1 (32) Verksamhetsplan 2010 för Södertälje Polismästardistrikt
FÖRORD Polisnämnden har i denna verksamhetsplan fastställt vilka prioriteringar som ska göras i Södertälje polismästardistrikt under 2010. Arbetet med Verksamhetsplanen har bedrivits i en arbetsgrupp med representanter från samtliga verksamhetsgrenar. I arbetsgruppen har också ingått representanter för personalorganisationerna och polisnämnden. Polisens uppdrag är mycket tydligt. Vi ska fortsätta att förbättra resultaten och vi ska upplevas som mer synliga och tillgängliga. Att utreda fler mängdbrott och att öka tryggheten i vardagen är två av de viktigaste frågorna. Följande områden ska prioriteras under 2010: Polisens ungdomsarbete Vidareutveckla arbetet med de särskilda satsningarna Förebygga och utreda våldsbrott i den offentliga miljön Förebygga och utreda brott i nära relation En förbättrad trafikmiljö Förebygga och utreda narkotikabrott Ett framgångsrikt polisarbete förutsätter att arbetet med ungdomar ges en framskjuten position. Under 2010 har Södertäljepolisen bedömt detta arbete så viktigt att vi redovisar detta under ett särskilt avsnitt under punkt 4 Polisens ungdomsarbete. Vi kommer under 2010 också aktivt arbeta med metod- och utvecklingsfrågor. Vi har påbörjat arbetet med att utveckla ledarskapet i bl.a. ledningsgruppen. Detta utvecklingsarbete kommer på sikt att omfatta hela organisationen. Under våren 2010 kommer vi att anordna en arbetsledarkonferens som ska utgöra startskottet för distriktets fortsatta utvecklingsarbete i detta avseende. Jämsides med detta kommer arbetet med att ta fram strategier för det fortsatta visionsarbetet och arbetet med polisens värdegrund att äga rum. Fem tvärgrupper kommer under december 2009 att påbörja visionsarbetet. Vi kommer också att se till att verksamhetsansvaret ligger långt ute i linjeorganisationen. En viktig förutsättning för ett professionellt arbete är ett utökat ansvar, delaktighet och en bättre förståelse för uppgiften. Genom ett utökat ansvar och bättre förståelse ökar också engagemang och motivation vilket påverkar resultatet. Vi kommer också att prioritera synlighet och tillgänglighet ute i lokalsamhället. Utbyggnaden av kontorspolisverksamheten utgör en god grund för att medborgarna i större utsträckning kommer att se poliser och framför allt vet vilka poliser som verkar i det egna området. Etableringen av poliskontoret i Fornhöjden är ett viktigt led i detta arbete. Arbetsgruppen som arbetar med polishusfrågan ser med tillförsikt fram mot 2011/2012 som blir ett historiskt ögonblick då byggnationen av det nya polishuset påbörjas. Södertälje den 10 december 2009 Maritha Lärnestad Björn Möllersten Patrick Ungsäter ordförande vice ordförande polismästare 2 (32)
INNEHÅLL ORDLISTA:...5 1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PROBLEMBILD...6 1.1 Befolkningen i Södertälje, Salems och Nykvarns kommuner...6 1.2 Befolkningsutveckling i Södertälje, Salems och Nykvarns kommuner...6 1.3 Brottsutveckling...6 1.3.1 Narkotika...6 1.3.2 Misshandel utomhus...6 1.3.3 Bostadsinbrott...7 1.4 Organiserad brottslighet...7 1.5 Omvärldens förväntningar...7 1.5.1 Allmänhetens prioriteringar...7 1.5.2 Ungdomsrådets förväntningar...8 1.5.3 Chefssamrådets förväntningar...8 1.6 Slutsatser...8 2 BESLUTANDE OCH BEREDANDE GRUPPER I DISTRIKTET...9 2.1 Den politiska styrningen...9 2.1.1 Polisnämnden...9 2.1.2 Presidiet...9 2.2 Strategiska ledningsgruppen (SLG)...9 2.3 Ledningsgruppen (LG)...9 2.4 Operativa ledningsgruppen (OLG)...10 2.5 Distriktssamverkansgruppen (DSG)...10 2.6 Rehabiliteringsgruppen (REHAB-gruppen)...10 3 POLISENS UNGDOMSARBETE...10 3.1 Ungdomar...10 3.2 Ungdomar och brott...11 3.3 Utredning av ungdomsbrott...11 3.4 Polismästarens ungdomsråd...11 3.5 Kontaktpoliser i skolorna...12 3.6 Stödcentrum för unga brottsoffer och unga gärningsmän...12 3.7 Utredningscentrum för unga gärningsmän...13 3.8 Medling...13 4 DISTRIKTETS ÖVRIGA SÄRSKILDA SATSNINGAR...13 4.1 Poliskontor...13 4.2 Mentorskap Växa...14 4.3 Polismästarens chefssamråd...14 4.4 Volontärverksamheten...14 4.5 Effektiv Samverkan i Södertälje...14 4.6 Brottsofferverksamhet...15 4.7 Insatsen Leila...15 5 PRIORITERADE FOKUSOMRÅDEN...16 5.1 Våld i offentlig miljö...16 5.1.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv...16 5.1.2 Strategi ur perspektivet Utredning o lagföring...17 5.2 Brott i nära relation...18 5.2.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv...18 5.2.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring....18 5.3 Bostadsinbrott...19 5.3.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv...19 5.3.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring...20 5.4 Trafiksäkerhet...20 5.4.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv...21 5.4.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring...21 3 (32)
5.5 Narkotikabrott...22 5.5.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv...22 5.5.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring...22 6 INTERNA FOKUSOMRÅDEN...23 6.1 Brottsförebyggande verksamhet, synlighet och tillgänglighet...23 6.1.1 Strategi för att uppnå en ökad synlighet och tillgänglighet...23 6.2 Södertäljepolisens vision 2013...23 6.3 Arbetet med distriktets övergripande utvecklings- och metodfrågor...24 6.4 Arbetet med metodutvecklingsfrågor längst ut i linjeorganisationen...24 6.5 Arbetet med polisens värdegrund...25 7 GEMENSAM VERKSAMHET...25 7.1 Personalstrategiska prioriteringar 2010...25 7.2 Chefsförsörjning...26 7.3 Lokalt chefsförsörjningsprogram...26 7.4 Kompetensförsörjning...26 7.5 Lokalförsörjning...27 7.6 Extern service...27 7.7 Miljöledning...28 7.8 Krisberedskap...28 8 FINANSIERING...29 8.1 Budget...29 8.2 Investeringsplan...30 9 UPPFÖLJNING AV RESULTAT, BUDGET...30 9.1 Polisnämnden...30 9.2 Ledningsgruppen...30 9.3 Övrig uppföljning...30 KVANTITATIVA MÅL... BILAGA 1 31 KVALITETSMÅL... BILAGA 2 32 4 (32)
Ordlista: APT: Arbetsplatsträffar. BOSAM: Brottsoffersamordnare. Det viktiga vittnet: Ett projekt som får fler ungdomar att vittna. ESS: Effektiv samverkan i Södertälje. Fridsam: Samarbetsprojekt mellan kommunen och BOSAM. FUP: Förundersökningsprotokoll. Hedersrelaterat motiv: Ett brottsligt beteende som är accepterat och sanktionerat av den närmaste omgivningen/familjen och ger heder åt både utförare och familj. HR-konsult: Personalman. Lots: Ett samverkansprojekt för att motivera tyngre missbrukare att lämna den invanda miljön. Livsstilskriminella: Personer som valt att leva på kriminalitet. LOKUS: Lokala brottsplatsundersökare. MUMIN-projektet: Maria Ungdom Motiverad Intervention, ett samverkansprojekt för att komma tillrätta med ungdomars narkotikamissbruk. PNU: Polisens nationella utredningskoncept innefattar beskrivningar av vad Polisen behöver vidta för åtgärder för att effektivisera utredningsverksamheten, d.v.s. från att ett enskilt brott kommer till Polisens kännedom till dess att ärendet redovisas till åklagare, som t.ex. hur den polisiära förundersökningsledningen ska organiseras och utövas. PUM: Polisens underrättelsemodell utgör en heltäckande metodbeskrivning av hur Polisen ska bedriva planlagd brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet baserad på kunskap och kriminalunderrättelser, d.v.s. underrättelseledd polisverksamhet Sekretessmarkering: Utredning om skyddad identitet. Skyddat boende: Hemlig adress. SMADIT: Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken, är ett myndighetsövergripande samarbetsprojekt avseende att motivera rattfyllerister att söka beroendevård. STAD-samarbete: Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem är ett projekt vars uppdrag är att identifiera, tillämpa och utvärdera lovande metoder för förebyggande arbete inom alkohol- och narkotikaområdet Stalking-brott: Mycket påträngande Förföljelsebrott. Säkra tecken : Hur man känner igen en drogpåverkad person Trygghetspaket: Mobiltelefon med larmfunktion 5 (32)
1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PROBLEMBILD 1.1 Befolkningen i Södertälje, Salems och Nykvarns kommuner Befolkningen i Södertälje polismästardistrikt är utspridd mellan stadsmiljö och glesbyggd, mellan villa- och miljonprogramsområden. Boendesegregationen vad gäller personer med utländsk bakgrund är tydlig, även vad gäller socioekonomiskt marginaliserade grupper. För polisen innebär detta vissa svårigheter i det dagliga arbetet då det kräver stor flexibilitet och förståelse för att finna nya kommunikationsvägar. Polisens målsättning är att skapa förtroendefulla relationer med alla medborgare och i synnerhet med de grupper som har en svag förankring i samhället och ofta misstror myndigheter. 1.2 Befolkningsutveckling i Södertälje, Salems och Nykvarns kommuner Södertälje polismästardistrikt består av tre kommuner, Södertälje (85 212 invånare), Nykvarn (9 115 invånare) och Salem (15 251 invånare). Totalt bor det 109 578 invånare i Södertälje polismästardistrikt enligt SCB:s statistik från 30 juni 2009 att jämföras med 108 335 invånare för samma period 2008. Befolkningsökningen har tilltagit något i kommunerna, vilket bl.a. beror på en fortsatt hög invandringen. En stor grupp invandrare är personer med finskt ursprung och en annan grupp är assyrier och syrianer. Under senare år har även en stor grupp invandrat till Södertälje från Irak. 1.3 Brottsutveckling Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Narkotikabrott 478 773 869 869 Misshandel utomhus 537 653 599 737 Stöld/inbrott (ej inbrott i bostad) 6074 5787 6530 5834 Inbrott i bostad inkl. försök (villa o lägenhet) 210 198 254 426 Bilbrott 2131 2021 1899 1431 Skadegörelse 2976 2722 2953 3151 Totalt anmälda brott 14540 15170 16597 16440 O.B.S. Endast ett begränsat antal brottsgrupper är redovisade i tabellen ovan. Här nedan följer en beskrivning av brottsutvecklingen i distriktet med fokus på några av de områden där det skett en ökning samt där polisen lagt ner extra resurser. 1.3.1 Narkotika Av nyligen genomförda drogvaneundersökningar framgår att bruket av narkotika ökar. Orsaken till detta kan delvis bero på den stora tillgängligheten som Internet ger. Egenodling och användning av cannabis och hasch har blivit vanligare. I Södertälje har ett antal tillslag gjorts som pekar på att bruket och förekomsten av all slags narkotika, främst bland unga, är ett utbrett problem. 1.3.2 Misshandel utomhus Stockholms län har i förhållande till övriga riket och även i förhållande till övriga storstadslänen en hög andel anmälda misshandelsfall utomhus. I Stockholms län svarar Södertälje polismästardistrikt för den största ökningen. Utöver den kraftiga ökningen finns det sannolikt också ett stort mörkertal som vi måste ta hänsyn till. De flesta brotten begås i 6 (32)
Södertälje centrum. Huvuddelen av misshandelsbrotten sker mellan personer som är obekanta med varandra. Det har dock under senare tid visat sig att även antalet misshandelsbrott där målsäganden och gärningsmannen är bekanta med varandra har ökat. Den gemensamma nämnaren för misshandelsbrott utomhus är både en ökad alkoholkonsumtion och ett stort deltagande i det offentliga nöjeslivet. En särskild analys ska göras som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbete för att minska denna brottstyp. 1.3.3 Bostadsinbrott Under slutet av år 2008 samt under 2009 ökade antalet inbrott i permanentbostad avsevärt. Den största ökningen gäller inbrott i villor medan antalet inbrott i lägenheter är i princip oförändrat. Ökningen kan delvis förklaras med att tillresta ligor från både Sydamerika och öststatsländerna specialiserat på denna typ av brottslighet. För att komma tillrätta med detta har myndigheten beslutat att inrätta en särskild bostadsinbrottskommission med ett myndighetsgemensamt samordningsansvar. En lokal organisation för att möta inbrotten krävs också. 1.4 Organiserad brottslighet Utvecklingen i distriktet har under de senaste åren visat på en tydligare uppdelning bland kriminella grupperingar. Den nuvarande lågkonjunkturen kommer sannolikt att göra det svårare för unga att etablera sig både på arbets- och bostadsmarknaden. Detta kan i sin tur leda till en ökad segregation som i många förorter kan innebära en bas för nyrekrytering till kriminella nätverk, och som på sikt kan påverka den organiserade brottslighetens fokus och utbredning. Det finns ett flertal kriminella nätverk och grupperingar i distriktet som styrs av grovt kriminella. Ett mönster för den organiserade brottsligheten är att kriminella personer agerar på den legala marknaden genom att t.ex. äga företag som användas för att dölja eller främja brottslig verksamhet. Byggbranschen har länge utgjort en sådan marknad och det finns risk för etablering även i andra branscher. Det är redan känt att vissa spelsidor på Internet styrs av kriminella. För de som omedvetet gör affärer med kriminella entreprenörer finns det en uppenbar risk att normala affärsuppgörelser inte kommer att tillämpas. Uppgörelsen kan i stället komma att resultera i indrivning av påhittade skulder m.m. En ökning av antalet medlemmar och supporterklubbar inom den kriminella MC-miljön kan också innebära att den här typen av brottslighet ökar. 1.5 Omvärldens förväntningar 1.5.1 Allmänhetens prioriteringar I samband med att en Trygghetsdag anordnades i Stadshuset under våren 2009 passade vi på att fråga allmänheten hur man såg på polisens verksamhet. Frågan som ställdes var. Vad tycker du att polisen i huvudsak ska arbeta med? Vi fick in ca 50 svar av de mest skiftande slag och sammanfattningsvis kan man se att den röda tråden i allmänhetens prioriteringar var: En bättre trafikmiljö, främst för oskyddade trafikanter 7 (32)
En förbättrad ungdomsverksamhet En ökad synlighet En ökad mångfald inom polisen Vi ska bedriva en verksamhet som gör att antalet våldtäkter minskar Prioriteringarna överensstämmer i stort med en liknande enkät som gjordes 2008. 1.5.2 Ungdomsrådets förväntningar Polismästarens ungdomsråd har under hösten 2009 i princip fått helt nya medlemmar. Diskussioner om polisens prioriteringar har förts under ett ungdomsråd i november 2009. Det som följer nedan är några av de prioriteringar som ungdomsrådet fört fram. Ungdomarna vill att: Polisen ska vara synlig mer umgås med de unga Fler cyklande poliser Poliserna ska oftare besöka fritidsgårdarna Kontors- och närpoliserna ska oftare besöka deras skolor Fler poliser ska vara ute i bostadsområdena Fler civilklädda poliser som rapporterar personer som gjort sig skyldiga till brott Fler övervakningskameror Föräldrarna ska nattvandra i större utsträckning SÖDERTÄLJE STORA SOS-DAG 2010. I samarbete med polis, räddningstjänst m.fl. En allaktivitetshus tillgängligt för alla - med allt från sport, film, spel och fika i Södertälje. 1.5.3 Chefssamrådets förväntningar I chefssamrådet, som träffas med viss kontinuitet, diskuteras av naturliga skäl mycket av polisens prioriteringar. Följande prioriteringar har gjorts 2010 av chefer i näringslivet, i offentliga sektorn samt i Kyrkan i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten i Södertälje polismästardistrikt. Sträva efter att kriminalpolisen arbetar med brottsförebyggande inriktning Vidareutveckla arbetet med grannsamverkan Öka synligheten och tillgängligheten I samverkan med Åklagarmyndigheten arbeta fram en modell för snabba reaktioner mot ungdomar med målet att Södertäljepolisen skall bli ledande vad gäller snabba åtgärder mot ungdomsbrottslighet. Detta gäller genom hela rättskedjan. 1.6 Slutsatser Inledningsvis kan konstateras att ungdomarna, allmänheten och cheferna i näringslivet och i den offentliga sektorn är eniga om att ökad synlighet och bättre tillgänglighet är viktiga prioriteringar för ett framgångsrikt polisarbete. Detta ligger även helt i linje med den vision som Södertäljepolisen arbetar utifrån. Vi kommer därför att i allt väsentligt prioritera dessa önskemål. I takt med att antalet polisaspiranter som kommer till distriktet ökar, torde förutsättningarna för att vi kan tillgodose 8 (32)
medborgarnas krav också öka. Även chefssamrådets prioriteringar vad gäller snabba reaktioner på brott som är begångna av ungdomar ligger också helt i linje med de prioriteringar som lagts fast i denna verksamhetsplan. 2 BESLUTANDE OCH BEREDANDE GRUPPER I DISTRIKTET 2.1 Den politiska styrningen För ledning av en polismyndighet finns en polisstyrelse. Polisstyrelsen består av polismyndighetens chef (polischefen) och av det antal ledamöter som regeringen bestämmer. Polisstyrelsen får inrätta en eller flera polisnämnder för att under styrelsen leda polismyndigheten inom de delar av Stockholms län som styrelsen bestämmer (5a polislagen). 2.1.1 Polisnämnden Polisnämnden utgör den politiska styrningen av polisverksamheten på lokal nivå. Ledamöterna och deras ersättare utses av polisstyrelsen där även polismästaren ingår. Polisnämnden beslutar om större organisatoriska förändringar samt fastställer verksamhetsplanen och budgeten. Polisnämnden sammanträder cirka 6 gånger per år. 2.1.2 Presidiet I presidiet förbereds ärenden som ska beslutas av polisnämnden. Presidiet träffas ca 14 dagar innan sammanträdet äger rum med polisnämnden. I presidiet ingår polisnämndens ordförande och vice ordförande, polismästaren och biträdande distriktschefen. 2.2 Strategiska ledningsgruppen (SLG) Den strategiska ledningsgruppen utgör ett rådgivande organ åt polismästaren. I den strategiska ledningsgruppen behandlas strategiska operativa och administrativa frågor i det långsiktiga perspektivet, d.v.s. 9-12 månadersperspektivet. Den strategiska ledningsgruppen träffas var fjärde vecka och i gruppen ingår polismästaren (ordförande), biträdande distriktschefen och enhetscheferna. 2.3 Ledningsgruppen (LG) Ledningsgruppen utgör ett rådgivande organ åt polismästaren. I ledningsgruppen behandlas operativa och administrativa frågor som ej är av strategisk art. En stor del av arbetet i ledningsgruppen ägnas åt uppföljning av såväl verksamhet som ekonomi. Vid ledningsgruppens sammanträde skrivs minnesanteckningar som läggs ut på IntraPolis. 9 (32)
Ledningsgruppen träffas var fjärde tisdag och i gruppen ingår förutom polismästaren, biträdande distriktschefen, enhetscheferna, rotelcheferna, chefen närpolisen, chefen utryckningssektionen, kvalificerade brottsförebyggaren och informationsansvarige. 2.4 Operativa ledningsgruppen (OLG) Den operativa ledningsgruppen utgör ett rådgivande organ åt biträdande distriktschefen. I den operativa ledningsgruppen behandlas operativa frågor som ej är av strategisk karaktär. Operativa ledningsgruppens huvudfokus ska i huvudsak ligga på insatser och aktiviteter på 3-6 månadersperspektivet. Operativa ledningsgruppen träffas varannan torsdag och i gruppen ingår förutom biträdande distriktschefen, enhetscheferna, rotelcheferna, chefen närpolisen, chefen utryckningssektionen, kvalificerade brottsförebyggaren och personal från kriminalunderrättelsegruppen. 2.5 Distriktssamverkansgruppen (DSG) Distriktssamverkansgruppen behandlar frågor företrädesvis inom arbetsmiljöns område, men även andra frågor som lämpligen bör avgöras i samverkan. Frågor som hänskjutits från arbetsplatsträffarna (APT) behandlas också i distriktssamverkansgruppen. Distriktssamverkansgruppen träffas ca en gång per månad och i gruppen ingår chefen administrativa enheten (ordförande), polismästaren, biträdande distriktschefen, övriga enhetschefer, HR-konsulten, arbetsmiljöhandläggaren, informationsansvarige, polismästarens sekreterare samt personalföreträdare. 2.6 Rehabiliteringsgruppen (REHAB-gruppen) REHAB-gruppen bevakar fortlöpande sjukfrånvaron och det ankommer bl.a. på gruppen att föreslå åtgärder för att bl.a. minska sjukfrånvaron. I gruppen ingår biträdande distriktschefen (ordförande), HR-konsulten, personalkonsulenten och arbetsmiljöhandläggaren. 3 POLISENS UNGDOMSARBETE 3.1 Ungdomar Förändringar i befolkningspopulationen påverkar i hög grad kraven på rättsväsendet. Med höga ungdomskullar ökar brottsligheten. I regionen har det beräknats att antalet ungdomar mellan 15-20 år nådde en topp 2009 och således kan vi förvänta oss att antalet typiska ungdomsbrott under de närmaste åren kan komma att minska. Den lågkonjunktur som Sverige och omvärlden just nu befinner sig i kommer sannolikt att innebära att ungdomar drabbas värst. Ungdomarna får svårare att etablera sig på såväl 10 (32)
arbets- som bostadsmarkanden. Ett eventuellt utanförskap kan innebära att vissa ungdomar i stället ser en chans att etablera sig på den kriminella marknaden. Det kommer att ställas krav på hela samhället så att dessa ungdomar som lever i ett utanförskap och varken har arbete, pengar eller egen bostad får ett trovärdigt alternativ till att inte välja en kriminell karriär. 3.2 Ungdomar och brott I distriktet finns både kriminella grupperingar och ungdomskonstellationer med något äldre ledargestalter. Dessa grupperingar och nätverk är för många ungdomar en inkörsport till tyngre kriminalitet. Individerna är unga och många är ej straffmyndiga. Ungdomarna begår bland annat personrån/rån, stöldbrott, våldsbrott och narkotikabrott. Det är ej heller ovanligt att ungdomar begår brott mot andra ungdomar. Grupperingarna och nätverken i distriktet uppvisar tidvis en hård attityd gentemot såväl allmänheten som mot poliser och personal inom räddningstjänsten. Detta kan delvis ses som en effekt av utanförskapet som många upplever i de särskilt utsatta bostadsområdena. Den tekniska utvecklingen har även bidragit till ett förändrat umgängessätt där Internet idag är ett naturligt kommunikationsmedel för de flesta barn och ungdomar. Detta har både ökat deras utsatthet och deras möjlighet att begå brott. Exempel på sådana brott och företeelser är hot, kränkningar och mobbning som i vissa fall riskerar att trappas upp till våldssituationer. 3.3 Utredning av ungdomsbrott I distriktet finns en ungdomsgrupp som utreder brott begångna av ungdomar under 18 år. Att utreda ungdomsbrott ställer vissa krav på utredningsmännen. Lagstiftningen säger att ungdomsutredare ska ha särskild utbildning och särskild fallenhet för uppgiften. I allt arbete med ungdomsutredningar gäller också vissa tidsfrister. Det är ett absolut krav att vi i alla ungdomsutredningar håller dessa tidsfrister. Under 2010 kommer ungdomsgruppen att tillföras fyra poliser som ska arbeta i yttre tjänst och vistas i den miljö som ungdomarna befinner sig i. I deras uppdrag ingår bl.a. samverkan med såväl kontorspoliser och närpoliser som med socialtjänstens fältarbetare. För att uppnå ett bra utredningsresultat har ungdomsgruppen ett nära samarbete med en särskilt utpekad ungdomsåklagare. Arbetet förutsätter också ett nära samarbetet med fältassistenter, personal vid socialtjänsten, skolorna och Stödcenter för unga brottsoffer. Under 2009 beslutades på nationell nivå att samtliga polismyndigheter i Sverige i större utsträckning skulle fokusera på ungdomsutredningar. Insatsen påbörjades under hösten 2009 och kommer att avslutas 2010-02-15. Målet med insatsen är att den ska leda till en bestående förbättring av verksamheten rörande utredningar av ungdomsbrott. 3.4 Polismästarens ungdomsråd Polismästarens ungdomsråd är ett viktigt organ för att nå framgång i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Syftet med rådet är att ta tillvara ungdomars trender, tankar, erfarenheter och idéer. Detta ska sedan föras vidare inom polisorganisationen och användas vid planering av polisverksamheten. 11 (32)
Ungdomarna i rådet är i åldern 13-16 år och utgör ett tvärsnitt av kommunernas ungdomar. Under året genomförs 6-8 möten med olika teman med inriktning på polis- och samhällsfrågor. 3.5 Kontaktpoliser i skolorna Södertälje polismästardistrikt har utsett ett antal poliser till att vara kontaktpoliser i skolorna som finns i distriktet. Kontaktpoliserna ska vara en länk mellan skolans ledning och polisen. De ska också kunna svara på olika typer av frågor och ge vägledning och stöd vid brott eller ordningsstörningar på skolan. Kontaktpolisernas arbete bygger på långsiktighet där en relation byggs upp mellan polis och skolan med syfte att minska brotten och öka tryggheten i skolmiljön. För att höja kvaliteten i detta arbete har en tvärgrupp arbetat med frågan om utveckling av kontaktpolisverksamheten. Denna rapport kommer under 2010 att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom detta område. Huvudansvarig: Biträdande distriktschefen Delansvariga: Närpolischefen Chefen ungdomsgruppen 3.6 Stödcentrum för unga brottsoffer och unga gärningsmän Stödcentrum för unga brottsoffer i Södertälje invigdes officiellt 2008-05-13. Innan invigningen hade det i projektform verkat i Södertälje under något år. Ett samverkansavtal mellan Södertälje polismästardistrikt och Södertälje kommun upprättades efter invigningen. Detta innebär att polisen tillhandahåller med lokaler och utrustning och kommunen ställer personal till förfogande. Varje dag drabbas barn och ungdomar av brott. Det är en svår upplevelse där den utsatte i många fall vill prata eller rådgöra med någon. Vad innebär en polisutredning? Vad innebär en rättegång? Varför blev just jag utsatt? Ja, det finns många frågor att besvara. Stödcentrum arbetar bl.a. med att lämna svar på dessa frågor och även i övrigt stödja den drabbade i de fall denne är i behov av hjälp. De vänder sig huvudsakligen till barn och ungdomar som blivit utsatta för t.ex. personrån, misshandel, våldtäkt eller andra integritetskränkande brott. Stödcentrum tillhandahåller en personlig kontaktperson till brottsoffret och tillsammans arbetar de fram en åtgärdsplan med brottsofferstöd. En uppskattning är att Stödcentrum 2010 kommer att hantera ca 750 uppdrag från unga brottsoffer. Detta innebär en ökning av c:a 80 ärenden jämfört med 2009. Antal inkomna ärenden till stödcentrum för unga brottsoffer 2009. 2009 Flickor 342 Pojkar 350 Summa: 692 12 (32)
Antal ärenden fördelade på kommuner. 2009 Södertälje 579 Salem 72 Nykvarn 26 Övriga kommuner 15 3.7 Utredningscentrum för unga gärningsmän Det finns för närvarande långt framskridna planer på att under 2010 även inrätta ett utredningscenter för unga gärningsmän. Södertälje kommun och Södertäljepolisen fortsätter under 2010 planeringsarbetet i detta avseende i vilket även Nykvarns och Salems kommuner kommer att få möjlighet att samverka. 3.8 Medling Grundtanken med medling är att ett möte ska äga rum mellan brottsoffer och gärningsman. Mötet sker på neutral plats under ledning av neutral och utbildad medlare. Denne skapar möjlighet för parterna att prata om det som hänt. Medling kan passa vid många brottstyper. För gärningsmannen innebär det en möjlighet att visa ånger och för offret visas ett ansikte på den person som förorsakat skadan. Vidare får offret möjlighet att berätta vilken konsekvens som brottet har fört med sig. Man kan även sluta ett avtal om en gottgörelse. Medlingsverksamheten handläggs vid Stödcentrum för unga brottsoffer. Dessa handlägger även "Det viktiga vittnet", som är ett kommunalt projekt. I samverkan med Stödcentrum ska dessa vittnen tas omhand på ett ändamålsenligt sätt. Antal medlingsärenden år 2009 = 74. 4 DISTRIKTETS ÖVRIGA SÄRSKILDA SATSNINGAR 4.1 Poliskontor Södertälje polismästardistrikt har etablerat poliskontor i stadsdelarna Ronna, Hovsjö samt Fornhöjden (invigs i december 2009). Poliskontorsarbetet bedrivs i nära samverkan med områdets lokala aktörer som skolan, socialtjänsten, fritidsverksamhet, fastighetsägare samt föreningsliv. Poliskontorens huvuduppgift är att minska brotten och öka tryggheten i området. Stort fokus ska läggas på arbetet med ungdomar och då särskilt ungdomar i riskzonen till kriminalitet. Arbetet bedrivs i huvudsak i yttre uniformerad tjänst där synlighet, närvaro och dialog är den främsta metoden för att nå ett lyckat resultat. 13 (32)
4.2 Mentorskap Växa Växa är ett mentorsprogram som syftar till att ge barn fler vuxna förebilder. Programmet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Södertörns brandförsvarsförbund och Södertäljepolisen. Växa ska dels utveckla och förbättra självkänslan hos barn och dels sprida kunskap och förståelse om brandmannens och polismannens roll i samhället. C:a 15 polismän och brandmän kommer under 2010 att vara mentorer åt elever i årskurs 6 som frivilligt sökt sig till programmet. Relationen bygger på ömsesidighet och mentorn ska bl.a. vara en god samtalspartner och ett inspirerande bollplank. Han eller hon ska vidare ge stöd, vara vägvisare och en god förebild och sist men inte minst vara en god lyssnare. Projektet ska under 2010 utvärderas. Ansvarig: Distriktets HR-konsult. 4.3 Polismästarens chefssamråd Syftet med chefssamrådet är att utifrån en gemensam plattform finna former för en aktiv samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och andra organisationer inom sådana områden där samverkan synes vara lämplig. Målet är att i första hand skapa långsiktiga och hållbara strategier som inriktar sig mot ungdomar. Chefssamrådet ska sträva efter att komma överens om lämpliga åtgärder på såväl lång som kort sikt där den röda tråden ska vara Ett Tryggare Samhälle. Under 2010 ska chefssamrådets sammansättning, mål och huvudmannaskap ses över och ev. revideras. 4.4 Volontärverksamheten Polisens volontärer är ett antal personer som frivilligt har ställt upp för att göra en insats inom ramen för polisverksamheten. Uppdragen kan handla om brottsförebyggande information samt synlighet och kommunikation i olika riktade insatser/kampanjer. Verksamheten är fortfarande i ett utvecklingsskede men volontärverksamheten är nu en etablerad del av polisverksamheten i distriktet. Det finns för närvarande 36 volontärer i Södertälje polismästardistrikt som under 2010 kommer att utökas med ytterligare 25 volontärer så att det totala antalet kommer att uppgå till cirka 60 vid årets slut. Vi kommer också att undersöka möjligheterna för att inleda en försöksverksamhet med ungdomsvolontärer. 4.5 Effektiv Samverkan i Södertälje Sedan drygt ett år tillbaka bedriver Södertälje kommun tillsammans med polisen en samverkansform kallad ESS. Tanken med denna samverkan är bland annat att: skapa en tydlig organisation i mindre geografiska områden byggd på samverkan, dels mellan olika myndigheter men även mellan olika kommunala kontor tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika aktörer 14 (32)
skapa en plan för det förebyggande arbetet främst gällande ungdomar skapa en plan för att mobilisera berörda aktörer och möta uppkomna akuta problem i olika bostadsområden. Arbetet bygger på en systematisk samverkan som kan vara reaktiv på lokal nivå och snabbt möta upp vid akuta händelser. Detta uppnås genom att alla aktörer på lokal nivå kan varandras uppdrag och roll samt är organiserade i ett nära och aktivt samarbete. För att skapa långsiktig stabilitet behöver det förebyggande arbetet fortsätta att utvecklas. Gemensamt proaktivt arbete minskar risken för att problem ska uppstå. Grupperna ska ta fram kortsiktiga och långsiktiga strategier/planer för sitt område och är ansvariga för att skapa en bred och fungerade samverkan inom området. Polisen kommer under 2010 att ta initiativ till att utvärdera formerna för arbetet med ESS. 4.6 Brottsofferverksamhet BOSAM ska samordna brottsofferstödet inom distriktet och säkerställa att alla brottsoffer vid behov erhåller lämpligt stöd från polisen samt att de erhåller information om vilka andra brottsofferstödjande funktioner det finns att tillgå i hos kommunen. Den förväntade effekten av en bra brottsofferstödjande verksamhet är att brottsutsattas förtroende för polisen sannolikt kommer att öka. BOSAM arbetar i huvudsak med hot och riskbedömningar i ärenden rörande brott i nära relation och med hedersrelaterade brott och s.k. stalkningsbrott. Utöver detta görs även bedömningar i ärenden som t.ex. gängrelaterade brott, våldtäkter, ärenden med unga brottsoffer mm. BOSAM arbetar operativt med samtal och förhör med brottsoffer och gärningsmän. Ett delmål är att en person, oftast en kvinna, i en nära relation inte skall utsättas för brott igen av sin partner. Det ankommer även på BOSAM att svara på remisser från skatteverket gällande sekretessmarkeringar samt att följa upp alla besöksförbud och ansvara för skyddspaket till målsägare. BOSAM ingår också tillsammans med Stödcentrum för unga brottsoffer i två projektet, Fridsam och Det viktiga vittnet. En utbildning kommer att genomföras under första kvartalet 2010 som rör Brott i nära relation. Utbildningen ska omfatta all polispersonal och åklagare och den ska ledas av personal vid BOSAM. 4.7 Insatsen Leila Biträdande länspolismästaren beslutade om insatsen Marianne under våren 2007 i myndighetens operativa ledningsgrupp, MOLG. Riktade insatser skulle göras i Södertälje för att komma tillrätta med den grova kriminaliteten och nyrekrytering av ungdomar till den grova kriminaliteten. Södertälje polismästardistrikt förstärktes med 10 polismän och insatsen blev lyckosam. Under år 2009 påbörjades en avveckling av insatsen. För att bibehålla de framgångar som insatsen fört med sig, så beslutade Södertälje polismästardistrikt att bygga upp en egen resurs motsvarande den som funnits under insatsen. Samtidigt så beslutade biträdande Länspolismästaren i MOLG att myndigheten ytterligare ska stödja Södertälje polismästardistrikt under den tid som behövs för att bygga upp den egna organisationen i 15 (32)
Södertälje. Därför tog MOLG ett beslut om insats Leila där 5 polismän fortsätter att förstärka Södertälje polismästardistrikt med planerat avslut 2010-06-30. Inriktningen för Leila är att fortsätta med att bekämpa den grova kriminaliteten med huvudfokus på ungdomar och rekrytering till den grova kriminaliteten. Huvuddelen ska läggas på ungdomars missbruk och mängdbrottslighet. Insatsen ska i första hand riktas mot: Grovt kriminella Ungdomar i riskzon för att hamna i kriminalitet Brottsfenomen som härrör från dessa grupper Målet är att: Minst 30 ungdomar ska nyupptäckas i missbruk Minst 40 inledda förundersökningar mot ungdomar mellan 15 och 20 år som är i fokus för insatsen Ansvarig: Chefen spanings- och narkotikaroteln 5 PRIORITERADE FOKUSOMRÅDEN Distriktet har valt att arbeta särskilt mot i huvudsak mot fem prioriterade fokusområden som anges nedan med målbeskrivning och med strategier ur både ett Brottsförebyggande perspektiv och Utredning och lagföring. En sammanfattning av dessa mål återfinns dessutom i Bilaga 1 tillsammans med de mål/målnivåer som myndigheten har fördelat på distriktsnivå. 5.1 Våld i offentlig miljö En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Målet är att: Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus ska uppgå till högst 600 vid utgången av 2010. Antal anmälda: 2007 2008 2009 Mål 2010 Misshandelsbrott utomhus 653 599 737 600 5.1.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv Ett riktat arbete ska genomföras och målet är att våldet i den offentliga miljön på sikt ska minska. Detta ska bl.a. ske genom ökad polisiär närvaro vid rätt tidpunkt och på rätt plats. 16 (32)
All yttre verksamhet under kvällar och helgnätter ska inriktas och planeras så att det uppsatta målet nås. Särskilt fokus ska riktas mot Södertälje centrum och dess krognära miljöer. Arbetet ska vara underrättelselett och präglas av stor polisiär synlighet. För att bryta utvecklingen av våldet i den offentliga miljön ska vi fortsätta att utveckla samarbetet med ordningsvakter, kommunens tillståndshandläggare, socialtjänsten, Åklagarmyndigheten samt andra organisationer och enskilda. I detta arbete är det angeläget att också polisens volontärer ges en framskjuten plats och ett tydligt uppdrag. Krögarnas ansvar vad gäller alkoholutskänkning och ordningsvakternas medverkan till att upprätthålla ordning och säkerhet på och i anslutning till krogarna ska särskilt kontrolleras. Under hösten/vintern 2009 kommer distriktet att medverka till att krögare och restaurangpersonal får en utbildning i ansvarsfull alkoholservering, det s.k. STAD-samarbetet. Distriktet ska dessutom verka för ett särskilt brottförebyggande projekt i samverkan med STAD-projektet under 2010. Projektet ska syfta till att minska våld och drogrelaterade problem i distriktet. För att uppnå ett bättre samarbete med restauranginnehavarna samt med kommunens alkoholhandläggare kommer vi att under början av 2010 rekrytera och anställa en krogsamordnare. Krogsamordnaren ska utgöra spindeln i nätet då det gäller att bryta den negativa trenden vad gäller våld i offentlig miljö. Krogkontroller, langningskontroller och ett aktivt arbete i samband med helger och skolavslutningar ska minska alkoholtillgången i allmänhet och för ungdomar i synnerhet och detta kommer på sikt sannolikt att leda till en minskning av misshandelsbrotten. Södertälje kommun har i samverkan med Södertäljepolisen utformat en ansökan till Länsstyrelsen avseende kameraövervakning i anslutning till centralstationen i Södertälje. Denna ansökan har dock avslagits, men beslutet kommer att överklagas. En tvärgrupp har bildats som fått i uppdrag att se över och ta till vara alla goda exempel som kan påverka och minska våldet i den offentliga miljön. Ansvarig: Chefen kriminalenheten. 5.1.2 Strategi ur perspektivet Utredning o lagföring För att öka möjligheterna att klara upp fler anmälda misshandelsbrott ska Polisens nationella utredningskoncept (PNU) vara förankrat och tillämpas fullt ut av all personal. Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående och ändamålsenliga förstahandsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brott ska klaras upp och leda till lagföring. Under 2010 förstärks utredningsroteln tidvis av polisassistenter som arbetsroterar. Detta är positivt för utredningsarbetet på roteln samtidigt är det utvecklande för den enskilde polisassistenten som under sin arbetsrotation erhåller utredningskompetens och får erfarenhet av hur utredningsarbete ska bedrivas och vad ett FU-protokoll ska innehålla. Denna kunskap 17 (32)
har polismannen därefter med sig då han/hon återvänder till ingripandeverksamheten. Systemet med arbetsrotation gör att utredningsarbetet med mängdbrotten och då framförallt Våld i offentlig miljö, kommer att effektiviseras. Ansvarig: Chefen utredningsroteln 5.2 Brott i nära relation Vår förmåga att förebygga, utreda och klara upp brott i nära relationer utvecklas kontinuerligt. Syftet är att åstadkomma förbättrade utredningsåtgärder från första insats till färdigt förundersökningsprotokoll, förbättrad förebyggande metodik och samverkan med andra aktörer. Majoriteten av de som utsätts för brott i nära relationer är kvinnor och barn. Även brott med hedersrelaterade motiv begås inom ramen för brott i nära relation. Målet är att: Antalet redovisade ärenden till åklagare rörande brott i nära relation ska uppgå till lägst 110 vid utgången av 2010 Antal redovisade ärenden rörande: 2007 2008 2009 Mål 2010 Brott i nära relation 109 116 96 110 5.2.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv. Strategin att minska upprepade brott i nära relation kräver att polis i ett tidigt skede upprättar kontakt med såväl brottsoffer som gärningsman. Utifrån ett första samtal kan polisen föreslå t.ex. ett skyddat boende eller ett trygghetspaket. Brottsoffersamordnaren har även kontakt med gärningsmannen för att i ett tidigt skede öka förståelsen hos denne och vad deras nuvarande situation innebär och vilka eventuella nödvändiga åtgärder som bör göras inför framtiden. I ett nära samarbete med Fridsam, ett projekt som drivs av sociala myndigheter, utformas ett bra stöd och trygghet för utsatta kvinnor. Med lämpliga insatser ökar möjligheten att lagföra gärningsmännen och minska återfallen. Södertäljepolisens brottsoffersamordnare, BOSAM, arbetar för att minska risken för att kvinnor vid upprepade tillfällen utsätts för våld i nära relation. Det bästa sättet att förebygga brott i nära relation är en snabb och tydlig reaktion på ett redan begånget brott. Ansvarig: Chefen kriminalenheten 5.2.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring. Initiala åtgärder av första patrull på plats utvecklas kontinuerligt genom information, utbildning, metodutveckling och återkoppling. Önskat resultat är bättre dokumentation av brottsplats, skador och förhör. 18 (32)
På utredningsroteln finns den samlade utredningskompetensen. Utredarna ska vid behov genomgå den nationella vidareutbildningen avseende Utredningar av våldsbrott mot kvinnor och närstående. Brott i nära relation behandlas med förtur, vilket innebär en snabb åklagarkontakt som resulterar i åklagardirektiv inom 24 timmar samt att inga ärenden läggs i balans. Den första fråga en utredningsman ska ställa är: Vilka åtgärder kan jag med min kunskap vidta för att denna kvinna inte ska bli misshandlad av sin man fler gånger?. Ansvarig: Chefen utredningsroteln 5.3 Bostadsinbrott Under senare tid har det skett en kraftig ökning av antalet inbrott i permanentbostäder. Ökningen är störst vad gäller inbrott i villor. Mot bakgrund av den stora ökningen har myndighetsledningen fattat beslut om att inrätta en särskild Bostadsinbrottskommission som särskilt ska kartlägga tillresta stöldligor som under några veckor fullgör sina uppdrag, varefter de sedan snabbt lämnar landet. Målet är att: Antalet inbrottsstölder i bostad ska uppgå till högst 280 brott under 2010. Brottsplatsundersökning ska ske vid samtliga inbrott inom 24 timmar 2007 2008 2009 Mål 2010 Inbrott i villa, inkl. försök 91 117 291 180 Inbrott i lägenhet, inkl. försök 110 138 135 100 Summa: 201 255 426 280 Denna typ av brottslighet där internationella ligor kommer hit och begår ett flertal inbrott för att därefter återvända till hemlandet har sannolikt kommit för att stanna. Det är därför särskilt angeläget att berörda aktörer tillsammans vidtar erforderliga åtgärder så att vi med fog kan påstå att vi prioriterar denna typ av brottslighet. 5.3.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv Brotten koncentreras i huvudsak till vissa områden av distriktet som ligger i anslutning större vägar. Det är viktigt att alla poliser i yttre tjänst har kunskap om vilka områden som är mest utsatta och att de inriktar sig på viss övervakning till dessa områden. Det är av stor vikt att vi ser till att Grannsamverkan startas upp i sådana områden där det ännu finns sådan verksamhet samt att vi medverkar till att vidareutveckla redan påbörjade Grannsamverkansprojekt. Det är också angeläget att detta arbete inleds i flerfamiljsbostäder med början i bostadsområdet Hovsjö. Familjer som drabbats av inbrott ska få besök av polisen för rådgivning i syfte att förhindra återupprepad brottslighet. En arbetsgrupp i Södertälje har fått i uppdrag att komma med förslag till åtgärder för att försvåra och förhindra denna typ av brottslighet. En rapport har redovisats med ett antal förslag som polisledningen inom kort kommer att ta ställning till. 19 (32)
Ansvarig: Chefen ordningsenheten 5.3.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring För att inte tappa detaljkunskap under vägen är det särskilt angeläget att denna typ av brottslighet handläggs av så få som möjligt i distriktet samt att de initiala utredningsrutinerna blir bättre. För att komma tillrätta med detta har myndigheten beslutat att inrätta en särskild bostadsinbrottskommission med ett myndighetsgemensamt samordningsansvar. En lokal organisation för brottförebyggande och repressiva åtgärder skall implementeras under 2010. För att öka antalet spårsäkringar från inbrottsplatser är det viktigt att lokala brottsplatsundersökare, LOKUS, finns tillgängliga på brottsfrekventa tider och besöker brottsplatsen skyndsamt, inom 24 timmar, från det brottet inkom till myndigheten. Vid denna typ av brottslighet bör åklagarkontakter tas i ett tidigt skede. Den inlottade åklagaren föreslås leda förundersökningen även under icke kontorstid. Ansvarig: Chefen utredningsroteln. 5.4 Trafiksäkerhet I Södertälje polismästardistrikt inträffar årligen ca 1500 trafikolyckor. Av dessa är det c:a 350 som är personskadeolyckor med ett för de drabbade stort lidande som följd. Polisens trafiksäkerhetsarbete ska syfta till att minimera antalet trafikolyckor med dödade och skadade. Genom att förhindra att vårdslösa beteenden i trafiken uppstår och förhindra farliga situationer och regelbrott ska polisen medverka till att det nationella målet uppnås. Nationellt mål är att: Antalet dödade och skadade i trafiken ska minska Vårt mål är att: Antalet alkoholutandningsprov ska uppgå till minst 13000 Antalet rapporterade alkoholpåverkade ska uppgå till minst 300 Antalet rapporterade drogpåverkade ska uppgå till minst 130 Antalet utfärdade ordningsföreläggande/primärrapporter för hastighetsförseelser ska uppgå till minst 1100 Antalet utfärdade ordningsföreläggande/primärrapporter för bilbältesbrott ska uppgå till minst 600 20 (32)
5.4.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv För att nå de nationella målen inom trafiksäkerhetsområdet krävs en övergång till mer underrättelselett polisarbete. Vi måste i större utsträckning befinna oss på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Vi måste arbeta både med kvantitet och kvalitet. Analyser ska i större utsträckning ligga bakom val av tid och plats för trafikkontrollerna med alkoholutandningsprov. En annan metod som också ska tillämpas är att välja platser där vi får kontakt med många fordonsförare. Det är viktigt att varje polisinitierat möte med en fordonsförare ska leda till att ett alkoholutandningsprov är en självklarhet. Livsstilskriminellas trafik- och drogbrottslighet ska prioriteras. Därvid ska vi särskilt uppmärksamma dessa då de gör sig skyldiga till grova olovliga körningar i kombination med drograttfylleri. Alla alkohol- och drogpåverkade förare ska få ett SMADIT-erbjudande. Mopeder är ofta inblandade i olyckor och används också i allt större utsträckning som brottsverktyg t.ex. i samband med rån, smasch and grab och misshandel. Våra arbetsmetoder måste därför effektiviseras och anpassas så att vi också både kan försvåra och förhindra denna brottstyp. Eftersom övervägande delen av trafikolyckor beror på felaktiga beteenden i kombination med höga hastigheter och onyktra förare ska trafikövervakningen därför i allt väsentligt bestå av: Nykterhetskontroller Hastighetskontroller Beteendeövervakning Bilbältesövervakning Ansvarig: Chefen ordningsenheten 5.4.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring I likhet med vad som gäller för all annan polisverksamhet är en snabb reaktion den bästa förebyggande arbetsmetoden. Personer som gjort sig skyldiga till trafikbrott och som inte erhållit en ordningsbot på plats ska snabbt åtalas. Några större utredningsbalanser får därför inte förekomma vid trafikgruppen. Utredningsarbetet ska i övrigt kännetecknas av helhetssyn, kvalitetstänkande och ett ömsesidigt samarbete mellan stationsbefälen och utredningsmännen. Kvalitetsmålen framgår av bilaga 2. Ansvarig: Chefen trafikpolisgruppen 21 (32)
5.5 Narkotikabrott Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets största problem och bekämpningen av den är därför högt prioriterat av såväl polisen som av det övriga samhället. Narkotikamissbruk leder nästan alltid också till annan kriminalitet. Det är särskilt angeläget att vi vidtar åtgärder så att våra ungdomar inte dras in i missbruk. Målet är att: Antalet uppdagade narkotikabrott ska uppgå till minst 950 anmälda brott Andelen narkotikabrott med misstänkt upp till 18 år ska öka i förhållande till det totala antalet anmälda narkotikabrott Antalet uppdagade narkotikaöverlåtelsebrott ska uppgå till minst 85 anmälda brott 2007 2008 2009 Mål 2010 Narkotikabrott 717 788 869 950 Överlåtelsebrott 77 75 60 85 5.5.1 Strategi ur ett Brottsförebyggande perspektiv Det förebyggande arbetet ska framför allt riktas mot försäljning av narkotika till ungdomar samt mot deras narkotikamissbruk. Alla poliser i yttre tjänst ska därför inom ramen för den planlagda linjeverksamheten ägna särskild uppmärksamhet dels mot eget bruk och dels mot överlåtelse på gatunivå och mot drograttfylleri. Det är viktigt att de metoder som bygger på beprövad erfarenhet vidareutvecklas. Då så bedöms lämpligt ska samverkan ske med länskriminalpolisens ungdomssektion. Distriktet genomför dessutom med viss regelbundenhet utbildningar gällande s.k. säkra tecken, vilket ska öka lagföringen vad avser ringa narkotikabrott, eget bruk samt överlåtelsebrott. MUMIN-projektet (Maria Ungdom Motiverad Intervention) är ett samverkansprojekt för att komma tillrätta med ungdomars narkotikamissbruk. Projektets mål är att bereda ungdomar vård i samband med ett ingripande. I samverkansprojektet LOTS motiveras tyngre missbrukare att aktivt komma bort från missbruket och från den invanda miljön. Det är angeläget att goda erfarenheter från de båda projekten tas tillvara i det förebyggande arbetet. Ansvarig: Chefen spanings- och narkotikaroteln 5.5.2 Strategi ur perspektivet Utredning och lagföring Det är viktigt att i första hand prioritera brott begångna av ungdomar och den bästa förebyggande åtgärden är en Snabb och Tydlig Reaktion från samhällets sida. 22 (32)
Vi vet att det förkommer mycket narkotika i samhället och att stora mängder dagligen transporteras in över landets gränser. Det är därför ofrånkomligt att vi också i framtiden tvingas in i långa och stora utredningar. Trots detta ska inriktningen vara att det är bättre med många som lagföres till korta fängelsestraff än några få som döms till långa straff. Ansvarig: Chefen spanings- och narkotikaroteln 6 INTERNA FOKUSOMRÅDEN 6.1 Brottsförebyggande verksamhet, synlighet och tillgänglighet Ökad polisiär synlighet och närvaro är en viktig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Ur medborgarperspektivet får vi inte underskatta betydelsen av upplevd trygghet. Polisstyrelsen uttalar vikten av att chefer för distrikt får i uppdrag att utforma egna anpassade mål för effektivisering vid rapportskrivning. 6.1.1 Strategi för att uppnå en ökad synlighet och tillgänglighet Utryckningsverksamheten ska planeras och styras på så sätt att utryckningspatrullerna mellan uppdragen arbetar med planlagda och prioriterade uppgifter ute i t.ex. bostadsområden. Det faktum att fler människor i vardagen drabbas av ordningsstörningar än utsätts för brott gör att det är angeläget att polisen i så utsträckning som möjligt förlägger sin verksamhet på sådana platser där vi vet att det ofta förekommer ordningsstörningar. För att få ut den största effekten av det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att vi genom analyser får fram platser och tidpunkter där den ökade synligheten kan leda till den bästa förebyggande effekten. Arbetet ska bedrivas långsiktigt. Under 2010 är två veckor planerade att vara sammanträdesfria för all polispersonal. Avsikten är att vi under dessa veckor i huvudsak ska arbeta med kärnverksamhet och ökad synlighet. Ansvarig: Chefen ordningsenheten 6.2 Södertäljepolisens vision 2013 Södertäljepolisens vision 2013 fastställdes av polismästaren 2008 och lyder: Av medborgarundersökningar framgår att de som bor i distriktet känner sig trygga Vi är ledande inom svensk polis vad gäller tillgänglighet och service Barn och ungdomar i våra skolor känner minst en av våra anställda Vi är samlade i ett nytt ändamålsenligt polishus Enligt våra medarbetarundersökningar har vi en av polisväsendets bästa arbetsplatser Arbetet med att implementera Södertäljepolisens vision 2013 har nu kommit in i fas 2 som innebär att vi tillsammans ska ta fram en strategi som visar vilken väg vi ska gå för att nå 23 (32)