DAGVATTENUTREDNING MED ÖVERSVÄMNINGSBEDÖMNING Göteborg SWECO Environment AB Elisabet Sterner Helena Holm Uppdragsnummer 1320959 SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22
Innehåll 1 Orientering och bakgrund 1 2 Förutsättningar 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Ändrade förhållanden enligt detaljplan 3 5 Föreslagna åtgärder/anläggningar 3 5.1 Dagvattenavledning från befintlig byggnad som bevaras 3 5.2 Dagvattenavledning från parkeringsytor 4 5.3 Dagvattenavledning från parkytor och delar av tak i handelsområde 5 5.4 Dagvattenhantering för inlastningsområdet 5 5.5 Risk för uppdämning i dagvattensystem 6 5.6 Husgrundsdränering 6 5.7 Avrinningsplanering för extrem nederbörd 6 5.8 Krav på miljötillstånd 6 6 Översiktlig översvämningsstudie 7 6.1 Förutsättningar och underlag 7 6.1.1 Hydrologiska förutsättningar 7 6.1.2 Klimatpåverkan 8 6.1.3 Översiktlig översvämningskartering längs Viskan 9 6.2 Hydraulisk beräkning av vattennivåer 9 6.3 Karaktäristiska vattenstånd och framtida vattenstånd 9 6.4 Översvämningskarta utifrån detaljerad marknivådata 10 6.5 Säkring av området för höga vattennivåer i Viskan 11 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Ritningsbilaga Principskiss för dagvattenhantering Exempel på lågbyggd lamelloljeavskiljare Kartor över bedömd översvämningsutbredning
1 Orientering och bakgrund På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i, har SWECO utarbetat föreliggande dagvattenutredning med till detaljplan för Viskaholm 2 och Krokshallstorget,. Bild 1. Orienteringsbild över området, med planområdets ungefärliga utbredning inringat. Kartmaterial från s hemsida. 1 (11)
2 Förutsättningar Koordinatsystemet som används i utredningen är Borås lokala system och höjdsystemet Borås 73. 3 Befintliga förhållanden Området ligger centralt i Borås vid Krokhallsberget öster om Sven Erikssonsgatan. I dagsläget finns inom området en kulturminnesskyddad byggnad med en vägg i direkt anslutning till Viskan (se bild 2), en större byggnad som har använts för logistikverksamhet och Krokshallstorget som idag används till parkering. Området ligger i direkt anslutning till Viskan med befintlig förstärkning (mur) längs hela det nya planområdet. Stora delar av området ligger i dagsläget under en högsta högvattennivå på +132,4 m som har beräknats vid ett 100-årsflöde, se vidare kapitel 6. Bild 2. Kulturminnesskyddad byggnad med fasad mot Viskan (till höger i bild). Befintlig byggnad (till vänster i bild) där handelsområde planeras. 2 (11)
4 Ändrade förhållanden enligt detaljplan I bilaga 1 redovisas en planritning över befintlig och planerad bebyggelse med föreslagna åtgärder. Detaljplanen omfattar förslag till utbyggnad av 1,3 ha handelsområde med parkeringsmöjligheter på de översta våningarna samt parkmark inom en yta om ca 0,2 ha. Den nya planen medför att en mindre del av området än i dagsläget blir hårdgjord eftersom de befintliga parkeringsytorna kommer att göras om till parkmark. Ett stort antal parkeringsplatser kommer att anläggas på taket till den nya byggnaden, vilket medför en potentiellt ökad föroreningsmängd i avrinnande vatten från parkeringsytor. I dagsläget ligger en dagvattenledning i ett läge som hamnar under kommande byggnad. Denna föreslås flyttas till ett läge längre söderut i det nya parkområdet. Flytten medför att dagvattenledningen i Nils Erikssongatan måste läggas om för att få fall söderut mot den nya ledningen. 5 Föreslagna åtgärder/anläggningar En stor del av området kommer att täckas av ett sammanhängande byggnadskomplex där merparten av takytan (0,86 ha) kommer att utgöras av ett parkeringsdäck. En annan stor del av området (0,25ha) består av en befintlig (kulturminnesskyddad) byggnad i direkt anslutning till Viskan. Dessa takytor har mycket begränsade möjligheter till fördröjning av dagvatten, eftersom ingen mark finns emellan huskroppen och Viskan. 5.1 Dagvattenavledning från befintlig byggnad som bevaras Den befintliga dagvattenavledningen bör i stort behållas. Inom området i anslutning till befintliga byggnader ser det (enligt ledningsritningar) ut som om ett takavlopp är kopplat till spillvattennätet. Detta bör kontrolleras och eventuell felkoppling åtgärdas när ombyggnader sker. 3 (11)
5.2 Dagvattenavledning från parkeringsytor Parkeringsytorna i det översta parkeringsdäcket föreslås avvattnas mot två punkter för vidare avledning till en oljeavskiljare placerad i markplan invid byggnaden, se bilaga 1. Lämpligtvis anläggs ränndalar i betongen med lutning mot de båda avrinningspunkterna. Ett alternativ skulle vara dagvattenbrunnar med ledningssystem emellan. Betongen förväntas inte ha en tillräcklig tjocklek för att tillåta att ledningar gjuts in i betongen med ett tillräckligt fall. Ledningssystemet skulle i så fall bli hängande i taket till våningen under, vilket skulle vara både tekniskt ofördelaktigt p g a risk för frostsprängning (med läckage på bilar som följd) och även mindre estetiskt tilltalande än en lösning med ränndalar. Även de båda nedre parkeringsplanen behöver möjligheter till en kontrollerad avrinning av mindre mängder vatten t ex smält snö och avspolning av parkeringsdäcken. Även de bör därför förses med ränndalar så att avrinnande vatten leds till samma punkter som vatten från övre plan och kan ledas till samma oljeavskiljare, se nedan. Rening av dagvatten från parkeringsytor Vattnet som rinner av från parkeringsytorna kan vara förorenat av olja och skall därför avledas via en oljeavskiljare innan vattnet når recipient. Oljeavskiljaren bör dimensioneras för ett regn med återkomsttiden 2 år. Detta anses tillräckligt eftersom parkeringsytorna tvättas av nederbörden, vilket medför att tillkommande nederbörd efter det initiala flödet bedöms tillföra mycket små föroreningsmängder. Oljeavskiljaren bör utföras med en bypassfunktion som släpper förbi överskjutande flöde för att inte riskera utspolning av olja och slam vid höga flöden. Genom att begränsa det dimensionerande flödet för oljeavskiljaren kan man uppnå en tillräcklig rening till en rimlig kostnad. Dimensionerande flöde för parkeringsytorna baserat på ett tvåårsregn blir ca 115 l/s. Till anläggningen föreslås en lamelloljeavskiljare klass 2, t ex Alfa rör LOA 2500. Eftersom området ligger lågt i förhållande till Viskan kan det vara lämpligt att utföra lamelloljeavskiljaren lågbyggd genom att lägga slamavskiljaren i serie i stället för som normalt rakt ovan varandra. Man får då en avsevärt lägre bygghöjd. Exempel på lågbyggd lamelloljeavskiljare framgår av bilaga 2. 4 (11)
För att förhindra att dagvattensystemet och oljeavskiljare blir dämt vid höga nivåer i Viskan föreslås att utloppsledningen förses med bakvattenstopp (backventil) t e x WaStop från Wapro. Ett skötselschema för oljeavskiljare skall upprättas vid projektering, så att man säkerställer att sand- och slamavskiljare och oljeavskiljare underhålls och töms tillräckligt ofta för att bibehålla optimal funktion över tid. En geoteknisk bedömning måste göras innan oljeavskiljaren får sin slutgiltiga placering, så att inte risk för ras föreligger. Enligt den geotekniska undersökningen föreligger inte generelt skredrisk i området. Hänsyn till närheten till Viskans strand bör dock tas med särskild försiktighet. 5.3 Dagvattenavledning från parkytor och delar av tak i handelsområde De befintliga parkeringsytorna på Krokshallstorget görs enligt förslaget om till park/torg. Parkytor kräver generellt inga åtgärder för dagvattenhantering utan vattnet tillåts rinna av på vegetationsytor (översilningsytor) och om möjligt även infiltrera. Detta innebär en långsammare dagvattenavrinning och minskade föroreningsmängder till recipient. Delar av den nya handelsbyggnaden har takytor som inte är parkeringsyta. Det vattnet kommer innehålla mycket små föroreningsmängder och kräver ingen särskild behandling. Vattnet från takytorna avleds via stuprör (och stuprörsutkastare) och bör om möjligt avledas mot parkytan och fördröjas eller infiltreras. När man avleder takvatten är det viktigt att markens lutning utformas korrekt. Marken ska luta ut från husgrunden med 5% de första 3 metrarna, därefter 1-2% fram till att ett avrinningsstråk nås. 5.4 Dagvattenhantering för inlastningsområdet Ett inlastningsområde planeras i ett nedsänkt plan i direkt anslutning till Sven Erikssonsgatan. Planerad marknivå i lastområdet är +132,4 m, vilket är väsentligt lägre än gatunivån utanför. Vid anläggandet bör man tillse att så lite vatten som möjligt rinner ner till området från omkringliggande mark. En del regn- och smältvatten kommer ändå att rinna in på lastområdet. En pumpstation bör anläggas inom 5 (11)
lastområdet för att pumpa vattnet till samma oljeavskiljare som tar emot vatten från parkeringsdäcken. 5.5 Risk för uppdämning i dagvattensystem Vid höga vattennivåer i Viskan kommer dagvattenutloppen att stå dämda vilket innebär risk för uppdämning i ledningssystemet. Det är därför viktigt att dagvattenavledningen inom området dimensioneras och höjdsätts så att vattnet kan avledas även vid höga vattennivåer i Viskan. Det bör undersökas om bakvattenstopp (backventiler) är nödvändigt i utloppen för att minska riskerna för att vatten går upp bakvägen och orsakar skada. 5.6 Husgrundsdränering Avledning av husgrundsdränering ska planeras så att avledning kan ske även vid höga vattennivåer i Viskan utan risk för uppdämning i dräneringen. 5.7 Avrinningsplanering för extrem nederbörd Det är viktigt att säkerställa att avrinning och avledning av vatten vid extrem nederbörd kan ske utan att orsaka skada på byggnader, känsliga funktioner etc. Det är viktigt att detta beaktas vid höjdsättning av området, samt även vid projektering av parkeringsdäckets övre plan. 5.8 Krav på miljötillstånd De tillkommande dagvattenutloppen i Viskan kan vara tillståndspliktig vattenverksamhet. Samråd med länsstyrelsens vattenvårdsenhet förordas i ett tidigt skede för att säkerställa att erforderliga tillstånd kan inhämtas. 6 (11)
6 Översiktlig översvämningsstudie 6.1 Förutsättningar och underlag Detaljplaneområdet gränsar till Viskan och är beläget ca 150 m nedströms Nybron och sträcker sig därefter utmed Viskan ca 350 m, se bild 3. Nybron Detaljplaneområde Bild 3. Detaljplaneområdets angränsning mot Viskan. Vid Nybron mäts Viskans vattennivå dagligen. 6.1.1 Hydrologiska förutsättningar Strax uppströms Borås centrum är Viskan reglerad vid Ålgårdens regleringsdamm. Avrinningsområdet uppströms Ålgården beräknas till 444 km2 (SMHI 2009) med en sjöandel på 7%. I centrala Borås mäts vattenståndet i Viskan dagligen av Gatukontoret i Borås (pegelavläsning). Mätning sker vid Ålgårdens regleringsdamm, vid Nybron och i Druvefors. Vid Ålgårdens reglering KROKSHALLSOMRÅDET 7 (11)
registreras även flödet. Nybrons vattenståndspegel är belägen ca 200 meter norr om aktuellt detaljplaneområde. Den högsta nivå som avlästs vid Nybron under en 20-årsperiod (1998-2009) uppgår till + 131,71 m (uppmätt 2006-12-15). Karaktäristisk vattenföring för Viskan vid Ålgården (SMHI 2009) redovisas i tabell 1. Flöde (dygns- Karaktäristisk vattenföring för Viskan vid Ålgården i Borås medel) 3 m /s HHQ-100 Högsta Högvattenföring (med genomsnittlig återkomsttid på 100 år) 60 HHQ-50 Högsta Högvattenföring (med genomsnittlig återkomsstid på 50 år) 54 MHQ Medel Högvattenföring (medelvärde av samtliga årsmaxima) 28.5 MQ Medelvattenföring (medelvärdet av samtliga värden) 6.6 Tabell 1 Karaktäristisk vattenföring för Viskan, oreglerade flöden, vid Ålgården i Borås, SMHI 2009. 6.1.2 Klimatpåverkan Den senaste klimatforskningen redovisar att en signifikant ändring av nederbördsmängderna har kunnat bestämmas utifrån observerade data (Ny klimatvetenskap 2006 2009, Kommissionen för hållbar utveckling). Då såväl temperaturförhållanden som nederbördssituationen förändras i ett framtida klimat är det viktigt att vid dimensioneringsberäkningar även beakta systemets känslighet för klimatförändringar. Vad gäller bedömning av framtida flödessituationer (år 2100) för västra Sverige syns en tydlig tendens till ökande flöden för flöden med 100 års återkomsttid. Storleken på förändringen varierar dock mellan olika klimatscenarier, mellan ca 10-60 % (SMHI). I denna studie har valts att studera klimatpåverkan genom att beräkna vattennivån i Viskan för klimatpåverkat flöde. Högsta högvattenflöde (100 år) har då ökats med 10, 35 respektive 60% för att studera effekten av olika klimatscenarier. KROKSHALLSOMRÅDET 8 (11)
6.1.3 Översiktlig översvämningskartering längs Viskan En översiktlig översvämningskartering längs Viskan har tidigare utförts, Räddningsverkets rapport 27, 2002-03-20. Det ska betonas att den karteringen är översiktlig och är begränsad till att gälla endast övergripande planering. Denna kartering grundar sig på en översiktlig hydraulisk modell för Viskan, som kalibrerats mot ett flöde med en återkomsttid motsvarande ca 20 år (flöde år 1990). Kravet för gräns för största avvikelse mellan uppmätta och simulerade vattenstånd vid denna kalibrering är 0,5 m. Marknivådata som använts för översvämningskartorna är hämtade från Lantmäteriets GSDhöjddatabas, vilket motsvarar en noggrannhet på 2,5 m. 6.2 Hydraulisk beräkning av vattennivåer För att göra en noggrann bedömning av vattennivåerna i Viskan utmed detaljplaneområdet erfordras att en detaljerad hydraulisk modell upprättas för de centrala delarna av Borås, från Nybron ner till Druvefors, där detaljerade sektioner för vattendraget läggs in (utifrån lodning av vattendraget). Då en sådan modell i dagsläget inte finns tillgänglig har en översiktlig bedömning av högsta högvattennivåer i Viskan gjorts genom att utnyttja den översiktliga hydrauliska modellen (Räddningsverket/MSB). För framtagande av medelvattennivå etc. har historisk uppmätt data från Nybron utnyttjas. 6.3 Karaktäristiska vattenstånd och framtida vattenstånd I tabell 2 redovisas bedömda karaktäristiska vattenstånd (högsta högvattenstånd och medelvattenstånd) i Viskan vid Nybron. Högsta högvattennivå (HHW) vid ett 100-årsflöde uppgår till + 132,4 m. Här redovisas även värden för högflödessituationen i december 2006 samt sk. högsta vattennivå som baseras på högsta flöde beräknat enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i riskklass I), vilket kan bedömas motsvara ett flöde med 10 000 års återkomsstid. KROKSHALLSOMRÅDET 9 (11)
I tabellen redovisas vidare framtida klimatanpassade värden (år 2100). Då olika prognosmodeller visar olika stor ökning av högvattenflödena, mellan 10 % till 60 %, visas här 3 olika scenarier. Karaktäristiska värden för Viskan vid Nybron. Dimensionerande värden: MQ Medelvattenföring Högflöde december 2006 HHQ-100 Högsta Högvattenföring HHQ -10 000 (enl dammdimensionerig klass 1) Framtida klimatanpassade värden (år 2100): HHQ-100 +10% HHQ-100 +35% HHQ-100 +60% Tabell 2 Flöde (dygnsmedel) 3 m /s Vattenstånd vid Nybron m ö h, Borås 73 6 37 60 126 131.17* 131.71* 132.4** 133.45** 66 81 96 132.5** 132.8** 133.0** Beräknade karaktäristiska vattenstånd i Viskan vid Nybron i anslutning till planerat detaljplaneområde. Nivåer angivna i höjdsystem Borås 37. ** vattennivå beräknad med Räddningsverkets (MSB) översvämningsmodell * vattennivå hämtad från historiskt uppmätta värden 6.4 Översvämningskarta utifrån detaljerad marknivådata Översvämningskarta har skapats där högvattenytor lagts in i en höjdmodell skapad utifrån s detaljerade marknivådata, laserskannad data med hög noggrannhet. I bilaga 3 framgår bedömd översvämningsutbredning i befintligt område vid en vattennivå i Viskan (vid Nybron) vid ett flöde med 100-års återkomsttid vattennivå +132,4 m. Här redovisas även motsvarande karta för bedömda framtida klimatanpassade 100-årsflöden, med vattennivå +132,8 m (scenario 35 %) och + 133,0 m (scenario 60 %). KROKSHALLSOMRÅDET 10 (11)
6.5 Säkring av området för höga vattennivåer i Viskan Höjdsättningen av planområdena bör ägnas stor omsorg. I dagsläget ligger delar av området under den nivå som har angetts som trolig högsta högvattennivå i Viskan vid ett flöde med 100 års återkomsttid, +132,4 m Området bör planeras så att det kan skyddas för höga vattennivåer i Viskan genom te x: säkerhetsmarginal i höjdsättning av området säkerhetsmarginal i placering och höjdsättning av känsliga funktioner planering av plats och utrymme för eventuella stationära eller temporära översvämningsskydd eventuell säkring (tätning) av befintliga byggnader. Enligt uppgift från är golvnivån för den befintliga byggnaden som ska bevaras +132.3 m, vilket ligger strax under bedömd högsta högvattenyta i området. KROKSHALLSOMRÅDET 11 (11)