga att växa och därför måste alla ges chansen att uttrycka sina åsikter. Att förtäta och växa genom nybyggnationer i innerstaden är en känslig fråga ur flera olika perspektiv, det tycker även kommunen och det måste bli tydligt. En viktig del i att få medborgarna att känna sig delaktiga är att arbeta med medborgardialog där det tydligt framgår hur viktigt det är för kommunen att växa och att det är tillsammans som den framtida

10 (14) skapas. Genom att tidigt informera om pågående planer och bjuda in till dialog kan kommunen förhoppningsvis undvika motsättningar mellan byggherrar och medborgare. Kommunens roll är att vara kittet som skapar samsyn kring insikten om att kommunen måste och vill växa. För att säkerställa att framtida bostadsförsörjning tar hänsyn till kulturmiljön och innerstaden bör ett framtagande av en Kulturmiljöplan övervägas för att ge ett fördjupat underlag för kommunens översiktsplan och detaljplanering. Alternativ är att arbeta en fördjupad översiktsplan för Vadstena innerstad där utmaningarna i kulturmiljön beaktas. har också så unika bevarandevärden att de mest attraktiva miljöerna bör vara orörda. Det är trots det i de mest attraktiva miljöerna som det också är mest attraktivt att bo och därmed även att bygga nytt. Med en kulturmiljöplan alternativt en fördjupad översiktsplan kan möjligheterna tydligare lyftas fram i förhållande bostadsförsörjning. Om vill locka nya invånare måste en rörlighet på bostadsmarknaden komma till stånd. Ett sätt att få bostadsmarknaden rörlig är att inrikta nyproduktionen på ett sätt som gör att flyttningar stimuleras, ett annat är att ha en effektiv bostadsförmedling som förenklar byten mellan olika typer av bostäder. Kommunen vill stimulera barnfamiljers möjlighet att göra bostadskarriär något som enklast uppnås genom att äldre, som redan gjort bostadskarriär, flyttar från sina småhus. Vid långa flyttkedjor får många hushåll möjlighet att byta boende vilket innebär välfärdsvinster för kommunen. Vid nyproduktion måste fokus vara på de attraktiva lägena i kommunen; centralt med vattenkontakt. Prioritering av projekt med låg risk och hög förutsägbarhet avseende kostnader är sannolikt en framgångsfaktor för att få till stånd ökat bostadsbyggande. Då måste också planprocessen vara transparent och så förutsägbar som möjligt. En tydlig bostadspolitik med tydliga prioriteringar är ytterligare en förutsättning för att byggföretag ska vara intresserade av exploatering. Det är viktigt att komma ihåg att bostadsmarknaden inte är lokal. Kommungränsen är sällan det viktigaste för hushåll som letar bostad. Bostadspriser i regionen påverkar flyttströmmar, liksom utökade möjligheter att pendla till andra orter inom rimlig tid. Det är viktigt att håller sig framme i investeringsbeslut om ny infrastruktur i regionen. Till infrastruktur räknas även turtäthet och bytestider i kollektivtrafiken. Särskilt stråket in mot Linköping är viktigt för. Motalas, Mjölbys och Linköpings arbetsmarknader är viktiga för Vadstenaborna och för att Vadstena skall vara en attraktiv boendekommun. Det är därför viktigt att stimulera och engagera sig i hela regionens möjligheter att växa. Regional samverkan för näringslivets framgång är därför viktigt även för s lokala bostadsmarknad. Vadstena är en liten kommun men har en attraktionskraft som borde vara av intresse för regionen. Regionen behöver fler invånare som flyttar hit från andra län. Här har unika kvaliteter att bidra med; enligt SCB:s befolkningsstatistik är Vadstena den kommun som per capita 2013 lockade flest utomläns inflyttare (främst från Stockholms kranskommuner). Att invånare flyttar runt mellan olika kommuner i regionen är inget som regionen i stort vinner på, regionen behöver nya invånare som flyttar hit från andra län. Detta ger en stor möjlighet att vara en unik tillgång i regionen och är något som måste lyftas fram.

11 (14) MÅL FÖR VADSTENA KOMMUNS LOKALA BOSTADSPOLITIK Målet är att erbjuda lämpliga bostäder till alla medborgare, hushåll och nya invånare som passar deras behov och önskemål. Detta innebär att bostadsutbudet i kommunen måste vara anpassat till befolkningens behov och önskemål och med viljan att växa innebär det också att utbudet måste öka. Det innebär också att kommunen måste minska hinder för flytt mellan bostäder vid förändrade behov och önskemål, dvs. stimulera rörligheten på bostadsmarknaden. I kommunens strategiska planering betonas också att ett bra utbud av attraktiva bostäder är viktigt för att åstadkomma långsiktig befolkningsmässig och därigenom ekonomisk tillväxt. Därmed bör främjandet av byggande av bostäder som är attraktiva för inflyttning och tillgodose efterfrågan på bostäder för att vara ett attraktivt boendeval i regionen. skall vara ett självklart val för människor som vill bosätta sig i region Östergötland i en trygg livsmiljö vid Vätterns strand. Bostadsutvecklingen i Vadstena kommun handlar inte bara om tätorten Vadstena utan om hela kommunen där landsbygden också ska ses som en resurs för att locka nya medborgare till. Målen för den fysiska planeringen och arbetet med Översiktsplanen berör också målen för bostadsplaneringen, särskilt avseende nyproduktion av bostäder: 1. Från trasig till hel samla staden bebyggelse inom en radie av 1,5 km från centrum 2. Från gles till tät skapar en attraktiv hållbar stad 3. Från kvantitet till kvalitet är identitetsskapande för Vadstena och för kommunens varumärke. Skapar en helhet en stadsmiljö inte bara ett boende 4. Landsbygden ny bebyggelse bör lokaliseras så att befintliga bebyggelsegrupper förtätas eller utvidgas 5. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Det är av största vikt att kan erbjuda attraktiva lägen för ny bostadsbebyggelse i. Målsättningen är att erbjuda byggrätter som innebär att flera bostadsproducenter kan lockas att bygga bostäder i Vadstena. I och med att ett planarbete pågår under några år, bör planeringsberedskapen finnas löpande för ett antal nya bostadsprojekt. Vid analyser av försäljningsstatistiken för bostäder kan också konstateras att strandnära lägen är mycket attraktiva. Det är därför ett mål att kunna erbjuda strandnära lägen för ny bostadsbebyggelse. De utvecklingsområden som anges i Översiktsplanen visar på sådana lägen. bör också noggrant överväga om verksamhet som idag ligger i strandnära lägen kan flyttas till förmån för nya bostäder. Nyetableringar av verksamheter som inte kan tillgodogöra sig nyttan av strandnära lägen bör inte prioriteras i dessa lägen. Bostadsförsörjningen skall ha fokus på hållbarhet ur alla perspektiv, såväl social som ekonomisk och miljömässig. En viktig utmaning framöver är att skapa en bättre sammanhållen stad med social hållbarhet i alla stadsdelar. Det innebär framför allt att i möjligaste mån kompletteringsbebygga flerbostadshus i anslutning till större villaområden. Äldre som trivs i sina bostadsområden vill i möjligaste mån bo kvar. En strategi för marknadsföringsarbetet är antagen för kommunen under 2011: är det självklara valet för de som söker lugnet, tryggheten och charmen i den lilla kommunen. Detta är en utmärkt utgångspunkt för marknadsföring av kommunen till den mest intressanta målgruppen unga barnfamiljer med kärnvärdena charmig, trygg och kreativ. Kommunen bör snarast genomföra aktiviteter som syftar till att utveckla kunskapen om och utbudet till målgruppen. En förutsättning för detta är att utbudet av bostäder för inflyttning upplevs som attraktivt och prisvärt och att erbjudandet därmed

12 (14) är trovärdigt. Detta kräver sannolikt flyttrörelser från det äldre villabeståndet i kommunen av äldre hushåll till alternativa bostäder som passar seniorer. Värderingsarbete i en organisation är mycket effektivt för att uppnå tydlig ledning och inriktning, arbetslust och motiverade medarbetare. Organisationer som är genuint och medvetet värdegrundsbaserade är mer framgångsrika. Ett värderingsarbete får också betydelse för arbetet med medborgardialog. Vadstenaborna måste få en chans att förstå varför måste växa och pedagogiska inslag kring Växande Vadstena måste ingå i alla medborgardialoger. De boendes möjligheter att påverka sin inre och yttre boendemiljö ska alltid vara en viktig utgångspunkt och målet är att invånarna skall känna sig involverade och betydelsefulla i kommunens utveckling. Byggoch Miljönämndens åtagande för demokrati och inflytande är användbara och ska kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Att samverka i planprocessen, både inom kommunen och externt är en framgångsfaktor. Att tidigt arbeta med medborgardialoger och andra sätt för medborgarinflytande i planprocessen då förändringar skall ske i bostadsområden kan därför vara en framgångsrik väg för att nå målen. Lokal boendedemokrati anses också påverka såväl den sociala hållbarheten som trygghet och säkerhet i bostadsområdet. En god service till byggare och hyresvärdar samt en aktiv samverkan med marknadens aktörer tidigt i planprocessen måste också ske för att målet att bygga mer bostäder och erbjuda goda boendemiljöer skall uppfyllas. Näringslivets regelnämnd (NNR) har föreslagit hur bygglovsprocessen kan förbättras. Målet för Vadstena kommuns del ska vara en tydlig och transparent process, snabba handläggningstider samt en koppling mellan avgift och kommunens motprestation. Under planperioden 2014-2016 har som mål att införa servicegaranti för vissa tjänster i kommunen. För frågorna och eventuell problematik kring boende på landsbygden och i småorter i kommunen bör dessa följa Översiktsplanens strategier, vilket innebär att ny bebyggelse bör lokaliseras så att befintliga bebyggelsegrupper förtätas eller utvidgas. PRIORITERINGAR OCH ÅTGÄRDER Processer och samverkan Behoven av nya bostäder är inte alltid lätta att tillgodose i eftersom marknadsförutsättningarna inte är självklara i alla lägen. Att tillgodose marknadens önskemål om planlagd mark och byggrätter är viktigt för att inte planmonopolet skall bli utbudsbegränsande. För att främja konkurrensen bland byggherrar och därmed öka kvalitet och effektivitet samt sänka priserna är det viktigt att metoder och processer för tilldelning och försäljning av mark och byggrätter är uttalad, transparent, neutral och förutsägbar. Kommunens metoder och processer måste därför kommuniceras på ett tydligt sätt till marknadens aktörer. Dessa riktlinjer är ett sätt att göra detta. Ett annat är återkommande, regelbunden och öppen samverkan med aktörerna. Även inom kommunen måste ett nära samarbete och utbyte av erfarenheter ske mellan berörda sektorer och avdelningar. För att arbeta mer effektivt med bostadsförsörjningsfrågorna bör en intern organisation ta ansvar för dessa frågor. I riktlinjerna föreslås att en exploateringsgrupp inrättas som består av tjänstemän som arbetar direkt eller indirekt med bostads- och samhällsbyggnadsfrågor.

13 (14) Planering och byggande Planer för bostadsbebyggelse bör prioriteras i kommunens mest attraktiva lägen. Efter inventeringen av byggbar mark och övriga möjligheter för ombyggnad och förtätning med bostäder i de centrala delarna av Vadstena stad bör politisk enighet nås kring vilka lägen och projekt som ska prioriteras. Processerna ska tidigt involvera såväl medborgare som byggföretag. Medborgardialogerna bör inkludera ett pedagogiskt moment om Växande Vadstena. Kommunen måste se till att marknadens aktörer får tillfälle att beskriva sina möjligheter att bygga i och sina önskemål kring såväl lägen som typer av bostäder. Markanvisningar har fördelar i och med att förfarandet är öppet och bjuder in flera aktörer till marknaden. Processen är strukturerad och den annars mer ad hoc mässiga planeringen utifrån enskilda initiativ undviks. Nackdelen med att ha en anbudsprocess är att högst bud vinner anbudet och markpriserna är den enskilt viktigaste faktorn till ökade byggkostnader under senare år. Prisnivån i är dock inte hög och torde inte leda till problem med för höga byggkostnader. Men det är viktigt att vara vaksam. I storstadsområdena inträffar det att vinnande anbud läggs så högt att bostadsbyggandet inte kan komma till stånd och därmed utnyttjas inte byggrätterna fullt ut. Det som är en byggoption för byggarna är idag inte förenat med någon risk vilket innebär att byggaren kan lägga ett hur högt anbud som helst utan att behöva stå för det när väl planeringen är klar och det är dags för bostadsproduktion och kostnader för byggaren. I bör inte markpriset vara den avgörande faktorn som styr anvisningen. Ägardirektiv för allmännyttan Ägardirektiv för det kommunala bostadsbolaget kan hjälpa till att få till stånd bostadsbyggande. En aktiv ägarroll med direktiv för förvaltning, förvärv och försäljningar samt nyproduktion skall vara konkreta avseende bolagens ansvar för bostadsbyggande, bostadsförmedling och utveckling av de delar där de är ledande fastighetsägare. Ägardirektivet måste ta hänsyn till allmännyttans affärsmässiga roll och kan inte styra hur bolaget agerar för att uppnå målen eller försätta marknadskrafterna ur spel. För att möta allt större behov av tillgängliga bostäder för den växande gruppen äldre i samhället bör olika typer av boende som är lämpliga för äldre byggas. Förutom det kommunala bostadsbolaget finns det flera aktörer på marknaden som bygger trygghetsbostäder och flera bostadsbolag som är intressenter i ägandet av så kallade samhällsfastigheter. Kommunen måste ta en aktiv roll i byggandet av olika boende som är lämpliga för äldre. Regional samverkan och erfarenhetsutbyte Kommunen måste ha en regional syn på bostadsmarknaden. Kommungränsen är inte en gräns för bostadsmarknaden. Människorna rör sig och pendlar över allt större avstånd. Ett visst samarbete med grannkommunerna bör ske för att tillsammans kunna tillgodose behoven på marknaden. De bostadsmarknadsanalyser som görs bör även innehålla ett regionalt perspektiv. Kommunen bör också i större utsträckning utnyttja de analyser av bostadsmarknaden som Länsstyrelsen och andra gör samt aktivt påverka Länsstyrelsen och Östsam att ta sitt ansvar kring de regionala frågorna såväl om bostadsförsörjning som om tillgänglighet, näringslivsutveckling etc. Kommunen bör också bevaka vilken ställning antas ha som ort i den regionala strukturen (RUP). Samverkan med grannkommuner, Länsstyrelsen och Östsam bör också passa för att diskutera frågor kring LIS, strandskydd och investeringar i infrastruktur.

14 (14) REFERENSLISTA Regeringens Mål och prioriteringar för boende och byggande, http://www.regeringen.se/sb/d/16404 Regionalt utvecklingsprogram >2030 för Östergötland Kulturmiljölag (1998:950) Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lagrådsremiss En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) Plan- och bygglag (2010:900) Vadstena Livsmiljön för dig antagen av kommunfullmäktige 18 november 2009, 126 Energiplan 2011-14, antagen av kommunfullmäktige 17 augusti 2011, 119 s marknadsstrategi 2011-2014, antagen av kommunfullmäktige 19 oktober 2011 Bostäder En utredning om kommunens bostadsutveckling och framtida behov dnr KS2012/155-229, 2012.2108 Översiktsplan för, antagen av kommunfullmäktige 19 juni 2013, 114 Bostadsutveckling i Vadstena, Riktlinjer för bostadsförsörjning förslag från WSP 2013-10-15, dnr KS2013/304-229, 2013.2013 Sammanställning remissvar inkomna under perioden 13 november 2013 26 februari 2014, dnr KS2013/304-229, 2014.1043

BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM Bilaga Planeringsförutsättningar

3 (25) INNEHÅLL Inledning... 4 Syfte och innehåll... 4 Bakgrund... 4 Lagstiftning som styr bostadsförsörjning... 5 Nationella mål och regionala strategier... 6 Nationella mål och prioriteringar... 6 Mål för samhällsplaneringen... 6 Mål för byggandet... 6 Mål för bostadsmarknaden... 6 Regionala strategier och rekommendationer... 6 s utmaningar och möjligheter... 8 Befolkningssammansättning... 8 Småkommunens för- och nackdelar... 8 Kulturmiljöns bevarandevärden... 9 Prisnivån på bostäder i det befintliga beståndet i relation till nyproduktionskostnader... 9 Vadstena som attraktiv rekreationskommun... 10 Den regionala dimensionen... 10 Pendling och Kommunikationer... 11 Segregation... 12 Medel för en framgångsrik bostadsförsörjning... 13 Samverkan, internt inom kommunen, extern med aktörerna på marknaden samt regional samverkan... 16 Effektivare utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet... 16 Mer nyproduktion... 17 Bostadsmarknaden i Sverige och Östergötland... 18 Bostadsmarknaden i... 20 Prisnivå... 21 Bostadsbehov, bostadsefterfrågan och bostadsbrist... 21 Olika grupper på bostadsmarknaden... 23 Boende för äldre... 23 Unga vuxna... 24 Nyanlända... 25 Hemlösa... 25 Resursstarka hushåll... 25 Referenser... 26

4 (25) INLEDNING s befolkningsutveckling är sjunkande och de äldre blir relativt fler. På sikt ställer detta till problem med försörjningen för få i yrkesverksam ålder skapar ett kommunalekonomiskt underskott. De allra senaste åren har takten i befolkningsminskningen avtagit, men prognosen är fortsatt negativ. En bättre fördelning mellan åldersgrupperna är viktig att uppnå på sikt och ger ytterligare förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Idag är Vadstena den kommun i Östergötland som har högst andel äldre, såväl 65 år och äldre som den mer omsorgs- och vårdkrävande delen av befolkningen 85 år och däröver. Prognosen visar att andel äldre i kommer att vara 38 procent (65- år) år 2030. Prognosen med en åldrande befolkning ger utmaningar vad det gäller samhällsplanering och bostadsförsörjning. Om tio år är det framför allt åldersgruppen över 70 år som vuxit medan de under 50 år blivit allt färre. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till en aktiv fritid. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med planeringsförutsättningarna är att vara en bas för kommunens bostadsförsörjningsprogram och riktlinjer för bostadsförsörjning. Planeringsförutsättningarna innehåller bakgrund, lagstiftning, nationella mål och regionala strategier som gäller för samhällsplanering, byggande och bostadsmarknad. Planeringsförutsättningarna innehåller också en bild och analys av läget på bostadsmarknaden i Sverige, Östergötland och Vadstena vid den tidpunkt som riktlinjerna tagits fram. Planeringsförutsättningarna ska bidra till att belysa de delar som riktlinjerna för bostadsförsörjning ska förhålla sig till. Bakgrund Utifrån ett beslut i kommunstyrelsen den 16 maj 2012 153 fick planeringsenheten tillsammans med Vision Vadstena (Viva) i uppdrag att göra en utredning kring bostadsutveckling. Utredningen genomfördes under hösten 2012 och presenterades för kommunstyrelsen i november samma år. Utredningen belyser olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar bostadsbyggandet i en kommun och särskilt samt vilka förutsättningar det finns för att kommunen ska kunna planera och ge möjlighet för ett ökat bostadsbyggande. Slutsatsen i bostadsutredningen är att befolkningens ålderssammansättning långsiktigt bör vara i bättre balans. Det betyder att inflyttning i åldersgruppen 25-45 år är önskvärd och ska prioriteras i samhällsplaneringen. Då uppnås målen mot ett mer hållbart samhälle både socialt och ekonomiskt. Kommunen ska ge förutsättningar för satsningar på byggnation av seniorboenden som är centralt placerade i kommunen. Detta förväntas starta en flyttkedja som frigör villor i flera bostadsområden i kommunen. Utredningen visar att kommunen behöver ha en aktiv bostadspolitik som skapar förutsättningar för att möta behovet av de förändringar som sker i olika ålderskategorier för att kommunen ska vara en attraktiv boendeort. En del i att ha en aktiv bostadspolitik är att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. För att på ett effektivt sätt arbeta med bostadsutvecklingsfrågan i Vadstena kommun krävs prioriteringar och fokus. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll ska kunna välja boende och att det ska finnas vissa frihetsgrader i beståndet för omflyttning. En uttalad politik kring kommunens visioner, mål, policy och planer underlättar för aktörerna på marknaden och naturligtvis även internt i kommunen.

5 (25) Kommunfullmäktig har 12 december 2012, 206 gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram bostadsförsörjningsprogram och riktlinjer för bostadsförsörjning för. Arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning inleddes under våren 2013. Uppdraget gick efter upphandling av konsult till WSP Analys & Strategi. En workshop hölls under augusti månad 2013, under ledning av WSP, med deltagare från politiken, kommunens förvaltningar och bolag, byggbolagen samt andra berörda nyckelpersoner i kommunen. Workshopens syfte var tudelat. Ena delen var att förankra arbetet med riktlinjerna med alla berörda och hämta synpunkter och inspiration för att formulera vad som är viktigt för bostadsförsörjningen i Vadstena. Andra delen var att starta en samverkan med aktörerna på marknaden för att informera om kommunens arbete och låta intressenterna träffas för att dela med sig av sina erfarenheter, förklara sina ståndpunkter och komma med förslag och idéer till det fortsatta arbetet. Mer om vad utredningen kom fram till presenteras i kapitlet Bostadsmarknaden i Vadstena. LAGSTIFTNING SOM STYR BOSTADSFÖRSÖRJNING Det finns ett antal lagar och bestämmelser som reglerar en kommuns ansvar för bostadsförsörjning. Den främsta av dessa är Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Lagen fastställer att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjning skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod, eller när förutsättningarna ändras. (Lag 2000:1383) Riksdagen beslutade 13 november 2013 att anta förslag till en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den nya lagen började gälla från och med den 1 januari 2014 och innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciseras. Nytt är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett nationellt och ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ, tillfälle att yttra sig. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer.

6 (25) NATIONELLA MÅL OCH REGIONALA STRATEGIER Det finns ett antal nationella och regionala mål och prioriteringar för boende och byggande. I följande kapitel redogörs för de nationella målen samt för de regionala strategier och rekommendationer som återfinns i det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP). Nationella mål och prioriteringar Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en, från social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringen vill stimulera bostadsbyggandet och öka takten i planläggandet. Regeringen gör detta genom att förenkla reglerna och vidta andra åtgärder som ska göra det lättare att tillämpa dem. Mål för samhällsplaneringen En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Mål för byggandet Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Mål för bostadsmarknaden Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regionala strategier och rekommendationer Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP), som tagits fram av regionförbundet Östsam i samverkan med bland annat regionens alla kommuner och landstinget, är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. RUP siktar mot 2030 och ska vara vägledande för regionen i utvecklingsarbete. Kärnan i RUP utgörs av åtta strategier som anger handlingsinriktning utifrån uppsatta mål, kunskap om hur samhället fungerar och en analys av regionens förutsättningar. De åtta strategierna är: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 3. Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja östgötarnas livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region

7 (25) 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Varje strategi har en grundtanke och till varje strategi finns ett antal rekommendationer som avser att bidra till konkreta steg i det regionala arbetet. Av de åtta strategierna bedöms strategi tre, fyra, fem, sju samt åtta vara relevanta för s arbete med bostadsförsörjning. Till några av strategierna finns tydliga rekommendationer som stödjer utvecklingen av bostadsförsörjning. Nedan presenteras de fem strategier och eventuellt tillhörande rekommendationer som är aktuella för att förhålla sig till i det regionala perspektivet är: Strategi tre - Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion Grunden i strategi tre är att den stora befolkningen i regionen kan utgöra underlag för flera olika marknader såsom arbets-, boende-, tjänste-, utbildnings- och kultur- och fritidsmarknaden. Rekommendationer - Regional och mellankommunal översiktlig planering; o #3:1 Regional strukturplan o #3:2 Samordnad kommunal översiktsplanering, o #3:3 Begränsa exploatering av jordbruksmark, o #3:4 Bebyggelseutveckling utefter kommunikationsstråken, o #3:5 Prioritera utbyggnad av orter med goda förutsättningar, o #3:6 Främja koncentrerad bebyggelse Strategi fyra - Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar Strategins grund är att Östergötland har geografiskt stora och glest befolkade delar som bara i begränsad omfattning kan dra nytta av möjligheterna i regionens centrala delar. För dessa områden krävs insatser som bygger på områdets styrkor och möjligheter. Rekommendation - Landsbygdens tätorter o # 4:1 Koncentrera offentlig service i glest befolkade områden Strategi fem - Främja östgötarnas livskvalitet och personlig utveckling Grunden i strategin är att alla medborgare i regionen ska ha goda möjligheter till utbildning, boendemiljö efter önskemål, tillfredsställande fritid samt meningsfullt arbete. Rekommendation - Förstärkt inkludering o # 5:5 Ökad inkludering Strategi sju - Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region Strategins grund är att ställa om regionens utveckling till en riktning som är mer ekologiskt hållbar ur ett lokalt och globalt perspektiv. Detta kan även ge ökade möjligheter för bättre livskvalitet och välbefinnande. En stor vikt läggs vid att öka regionens robusthet mot högre energipriser och minskad användning av naturresurser. Strategi åtta Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Grunden i strategin är att flera faktorer påverkar invånares och besökares upplevelse av regionen. Detta ger en attraktivitet där ledorden i arbetet är kultur, idrott, evenemang, besöksnäring, staden, naturen, kreativitet och varumärkesutveckling.