Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas. LÄSFÖRSTÅELSE 1. Varför blir jaget i texten glad? 2. Vad sades i telefonen? 3. Var sitter personen i texten? 4. Vad händer där på trappan? 5. Vad ser personen i texten? 6. Vad hörs? 7. Vad doftar? 8. Vad känns? STARTA EN DISKUSSION Vad har vi för sinnen? Spalta upp på tavlan. Ta också med det sjätte, intuition och diskutera erfarenheter. Är huvudpersonen i berättelsen en hon eller han? Finns det något i texten som gör att vi som läsare får veta om det är en hon eller han? Diskutera ordet rikedom. Varför känner sig personen i texten rik? Kan man vara rik på olika sätt? 1
Grammatik Verb: Skriv upp verben som finns i berättelsen: höra, går, ringde, sa, tänkte, dansande, sitta, känna osv. Hittar eleverna det gemensamma, att dessa ord beskriver något man gör? Uppgift: Ge eleverna varsin tom lapp och be dem skriva något man gör på lappen. Samla in lapparna, vik ihop dem och lek sedan charader! Eleverna försöker tyst beskriva det som står på lapparna och kompisarna gissar. Nu kommer de alltid minnas vad verb är med tanke på charaderna. Uppgift: Förklara verbets grundform där man sätter att framför. Gör spalter på tavlan där du skriver in t. ex. ordet höra i sex olika spalter: (att) höra, (nu) hör, (då) hörde, (har) hört, (hade) hört, (ska) höra. Bilda tillsammans med eleverna meningar där ni använder de olika tempusformerna. Låt eleverna själva komma på när de skall ha en viss tempusform. Skriv sedan namnet på tempusformerna över spalterna: infinitiv/grundform, presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Det viktiga är inte tempusformernas namn utan att man använder olika former för att visa när något händer. Särskilt svårt är det att behålla samma tempus när man skriver. Hur viktiga är verben i den här berättelsen? Vilken tempusform används? En eller flera? Motsatsord: Slå tillsammans upp ordet MOTSATS i en uppslagsbok. Spalta sedan upp några ord från berättelsen på tavlan, förslagsvis: glad, stort, brett, många, glädje, värme, enkla, fin, skratt, högt, värme. Uppgift: Låt eleverna enskilt i sina skrivböcker komma på motsatsorden. Fyll sedan på spalten tillsammans och diskutera svaren. Spara resultatet från denna övning till uppgift två, ändra känslan under skrivuppgiften. 2
Skriva Sinnesdikter: Fortsätt att jobba med de olika sinnena. Skriv upp dem på tavlan igen. Gör gärna övningen utomhus. Bilda meningar: Jag känner... Jag ser... Jag hör... Det doftar... Jag känner smak av... Skrivuppgift: Skriv sinnesdikter: Eleverna skriver dessa icke färdiga meningar i sin skrivbok, går eventuellt ut några minuter och gör meningarna fullständiga. Detta kan göras enskilt när eleven skriver rent dikten på fint papper och kanske ritar till. Gruppen kan också välja varsin mening och göra en gemensam dikt på tavlan. Ändra känslan: Känslan vi får i texten är just glädje, lycka och kärlek. Men om rubriken skulle vara Full av ilska, Full av olycka osv, hur skulle texten vara då så att den känslan kommer fram? Grannen som vinkar kan bli Grannen som vänder sig bort Ett barns skratt kan bli Ett barns gråt osv Skrivuppgift: Byt rubrik på berättelsen. Byt sedan ut ett ord i varje mening så att rätt känsla kommer fram. Skriv rent och läs upp och diskutera om det blir rätt känsla. Vilka ord byttes ut? 3
Ordkunskap Vad betyder orden? leende ( rad 2, sid 5 ) glädje ( rad 1, sid 7 ) stryker sig ( rad 2, sid 11 ) rosenbusken ( sid 12 ) grannen ( sid 14 ) vinkar ( sid 14 ) svalorna ( sid 15 ) ögonblick ( rad 1, sid 17 ) rikedom ( sid 18 ) Sätt in 4 av orden/uttrycket i meningar. ATT JOBBA VIDARE MED Ordens nyanser. Hur vi tolkar ord. Vad har betydelse? Samarbeta gärna med hemspråkslärare om invandrarelever finns i gruppen. Olika känslor - Vad har vi för känslor? Är alla nödvändiga? Vad gör dig glad, ledsen, arg osv? Är alla känslor ok? Vilka känslor mår vi bra av? Uppgift: Låt eleverna anonymt skriva ner tre saker som de tycker är viktiga hos en tjej/kille när man blir kär. Låt dem sedan på en annan lapp skriva ner tre saker som de tycker att en kille / tjej skulle gilla hos dem. Spalta upp svaren på tavlan och diskutera resultatet. 4
Ordförståelse Sid 4: röst (rad 2) - när någon pratar Sid 5: leende (rad 2) - när någon ser glad ut med munnen Sid 7: dansande (rad 1) - någon som dansar glädje (rad 1) - lycka, värme Sid 11: stryker sig (rad 2) - går emot Sid 12: rosenbusken - en buske med vackra blommor, rosor Sid 14: grannen - personen som bor i huset eller lägenheten bredvid vinkar - säger hejdå eller hej genom att röra på handen Sid 15: svalorna - en fågel som syns mycket på sommaren Sid 17: ögonblick (rad 1) - tillfälle, kort stund Sid 18: rikedom - känner att man har mycket av någonting 5