Bilaga 1 Behovsbedömning av inventeringsmedel 2013-2014 Länsstyrelsen Östergötlands behovsbedömning för inventeringsarbetet 2013-2014 Länsstyrelsen har inför årets behovsutredning behövt uppgradera sitt behov med hänvisning till de nya branscherna som enligt Naturvårdsverkets nya instruktioner också ska inventeras innan utgången av 2013. Detta motsvarar en ökning med ca 1 tjänst 2013 jämfört med vad som tidigare angetts. Sedan förra årets rapportering har det för Östergötlands del tillkommit mer än 100 objekt som ska inventeras. De nytillkomna branscherna är plantskolor, betning av säd, grus- och asfaltsverk. Branschen plantskolor har dock under 2012 inventerats klart. Inventeringsarbetet pågår kommunvis sedan 2007. Av länets 13 kommuner kvarstår nu 4 st (Kinda, Valdemarsvik, Motala och Ydre), se tabell 2. Tabell 1. Sammanställning av kvarstående inventeringsobjekt oktober 2012 i de 4 kvarvarande kommunerna samt uppskattat antal kvarstående objekt att inventera vid årsskiftet 2012/2013. Länets kvarstående kommuner Antal objekt som kvarstår att inventera okt 2012 Uppskattat antal objekt som kvarstår att inventera Årsskiftet 2012/2013 Kinda 91 76 Valdemarsvik 40 40 Motala 96 68 Ydre 20 20 TOTALT 247 204 Därutöver kvarstår alltså objekt i övriga kommuner i de s.k. nya branscher. Majoriteten av nedanståend objekt i tabell 2 tillhör branschen betning av säd. Tabell 2. Sammanställning av kvarstående inventeringsobjekt i de s.k. nya branscherna Övriga kommuner Objekt i de s.k. nya branscherna som ska inventeras 2013 Boxholm 2 Norrköping 22 Söderköping 13 Vadstena 3 Finspång 2 Linköping 24 Mjölby 5 Åtvidaberg 14 Ödeshög 11 TOTALT 96

Bilaga 1 Behovsbedömning av inventeringsmedel 2013-2014 För Östergötlands del kvarstår också kommunicering av drygt 550 objekt. Länsstyrelsen behöver därutöver kvalitetssäkra objekten kommunvis i samband med överlämnandet av de inventerade objekten till respektive kommun (=tillsynsmyndighet). Nedan bifogas Länsstyrelsen inventeringsplan fram till 2014. Tabell 3. Inventeringsplan fram till 2014 Objekt Tjänst 2013 Tjänst 2014 Inventering 300 3,75 1) Kommunicering 550 0,5 Kvalitetssäkring - kommunvis 0,5 Summa 3,75 1,0 1)Uppskattad inventeringstakt ca 80 objekt/inventerare och år

Bilaga 1 Behovsbedömning av inventeringsmedel 2013-2014 Antal identifierade objekt Antal inventerade objekt Hur många objekt återstår att inventera Hur många objekt ska inventeras av Länsstyrelsen Återstår några objekt att identifiera Fördelning av inventeringsarbetet under 2012 och 2013 Uppskattat personalbehov för inventering under 2012 och 2013 Uppskattad inventeringstakt per år Kommentarer till uppgifterna Jämn fördelning 4020 1) 1624 1) 800 2) 300 Nej 4) över åren 2012-2013 2013: 3,5 tjänst 2014: 1 tjänst Ca 50 objekt per inventerare och år För Länsstyrelsen Östergötlands del kvarstår även kommunicering av ca 550 objekt vilket planeras ske 2014 1) Utdrag från EBH-stödet oktober 2012. 2) Utifrån EBH-stödet; Alla branscher som ska inventeras enligt branschlistan - inventerade objekt. 3) Erfarenheten säger dock att det alltid tillkommer några objekt varje år och några objekt kan också behövas tas bort ur EBH-stödet.

1 f.d. Cederborgs handelsträdgård i Norrköpings kommun Objekts-ID EBH-stödet (nr) 178736 Förorenande verksamhet: Huvudsaklig(-a) förorening(-ar): Bilaga 2. Beskrivning av respektive undersökning/utredning, nr 1-5 Plantskola, handelsträdgård 1914-1958. Enligt uppgift fanns 20 växthus, på friland odlas blommor. Under glas odlas tomater, snittgrönt, rosor, krysantemum, cyclamen och begonio Användningen av kemiska medel inom området saknas det till stor del uppgifter om. Generellt sett var användningen av bekämpningsmedel av mycket hög farlighet vid handelsträdgårdar utbredd mellan 1945-1975. Okänt i vilken mån bekämpningsmedel användes. Rosor är kända för att generellt sett ha besprutats hårt, så det är troligt att bekämpningsmedel har använts inom området även om inga konkreta uppgifter finns. Skyddsobjekt: Boende på området, lekplatser, grönytor. Riskklass: Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Övrigt: Ansökan om bidrag: Objektet finns inte med på prioriteringslistan. Den höga riskklassen motiveras av att verksamheten bedöms ha varit relativt stor och bland annat bestått av odling av rosor som generellt sett besprutats hårt. Handelsträdgården har också varit verksam under en period då bekämpningsmedelsanvändningen generellt sett var utbredd. Den mycket höga känsligheten inom området motiverar också riskklass 2. Genom att flera objekt inom samma bransch med liknande föroreningsproblematik genomgår undersökningar i MIFO fas 2 kommer en del samordningsvinster vid exempelvis rapportskrivning. Det är troligt att undersökningarna även leder till en ökad kunskapsnivå inom branschen som i sin tur leder till en förenkling av bedömningarna för objekt inom samma bransch i fas 1. Ansvar saknas. En ansvarsutredning har tagits fram daterad 2012-10-15. Då verksamheten upphörde före år 1969 kan inte tidigare verksamhetsutövare göras ansvariga för utredningar och undersökningar av föroreningssituationen inom de aktuella fastigheterna. Länsstyrelsen kommer att vara huvudman för MIFO-fas 2 undersökningen. Kommunen tar över objektet om det går vidare till förstudie. MIFO fas 2-undersökning Användningen av ämnen med mycket hög farlighet kombinerat med den nuvarande markanvändningen motiverar den höga riskklassen. För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade utredningsmedel till objektet (kr) samt till vilken typ av utredning Förbrukat per den 2012-12-31 (kr) Kvarvarande medel per den 2012-12-31 (kr) Följande belopp söks för 2013 (kr) - - - 150 000 kr

Bilaga 2. Beskrivning av respektive undersökning/utredning, nr 1-5 2. Floraborgs handelsträdgård Objekts-ID EBH-stödet (nr) 178735 Förorenande verksamhet: Plantskola och handelsträdgård 1898-1962. (Enligt uppgift ska 28st växthus ha funnits på platsen. På friland odlas dahlior samt ett 100-tal fruktträd. Under glas odlas som specialitet snittgrönt. Rosor, sparris, sprengeri, phamosus, adiantum (ormbunke) och cypripedium (orkidé). Huvudsaklig(-a) förorening(-ar): Generellt sett var användningen av bekämpningsmedel av mycket hög farlighet vid handelsträdgårdar utbredd mellan 1945-1975. Det är högst troligt att medel av mycket hög farlighet använts vid Floraborgs handelsträdgård. Eldning med olja har förekommit vilket kan ha orsakat spill och oljeföroreningar i mark och grundvatten. PAH kan även vara en förorening från oljeeldningen. Skyddsobjekt: Boende på området, förskola, grönområden Riskklass: Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Övrigt: Ansökan om bidrag: Objektet finns inte med på prioriteringslistan. Den mycket höga känsligheten inom området samt den troligt stora föroreningen av bekämpningsmedel med mycket hög farlighet motiverar att området ändå ska prioriteras och undersökas. Genom att flera objekt inom samma bransch med liknande föroreningsproblematik genomgår undersökningar i MIFO fas 2 kommer en del samordningsvinster vid exempelvis rapportskrivning. Det är troligt att undersökningarna även leder till en ökad kunskapsnivå inom branschen som i sin tur leder till en förenkling av bedömningarna för objekt inom samma bransch i fas 1. Ansvar saknas. En ansvarsutredning har tagits fram daterad 2012-10-15. Då verksamheten upphörde före år 1969 kan inte tidigare verksamhetsutövare göras ansvariga för utredningar och undersökningar av föroreningssituationen inom de aktuella fastigheterna. Länsstyrelsen kommer att vara huvudman för MIFO-fas 2 undersökningen. Kommunen tar över objektet om det går vidare till förstudie. MIFO fas 2-undersökning Användningen av ämnen med mycket hög farlighet kombinerat med den nuvarande markanvändningen motiverar den höga riskklassen. För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade utredningsmedel till objektet (kr) samt till vilken typ av utredning Förbrukat per den 2012-12-31 (kr) Kvarvarande medel per den 2012-12-31 (kr) Följande belopp söks för 2013 (kr) - - - 150 000 kr

Bilaga 2. Beskrivning av respektive undersökning/utredning, nr 1-5 3. Skänninge Elförzinkning AB f d AB Åboholmsverken Objekts-ID EBH-stödet (nr) Kommun 145066 Mjölby Förorenande verksamhet: Huvudsaklig(-a) förorening(-ar): Skyddsobjekt: Riskklass: 2 Ytbehandling av metaller, som pågick mellan 1974 och 1988. Ingående processer var bl a betning, avfettning, förzinkning, kromatering, förnickling, lackering. Cr, Ni, Zn, syror, baser, lösningsmedel och oljor. Bostadslägenheter och pizzeria i byggnaden. Ligger också nära annan bostadsbebyggelse. Dricksvattenbrunn på angränsande fastighet. Stora spridningsförutsättningar p g a genomsläpplig mark. Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Övrigt: Ansökan om bidrag: Objektet finns inte med på prioriteringslistan. Ämnen med hög och mycket hög farlighet har hanterats på området. Den övervägande delen av utsläpp från verksamheten bör ha skett via dagvattennätet till Skenaån. Att ev läckage från anfrätta ledningar eller spill av kemikalier har förorenat marken kan dock inte uteslutas. Föroreningsnivån bedöms som måttlig. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora då marken består av sand. Skyddsvärdet bedöms som litet och känsligheten som måttlig till stor p g a närhet till bostadsbebyggelse mm. En ansvarsbedömning har genomförts. Den visar att verksamhetsutövaransvar saknas. Nuvarande fastighetsägare förvärvade fastigheten 2002-04-03 vilket innebär att ett fastighetsägaransvar skulle kunna aktualiseras för objektet. Fastighetsägarna är dock privatpersoner och om fastigheten är att se som en privatbostadsfastighet ansvarar endast den förvärvare som vid förvärvet kände till föroreningen. Den preliminära bedömningen är att även fastighetsägaransvar saknas. Ansvarsbedömning/ansvarsutredning finns på objektet i EBH-stödet. Länsstyrelsen Förstudie För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade utredningsmedel till objektet (kr) samt till vilken typ av utredning Förbrukat per den 2012-12-31 (kr) Kvarvarande medel per den 2012-12-31 (kr) Följande belopp söks för 2013 (kr) - - - 150 000

Bilaga 2. Beskrivning av respektive undersökning/utredning, nr 1-5 4. F.d Östgöta Metallindustrier AB Objekts-ID EBH-stödet (nr) Kommun 141959 Finspång Förorenande verksamhet: Ytbehandling av metaller som pågick mellan 1972 och 1994. Ingående processer var bl a betning, avfettning, förkoppring och förnickling. Huvudsaklig(-a) Undersökningar gjordes 1995, efter nedläggningen, och visade på mycket förorening(-ar): höga halter av Cu, Ni och Zn. Cyanid fanns i låga halter. Även trikloretylen och petroleumprodukter har hanterats i verksamheten. Skyddsobjekt: Objektet ligger i ett tätbebyggt område. Risk föreligger att människor och angränsande fastigheter exponeras för förorenat damm. Föroreningar riskerar också att spridas med grundvatten. Riskklass: 2 Plats på prioriteringslistan och kort motivering till prioritering: Ansvar och motivering till bedömning av ansvar: Huvudmannaskap: Typ av utredning: Övrigt: Ansökan om bidrag: Objektet finns inte med på prioriteringslistan. De föroreningar (Cu, Ni, Zn) som uppvisat mycket hög föroreningsnivå i markprover är av hög farlighet. Cyanid, ett ämne med mycket hög farlighet har uppvisat låga halter i undersökningen från1995. Förutsättningar för spridning i mark/grundvatten är stor. En ansvarsbedömning har genomförts. Den visar att de bolag som bedrivit verksamhet avslutats genom konkurs. Nuvarande ägarna av fastigheten förvärvade fastigheten 1995-04-12 och således kan ett fastighetsägaransvar inte aktualiseras för detta objekt. Ansvar saknas därmed. Ansvarsbedömning finns på objektet i EBH-stödet. Länsstyrelsen Förstudie För mer information om objektet, se EBH-stödet. Tidigare beviljade utredningsmedel till objektet (kr) samt till vilken typ av utredning Förbrukat per den 2012-12-31 (kr) Kvarvarande medel per den 2012-12-31 (kr) Följande belopp söks för 2013 (kr) - - - 150 000

Bilaga 2. Beskrivning av respektive undersökning/utredning, nr 1-5 5. Bidragsansökan för kompletterande undersökningar vid f.d. sågverk i Bestorp, Linköpings kommun (Objekts Id EBH-stödet 143168). Länsstyrelens ansöker om utredningsbidrag för objektet på motsvarande 350 000 kr. Nedan bifogas Linköpings kommuns, d.v.s. huvudmannens ansökan till Länsstyrelsen: Sökande Linköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 581 81 LINKÖPING Kontaktpersoner: Bill Eriksson, avdelningschef Teknik- och Samhällsbyggnadskontoret E-post: bill.eriksson@linkoping.se Tfn: 013-20 61 53 Typ av projekt Objekt Förorenings-situation och riskklassning Malin Johansson Teknik- och samhällsbyggnadskontoret E-post: malin.johansson2@linkoping.se Tfn. 013-20 62 95 Kompletterande undersökningar inför åtgärd Bestorps sågverk Under hösten 2007 genomförde WSP Environmental en översiktlig miljöteknisk markundersökning motsvarande MIFO fas 2. Undersökningen omfattade provtagning och analys av jord, grundvatten och sediment. I ett av de jordprov som analyserades med avseende på dioxin uppmättes en dioxinhalt på 4 500 ng TEQ/kg TS. Halterna överskrider riktvärdet för MKM (mindre känslig markanvändning) i jord med en faktor 18. Även klorfenoler har analyserats i jord och i ett prov överskreds riktvärdet för MKM avseende pentaklorfenol och klorfenol med nästan en faktor 4. Metaller har analyserats i jord. Inget av proven uppvisade däremot halter över riktvärdet, med undantag för kadmium där riktvärdet för KM (känslig markanvändning) överskreds i samtliga analyserade prov. Analyser på organiska föreningar och metaller i sediment har genomförts. Halterna gällande organiska föreningar ligger i de flesta fall under rapporteringsgräns, medan hälften av sedimentproverna visar på måttliga halter av nickel och koppar. Övriga tungmetallhalter i sediment är låga. Sågverket har utifrån den översiktliga markundersökningen tilldelats riskklass 1, enligt MIFO fas 2, vilket innebär mycket stor risk för negativ miljöpåverkan. Den översiktliga miljötekniska markundersökningen följdes av ytterligare undersökningar motsvarande en huvudstudie som genomfördes under 2010 till 2012. Undersökningarna visar att området där impregnering har utförts samt angränsande områden är förorenat med i huvudsak dioxin i halter över platsspecifikt riktvärde. De högsta halterna som har uppmätts ligger på tiotusentals ng TEQ/kg med en maxhalt på 190 000 ng TEQ/kg

Bilaga 2. Beskrivning av respektive undersökning/utredning, nr 1-5 Prioriteringsgrund Sökt belopp TS. Den högsta dioxinhalten som uppmätts i de ytligaste jordlagren är 54 000 ng TEQ/kg TS. Föroreningarna förekommer främst i fyllnadsmassor, men även underlagrande lera är förorenad. Av huvudstudien framgår att dioxinförekomsterna bedöms utgöra stora hälsorisker för människor som vistas i sågverksområdet och i det tidigare såghuset, nuvarande båthuset. Indikationer finns även på en pågående spridning av dioxin från området med grundvatten och genom erosion av partiklar. Hälsorisker av fisk från Stora Rängen bedöms heller inte kunna uteslutas. Uppmätta dioxinhalter innebär även miljörisker för exempelvis marklevande organismer. Området bör prioriteras utifrån det aktiva friluftsområdet; att platsen används som båtplats och badplats och att det därmed innebär stora hälsorisker för direktexponering för människor som vistas på området. 351 000 kr (exkl. moms) för genomförandet av kompletterande undersökningar. Tider De kompletterande undersökningarna beräknas pågå under 2013. Verksamhet Sågverksamheten startade 1903 och bedrevs fram till 1958. Såghuset och tillhörande maskinhus byggdes 1903. I samband med att nytt såg- och maskinhus byggdes 1940 revs de gamla byggnaderna. Ca 1942 byggdes en tjärfabrik på sågverksområdet. Tjärfabriken var i drift under sex till sju år och producerade tjära, terpentin och träkol. Pipeline transporterade tjäran från cisterner och vidare till tankvagnar. Ett antal kolmilor har även funnits på området mellan sågen och tjärfabriken samt mellan tjärfabriken och ner mot sjön. Brädgården sträckte sig ungefär från det område där det idag är bostadshus och norrut där nuvarande servicehus är lokaliserat. Fram till 1945 kom timret sjövägen därefter levererades det via järnvägen eller med timmerbil. Från mitten av 1940-talet fram till dess att sågverket lades ned sprayades virket med klorfenolpreparat för blånadsskydd. Sprinklersystemet var placerat i såghuset (i den byggnad som idag används av den lokala båtklubben). Behandlat virke passerade ut genom en liten lucka på husets norr kortände. Utanför såghuset gick virket på ett transportband. Vagnar transporterade sedan virket upp till brädgården. Fastigheter Sågverksområdet omfattar främst fastigheterna Bestorp 5:1 och Bonäsudden 1:25. Området där brädgården fanns angränsar till dessa fastigheter i norr. Detta område har styckats av och består idag av ca 12 fastigheter. Utförda Se ovanstående stycke Föroreningssituation och riskklassning. undersökningar, utredningar

Bilaga 2. Beskrivning av respektive undersökning/utredning, nr 1-5 Utlagda kostnader Utförda åtgärder Projektplan/Planerade aktiviteter Målbeskrivning Kvalitetssäkring Organisation Finansiering Ansvar Extern projektledning: 104 645 kr Konsultkostnader huvudstudie, Kemakta konsult: 1 118 000 kr Totalt: 1 122 645 kr För att minimera risken för direktexponering har kortsiktiga åtgärder vidtagits genom bland annat skyltning och övertäckning. Planen är att genomföra kompletterande undersökningar för att avgränsa utbredningen av dioxin i de strandnära sedimenten i Längdviken. Undersökningar görs även på de två privatfastigheterna direkt norr om sågverksområdet för att utesluta att dessa är förorenade med dioxin samt undersökning av biota med avseende på dioxin. Undersökningar i 16 provpunkter har tidigare genomförts i sediment. 11 av dessa punkter analyserades. Analyserna visar på att det förekommer mycket höga dioxinhalter i de strandnära punkterna (högsta uppmätta dioxinhalt är 18 000 ng TEQ/kg TS) där både båtbryggor och möjlighet till bad förekommer. Fältarbeten för att avgränsa utbredningen innebär ca 10 provpunkter i sedimenten, 2-4 samlingsprov på privatfastigheterna, 1 samlingsprov på platsen där tunnorna med klorfenol har förvarats och 3-4 samlingsprov i fisk och kräfta. Målsättningen är att åtgärdsutredningen skall vara färdig under 2013. Målsättningen är att genomföra kompletterande undersökningar för att få ett så tillräckligt underlag för att gå vidare till en ansökan om åtgärder. Den planerade åtgärdsutredningen kommer att utföras enligt senast tillgänglig upplaga av Naturvårdsverkets kvalitetsmanual och upphandlingar genomförs enligt Lagen om offentlig upphandling. Genomförandeansvar och ekonomiskt ansvar: Linköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 581 81 LINKÖPING Statliga medel, 350 000 kr, exkl. moms, söks för kompletterande undersökningar. Budget: Fältarbete: 50 000 kr Analyser: 242 000 kr Konsultation, utvärdering, möten: 58 000 kr Totalt: 350 000 kr Sågverksamheten gick i konkurs 1960. Grundat på detta bedömer Linköpings kommun att verksamhetsutövare saknas för vilken ansvar kan utkrävas enligt miljöbalken för utrednings- och efterbehandlingskostnaderna rörande fastigheterna Bestorp 5:1 och Bonäsudden 1:25 i Linköpings kommun. Det bör härmed finnas förutsättningar för att betala ut bidrag för kompletterande undersökningar av fastigheterna enligt förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador.

Behovsutredning föroreningsskador Sammanfattning av tillsyn- och tillsynsvägledningsbehov år 2013 Bilaga 3 Behovsbedömning för arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning Länsstyrelsen Östergötlands tillsyn och tillsynsvägledningsbehov inom föroreningsskador sammanfattas i nedanstående tabell. För 2013 uppskattas behovet till 5,0 tjänst. Tabell över tillsyn och tillsynsvägledningsbehovet inom föroreningsskador för år 2013 Tillsynsinsats Antal objekt Tid Tillsyn pågående verksamhet 15 1 200 Tillsyn nedlagd verksamhet 15 1 870 Tillsyn exploatering 6 240 Tillsyn bidragsobjekt 3 200 Miljöriskområden 3 160 Prövning av EBH-åtgärd/prövning MFV med EBH-fokus 80 Möten och annat erfarenhetsutbyte tillsyn 640 Förebyggande och allmän information eller vägledning 1260 Tillsynsvägledning 780 Totalt behov av tid 6430 Tillgänglig tid för tillsynsinsatser per år och tjänst 1296 Totalt behov av tjänster 5,0 Bakgrund Antalet potentiellt förorenade områden i Östergötland uppskattas till 4000. Inventering av dessa områdena i länet pågår enligt metodik för förorenade områden, MIFO. Objekten indelas i 4 riskklasser, där riskklass 1 utgör mycket stor risk för människa och miljö. Hittills har ca 1500 objekt riskklassats och totalt kvarstår att riskklassa ca 250 objekt för Länsstyrelsens del. Eftersom arbetet med inventering av de förorenade områdena fortfarande pågår kommer antalet tillsynsobjekt förändras efter hand. Siffrorna i tabellen utgår från EBH-stödet, en databas över alla potentiellt förorenade områden. Det finns också osäkerheter i tolkningen av tillsynsförordningen och därför kan fördelningen av tillsynsobjekt mellan tillsynsmyndigheterna (kommun och länsstyrelsen) förändras i framtiden. Länsstyrelsen har idag tillsyn över 23 riskklass-1-objekt och 63 riskklass-2-objekt. Det nationella miljömålet är att miljöproblemet med förorenade områden ska i sin helhet i huvudsak vara löst allra senast år 2050. På nationell nivå har det sagts att det nationella miljömålet omfattar riskklass-1-objekt. Länsstyrelsen anser att för att uppnå det nationella målet bör också riskklass-2-objekten, som utgör stor risk, vara undersökta i den omfattning så att bedömning kan göras över objektets verkliga miljö- och hälsopåverkan. Det finns annars risk för en underskattning av miljöproblemet. För att ha en rimlig chans att eventuellt åtgärda dessa objekt bör utredningen av riskklass-2- objekt vara undersökta till år 2025. De objekt som utgör ett hälso- och/eller miljöproblem av riskklass-2-objekten bör givetvis också åtgärdas till 2050.

Bilaga 3 Behovsbedömning för arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning Länsstyrelsen Östergötland har antagit följande tillsynsmål inom föroreningsskador: Länsstyrelsen Östergötland ska under åren 2011-2014 stärka tillsynen inom riskklass-1- objekt. Målet är att slutliga åtgärder ska påbörjas på tre objekt och en undersökningsbaserad riskbedömning ska finnas för alla länsstyrelsens tillsynsobjekt. Länsstyrelsen Östergötland ska under åren 2011-2014 stärka tillsynsvägledningen för kommunernas riskklass-1-objekt. Förstärkningen innebär att en tillsynsvägledningsmetodik skall tas fram och samtliga kommuner ska erbjudas specifik vägledning för det enskilda objektet, t.ex. vid ansvarsutredningar, riskbedömningar och bedömning av efterbehandlingsbehovet. Länsstyrelsen Östergötland ska under åren 2011-2013 stärka tillsynen även för de mindre prioriterade objekten. Förstärkningen innebär att en metodik skall utvecklas för att kostnadseffektivt hantera dessa objekt. Tillsyn pågående verksamhet Länsstyrelsen har tillsyn över 11 pågående riskklass-1-objekt och 25 pågående riskklass-2-objekt. Objekten varierar i svårighetsgrad och därmed är tidsåtgången relativt varierande. Tillsynsärendena spänner över flera år, vilket ytterligare försvårar beräkningen av tillsynstid per år. Ärendena behöver också i vissa fall mogna hos företagen och vissa företag har flera objekt, vilket gör att det är mer strategiskt att driva flera fall parallellt än att beta av ett ärende i taget. Önskvärt skulle dock vara att ha så mycket resurser att när väl ett ärende rullar på så är vi inte den bromsande kraften. Länsstyrelsens bedömning av tidsåtgången för detta sammanfattas i tabellen nedan. Totala tiden för 2012 bedöms till 1 100 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Översiktlig undersökning av objekt, riskklass 1 1) 80 80 0 Fördjupad undersökning av objekt, riskklass 1 2) 320 320 320 Inför åtgärd riskklass 1 3) 110 110 110 Tillsyn över pågående åtgärd samt uppföljning 100 100 100 Översiktlig undersökning av objekt, riskklass 2 4) 320 320 320 Fördjupad undersökning av objekt, riskklass 2 5) 160 160 160 Inför åtgärd riskklass 2 6) 110 110 110 Totalt 1 200 1 200 1 120 1) Beräknad tidsåtgång är 20 dagar/objekt (arbetsmoment som ingår: inläsning, företagsbesök, föreläggande, granskning och samråd om undersökningsprogram, granskning av undersökningsresultat). Beräkningen bygger på att ett objekt kvarstår som ska undersökas. Tidsåtgången fördelas över två år. 2) Beräknad tidsåtgång är 30 dagar/objekt (arbetsmoment som ingår: Intern förankring inom Lst, företagsbesök, ev föreläggande, granskning och samråd om undersökningsprogram, granskning av undersökningsresultat, komplettering av undersökningen). Beräkningen bygger på att en fördjupad undersökning utförts för ett objekt/år. 3) Beräknad tidsåtgång är 40 dagar/objekt (arbetsmoment som ingår: ansvarsutredning, intern förankring inom Lst, ev förankring med NV vid delat ansvar, frivillig överenskommelse, föreläggande, överklagningsyttranden, miljödomstolsförhandlingar). Till år 2014 ska, enligt de regionala tillsynsmålen slutliga åtgärder påbörjas på ett objekt. 4) Beräknad tidsåtgång är 20 dagar/objekt, se punkt 1 ovan. Översiktliga undersökningar av riskklass 2 objekt, totalt finns 25 objekt. Målet är att till år 2025 ha undersökt alla riskklass-2-objekt, vilket innebär att undersöka 2 riskklass- 2-objekt/år. 6) Beräknad tidsåtgång är 30 dagar/objekt, se punkt 2 ovan. 2 objekt beräknas övergå till fördjupad utredning på en 3 års period och utslaget per år blir det 160 6) Beräknad tidsåtgång är 40 dagar/objekt, se punkt 3 ovan. 1 objekt beräknas övergå till åtgärd på en 3 års period och utslaget per år blir det 110

Bilaga 3 Behovsbedömning för arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning Tillsyn nedlagd verksamhet Länsstyrelsen har tillsyn över 12 nedlagda riskklass-1-objekt och 38 nedlagda riskklass-2-objekt. Objekten varierar i svårighetsgrad och därmed är tidsåtgången relativt varierande. Tillsynsärendena spänner över flera år, vilket ytterligare försvårar beräkningen av tillsynstid per år. Ärendena behöver också i vissa fall mogna hos företagen och vissa företag har flera objekt, vilket gör att det är mer strategiskt att driva flera fall parallellt än att beta av ett ärende i taget. Önskvärt skulle dock vara att ha så mycket resurser att när väl ett ärende rullar på så är vi inte den bromsande kraften. Länsstyrelsens bedömning av tidsåtgången för detta sammanfattas i tabellen nedan. Totala tiden för 2012 bedöms till 1 860 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Översiktlig undersöknig av objekt, riskklass 1 1) 240 240 240 Fördjupad undersökning av objekt, riskklass 1 2) 320 320 320 Inför åtgärd riskklass 1 3) 210 210 210 Tillsyn över pågående åtgärd samt uppföljning 4) 50 60 70 Översiktlig undersöknig av objekt, riskklass 2 5) 720 720 720 Fördjupad undersökning av objekt, riskklass 2 6) 210 210 210 Inför åtgärd riskklass 2 7) 110 110 110 Totalt 1 860 1 870 1 880 1) Beräknad tidsåtgång är 30 dagar/objekt (arbetsmoment som ingår: ansvarsutredning, inläsning, företagsbesök, föreläggande, granskning och samråd om undersökningsprogram, granskning av undersökningsresultat). Beräkningen bygger på att 3 objekt kvarstår som ska undersökas. Tidsåtgången fördelas över tre år. 2) Beräknad tidsåtgång är 40 dagar/objekt (arbetsmoment som ingår: ansvarsutredning, intern förankring inom Lst, företagsbesök, ev föreläggande, granskning och samråd om undersökningsprogram, granskning av undersökningsresultat, komplettering av undersökningen). Målet är att objekt ska matas fram till åtgärd. Beräkningen bygger på att en fördjupad undersökning utförts för ett objekt/år. 3) Beräknad tidsåtgång är 40 dagar/objekt (arbetsmoment som ingår: ansvarsutredning, intern förankring inom Lst, ev förankring med NV vid delat ansvar, frivillig överenskommelse, föreläggande, överklagningsyttranden, miljödomstolsförhandlingar). Till år 2014 ska, enligt de regionala tillsynsmålen slutliga åtgärder påbörjas på två objekt. 4) Om föreslagen åtgärdstakt infaller innebär detta tillsyn över 1 objekt/år. I samband med att åtgärder utförs ökar behovet av efterkontroll och uppföljning. 5) Beräknad tidsåtgång är 30 dagar/objekt, se punkt 1 ovan. Översiktliga undersökningar av riskklass 2 objekt, totalt finns 38 objekt. Målet är att till år 2025 ha undersökt alla riskklass-2-objekt, vilket innebär att undersöka 3 riskklass- 2-objekt/år. 6) Beräknad tidsåtgång är 40 dagar/objekt, se punkt 2 ovan. 2 objekt beräknas övergå till fördjupad utredning på en 3 års period och utslaget per år blir det ca 210 Målet är att till år 2025 undersökt alla riskklass-2-objekt, vilket innebär undersöka 3 riskklass-2-objekt/år. 7) Beräknad tidsåtgång är 40 dagar/objekt, se punkt 3 ovan. 1 objekt beräknas övergå till åtgärd på en 3 års period och utslaget per år blir det 110 Tillsyn exploatering Omfattar exploatering inklusive anmälningsärenden på initiativ av företag i samband med någon åtgärd. Antal ärenden uppskattas beräknas öka i takt med en ökad medvetenhet om förorenade områden i samhället. För 2012 beräknas 3 ärenden inkomma till Länsstyrelsen. För 2013 beräknas 6 ärenden inkomma och 2014 beräknas 9 ärenden inkomma. Tidsåtgången beräknas till 5 dagar/ärende. Länsstyrelsens bedömning av tidsåtgången för detta sammanfattas i tabellen nedan. Totala tiden för 2012 bedöms till 120 h.

Bilaga 3 Behovsbedömning för arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning Aktivitet 2012 2013 2014 Oplanerad tillsyn 1) 120 240 360 Tillsyn bidragsobjekt Omfattar våra statliga bidragsobjekt. I Länsstyrelsens åtgärdsram finns för närvarande tre objekt som Länsstyrelsen har tillsyn över. Dessa är Valdemarsviken (del av åtgärden), Gusums bruk samt Martin Ängquist AB. Länsstyrelsens bedömning av tidsåtgången för detta sammanfattas i tabellen nedan. Totala tiden för 2012 bedöms till 150 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Tillsyn och prövning av bidragsobjekt 150 200 150 Uppföljning av bidragsobjekt 0 0 25 Totalt 150 200 175 Miljöriskområden Inget miljöriskområde finns idag i länet. Länsstyrelsen har dock identifierat några områden som potentiellt skulle kunna bli miljöriskområden. Länsstyrelsens bedömning av tidsåtgången för detta sammanfattas i tabellen nedan. Totala tiden för 2012 bedöms till 160 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Miljöriskområden 160 160 160 Totalt 160 160 160 Prövning av EBH-åtgärd/prövning MFV med EBH-fokus I vissa tillståndsprövningar för anläggningar med förorenade områden behöver Länsstyrelsen tränga djupare i frågor angående innehåll i ansökan, tillåtlighet och villkor. Länsstyrelsens bedömning av tidsåtgången för detta sammanfattas i tabellen nedan. Totala tiden för 2012 bedöms till 80 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Extra insatser i samband med 80 80 80 tillståndsprövningen Totalt 80 80 80 Möten och annat erfarenhetsutbyte tillsyn Möten behövs för samsyn och erfarenhetsutbyte inom arbetsområdet. Behovsbedömningen bygger på 10 tillfällen/år och handläggare. Varje tillfälle omfattar 8 h och inkluderar för- och efterarbete. Denna behovsbedömning omfattar dock inte handläggarträffar eller utbildninginsatser. Totala tiden för 2012 bedöms till 1 100 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Möten 480 480 480 Fastställa tillsynsmyndighet 160 160 160 Totalt 640 640 640

Bilaga 3 Behovsbedömning för arbetet med tillsyn och tillsynsvägledning Förebyggande och allmän information eller vägledning Olika former av förebyggande och allmän information och/eller vägledning förekommer inom arbetsområdet. Länsstyrelsen har i tabell nedan beskrivet identifierade aktiviteter och gjort en översiktlig bedömning av tidsåtgången för detta. Totala tiden för 2012 bedöms till 1 100 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Remissvar inom tillsynsområdet 80 80 80 Rapportering till NV (inkl regionala 250 250 250 programmet) Uppdatering och kvalitetssäkring av 150 1) 150 750 2) databasen (EBH-stödet) Tillsynsplan, verksamhetsplanering, 120 120 120 uppföljning, årsredovisning Information/service till allmänhet, 500 500 500 företag, konsulter och andra myndigheter Plan- och infrastrukturfrågor 160 160 160 Totalt 1 260 1 260 1 860 1) Omfattar ej kommuniceringen av objekten i EBH-stödet. Detta resursbehov beskrivs under inventeringsdelen. Denna tidsåtgång beskrivs istället i bilaga 1. 2) För år 2014 bedöms behovet öka avsevärt, motsvarande 0,5 tjänst. Denna bedömning baseras på att 2015 ska informationen i EBH-stödet delvis bli tillgängligt för allmänheten. Då blir det extra viktigt att informationen är uppdaterad och kvalitetssäkrad. Tillsynsvägledning Olika former av stöd till kommunerna anses förekomma. Behovet anses stort, båder för generell och specifik tillsynsvägledning. Det är också relativ stor omsättning av kommunispektörer, vilket också ökar tillsynsvägledningsbehovet. Länsstyrelsens bedömning av tillsynsvägledningsaktiviteter och dess tidsåtgång sammanfattas i tabellen nedan. Totala tiden för 2012 bedöms till 780 h. Aktivitet 2012 2013 2014 Besök hos kommun och diskussion om deras 160 160 160 tillsynsstrategi 1) Stötta på ett allmänt sätt i konkreta ärenden 2) 240 240 240 Anordna kurs och/eller studiebesök inom ebhområdet 100 100 100 (2 st per år) MIFO-utbildning 80 80 80 MÖTA deltagande i MÖTA-projekt och 200 200 200 arrangera en kommunträff Totalt 780 780 780 1) Besök på 4 kommuner/år. 5 dagar per kommunbesök. Varje kommun besöks vart 3:dje år. 2) Behovet är större här än vid vanlig tillsyn, kommunerna har många komplexa objekt i riskklass 1 och 2, uppskattar stöttning i 30-tal ärenden och 1 dag/ärende 2012.

Bilaga 4 Ansökan om tillsynsprojekt Ansökan om bidragsmedel Länsstyrelserna i Östergötland och Jönköpings län ansöker om 80 000 kr för att genomföra utbildningar riskkommunikation. Ett utbildningstillfälle per län. Budget (2 tillfällen) Kostnad (kr) Förberedelser (konsult) 4 dagar 30 000 Medverkan, 2 st externa x 2 dagar 30 000 Reseersättning till föreläsare 5 000 Lokalhyror 15 000 Summa 80 000 Bakgrund Jönköpings län och Östergötland har på senare tid börjat samverka mer inom arbetsområdet förorenade områden och funnit att det vore värdefullt att samverka inom ämnesområdet riskkommunikation. Både i Jönköpings län och i Östergötland har vi samlat på oss en hel del erfarenheter inom ämnesområdet, men det är också ett område där det finns stor förbättringspotential. Genom att samverka håller vi nere kostnaderna samtidigt som vi utvecklar utbytet mellan vår län. Innehåll: Utbildningsdagen kommer att innehålla föreläsningspass, exempel från länsstyrelsernas och kommunernas arbete och praktiska övningar i riskkommunikation. I den slutliga utformningen kan vi bygga vidare på tidigare kontakter och erfarenheter vi har från samarbete med Arbetsoch miljömedicin Linköping, Örebro universitet och konsulter vi upphandlat i liknande projekt. Målsättning: Utbildningens syfte är att inom ramen för länsstyrelsernas tillsynsvägledning ge kommunerna, men även länsstyrelsernas handläggare bättre färdigheter i riskkommunikation. Deltagare och målgrupper: Länsstyrelsen uppskattar deltagarantalet till 25 st per utbildningstillfälle. Målgruppen är inspektörer på kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor, men även de som arbetar med förorenade områden på länsstyrelserna. Tidplan: Utbildningarna kommer att genomföras under våren 2013. Slutredovisning av projektet sker i februari 2014. Uppföljning och redovisning: Efter genomförd utbildning får deltagarna fylla i en kursutvärdering, som sedan sammanställs av respektive länsstyrelse. Länsstyrelsen Östergötland som huvudansvarig redovisar sedan projektet till Naturvårdsverket i samband med nästa års regionala program. Materilet kommer även att läggas ut på EBH-portalen.

Bilaga 4 Ansökan om tillsynsprojekt Ansökan om bidragsmedel Totalt sökt belopp: 160 000 kr Budget för projektet: Aktivitet Kostnad (kr) Boende och resor 25 000 (inkl konferens kostnader) 1) Eget arbete med projektledning, 80 000 information, rapportskrivning, utredningar Konsultarvoden 2) 55 000 Totalt 160 000 1) Kostnaderna omfattar boende, konferenskostnader (2 dagar) och resa t o f Gävle för deltagarna i arbetsgruppen + resa t o r till Nässjö för arbetsgruppens deltagare samt konferenskostnader för deltagarna i både arbetsgruppen och referensgruppen vid ett konferenstillfälle. 2) Kostnader för expertis för utredning av juridiska frågor Kortfattad beskrivning av projektet Detta projekt syftar till att utreda olika tillvägagångsätt för hur Lantmäteriet och Länsstyrelserna gemensamt kan göra för att förekomsten av förorenade områden ska flaggas upp i fastighetsregistret på berörda fastigheter. Projektet beskrivs i detalj i efterföljande projektbeskrivning. Bakgrund och syfte Uppgifter om de förorenade områdena lagras i EBH-stödet. I nuläget har endast länsstyrelserna och naturvårdsverket tillgång till uppgifterna i databasen. En nationell målsättning för efterbehandlingsarbetet är att huvuddelen av problemet ska lösas. Med huvuddelen av problemet menas att de ca 1500 stycken värsta områdena som utgör en mycket stor risk ska vara efterbehandlade. Utöver de värst förorenade områdena kommer många områden också att helt eller delvis efterbehandlas t ex i samband exploateringar. Hur som helst kommer många förorenade områden inte efterbehandlas och vid de platser som åtgärdas kommer föroreningar i många fall delvis lämnas kvar. Detta medför att vi behöver god dokumentation över dessa för att olika intressenter ska kunna beakta och bedöma hälso- och miljöriskerna såväl som ekonomiska konsekvenser av dem. Enbart genom vetskapen om deras förekomst kan vissa miljö- och hälsorisker undvikas eller reduceras och de ekonomiska effekterna beaktas och värderas. Det finns ett stort antal intressenter t ex fastighetsköpare, banker, mäklare, exploatörer, fysiska planerare, som behöver få tillgång till uppgifter om förekomsten av förorenade områden och relevant kunskap om dessa områden för att kunna beakta kunskapen vid värdering av risker för människors hälsa och miljön samt i ekonomiska kalkyler Målsättning Målet är att ta fram ett förslag till tillvägagångsätt för att i fastighetsregistret flagga upp förekomsten av förorenade områden på berörda fastigheter

Bilaga 4 Ansökan om tillsynsprojekt På sikt är målsättningen att användaren av fastighetsregistret via länk ska kunna få uppgifter om det enskilda förorenade området i en publik version av EBH-stödet. Mer detaljer framgår av projektbeskrivningen. Deltagare och målgrupper Se bifogad projektbeskrivning. Tidsplan Se bifogad projektbeskrivning. Uppföljning och redovisning Målsättningen är att upprätta ett kortfattat och kärnfullt PM. Konsekvensanalyser mm ska redovisas så enkelt och koncist som möjligt. PM:et kommer på lämpligt sätt förmedlas till samtliga länsstyrelser och naturvårdsverket. Ett minimum är att via e-post flagga för rapporten samt lägga upp den på länsstyrelsernas EBH-sida, d.v.s. EBH-portalen.

Projektbeställning Projektbeskrivningens utformning bygger på dokumentmall från konsultföretaget Wenell. Anledningen till detta är att Länsstyrelsen Östergötland sedan flera år genomfört projektledarutbildning i samarbete med Wenell och därför har flera av enhetens medarbetare gått deras projektledarutbildning och begreppen är relativt välkända. Syfte: Beskriver projektets arena med mål, avgränsningar, ramar och övriga förutsättningar samt hur uppföljning ska ske. Ger mandat till projektledaren och säkerställer att projektledaren och beställaren är överens. Förtydligande: Denna mall är tänkt att användas för såväl beställning av en projektfas som för hela projektet. Tydliggör under punkten»projektbeställningens omfattning«vad beställningen avser. Projektnamn Föroreningar i Fastighetsregistret Organisatorisk enhet Länsstyrelsen Östergötland, Miljöskyddsenheten Projektledare Markus Gustafsson Projektbeställare?? Datum 2012-10- Utgåva 1 Dokumentbeteckning Bilagor - Referenser - Distributionslista Länsstyrelsen Östergötland Underskrift Projektledare Underskrift Projektbeställare PROJEKTBESTÄLLNING 1(10)

1 Projektbeställningens omfattning Detta projekt syftar till att utreda olika tillvägagångsätt för hur Lantmäteriet och Länsstyrelserna gemensamt kan göra för att förekomsten av förorenade områden ska flaggas upp i fastighetsregistret på berörda fastigheter. Ambitionen är att sedan stegvis öka informationsinnehållet i fastighetsregistret med den långsiktiga målsättningen att användaren via länk ska kunna få uppgifter om det enskilda förorenade området i en publik version av EBH-stödet. I ett första steg mot ökat tillgängliggörande av information om förorenade områden, så ingår även i detta projekt att ta fram förslag på relevanta uppgifter om förorenade områdena att redovisa i fastighetsregistret respektive i den framtida publika versionen. Uppgifter som efterfrågade, trovärdiga, aktuella och kvalitetssäkrade. Slutligen omfattar projektet att utreda konsekvenserna av föreslagna tillvägagångsätt och ökat tillgängliggörande av uppgifter. 2 Bakgrund Arbetet med att identifiera, inventera, undersöka och efterbehandla förorenade områden har i Sverige pågått i relativt stor omfattning sedan mitten på 1990-talet. De förorenade områdena kan utgöra en risk såväl för miljön och människors hälsa. Idag finns uppskattningsvis ca 80 000 förorenade områden i Sverige. Uppgifter om de förorenade områdena lagras i en databas som heter EBH-stödet. I nuläget har endast länsstyrelserna och naturvårdsverket tillgång till uppgifterna i databasen. Att utreda och efterbehandla förorenade områden är både tids- och kostnadskrävande. En nationell målsättning för efterbehandlingsarbetet är att huvuddelen av problemet ska lösas. Med huvuddelen av problemet menas att de ca 1500 stycken värsta områdena som utgör en mycket stor risk ska vara efterbehandlade, de beräknas kosta ca 50 miljarder kronor. Utöver de värst förorenade områdena kommer många de områden som utgör stor, måttlig eller liten risk också att helt eller delvis efterbehandlas t ex i samband exploateringar, grävarbeten, fastighetsköp etc. Hur som helst kommer många förorenade områden inte efterbehandlas och vid de platser som åtgärdas kommer föroreningar i många fall delvis lämnas kvar. Detta medför att vi behöver god dokumentation över dem för att olika intressenter ska kunna beakta och bedöma hälso- och miljöriskerna såväl som ekonomiska konsekvenser av dem. Enbart genom vetskapen om dess förekomst kan vissa miljö- och hälsorisker undvikas eller reduceras och de ekonomiska effekterna beaktas och värderas. Vid köp av mark som misstänks eller är konstaterat förorenad, så riskerar fastighetsägaren att få ett ansvar för att efterbehandla marken, vid exploatering inom förorenade områden så kan exploatören tvingas att bekosta behövliga undersökningar och åtgärder. Förekomsten av förorenade områden kan t ex medföra stora kostnader, påverka hur möjligheterna hur marken kan användas och påverka fastighetsvärdet. Det finns därför ett stort antal intressenter t ex fastighetsköpare, banker, mäklare, exploatörer, fysiska planerare, som behöver få tillgång till uppgifter om förekomsten av förorenade områden och relevant kunskap om dem för att kunna PROJEKTBESTÄLLNING 2(10)

beakta kunskapen vid värdering av risker för människors hälsa och miljön samt i ekonomiska kalkyler 3 Projektets arena 3.1 Effektmål Den övergripande målsättningen är ökad spridning av information om misstänkt och konstaterat förorenade områden till de intressenter som använder fastighetsregistret. Detta främjar att olika samhällsaktörer kan beakta, skaffa sig mer kunskap om samt vidta åtgärder i syfte att begränsa miljö- och hälsorisker som kan finnas vid förorenade områden. Vidare kan fler aktörer på ett tidigt stadium beakta, utreda och värdera de ekonomiska konsekvenserna av det finns ett förorenat område registrerat på fastigheten. 3.2 Projektmål Projektets målsättning är att utreda följande: Att bedöma och föreslå realistiska tillvägagångsätt för att förekomsten av förorenade områden ska flaggas upp i fastighetsregistret. Bedömning omfattar en konsekvensanalys av arbetsinsatser och andra svårigheter. Översiktligt utreda de tekniska och juridiska förutsättningarna av att skapa en länk mellan fastighetsregistret och ett publikt EBH-stöd så att användaren av fastighetsregistret enkelt kan ta del av uppgifterna. Att bedöma behövlig arbetsinsats samt andra svårigheter och konsekvenser ska ingå i utredningen. Ta fram förslag till formuleringar som kan användas i fastighetsregistret i avvaktan på att EBH-stödet blir publikt, då detta kan dröja några år. Att bedöma och ge förslag på uppgifter som är viktiga att förmedla till respektive få tillgång till, för de intressenter som använder fastighetsregistret. Vad behöver Länsstyrelserna göra (bedömd arbetsinsats) för att respektive uppgift ska kunna redovisas i fastighetsregistret eller i en publik version av EBH-stödet för att uppfylla de krav som finns samt att bedöma andra svårigheter/konsekvenser av att tillgängligöra uppgiften. Exempel på uppgifter som kan vara relevanta att förmedla eller få tillgång till är - Vilken/vilka typer av branscher som bedrivits på platsen. - Är det en misstänkt eller konstaterad förorening - Karta som redovisar den bedömda ytan som utgör det förorenade området - Hur väl utrett är föroreningssituationen (identifierat, inventerat, förstudie, huvudstudie, åtgärd) - Kan det förorenade området medföra begränsningar i markanvändningen PROJEKTBESTÄLLNING 3(10)

- Vem ska jag vända mig till för att få mer uppgifter - Uppgifter som är av betydelse för ekonomiska bedömningar/värderingar t ex diarieförda undersökningsrapporter - Kan det förorenade området medföra risker för människors hälsa eller miljön Det är viktigt att det förorenade området har en gemensam identitet i fastighetsregistret och EBH-stödet Följande tillvägagångsätt för att få in uppgifter om förorenade områden i fastighetsregistret har identifierats vid uppstartsmötet: Tilläggsinformation: Det finns ett särskilt avsnitt i fastighetsregistret för tilläggsinformation. Adressuppgifter är ett exempel på tilläggsinformation. Per och Björn kom på att detta fält eventuellt skulle kunna användas för uppgift om förorenade områden t ex en anteckning av typen På fastigheten har bedrivits miljöstörande verksamhet för samtliga fastigheter som berörs av ett förorenat område + länk till den publika versionen av EBH-stödet. Då blir information den samma för alla fastigheter. Förs uppgifterna in som tilläggsinformation behövs i princip inte de fyra kriterierna uppfyllas (även om det är eftersträvanvärt). Alternativt behövs en automatisk koppling av ev uppgift i EBH-stödet till fastighetsregistret (t ex om man vill att det ska framgå att Förorening har konstaterats i mark eller Misstanke om att förorening kan finnas i mark, aktuell tillsynsmyndighet etc. När uppgifterna i EBH-databasen ändrats uppdateras automatiskt uppgifterna i fastighetsregistret. Syftet är då att uppmärksamma intressenterna som använder fastighetsregisteret om att det finns uppgift om förorenat område. Det är idag inte inte acceptabelt ur juridiskt hänseende att föra in uppgifter om förorenade områden i tilläggsinformationen.förslag till författningsändringar behöver utredas och konsekvensbedömas. Vi behöver undersöka möjligheten att med stöd av befintlig lagstifning i miljöbalken, miljöskyddsförordning eller annan lagstiftning upprätta ett beslut till stöd för införande i fastighetsregistret. Miljöriskområden: Kommande vägledning om miljöriskområden kan komma att förenkla arbetet med att besluta om miljöriskområden och därigenom medföra en ökad användning. Översiktligt bedöma konsekvenserna av denna förenkling. Lagstöd för införande av uppgift om förorenade område i fastighetsregisteret på annat sätt än som tilläggsinformation: Ta fram förslag på lagändring i lämpliga författningar/miljöbalken i syfte att få ett lagstöd för att med stöd av ett myndighetsbeslut kunna föra in uppgifter om enskilda förorenade områden (informationsbevarande) i fastighetsregistret.t ex en lightversion av miljöriskområde. Kanske räcker det med ett beslut för samtliga misstänkt/potentiellt förorenade områden som finns registrerade i EBHstödet alternativt att varje tillsynsmyndighet skriver ett beslut för samtlig sina objekt t ex På fastigheten har bedrivits miljöstörande verksamhet. Utredd översiktligt möjligheterna och konsekvenserna av detta. Bra motiv krävs och förändringen måste vara positiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Informationen behöver vara saklig och opartisk och ej stödja viss grupp eller PROJEKTBESTÄLLNING 4(10)

särintressen. Eventuell förändring beslutas av Justitiedepartementet eller Socialdepartementet och tar sannolikt ganska lång tid att genomföra. Kartredovisning: Oavsett hur koppling mellan f-register och EBH-stöd görs så behövs en kartredovisning av det förorenade områdets ungefärliga utbredning. Om och hur detta kan göras behöver utredas vidare i arbetsgruppen. Markdirektiv/Inspiredirektiv:/Industridirektiv: Hur fortlöper arbetet med dessa direktiv, i vilken omfattning ställer dessa direktiv krav på publik redovisning av uppgifter om förorenade områden. När i tiden kan dessa tänkas bli verklighet är det något som bör beaktas. Vilka förorenade områden berörs av respektive direktiv. Översiktligt utreda detta tillvägagångsätt. Ta fram ett förslag med lämpliga uttryck (en värdelista) som vi kan använda oss av vid införandet av uppgifter i fastighetsregistret. Exempel på uttryck skulle kunna vara miljöfarlig verksamhet har bedrivts på fastigheten Inom fastigheten finns ett registrerad potentiellt förorenat område eller liknande uttryck I mån av tid bör arbetsgruppen även arbeta med nedanstående frågor: Förorenade massor som används för anläggningsändamål borde registreras i fastighetsregistret Anläggande av t ex, bullervallar, vägbyggen, upplagsplaster etc (anmälningspliktig verksamhet som borde in i fastighetsregistret myndighetsbeslut tas och området är geografiskt avgränsat). Nedlagda och pågående deponier: Kan hanteras som förorenade områden men skulle även kunna hanteras separat, framförallt pågående deponier som avslutas i en avslutningsplan. Dessa är relativt väl avgränsade i yta och myndighetsbeslut tas. 3.3 Avgränsningar Detta projekt ska inte behandla de frågeställningar som hanteras i de parallella projekten som benämns 28 gruppen och Juristgruppen, se beskrivning nedan. Parallella projekt: 28 gruppen: Gruppen jobbar med alla delar i en anmälan om avhjälpandeåtgärd. Där ingår bl a att se över hur vi ska bevara information om kvarlämnade föroreningar. Klas K, Jessica E och Anna-Karin D medverkar och återkopplar till och från denna grupp. Juristgruppen: Gruppen jobbar med att se över grunderna för fastighetsbundna förelägganden som skickas till inskrivningsdelen med stöd av MB 26:15. Klas K och Henrik S medverkar och återkopplar till och från denna grupp. Denna grupp ser över rutiner för att förra in och ta bort uppgifter i inskrivningsregistret med stöd av MB 26:15 samt gemensam struktur och gemensamma formuleringar att använda i beslut. PROJEKTBESTÄLLNING 5(10)